Arkiv

Archive for juli, 2017

Bad och kommunala principer

Lyckas man inte på första försöket så är det bara att bita ihop och försöka igen… Skam den som ger sig.

Det var många vänliga själar som hörde av sig med goda råd och uppmuntrande tillrop efter att jag för några veckor sedan hade missat badplatsen vid Bollungen i Sundals Ryr. (Se ”På jakt efter gömda platser”.) Så det var till att ge sig ut i Dalsland igen och göra ett nytt försök.bollungen1

Men det var inte lätt, det höll på att bli en ny miss. Första gången körde jag, återigen, förbi badplatsen. För vem kunde ana att det låg en liten badplats bakom denna åker och dessa träd (se bild) – i det närmaste totalt kamouflerad från civilisationen? Ja, inte jag i varje fall. Och i synnerhet inte Vänersborgs kommun… Badplatsen finns ju inte med på den karta över alla kommunens badplatser som har upprättats.

Men det visade sig att det gjorde det. Det fanns en badplats bakom åkern och träden!

På chans stannade jag på det som såg ut som en busshållplats, allt enligt instruktionerna från diverse bloggläsare, och följde det upptrampade gräset längs åkern. Efter en kortare promenad belönades jag med att skymta sjön. Och se, där låg Sundals Ryrs riviera, något mindre till ytan än playan i Väne-Ryr.

bollungen2

Det var en idyllisk badplats, långt ute (snällt sagt) på den lugna landsbygden. Här kan folk bada i betydligt varmare vatten än i Vänern och det finns både sand och gräs att ligga på om man vill sola.

Det är byalaget i Sundals Ryr som städar och gör i ordning badplatsen inför varje badsäsong. Naturligtvis helt ideellt. Det finns också en grillplats och bord vid stranden. (Se mer på byalagets hemsida.)

bollungen3

Det finns dock ingen baja-maja och ingen livräddningsutrustning vid Bollungen. Och eftersom kommunen har sina principer, så kommer det aldrig att ordnas något sådant i kommunal regi heller. Marken är nämligen privat och kommunen vill inte ha något att göra med platser som ligger på privat mark. (Utom ibland då förstås, när det liksom passar…) Sundals Ryrborna får göra sina behov i skogen – vilket för övrigt har gett upphov till en tydlig stig… Och livräddningsutrustning finns det på Sikhall, Nordkroken och några fler platser som politikerna och tjänstemännen tycker att alla vänersborgare ska åka till om de vill bada. Och dessa platser får minsann räcka åt alla invånare.

budordSå är det. Vänersborgs kommun har vissa principer. Och en av dessa principer är att den inte vill ha med badplatser som ligger på privat mark att göra. Trots att detta inte skulle strida mot någon som helst lag eller förordning. Principen liksom bara finns där. Och hur den har kommit till vet nog egentligen ingen. Fast jag tror att den lanserades av någon i samhällsbyggnadsförvaltningen, bara för några år sedan. När barn- och ungdomsnämnden hade hand om badplatserna så var det nämligen inte så. Idag har principen, av någon anledning, blivit så stark att politiker och tjänstemän inte ens vill utreda den. Det är som om den finns inhuggen i någon stentavla… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Jag förstår inte kommunens politiker och tjänstemän. Jag gör inte det. Borde det inte vara självklart att den övergripande kommunala principen är att tillhandahålla service till kommunens invånare – tillika skattebetalare och uppdragsgivare? För egen del tycker jag att det är totalt givet. Och om inte politiker och tjänstemän förstår detta så har de missuppfattat sin uppgift – och hamnat på fel ställe.evenstorp2017

På vägen hem från Bollungen så passade jag på att besöka två före detta socialdemokratiska politiker. Den ene bor bara några stenkast från sjön, den andre bor i centrala Brålanda. Hos den ene luktade det hallon, medan det hos den andre luktar slakteri, dock inte denna dag. Den ene har skällt ut mig offentligt, den andre har har varit ett starkt stöd i min yrkesbana…

Även en vänsterpartist kan ha socialdemokratiska bekanta i Vänersborg. I varje fall om de bor i Dalsland.

