Arkiv
Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)
Anm. Detta är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)”.
Igår avslutade jag med att ställa frågan vad som gäller i bygglovsärenden – vad är tvingande? Och svaret är detaljplanen.
I byggnadsnämndens beslut står det, både i kallelsen till sammanträdet och i nämndens beslutsprotokoll:
”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”
Men det nämns aldrig i beslutet vad som avviker från detaljplanen. Det är i varje fall inte höjden över havet eftersom det inte finns några mått på nivåerna för det färdiga golvet i detaljplanen.
Sug på den…
De mått som byggnadsnämnden hänvisar till i sitt beslut finns alltså inte med i detaljplanen! Så det är faktiskt inte sant det som byggnadsnämnden skriver om nivåerna…
Och vad var det nu det stod i PBL? För att en gång för alla bringa ordning i vad som gäller, så ska jag citera Boverket (se Boverkets hemsida) där förhållandena framgår oerhört tydligt:
”Bygglov inom planlagt område
De allmänna intressena i plan- och bygglagens 2:a kapitel, som till exempel hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning och erosion ska ha blivit slutligt avgjorda i detaljplanen och ska därför inte åter prövas i bygglovet. För bygglov, som är förenliga med detaljplanen, finns det därför inte något utrymme för byggnadsnämnden att ytterligare pröva detta i lovet.”
Läs gärna citatet en gång till!
Och vidare:
”Detaljplaner gäller tills de ändras, upphävs eller ersätts. Även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena får kommunen inte pröva till exempel lokalisering eller lämplig markanvändning om ansökan är förenlig med planen. Det kan till exempel gälla äldre detaljplaner där förhållandena ändrats efter planens antagande, eller äldre planer som enligt övergångsbestämmelser ska gälla som detaljplaner men där de allmänna intressena inte prövats i tillräcklig omfattning.”
Kan det bli tydligare? Detaljplanen gäller, inte t ex rekommenderade nivåer i kommunens Översvämningsprogram.
Det skrev jag också om i tidigare bloggar. Men byggnadsnämnden läser inte bloggar.
Det finns för övrigt tre ”små” detaljer i byggnadsnämndens beslut som inte känns helt 
korrekta.
Det har för det första skett en ändring i en hänvisning sedan byggnadsnämndens maj-sammanträde. I juniprotokollet står det:
”Beslutet fattas med stöd av stöd av 2 kap. *6 [siffran är överstruken!] 5 § 5 p. plan- och bygglagen”
”6 §” är alltså överstruken i protokollet – se bild. Nu hänvisas till 5 §.
En gång till…
I protokollet för sammanträdet i maj hänvisades till 6 § och i juni ändrades hänvisningen istället till 5 §.
Det betyder att avslaget av Arnes bygglov denna gång fattas med stöd av en annan paragraf i Plan- och bygglagen än vad som gjordes på det förra sammanträdet.
I maj stödde sig nämnden på (alltså PBL 2 kap. 6 § 5 p.):
”6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
5. möjligheterna att hantera avfall,”
Och i juni på (alltså PBL 2 kap. 5 § 5 p.):
”5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.”
Det känns lite anmärkningsvärt att nämnden inte på ett ordentligt sätt har tänkt igenom vilken paragraf det är i PBL som Arnes bygglovsansökan bryter mot egentligen… Det är ju onekligen en viss skillnad mellan översvämning och hantering av avfall…
Men ännu mer anmärkningsvärt blir det när man fortsätter att läsa i PBL. När man kommer till 9 kap 30 § står det nämligen:
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.”
Paragrafen handlar om ett område där det finns detaljplan (se överskriften), precis som det finns på Nordkroken där Arne har sökt bygglov. Det intressanta är sedan vad det inte står. Den paragraf som byggnadsnämnden stödjer sig på, dvs 5 § 5 p, finns inte med i uppräkningen. Det gör däremot den paragraf som nämnden stödde sig på tidigare, i maj, dvs 6 § 5 p…
Byggnadsnämnden stödjer sig på en paragraf i PBL, som den tydligen inte ska använda i det här sammanhanget…
Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ändrade alltså paragraferna som skulle motivera ett avslag på bygglovet. Och ändringen gjordes utan att först kommuniceras med Arne. Så då stöter man på en liten detalj till i sammanhanget, nämligen Förvaltningslagens 26 §:
”Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild…”
Byggnadsnämndens ändrade motivering till avslag, från avfall till översvämning, torde, som jag ser det, ha meddelats Arne.
Den finns ytterligare en detalj i beslutet som jag undrar över. Det står i beslutet:
”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”
Det finns dock ingen hänvisning till vad det är som avviker. Och vad jag förstår så måste nämnden tala om det. Ett beslut som går någon emot måste nämligen enligt Förvaltningslagen 20 § motiveras så att den beslutet riktas mot förstår vad som är fel:
Boverket skriver (se här):
”Beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskilda ska i de allra flesta fall motiveras. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både sökanden och andra parter kan förstå varför ett visst beslut har tagits.”
Och om ansökan avslås:
”Om byggnadsnämnden helt eller delvis avslår en ansökan gäller motiveringsskyldighet eftersom beslutet går sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)”
För en byggamatör som jag ter sig dessa detaljer lite märkliga…
Arne fick alltså avslag på sin ansökan om bygglov. Och som grädde på moset kräver byggnadsnämnden betalt för avslaget… Arne ska betala 5.806 kr (för ”prövning av bygglov”).
Fast vid närmare eftertanke, jag tror att både byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning
läser bloggar. Eller något. Men kanske inte för att påverkas – eller förstå…
Det må vara hur som helst med den saken, nämnden har i varje fall överraskat. Så här står det nämligen i det senaste protokollet:
(”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig
byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på
förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende
myndighetsutövning.”)
Den eniga nämnd som uppmanade ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) till detta var Anneli Guilotte (S), Kjell Nilsson (S), Gunilla Bogren (MP), Gunnar Henriksson (L), Gunnar Bäckman (KD), Elisabeth Bohlin (S) och Anders Strand (SD).
Det låter faktiskt som om det är något allvarligt på gång – ”publika angrepp”… Och ”agera snarast” – är det möjligtvis en polisanmälan som avses?
Jag kan inte låta bli att undra vem det är som nämnden tänker på. Har TTELA utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet efter att ha läst offentliga handlingar? Har TTELA skrivit om något ärende som inte byggnadsnämnden har tyckt varit passande? Har TTELA, eller någon annan, begått lagbrott?
Noteringen i protokollet reser många frågor. Det känns som om jag får anledning att återkomma…
Till sist kan jag inte låta bli att dra en liten men som jag tycker mycket talande parallell.
I januari beslutade byggnadsnämnden att ge bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med 54 stycken lägenheter på fastigheten Gärdet 1. Jag talar om Bovieran på Holmängen.
Och det var jättebra!
Men…
Källaren, det färdiga golvet, ligger på +45,43 m… Och det går hiss ner till källaren där alla källarförråden finns. Men Arnes färdiga golv skulle alltså ligga på +47,56 tyckte byggnadsnämnden…
Det finns inget i behandlingen av bygglovsansökan för Bovieran, varken i underlagen eller i protokollet, som tyder på att riskerna för översvämning överhuvudtaget har nämnts… Eller något Översvämningsprogram…
Var är logiken? Var är likabehandlingen? Var är det sunda förnuftet?
Det här är den femte bloggen om Arne och hans fritidshus. Jag skulle vilja avsluta denna serie med ytterligare ett citat från Boverket (se här):
”Enligt regeringsformen ska den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara saklig och opartisk. Väl underbyggda beslut är därför viktiga för allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet.”
.
Tidigare bloggar om Arne:
Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)
Vänersborg har sedan många år tillbaka ett dåligt rykte i byggnadskretsar. Det finns till och med företag som säger sig helst inte vilja bygga i kommunen.
I tre långa bloggar har jag beskrivit hur Arne vill riva och bygga ett nytt fritidshus på Nordkroken. Jag har vidare beskrivit hur hans ”kontakter” med Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning har fortlöpt. Jag ska inte upprepa det som har skrivits utan hänvisar den som vill veta mer om Arnes fall till: ”Vänersborgs byggnadsnämnd: Fallet Nordkroken” – del 1, del 2 och del 3.
Den 16 maj togs Arnes bygglovsansökan upp i byggnadsnämnden. Nämnden beslutade att:
”Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus och rivning av befintligt kommer att
behandlas i byggnadsnämnden (tidigast) 2017-06-20.
Innan byggnadsnämnden fattar beslut i ärendet ges sökande härmed tillfälle att lämna synpunkter på vad som tillförts ärendet eller framföra andra skäl som kan vara av betydelse för nämndens bedömning.”
Byggnadsnämnden hade som avsikt, det stod också i beslutet, att inte bevilja bygglov. Arne (som inte är personens riktiga namn) hade dock möjlighet att lämna in ett yttrande, vilket Arne också gjorde (daterat den 10 juni).
Arne beskrev ärendet på ett mycket tydligt och klargörande sätt. Därför återger jag faktiskt hela faktadelen av Arnes yttrande. (Bilderna nedan blir 
större om du klickar på dem.)
Arne skriver:
”Vänersborgs kommun är en av landets ledande kommuner när det gäller studier av framtida nivåförändringar av Vänern vilket har utmynnat i en rapport ”Översvämningsprogram, Kartläggning av Vänersborgs kust mot Vänern” vilken vi nedan kommer att referera till.
Följande dimensionerande nivåer för Vänersborgs kommun är enligt sida 86 i översvämningsprogrammet fastslagna:
Funktionen hos ny bostadsbebyggelse ska klara nivån 47,16 i område A, B, C, i övriga områden är nivån 46,96.
Spinnaren 2 i Nordkroken hör enligt sida 61 i rapporten till område Q så Spinnaren 2 ingår i ett område som enligt rapportens slutsats ska klara nivån 46,96.
Så här ser vår föreslagna grund ut i förhållande till vattennivåer:
Sannolikhet för översvämning
- Spinnaren 2 ligger ovanför zon 1 om vi bygger på nivån 47,06, se bild 2
- Zon 1 har mycket liten sannolikhet för översvämning, se bild 3
- Sannolikhet för översvämning vid vår föreslagna byggnivå är 1 i bild 4
Konsekvens vid översvämning
- Om det blir en vattennivå på 46,96 kommer huset att klara sig utan skador eftersom golvnivån är 47,06
- Konsekvens vid översvämning uppgår till 1 och är försumbar enligt i bild 4
Sammanvägd risk
- Enligt rapportens riskbedömning för samhällsviktiga funktioner i kommunen ligger flera i området för medelstor och allvarlig risk i bild 4. Bokstäverna motsvarar viktiga funktioner, där t.ex. avloppsverket är punkt f och ligger i området allvarlig risk. Vi har ritat in var spinnaren 2 kommer att hamna i riskmatrisen; i den allra lägsta risknivån.
SLUTSATS
Vår uppfattning är med ovanstående fakta att bostadens funktion angående översvämning anses uppfyllda då vatten ej kommer att tränga in i byggnaden och avlopp kommer ej att svämma över.
Ansökan följer gällande detaljplan nr 287 för Nordkroken och därmed har enligt
bygglagen kommunens byggnadsnämnd ej rätt att neka bygglov.
Vi önskar ett skyndsamt handläggande av ärendet då värdefull tid har gått till spillo under handläggningstiden.”
Det blev kanske lite långt, men jag tycker att Arne är ”värd det”. Yttrandet är mycket både informativt, faktabaserat och mycket logiskt. Det tycker i varje fall jag. Vad tycker du?
Vad tyckte byggnadsnämnden?
I tisdags förra veckan (20/6) var ärendet Arne uppe på dagordningen igen – för ett slutgiltigt beslut. Och byggnadsnämnden bjöd inte på några överraskningar, inte på detta sammanträde heller…
”Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Arne fick naturligtvis inte bygglov för sitt fritidshus.
Ledamöterna hade inte fått Arnes yttrande innan sammanträdet, vilket naturligtvis var tråkigt. Däremot antar jag att det redovisades under sammanträdet. I protokollet står det 
nämligen:
”Sökanden har i en inkommen skrivelse anfört skäl för att en lägre nivå kan accepteras och hänvisar till kommunens översvämningsprogram. Nämnden bedömer dock att förvaltningens beräkningar är korrekta och inkomna synpunkter förändrar inte nämndens ställningstagande.”
Byggnadsnämnden redogör för skälen till beslutet. De var bland annat:
”En byggnad ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämplig för att förhindra olyckor som översvämning.”
Det är ett märkligt sätt att uttrycka sig. Hur Arne än bygger kan han ju rimligen inte förhindra en översvämning. Däremot kan han undvika konsekvenserna av en översvämning. Hur som helst, Arne visade ju i sitt yttrande hur osannolik en översvämning är – en gång på tusen år…
Byggnadsnämnden skriver vidare:
”I ansökt åtgärd ligger nivån för färdigt golv under rekommenderad och dimensionerad nivå för översvämningsrisker. Enligt kommunens översvämningsprogram är rekommenderad nivå på färdigt golv +47,56.”
Kommunen är ”principfast”. En nivå på +47,56, det är det som gäller. I varje fall för Arne.
Vid denna nivå ligger alla fritidshus i Arnes grannskap under vatten… En en stor del av Vänersborg står under vatten, Hamngatan, Sanden och Resecentrum, järnvägstrafiken är utslagen, på Vassbottenleden står vattnet en bra bit över vägbanan, man kan nästan simma mellan varuhyllorna på Kvantum, Länsstyrelsens byggnader är översvämmade och kommunens avloppsreningsverk är utslaget…
Men Arnes fritidshus står där – torrt och oskadat…
Fast… Det kanske inte spelar någon roll?
I nämndens beslut står det:
”det ska gå att ta sig fram till nybyggnaden.”
Det kanske är detta det handlar om? Arne får inte bygglov – för om det blir en översvämning så ligger hela grannskapet på Nordkroken under vatten. Och då kan inte Arne komma fram till sitt hus… Som ligger som en ö i området. Eller? (Undrar förresten hur byggnadsnämnden gör om någon söker bygglov på en ”riktig” – ö?)
Skämt åsido. (Fast jag är inte hundra säker på att det är ett skämt.)
I beslutet står det ”rekommenderad nivå” när det talas om översvämningsrisker. Rekommenderad? Just det, och rekommenderad är inte detsamma som tvingande!
Vad är då tvingande?
Jo, självklart – detaljplanen.
Imorgon kommer del 2. Där tänker jag analysera byggnadsnämndens beslut mer i detalj. Det blir en del nya fakta och dessutom en liten bomb…
.
Bloggar om Arne:
Sverigedemokraterna i budgetdebatten
Sverigedemokraternas inflytande på fullmäktiges beslut förra onsdagen var lika med noll. Men på något sätt var det ändå sverigedemokraterna (SD) som stod i centrum.
Jag konstaterade i en tidigare blogg att det är synd att inte SD:s 2.486 väljare i Vänersborg var på plats och med egna öron och ögon fick höra och se sverigedemokraternas Kurt Karlsson och Ola Wesley trassla in sig i förvirrade, okunniga, ologiska och stundtals rent rasistiska resonemang.
Men jag tänkte råda en viss bot på detta genom att referera delar av sverigedemokraternas anföranden. Lutz Rininsland och jag har nämligen gått igenom ljudinspelningarna från kommunfullmäktiges sammanträde och skrivit ner sverigedemokraternas samtliga anföranden och yttranden – in i minsta detalj.
Det viktigaste ärendet som fullmäktige behandlade var budgeten för nästa år. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget”.) SD hade lagt ett eget budgetförslag – se nedan.
Detta var hela förslaget, det fanns ingen mer text. Det fanns inga analyser eller förklaringar. Jag tar det en gång till, detta var alltså hela SD:s budgetförslag. (När det presenterades i kommunstyrelsen så gav inte heller SD några som helst kompletterande förklaringar.)
När Kurt Karlsson (SD) gick upp i talarstolen på onsdagens fullmäktige och presenterade förslaget, så inledde han med att säga:
”Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas budget, förslag till mål- och resursplan 2018-2020. I vårt, Sverigedemokraternas förslag, vill vi i första hand prioritera medborgarna, skattebetalarna, de som genom höga skatter finansierar vår gemensamma service ska i första hand ges prioritet att ta del av den. I vår budget redovisar vi också sambandet mellan invandring och försämrad kommunal ekonomi.”