Kategorier:bad, Brålanda

Brålanda? Brålanda!

26 juli, 2017 4 kommentarer

bralanda_skyltDet har mullrat många gånger i Brålanda under åren. Det har handlat om bad, tågstopp, Topp, grundskola, ringled, konstgräs osv. Det känns ibland som om det hela tiden har legat, och ligger, ett uppdämt missnöje med hur Vänersborgs kommun behandlar invånarna i den en gång så stolta och självständiga kommunen Brålanda.

Jag kommer faktiskt ihåg en gång då kommunlegenden S Anders Larsson (S) inför ett inte ringa antal människor, på ett födelsedagskalas(!), tyckte att Vänersborg skulle ha släppt Brålanda till Mellerud vid kommunsammanslagningen 1974. Motivet var att brålandaborna liksom aldrig blev nöjda. De var mest till besvär tyckte Larsson.

forgetPå något sätt är väl detta ganska symptomatiskt för förhållandet mellan Vänersborgs kommun och Brålanda. Det tycks som om kommunen oftast glömmer bort tätorten och området i den norra kommundelen. Även om en ”idrottslekplats” faktiskt har byggts och konstgräs lagts på Sörbyvallen. Fast konstgräset satt hårt inne… När det någon enstaka gång sipprar fram röster från bygden så tolkas det oftast som ”gny” och oberättigat missnöje.

Det är på sätt och vis en motsägelse. Det är nämligen många politiker som kommer just från Brålanda och trakterna däromkring, typ Sundals Ryr och Gestad. Men det vore väl förmätet att påstå att Vänsterpartiet har så många politiker i brålandatrakten… Inte än i varje fall. Ändå så vänder sig, ganska ofta faktiskt, många i bygden till oss i ett försök att få sina röster hörda, och mottagna på ett seriöst sätt. För inte så länge sedan utmynnade det i en vänsterpartistisk motion om tågstopp i Brålanda. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.)

Jag fick nyligen ytterligare en ”påhälsning” från Brålanda, denna gång i form av ett brev. I brevet tas en del av missnöjet med kommunen upp. En stor del av brevet handlade om historia, men bygdens äldre invånare anser att den nedlåtande behandlingen av Brålandabralanda_camping alltid har präglat ”centralortens” handlande… Och det har de svårt att glömma.

Brevskrivaren, och faktiskt även flera andra, har reagerat mot kommunens behandling av campingplatsen i Brålanda. Den har ju helt enkelt tagits bort. Det upptäcktes, enligt brevskrivaren, att det var parkmark. Och istället för att ändra detaljplanen så fick campingen snällt lägga ner. Vänersborgs kommun kan nämligen vara mycket principfast. I varje fall ibland, när det passar… Typ. Brålanda hade behövt campingen så att fler besökare hade kunnat komma till Brålanda, och kanske handla eller äta en pizza.

bralanda13sept_4Det finns en fin gammal scen i Centrumparken. Den stod jag på själv för tre år sedan, när det anordnades en valdebatt där.

Scenen byggdes en gång helt ideellt med insamlade pengar från organisationer, boende och företag. Den sköts nu, fortfarande ideellt, av frivilliga och företagare genom företagarföreningens försorg. Brålandaborna skulle vilja ha hjälp från kommunen. Men det får de inte. Och det på grund av en annan av kommunens principer…bralanda_flagg

Det är samma med flaggstängerna vid Brålandas infarter och inne i centrum. De sköts också av Brålandas företagarförening, liksom själva flaggningen. Självklart helt ideellt. Flaggstänger i Brålanda är inget som kommunen vill ta i. Inte det heller.

För ett antal år sedan, närmare bestämt år 2008, verkade det för en stund som om kommunen tänkte ta tag i Brålandas utveckling. Brålandaborna fick komma med idéer och stora insatser planerades från kommunens sida. (Se TTELA, ”Ny centrumpark tar form i Brålanda”.)

”Det kan bli stora ingrepp.”

Sa man från kommunens sida.

Det bidde ingenting…

utegym_bralandaJo, på senare år har kommunen anlagt ett utomhusgym. Enligt min uppgiftslämnare