Det var ingen bra start för Kurt Karlsson och SD…
Det är svårt, eller rättare sagt omöjligt, att se hur SD prioriterade medborgarna och skattebetalarna i sitt budgetförslag. SD föreslog t ex inte någon skattesänkning. Och är det inte så att skatterna ska finansiera en välfärd som är till just för medborgarna, och särskilt för de medborgare som av någon anledning är mindre resursstarka än andra? Jag tror att Kurt Karlsson och SD har missat något väsentligt kring skattesystemet…
Det är samma sak med invandringen, SD redovisade inte på något sätt sambandet mellan invandring och en försämrad kommunal ekonomi i sitt budgetförslag. Om det nu finns ett sådant samband. Och om nu Vänersborg har en försämrad ekonomi…
Det var nästan så att man undrade om det verkligen var SD:s budgetförslag som Kurt Karlsson syftade på i inledningen av sin presentation. Eller om han hade fått tag i något annat partis förslag…
Kurt Karlsson fortsatte:
”Som framgår av de olika nämndernas förslag har begärts långt utöver den budget som majoriteten S, C och MP anser ligga inom möjligheternas ram.”
Det här stämde inte. För det första är inte S+C+MP någon majoritet… För det andra så ändrade sig den styrande minoriteten, dvs S+C+MP, i kommunstyrelsen. De ändrade sitt budgetförslag efter förhandlingar med Vänsterpartiet. Och i det nya förslaget gavs varenda nämnd det den hade begärt. (Se ”Budgetöverenskommelsen S+C+V”.)
Kurt Karlsson kom helt fel, direkt från början… Och det blev inte bättre.
Kurt Karlsson:
”Sverigedemokraterna anser att nämndernas förslag dock är väl behovsprövade, underbyggda och motiverade.”
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) begärde 31, 7 milj kr, men i SD:s förslag får BUN bara 8,9 milj kr, dvs hela 22,8 milj mindre. Sverigedemokraterna ansåg tydligen inte att BUN:s förslag var särskilt ”behovsprövat, underbyggt och motiverat”…
Det kan väl också sägas, som Tove af Geijerstam (L) framförde i ett senare skede, att dessa 31,7 milj inte innebar några satsningar. Hela tillskottet behövdes för att helt enkelt hålla elevpengen på samma nivå som tidigare. Ola Wesley skulle senare förklara hur SD tänkte… Typ…
Naturligtvis tog Kurt Karlsson upp invandringen i sitt inledningsanförande, men han gjorde det framför allt i perspektiv av de statliga bidragen till kommunerna. Och fick nog inte riktigt ihop det hela.
Kurt Karlsson började:
”Vill också säga att den statliga utdelningen av miljarder hotar det kommunala självstyret.”
Och fortsatte:
”Statliga bidrag har minskat som man ser nu och kommer troligen att minska.”
Det Kurt Karlsson lät bli att nämna, det är att det bara finns ett parti i Sveriges riksdag just nu som vill dra ner på bidragen till kommunerna – och det är sverigedemokraterna…
Kurt Karlsson fortsatte i samma anförande:
”Det snabbt uppkomna behovet av att bygga bostäder, skolor, finansiera välfärden kan direkt eller indirekt härledas till den stora invandringen. Ska Vänersborgs skattebetalare stå för konsekvenserna av misslyckad invandringspolitik och integration? Den har ju skapats av riksdag och regering.”
Kurt Karlsson trivs som fisken i vattnet när han får utgjuta sig över invandrings- och asylpolitiken. Men den är, hur Karlsson än vrider och vänder på det, statlig. Och ingenting som Vänersborgs kommun kan göra så mycket åt.
Kurt Karlsson valde också att helt bortse från de miljontals kronor, som Vänersborg får i statliga bidrag. Det hade varit intressant om Kurt Karlsson hade försökt att belägga det han sa med åtminstone någon typ av elementär fakta, som tex siffror och statistik.
Och sedan kom en liten logisk kullerbytta från Kurt Karlsson:
”I investeringsbudgeten med bland annat bygga skolor, bostad, vägar, vatten och avlopp begär nämnderna över en miljard kronor. Vi anser att behovet bör finansieras via våra statliga skatter.”
Kurt Karlsson varnade i ena stunden för att det kommunala självstyret är hotat på grund av de statliga bidragen, i nästa stund ansåg han att staten ska finansiera ännu mer av kommunens utgifter… För övrigt hade jag svårt att se vad det kommunala självstyret hade med budgetdebatten i Vänersborg att göra…
När kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i en replik påpekade att Vänersborg har fått ett antal miljoner i nödvändigt tillskott av staten är det självstyreargumentet som Kurt Karlsson använder:
”Jag tycker det är lite skrämmande och oroande att man så oreserverat tycker att det är bra med statliga bidrag. Det är så att de här stora bidragen påverkar kommunens självstyre. Om det inte gör det redan nu så kommer det i fortsättningen att påverka kommunernas självstyre, det är helt självklart.”
Det är lite svårt att hänga med i Kurt Karlssons tankar. Anser han att staten ska betala kostnaderna för de nyanlända – eller inte? Eller menade Kurt Karlsson att Vänersborg ska säga nej till alla statliga miljoner – för att behålla självstyret?
Anders Strand (SD) redogjorde på ett korrekt och sakligt sätt för SD:s syn på anslagen till samhällsbyggnads- och byggnadsnämnden. SD ville prioritera ner gång- och cykelvägar och satsa på en cirkulationsplats vid Nabbensberg. Vad jag kunde se var det emellertid en exakt kopia av förslaget från den borgerliga gruppen (M+L+KD).
Och sen var det Ola Wesleys tur att redogöra för SD:s syn på barn- och utbildningsnämnden (BUN):
”Kurt sa ju jag skulle prata lite nämnder. Då får jag väl göra det när gruppledaren säger så. Jo. Kan jag börja lite med BUN här. Våra budgetförslag på BUN så lägger vi 8,9 miljoner kronor över ram där. Och vi tittar ju lite då på det förslaget som tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen hade lagt fram med en väldigt massa besparingar och så då. Och där har vi plockat lite av vad vi tycker och vad vi inte tycker. Tänkte jag skulle dra det lite grann. Då satsar vi på Nattugglan som kostar oss 3,3 miljoner. Vi satsar då på kvällsöppet för Vänerparkens förskola, 130.000. Satsning på förskola, förskolor behålla öppethållande, kostar oss 1,2. Satsning på fritidshem, behålla öppethållanden 800.000. Satsning på 7 stycken heltidstjänster förskola och fritidshem.”
Jag vet inte hur Ola Wesley eller sverigedemokraterna resonerade. De tycktes ha fått det mesta om bakfoten. Allt det som Ola Wesley räknade upp finns nämligen redan nu i BUN:s verksamhet och ingår dessutom i den budget som är kommunstyrelsens förslag. (Liksom i den borgerliga minialliansens förslag.) Wesley borde däremot ha tagit tillfället i akt och berättat hur han och SD ville spara 22,8 milj kr på verksamheten för våra barn och elever.
Ola Wesley fortsatte (i direkt anslutning till citatet ovan):
”Kostar oss 3.480.000. och sen så gör vi en satsning på Rösebo och Väne-Ryr, 2462 där. Men det är ett nollsummespel, eftersom vi tar dom pengarna ifrån Silvertärnan och dessa satsningar blir då de här 8,9 miljonerna. Varför satsar vi inte på dom övriga kommer jag säkert få en massa frågor om. Jo, vi tänker lite som så att dom som jobbar och betalar skatt ska få tillbaka, precis som Kurt svar inne på lite här.”
Det här inlägget kom att skapa stora reaktioner bland ledamöterna – för vad är det som Ola Wesley säger egentligen?
Men Wesley sa mer… I en replik till BUN:s ordförande Mats Andersson (C), där Andersson undrade hur SD hade tänkt sig att eleverna överhuvudtaget skulle få plats i skolorna, sa Ola Wesley:
”För vi Barn- och Utbildningsnämnden begär ju 31,7 miljoner över ram och ramen, så vi lägger ju över ramen, 8,9 milj. Vi går inte med på 31,7, men vi lägger ju 8,9 miljoner över ramen. Du pratade lite på Silvertärnan. Det är inte våran politik så där kan vi ju liksom inte stötta den politiken.”
Det var ju inte direkt något svar på Mats Anderssons fråga…
Det föranledde Tove af Geijerstam (L) att replikera:
”När du säger att du inte står bakom den politiken och syftar på att Silvertärnan existerar, då undrar jag vad det handlar om. Därför att ni berättar att ni satsar på små idylliska skolor med väldigt få elever och så skär ni på den stora skolan med de många eleverna.”
Ola Wesley (SD) svarade:
”Du vet ju det med mångkulturalismen. Det är inte våran politik. Så. Så den tänker inte vi stötta.”
Och nu börjar sverigedemokraternas ståndpunkt bli tydligare…
Anna-Karin Sandberg (MP) undrade vad Wesley menade med att ”dom som jobbar och betalar skatt ska få tillbaka”. Menade Wesley att föräldrarna på Silvertärnan inte arbetade och betalade skatt?
Det var inte så Wesley menade. Menade Wesley. Men hur han egentligen menade förklarade han aldrig. Det kanske han inte riktigt förstod själv. Och fortfarande förklarade inte Ola Wesley vad BUN skulle dra ner på, om SD:s förslag med besparingar på 22,8 milj blev verklighet…
Tove af Geijerstam (L) begärde ordet. Här följer hela den del av anförandet som handlade om Ola Wesleys inlägg och repliker:
”Det för mig in på det som fick mig att tappa målföret och stiga i ansiktsfärg förut. Ni har aldrig hört mig kalla sverigedemokraterna för rasister här inne. Jag har aldrig haft anledning till det nämligen. Jag har aldrig haft anledning att ens tro att Ola eller Carina i vår nämnd har en sån agenda. För dom har aldrig betett sig så. Det har aldrig yttrats ett ord från deras läppar som skulle kunna tolkas så. Men förslaget att satsa på småskolor, där man åtminstone har en föreställning om att det bara går barn med svensk bakgrund i generationer, och att direkt, i kommunicerande kärl, ta dom pengarna från Silvertärnan, där det går både barn med svensk bakgrund och barn med annan bakgrund, men där man säkert har en föreställning om att det går jättemånga barn med annan bakgrund. Det säger mig att man vill, vill nivåbestämma elevpeng, alltså den peng en skola får för varje elev. Den vill man nivåbestämma utifrån vad man tror om elevgruppens etniska härkomst. Var tysta en stund och smaka på det.
Man vill att barn ska få olika mycket pengar till sin utbildning beroende på vilken etnisk härkomst dom har. Och det är ett rent rasistiskt förslag. Jag säger inte att någon av er är rasister, därför att man bestäms inte av sina gärningar men det här är en rasistisk gärning och den vilar på rasistiska bevekelsegrunder. Och det står jag för att jag tycker. Och sånt ska vi inte syssla med här vare sig vi är sverigedemokrater eller någonting annat.
Alla barn i den här kommunen är våra barn för kommunfullmäktige. … Alla barn i den här kommunen är våra barn. Det finns inga barn som inte är våra barn. Glöm aldrig det!”
Anförandet föranledde en spontan applåd bland ledamöterna.
Sällan har väl de vänersborgska sverigedemokraternas rasistiska bevekelsegrunder avslöjats på ett tydligare sätt. SD vill alltså ge eleverna på Silvertärnans högstadium mindre pengar än på andra skolor. Det är totalt häpnadsväckande. Det behöver kanske inte påpekas att det också skulle vara olagligt att bestämma storleken på skolpengen utifrån etnicitet.
Det verkar för övrigt som om Ola Wesley blandar ihop skolor. Visst är elevsammansättningen på Silvertärnan snett fördelad, men inte mellan elever med svensk bakgrund och elever med annan bakgrund. Problemet är att Silvertärnan till stor del har blivit en ”pojkskola”. Av de nya 7:orna är 80 av eleverna pojkar och bara 40 flickor. Det beror naturligtvis på att väldigt många killar med svensk bakgrund söker till idrottsprofilen.
Kurt Karlsson ”ingrep” med en replik:
”Som ni hört tidigare här står vi sverigedemokrater för små skolor, och det backar vi inte på. Vi tror nämligen att små skolor har en större förutsättning att ge barn en bättre utbildning och förutsättningar för att klara sig i livet.”
Det känns lite som om Kurt Karlsson missade poängen med Geijerstams anförande…
Kurt Karlsson fortsatte:
”Vi ser ju nu problem där det finns stora skolor och, som sagts här tidigare, med en positiv befolkningsutveckling, eller som andra kallar för en extrem farlig miljö för barnen i skolorna. Och det tror jag man kan undvika genom att man har små skolor. … Och då tror jag också att det blir så här att man kan få elever ifrån tätorten och komma ut till dom här skolorna, till dom här fina miljöerna.”
Kurt Karlsson hade svårigheter, förutom med att hålla tråden, med fakta. Det finns ingen ”extremt farlig” skola i Vänersborg. Eller skådade Kurt Karlsson in i framtiden? Såg han att SD:s förslag att dra ner skolpengen på vissa skolor utifrån etniska kriterier skulle kunna skapa en sådan skola…?
Sedan pratade Karlsson om skolan i Väne-Ryr, när han menade ”små skolor”, en skola med 11 elever. Lena Eckerbom Wendel (M) informerade Kurt Karlsson i ett senare anförande, att om alla elever i Vänersborg skulle gå i skolor med vardera 11 elever, så skulle det behövas 310 skolor i kommunen…
Kurt Karlsson:
”Ja, jag måste medge att min starka sida inte är matematik. Jag har inte sysslat med det speciellt mycket, men jag är inte speciellt dum i huvudet. Du säger att det behövs trehundra nya skolor. Den matematiken tycker jag verkar vara väldigt konstigt.”
Det visade sig att Kurt Karlsson trodde att det fanns 2.000 elever i Vänersborg… När det finns 4.822…
Det är pinsamt…
Kurt Karlsson kunde inte heller inse att det skulle bli oerhört dyrt för kommunen att bygga en massa småskolor. Oavsett om det var för 11 elever eller kanske 200. Kurt Karlsson började nämligen, i ett senare skede, prata om ”småskolor” på 200 elever:
”Jag vet inte hur många skolor det finns i kommunen, ja, tio – om man har tio skolor så borde man kunna fördela de här eleverna på de här tio skolorna som finns i kommunen.”
Det finns 21 skolor i kommunen. Inte heller här hade Kurt Karlsson fakta klart för sig…
Det är onekligen en viss skillnad på 2.000 elever och 10 skolor jämfört med verklighetens 21 skolor och 4.822 elever… Hade jag varit som Kurt Karlsson hade jag nog inte gått upp något mer till talarstolen… SD:s förslag och resonemang grundade sig ju på helt felaktiga fakta och förutsättningar…
Det verkade inte heller som om Karlsson riktigt visste att det fanns olika stadier i grundskolan, typ låg-, mellan- och högstadium. Och det gör att det inte bara är att fördela ”de här eleverna på de här tio skolorna”. (Fast antalet skolor hade ju Karlsson också missuppfattat…) Sedan är det kanske på sin plats att också upplysa Kurt Karlsson om att de skolor som finns i kommunen redan är både fulla och överfulla. Det finns emellertid några få som inte är det. Och det kanske inte är någon slump att dessa ligger på landsbygden… Och det finns inga elever från de större tätorterna som vill gå där… Även om Kurt Karlsson tror att landsbygdsskolor ska locka till sig hur mycket elever som helst från ”stan”. Landsbygdsskolorna drar bara till sig elever från ”närområdet”… Det hade
också varit lätt för Kurt Karlsson att kolla upp.
Verkligheten talar mot Kurt Karlsson. Men ibland tror jag att Kurt Karlsson faktiskt lever i en annan verklighet än vi andra.
Men kan man som sverigedemokrat inte hålla reda på fakta och logik, så kan man väl alltid skrämmas. Kurt Karlsson avslutade sin replik med:
”Det ser man ju bra exempel på i Malmö och lite varstans. Göteborg. Det är ju en positiv befolkningsutveckling. Man får kalla det vad man vill, men det är ju en omskrivelse av en total kollaps av skolsystemet i dom områdena.”
Ola Wesley (SD) replikerade också på Tove af Geijerstams (L) anförande:
”Vi pratar inte på att lägga ner Silvertärnan eller nånting. Självklart ska vi ha en skola på Silvertärnan … Jag har inte sagt nånting annat. Men det som vi hänger upp oss lite grann på, det är ju då att alla extraresurser och sånt, dom läggs ju på vissa områden. Vi vill satsa på alla skolor här i våran kommun. Och just nu gör vi satsningen på landsbygdsskolorna.”
Wesley går inte i svaromål på Geijerstams argument om rasistiska bevekelsegrunder. Istället kontrar Wesley med att insinuera att eleverna på Silvertärnan lägger beslag på alla extraresurser. Så är det inte. Ola Wesley har fel. Och jag förstår inte varifrån han får dessa idéer – hittar han bara på? Eller är det vandringssägner som går bland SD:are?
Wesley ger också sken av att SD vill satsa särskilt på landsbygdsskolorna, precis som Kurt Karlsson. Men det är också fel. Kommunfullmäktige har redan tidigare beslutat att ha kvar landsbygdsskolorna. Och det finns pengar avsatta för detta i alla de andra partiernas budgetar…
Sverigedemokraterna i Vänersborg är kommunens fjärde största parti. SD har 6 ledamöter i Vänersborgs fullmäktige. De flesta som hörde budgetdebatten i fullmäktige är antagligen överens om att det åtminstone är några för många…
Det är som sagt egentligen synd och skam att inte de 2.486 SD-väljarna i kommunen var på plats och med egna öron och ögon hörde och såg när sverigedemokraterna Kurt Karlsson och Ola Wesley trasslade in sig i sina förvirrade, okunniga och stundtals rent rasistiska resonemang. Då skulle det förvåna mig om SD fick 6 platser nästa val också…
Jag hoppas åtminstone att någon av dessa väljare läser denna blogg…
För övrigt anser jag att alla ska läsa Tove af Geijerstams inlägg en gång till…
.
PS. Nu ser jag att TTELA har kommit med en artikel i samma ämne: ”Hård kritik mot SD-förslag om Silvertärnan”. (kl 20.15)
Lite övrigt från onsdagens KF
Budgeten dominerade som sagt kommunfullmäktiges sammanträde i onsdags. (Se ”Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget” och Vänsterpartiets hemsida ”Svaret är ja, det blev rätt”.) Men det var en mängd andra ärenden som också avhandlades. (Jag sparar fortfarande sverigedemokraternas agerande i fullmäktige till en egen blogg.)
Sammanträdet började med kommunens delårsrapport. Jag framförde i stort sett det som jag bloggade om för ett tag sedan. (Se ”Kommunens delårsrapport”.) Noterbart var att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) reagerade på mitt påstående:
”Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger.”
Andersson menade att det rekryterades fler pedagoger inför denna hösttermin än motsvarande förra året. Och visst, det går tydligen bättre med rekryteringen nu än tidigare. Men denna höst behöver Vänersborg betydligt fler lärare på 7-9-skolorna och frågan är hur stor andel legitimerade lärare som kommer att besätta tjänsterna. Citatet är förresten till stora delar taget från personalorganisationernas (LR, LF, Vision, Kommunal mfl) gemensamma MBL-yrkande om budgeten… Och jag har en känsla att personalorganisationerna vet vad de talar om… Men vi får se vem som får rätt, facit får vi egentligen inte förrän höstterminen börjar.
Under detta ärende framförde både Gunnar Lidell (M) och jag vår besvikelse att den styrande minoriteten (S+C+MP) tillsammans med sverigedemokraterna i kommunstyrelsen bara gav 11 milj kr till BUN för elevökningen i stället för de begärda 14,7 milj. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
Kommunfullmäktige beslutade att höja några taxor. Och det är ju inget roligt… Men det handlar om att intäkterna från taxorna ska bekosta de verkliga utgifterna. Kommunen ”tjänar” inga pengar på höjningarna, intäkterna motsvaras av ökade kostnader.
Gunnar Lidell (M) menade att:
”Det krävs en skattehöjning om vi inte höjer taxorna och det är mer socialism än att höja avgifterna.”
Det är inte ofta ordet socialism nämns i Vänersborgs kommunfullmäktige. Och jag vet inte om det är särskilt socialistiskt att betala skatt…
Det blev en del diskussion, som dessutom slutade med voteringar, kring kommunens nya bostadsförsörjningsprogram.
Alla var mycket positiva till bostadsförsörjningsprogrammet. Det var inte det som var stridsämnet, det var bara kring ett litet område där det rådde delade meningar… Och det var Mariedal Östra – miljöpartiets käpphäst. Miljöpartiet kan, vad jag förstår, tänka sig att bygga överallt i kommunen, t ex i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Men inte på Mariedal Östra… I programmet stod att exploateringen på Mariedal Östra kunde börja 2021. Dessutom ville de borgerliga partierna starta exploateringen tidigare…
Det blev voteringar.
Efter omröstning ville fullmäktige att Mariedal Östra skulle finnas kvar i bostadsförsörjningsprogrammet. Men med siffrorna 26-21 avslogs förslaget att tidigarelägga exploateringen. Det betyder alltså att det ska börja byggas på Mariedal Östra om några år, 2021. Det lär bli en valfråga för miljöpartiet. Fast det har det ju varit i flera val nu… Det är väl för övrigt den enda fråga där miljöpartiet har en åsikt nu för tiden.
Lutz Rininsland (V) hade ställt en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om koloniområdet vid Karls grav, bakom Quality Hotel.
Koloniområdet har funnits där sedan 1982 och nu ska det enligt samhällsbyggnadsnämnden bort, när arrendeavtalet går ut år 2020. Det blev en vänskaplig och saklig diskussion mellan Augustsson och Rininsland. Däremot fick Kurt Karlsson (SD) ett spel, men det återkommer jag till.
Augustsson gav inga löften, så kolonilotterna är fortfarande hotade. Men Augustsson lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. Rininsland nöjde sig med detta besked. I varje fall för nu.
Själv har jag onekligen känslan av att kommunen i allmänhet och samhällsbyggnadsnämnden i synnerhet (jag har inte glömt byggnadsnämnden) har en tendens att köra över kommuninvånare… De vill gärna bortse från medborgares enkla önskemål…
Det är två frågor som jag vill återkomma till, dels, som sagt, sverigedemokraterna, och dels Vänsterpartiets motion om kommunens allmänna badplatser.
Glad midsommar!
Idag är det midsommarafton. Det är dock inte det riktiga sommarsolståndet – det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Den dagen inföll redan i förrgår.
Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.
Midsommar har varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…
Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den helige anden som gällde. Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli 
den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen.
Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (Fast i andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)
Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll redan i onsdags, så innebär det att midsommaraftonens dag redan är kortare och midsommarnatten längre. Vi går mot mörkare tider…
För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…
Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget
Igår, den mest magiska dagen under hela året, då det var årets längsta dag och kortaste natt, sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige för sista gången innan sommaruppehållet.
Mötet varade i över 8 timmar, men det var inklusive raster och ajourneringar. Många viktiga frågor togs upp och trots att sverigedemokraternas politiska inflytande på besluten var lika med noll så var det ändå på något sätt SD som stod i centrum. Jag återkommer till detta i en senare blogg, men redan nu kan jag konstatera att det är synd att inte SD:s 2.486 väljare i Vänersborg var på plats och med egna öron och ögon fick höra och se
när Kurt Karlsson och Ola Wesley trasslade in sig i förvirrade, okunniga, ologiska och stundtals rent rasistiska resonemang.
Naturligtvis var det budgeten för nästa år som stod i centrum och också var det ärende som tog längst tid att behandla.
TTELA har i dagens upplaga en artikel om budgeten, som ger fakta om de olika förslagen. (Se ”Skolan fick mest i den nya budgeten”.) TTELA konstaterar också mycket riktigt att:
”Beslutet blev det väntade och har kommit till efter en uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S, C och MP) och Vänsterpartiet.”
Representanterna för den styrande minoriteten, liksom faktiskt också ledamöterna för den borgerliga oppositionen, nämnde dock inte uppgörelsen med ett ord. Det var ingen som låtsades om att det var Vänsterpartiets budget (se TTELA ”De styrande överens med Vänsterpartiet”) som i stort sett i sin helhet fick en klar majoritet, med röstsiffrorna 27-16, när sammanträdet var slut.
8 ledamöter avstod från att rösta i slutomröstningen. Det var 6 ledamöter från SD som lade ner sina röster, efter att deras förslag blivit bortröstat i en tidigare votering. Noterbart är att det lokala välfärdspartiet varken lade något eget budgetförslag eller röstade på något annat.
Morgan Larsson (VFP):
”ingen bryr ju sig om oss ändå…”
Jag undrar hur partiet ska förklara detta för sina 860 väljare… För min del visade nog detta uteblivna ställningstagande till årets viktigaste beslut, att välfärdspartiet har gjort sitt i den vänersborgska politiken.
Förslaget från det borgerliga oppositionsblocket (M+L+KD) var mycket lika vänsterpartiets och kommunstyrelsens förslag. Gunnar Lidell (M) kallade till och med ”sitt” förslag för:
”ett slags tilläggsförslag”.
Tove af Geijerstam (L) konstaterade från talarstolen att det var små skillnader mellan förslagen och sa:
”Jag kommer inte att sova illa i natt om vårt förslag förlorar idag.”
Som läsare av denna blogg vet så skilde sig det borgerliga förslaget på två punkter från Vänsterpartiets (och kommunstyrelsens) förslag när det gällde barn- och utbildningsnämnden. De borgerliga ville satsa 3 milj kr för ett 3-årigt pilotprojekt gällande tvålärarsystem och de ville att kommunstyrelsen skulle ta ansvar för en eventuell elevökning nästa år.
Det var två bra förslag, men Vänsterpartiet menade att, om det blir en elevökning utöver prognosen nästa år, så får barn- och utbildningsnämnden (BUN) återkomma till fullmäktige. Då är detta att betrakta som ett nytt ärende, som inte innefattas i den budgetuppgörelse som vänsterpartiet ingick med den styrande minoriteten (S+C+MP). Dessutom menade Lutz Rininsland (V) att de styrande partierna med all sannolikhet skulle visa en annan förståelse till en sådan här begäran än tidigare.
Det ska också noteras att det troligtvis kommer ett antal nya statliga miljoner till skolan (se här), som ska kunna användas till:
”att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.”
Det tycks inte som om regeringen tänker sig några ekonomiska motprestationer när dessa pengar kommer.
Det var nog egentligen inte mycket att diskutera. Det kunde inte råda någon som helst tvekan hur Vänsterpartiet tänker agera om elevökningen skulle bli större än beräknat. (I de pengar som BUN tilldelas så finns det medel för den prognostiserade elevökningen.)
Det blev en del diskussion kring tvålärarsystemet.
Mats Andersson (C och BUN:s ordförande) och Bo Carlsson (C) hävdade att tvålärarsystemet redan idag praktiserades på några skolor i kommunen. Jag var tvungen att rätta centerpartisterna. Visst finns det två lärare i vissa klasser, även om det är ”vanligare” med en lärare och en elevassistent, men det beror på att det är en åtgärd på grund av särskilda behov – ibland som en följd av kritik från Skolinspektionen. Det är inte det som menas med ett tvålärarsystem.
Det är också fel väg att gå, menade jag, att fatta ett sådant här beslut i fullmäktige i ett budgetbeslut. Det borde vara omvänt. Ett genomtänkt och genomarbetat förslag borde komma från Barn- och Utbildningsnämnden – och sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Men som sagt, ett tvålärarsystem ser ut att vara en bra åtgärd. Därför lämnade jag en motion i frågan, ”Motion till kommunfullmäktige om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, som jag presenterade för fullmäktige igår. (Se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
Det ska också noteras att vänsterpartiets och kommunstyrelsens budgetförslag innehöll 2 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden och 1 milj kr till kultur- och fritidsnämnden som inte fanns med i de borgerligas budgetförslag.
Man ska inte heller glömma att hade inte denna uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S+C+MP) och Vänsterpartiet kommit till stånd, så hade det blivit sverigedemokraterna som hade varit tungan på vågen i den avgörande omröstningen. Och då hade de kanske, tillsammans med S+C+MP, röstat på det ursprungliga förslaget från den styrande minoriteten, som inte alls ville ge BUN och Socialnämnden lika mycket pengar. Med andra ord, då hade verksamheterna inte fått det de hade begärt.
När det gäller investeringar så innebar beslutet en liten annan ordning än tidigare.
Det är som Marie Dahlin (S) framförde, så att nämnderna får börja investera inom de ramar som finns och själva stå för prioriteringarna. Sedan ska investeringarna diskuteras och behandlas i november, efter att samhällsbyggnadsnämnden har fört diskussioner med de berörda nämnderna, som t ex barn- och utbildningsnämnden. Bakgrunden är naturligtvis det enorma investeringsbehov som kommunen har de närmaste fem åren, nästan 2 miljarder kr.
Även tågstoppet i Brålanda diskuterades. Här hade de borgerliga partierna avsatt 0,5 milj kr för 2019 och 1 milj kr för 2020. Det var ett sätt att visa kommunens vilja, menade Gunnar Lidell (M). Det är ju bekant Västra Götalandsregionen som fattar beslut om tågstopp.
Jag tror inte att det finns någon som helst oenighet på denna punkt mellan partierna. Alla partier vill att det ska bli tågstopp i Brålanda. Det är ju faktiskt också Vänsterpartiet, som genom en motion, ”på allvar” har aktualiserat frågan i kommunen. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.)
Nu fick byggnadsnämnden 400.000 kr för att utarbeta en översiktsplan i Brålanda och i investeringsplanen så uttrycks kommunens vilja när det gäller tågstoppet på ett mycket tydligt sätt. Flera ledamöter uttryckte också sin vilja till investeringar i Brålanda. Dessutom ska ju en ny budget antas innan år 2019. (Då M+L+KD avsatte investeringspengar till Brålanda.)
Till sist en liten ”sidodiskussion” kring ärendet om budgeten.
Lena Eckerbom Wendel (M) menade att hela budgetarbetet är felaktigt. Hon menade att kommunfullmäktige enbart tittar på ändringar från den förra budgeten i sitt arbete med en ny budget. Istället borde fullmäktige utgå från målen. Målen behöver diskuteras före resurserna:
”Vi behöver prata mer om innehållet i verksamheterna.”
Och ansåg att målen borde diskuteras i juni och pengarna (som behövs för att kunna uppfylla målen) i november.
Det här visade sig Vänsterpartiet genom Lutz Rininsland positivt till, det ligger i linje med Vänsterpartiets tankar. Dagens styrsystem präglas i alltför hög grad av nyliberala tankar… (Se tex mina bloggar om New Public Management, ”Målarbete – till nytta för vem?”)
Sammanträdet innehöll ganska många fler ärenden. Men de får jag återkomma till. Liksom sverigedemokraternas uppträdande.
Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN
Idag räckte förmiddagen till. Barn- och utbildningsnämndens sammanträde var avslutat i hyfsat god tid före lunchrasten. Och hade inte ordförande Mats Andersson (C) strulat till det med ett ärende så hade det gått ännu fortare…
Det var vänsterpartiets ersättare i nämnden, Kate Giaever, som ville väcka ett ärende. Det fick i och för sig, rent formellt bli genom mig, eftersom det bara är ordinarie ledamöter som får väcka (eller initiera) ärenden. (Vilket Mats Andersson inte var sen med att påpeka… Trots att vi vänsterpartister visste det och det var jag som undertecknade partiets begäran.)
Eller får man väcka ärenden i BUN?
Vänsterpartiet vet av erfarenhet att frågor kring bygglov etc tar åtskillig tid i den här kommunen. Giaever (jag) ville därför ta upp skolgården på Norra skolan…
Kommunfullmäktige har ju avsatt investeringspengar för en utbyggnad av Norra skolan, jag tror det är till 2019-2020. Skolgården är dock i minsta laget. Därför ville Giaever att nämnden redan nu tog tag i denna fråga och undersökte möjligheterna att utvidga skolgården med mark som idag är klassad som parkmark. Hennes idé var helt enkelt att flytta staketet en bit, så att ett grönområde blev inkluderat i skolgården. En grind i staketet skulle göra området tillgängligt även för allmänheten utanför skoltid. Om förvaltningen började titta på detta redan nu så skulle processen kunna vara klar den dag då utbyggnaden av Norra skolan börjar – och just den här frågan om skolgården skulle inte försena bygget.
Så var tanken.
Men ordförande Mats Andersson (C) ville ha en votering kring det nya ärendet – om det typ skulle få tas upp. Jag förstod ärligt talat inte riktigt hur han tänkte, även om han förklarade flera gånger. Det är ju varje ledamots rätt att väcka ärenden…
Jag tror att Andersson bara ville hänskjuta frågan till förvaltningen för beredning och ta upp det i höst. (Eller om han nu ville ta upp ärendet överhuvudtaget.) Men det skulle vi rösta om tyckte ordförande.
Ordförande Andersson pratade med kanslichefen, som är jurist, i en paus och påstod efter samtalet att han hade stöd i lagen. Andersson hänvisade till Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden.
I Förvaltningslagens § 7 står det:
”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.”
Jag har svårt att ur denna paragraf utläsa att det finns ett beredningstvång i en nämnd. Min tolkning är att det inte är det som paragrafen säger. Istället hänvisade jag till, och stödde mig på, Förvaltningsrättens dom, när jag tidigare överklagade ett beslut från nämnden att inte få väcka ett ärende – ett överklagande där domstolen för övrigt gav mig rätt.
”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”
Det blev lite infekterat. Vid ett tillfälle menade ordförande Andersson (C) att Kate Giaever ”satte tjänstemännen på pottkanten”. Det var väl inte ett helt genomtänkt uttalande, bland annat reagerade nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) på detta.
Flera ledamöter reagerade för övrigt på ordförandes sätt att hantera ärendet, även Anderssons egna styresbröder och -systrar. Alla var ju egentligen medvetna om mitt tidigare överklagande och att Förvaltningsrätten hade dömt till min fördel – i ett fall som handlade om samma sak. (Se mer om överklagandet och Förvaltningsrättens dom: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Det blev ingen votering.
Och Kate Giaever och jag började till slut prata om ärendet, utan att jag egentligen uppfattade det som om ordförande Andersson gav sin tillåtelse. Fast det gjorde han kanske. Han stoppade oss i varje fall inte. Nämnden ansåg till slut att frågan skulle skickas till förvaltningen för utredning.
Det känns som om samma sak skulle kunna utspela sig igen i framtiden, så det är nog viktigt att kanslichefen och/eller kommunjuristen tittar på detta med ledamöters rätt att få väcka ärenden och ger direktiv till alla nämndsordförande om vad Kommunallagen säger…
För övrigt löpte nämndens sammanträde smärtfritt. Det var inte direkt några diskussioner om ärendena, det handlade mer om frågor och svar. (Se gårdagens blogg, ”Vårens sista möte med BUN”.) Vi fick i varje fall reda på att elevökningen i stort sett har upphört, även om man inte riktigt vet hur det blir till hösten. Kanske ökar antalet elever då, igen. Nämndens ledamöter fick också veta att alla som har sökt plats på en förskola till hösten har erbjudits platser, även om det inte är på den förskola föräldrarna har önskat.
Kommunens nya diarie- och ärendehanteringssystem har ställt till en del problem för de politiker som vill utforska kommunens diarier. Vi fick nu reda på att möjligheten för politikerna att själva botanisera i diarierna ska återkomma. Och det var ett glädjande besked.
I gårdagens blogg skrev jag också om regeringens uppdrag till Skolverket att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Det handlar om digitalisering inom förskola och grundskola. Blir regeringens tankar verklighet, vilket de med all säkerhet blir, så kommer det att kosta BUN upp emot 20 miljoner kronor. Och regeringens förslag ska träda i kraft redan inför höstterminen nästa år. Och budgeten för 2018 ska tas på onsdag…
Jag fick en liten påringning igår kväll från Väne-Ryr. Det går nämligen lite rykten i bygderna. Det blev till att ställa en fråga. Jodå, eleverna på Väne-Ryr ska ha idrott i Väne-Ryrskolan och inte på Onsjöskolan. Och i mån av behov ska man försöka ordna så att eleverna får låna en idrottshall. Det är svårigheter, sades det, att erbjuda platser på två ställen (både på Onsjöskolan och i Väne-Ryr) för samma elever.
På eftermiddagen besökte nämndens ledamöter Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7. Sådana här verksamhetsbesök är mycket givande och dagens besök var inga undantag.
Vårens sista möte med BUN (19/6)
Imorgon har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nästa gång nämnden samlas är inte förrän den 18 september.
Det är ovanligt många informationspunkter och få beslutspunkter på dagordningen.
Det första ärendet handlar om kommunens nya Översiktsplan (ÖP). Den gamla är från 2006 och nu är det dags att uppdatera den. Det har nämligen hänt mycket under dessa år. Den nya ÖP:n ska enligt planerna antas av kommunfullmäktige i december.
En Översiktsplan är:
”ett beslutsstöd som utgår från ett långsiktigt politiskt ställningstagande om kommunens utveckling. Den ska ge vägledning när detaljplaner upprättas och i andra ärenden som berör mark- och vattenanvändning.”
BUN:s ”uppgift” med Översiktsplanen är att se den ur barn och ungdomars perspektiv. Det kan gälla t ex att dessa grupper ska vara med vid utformningen av planen och att deras intressen tillvaratas. Och BUN är nöjt. ÖP:n har använt ett barnperspektiv och tagit upp saker som närmiljöns betydelse för barn och ungdomar, vägarna till och från förskolor och skolor osv.
BUN betonar dock att det är viktigt att det sker samråd med BUN vid tätortsutveckling:
”för att det skall finnas möjlighet att planera förskola och grundskola långsiktigt för de barn som kommer att bo i området.”
Nämnden ska sedan fastställa en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är Skollagen som säger att verksamheten systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och att resultaten ska analyseras samt utbildningen utvecklas.
Det är så mycket underlag som ska samlas in och finnas tillgängliga för analys att man baxnar. Det är verkligen så att man undrar när rektorer och förskolechefer ska hinna vara i verkligheten, jag menar verksamheterna… Det känns onekligen som att dokumentationen går till våldsamma överdrifter…
Den månatliga budgetuppföljningen finns med också på morgondagens möte. Den finns som bekant med på varje sammanträde.
Prognosen för året, efter att kommunstyrelsen nyligen beviljade 11 milj kr för den ej budgeterade elevökningen, är ett underskott på 5,9 miljoner. BUN hade begärt 14,7 milj kr, men de styrande partierna (S+C+MP) gjorde gemensam sak med sverigedemokraterna och avsatte bara 11… (Detta redogjorde jag noggrannare för i gårdagens blogg, se ”Kommunens delårsrapport”.)
BUN hade behövt ytterligare några miljoner… Vi får innerligt hoppas att nämnden inte ska bli tvingad till besparingar i höst. (Vänsterpartiet ska i varje fall motsätta sig detta.)
BUN ska yttra sig över två revisionsrapporter. Och för nämndens del har revisorerna inget särskilt att anmärka på. Och det är ju bra.
Den ena rapporten är dock ganska intressant. Revisorerna har granskat beslut och verkställighet av kommunstyrelsen och BUN. Det är som sagt inget att anmärka på när det gäller BUN. Dock är jag lite förvånad över att revisorerna inte har nämnt ett ord om den turbulens som uppstod när ordförande Mats Andersson (C) vägrade undertecknad vänsterpartist att väcka ett ärende. Det ledde ju till att jag överklagade till förvaltningsrätten – och fick rätt! Hur kunde revisorerna missa detta? Eller beror det kanske på att de bara tittat i handlingarna mellan april och oktober 2016? Och då låg ärendet fortfarande hos Förvaltningsrätten. (Domen kom den 8 november 2016!) (Se mer om överklagandet: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Däremot har revisorerna vissa synpunkter på kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S):
”det finns exempel på ärenden som redovisats ovan där delegationsbeslut av kommunstyrelsens ordförande kan ifrågasättas utifrån både en formell och demokratisk grund.”
Och det är en tuff kritik.
Sammanträdet fortsätter med fyra informationspunkter. Nämnden ska få information om det nya diarie- och ärendehanteringssystemet, digitalisering inom förskola och grundskola, översyn av resursfördelningsmodell och lokalsituationen.
Digitalisering inom förskola och grundskola handlar om att regeringen, genom Gustav Fridolin (MP), har gett Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Läroplaner och kurs- och ämnesplaner ska också revideras med syftet att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Förändringar ska träda i kraft 1 juli 2018. Det är med andra ord kort om tid för alla skolledare och pedagoger att förbereda sig…
Och det kommer att kosta pengar för BUN…
Förvaltningen skriver:
”Detta resulterar i ett behov av ekonomiska satsningar för att säkra likvärdig tillgång till digitala verktyg för elever och personal samt mångårig kompetensutvecklingsplan för personal behövs för att förnya arbetssätt och arbetsmetoder. Det är också angeläget att stärka rektorernas strategiska kompetens för att leda arbetet kring digitalisering.”
Jag undrar om regeringen tänker skicka med några pengar…
Å andra sidan kom det ett pressmeddelande från regeringen idag om att ytterligare 1,5 miljarder kronor ska satsas under 2018 i syfte att skapa en mer jämlik skola med höga kunskapsresultat. (Se ”Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola”.)
Det ser ut som om pengarna ska kunna användas till t ex lärar- och skolledarresurser, minskade klasstorlekar, ökad lärartäthet och stärkt kompetensutveckling.
Förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har gett förvaltningen i uppdrag att se över resursfördelningsmodellen.
Ur handlingarna:
”Det övergripande syftet är att stärka barnets rättigheter i kommunen och gynna barns uppväxt och utveckling på lång och kort sikt. Detta förverkligas genom att
- lyckas med att fördela resurser till de förskolor och skolor och barn/elever som behöver dem mest
- att göra utbildningen likvärdig
- att få fler elever som når grundskolans mål
- att få ökad kontroll över resurserna och därigenom uppnå en mer ändamålsenlig
modell”
Det är ett bra initiativ av förvaltningschefen. Den nya resursfördelningsmodellen är tänkt att träda i kraft år 2019. Och då kanske det dessutom finns mer statliga pengar att hämta…
Till sist informerar förvaltningschefen och ordföranden om sina förehavanden sedan det förra sammanträdet.
Det var allt som ska tas upp på morgondagens möte, som avslutas med verksamhetsbesök på Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7/Silvertärnan.
Kommunens delårsrapport
Varför inte en liten blogg så här på lördagskvällen? Om kommunens delårsrapport… Fast det kanske är lite för provocerande… Vem vill läsa om sånt? En lördagskväll?
Det är en hektisk politisk vecka nästa vecka. Både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige sammanträder. Plus en del andra nämnder som avslutar vårsäsongen innan det stundande sommaruppehållet inträder. Byggnadsnämnden sammanträder t ex på tisdag och då ska ett slutgiltigt beslut om Arnes fritidshus på Nordkroken fattas. (Se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken”.)
Kommunfullmäktige ska, förutom budget 2018 och en rad andra frågor, också behandla kommunens delårsrapport april 2017.
Det som kanske är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till 53 milj kr.
Ja, du läste rätt. Trots alla pessimistiska signaler och mörka orosmoln som målades upp av de styrande partierna (S+C+MP), när oppositionens offensiva budget antogs med stora satsningar på verksamheterna, så är prognosen att kommunens överskott blir hela 53 miljoner kronor. Det visar väl, om inte annat nu i efterhand, att det var både en bra och realistisk budget som V+M+L+KD+VFP antog. Kanske skulle ännu mer pengar ha kunnat delats ut till nämnderna… (Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar, enligt prognosen med 4,8%.)
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har som vanligt ett eget avsnitt i kommunens delårsrapport.
BUN har, som alla vet vid det här laget, haft stora utmaningar de senaste åren. Elevtillströmningen har varit stor och det har varit något som nämnden inte har kunnat påverka eller förbereda sig inför. Det handlar om en elevökning på omkring 700-800 elever sedan 2013. Nämnden har trots allt löst situationen efter omständigheterna på ett bra sätt, och ett gediget arbete har lagts ner på alla håll i förvaltningen, främst naturligtvis ute i verksamheten i våra förskolor och grundskolor.
Ökningen av barn i förskolan och framför allt av elever i grundskolan fortsätter, även om en viss avmattning i ökningen jämfört med föregående år kan skönjas.
Vänersborg står inför fortsatta utmaningar. Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Medelmeritvärdet för kommunens åk 9 minskade något förra året.
Barn- och Utbildningsnämndens ekonomiska prognos för 2017 är ett underskott på 5,9 milj kr. Detta efter att kommunstyrelsen, till slut, beslutade att nämnden skulle få 11 milj kr som kompensation för elevökningen. (Underskottet prognostiserades till 16,9 milj innan dessa pengar.)
Nämnden hade som bekant begärt ytterligare 3,7 milj kr (sammanlagt 14,7 milj), eftersom elevökningen i januari var hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. En enig barn- och utbildningsnämnd tog nämligen fasta på den formulering som återfanns i den senare delen av fullmäktiges beslut från juni 2016 och begärde full kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Dessa extra 3,7 milj skulle nämnden ha behövt…
Kommunstyrelsen fattade ett dåligt beslut, dels med tanke på lydelsen i kommunfullmäktiges beslut i juni förra året och dels med tanke på kommunens prognos för 2017 års resultat, som alltså uppgår till +53 milj kr. Det var väl typiskt att det var de partier som inte stod bakom budgetbeslutet för 2017 som tog beslutet i kommunstyrelsen (S+C+MP+SD).
Jag dristar mig att påstå att när kommunledningen och SD tillsammans beslutade ”11”, så var det antingen mot bättre vetande eller också att man fortfarande brottas med att lära sig att läsa handlingar. Det stod ju faktiskt i KF-beslutet hur BUN skulle räkna när man begärde det utlovade tillägget för elevökningen. Den första meningen talar om att det ansågs att det skulle vara tillräckligt att reservera 11 miljoner, men elevökningen blev ju ännu större.
Annars kommer delårsrapporten lite olägligt för BUN när det gäller nämndens förväntade resultat. Förvaltningen har inte och kan inte mäta dessa resultat så tidigt på året. Därför finns det inga gröna ”ploppar”, dvs de ploppar som visar att nämnden har uppnått sina mål. Men trots att det är omöjligt för förvaltningen att uttala sig om de förväntade resultaten, så är den ändå tvungen att upprätta en sammanställning. Så fungerar dagens styrsystem… Dokumentationen är viktigare än verkligheten – och verksamheten…
Nämnden har 9 gula ploppar och 3 röda. Flera av dessa kommer naturligtvis att ändra färg när året är slut. Såvida inte det prognostiserade underskottet leder till besparingar…
Som vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om barn- och ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.
Och det gick fort. Arenan nämns bara en gång – under investeringar. Det behövs entrédörrar och kontorsdörr. Det står inget om arenas driftskostnader eller om stora investeringar i taket…
Jag undrar om detta har glömts bort eller om det finns det någon avsikt med att inte nämna detta.
Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden har uppfyllt det förväntade resultatet:
”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”
Det är bara att gratulera byggnadsnämnden…
Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö
I gårdagens blogg (”Budgetöverenskommelsen S+C+V”) nämndes att undertecknad vänsterpartist hade skrivit och lämnat in en motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Motionen är redan diarieförd och kommer att finnas på fullmäktigeledamöternas bord på onsdag. Då kommer motionen att remitteras till barn- och utbildningsnämnden för beredning.
Det är väl bara att hoppas att alla partier ser positivt på motionen och att det så småningom sker förändringar i Vänersborgs skolor. För egen del hoppas jag också att det händer något i Trollhättan, eftersom det är där som jag själv ska arbeta i fortsättningen. (Min nuvarande arbetsplats ska helt enkelt flytta till NÄL, och NÄL ligger som bekant i Trollhättan…)
===
Motion till kommunfullmäktige om
Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö
En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.
I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.
Den här utvecklingen måste vändas. Pedagogerna måste fås att stanna kvar i läraryrket och fler studenter måste välja lärarbanan. Obehöriga och outbildade lärare måste uppmuntras att utbilda och vidareutbilda sig. Vänersborg måste bli en attraktiv kommun för pedagoger att jobba och verka i. Tillgången till legitimerade lärare i en kommun beror till stor del på den arbetsmiljö som kan erbjudas.
Det finns många intressanta idéer och lösningar för att vända utvecklingen genom att förändra och förbättra skolpersonalens arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen.
I några skolor prövas ett tvålärarsystem med goda resultat. Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Lärarna planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet.
I andra skolor anställs personal som sköter en del av de uppgifter som ligger utanför pedagogernas primära uppgift att undervisa. Det kan vara personal som tar hand om t ex föräldrakontakter, frånvaro, rastvakter och administrativa göromål. Pedagogerna är utbildade för att undervisa och det är i klassrummen som den huvudsakliga kunskapsinhämtningen och lärandet sker. Ju mer tid pedagogerna har för att planera, förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner desto bättre blir förutsättningarna för elevernas inlärning.
Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Förslagsvis genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag enligt Skollagen att göra. Det kan vara att ansvara för t ex fastighets- och personalfrågor, föräldrakontakter, dokumentation, konflikthantering och utredningar. Syftet är att avlasta rektorer och förskolechefer men också att frigöra tid för cheferna att vara de pedagogiska ledare som skolans styrdokument förutsätter. Rektors pedagogiska ledarskap är en central del i arbetet med att skapa en skola med god kvalitet för alla, där de nationella målen uppfylls och där alla elever upplever skolan som meningsfull, stimulerande och trygg. Kunskapsförbundet Väst har idag en organisation med särskilt anställda chefer för att avlasta rektorerna.
Det finns många tankar kring hur arbetsbelastningen i skolorna kan minska och arbetsmiljön förbättras. Jag har gett tre exempel. Det finns säkert fler. Jag skulle vilja att dessa möjligheter att minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön utreds (hur ser det ut [sjukskrivningar, personalomsättning, antalet obehöriga]?; hur upplever personalen arbetsmiljön och arbetsbelastningen?). Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.
Yrkande
Jag yrkar att det görs en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer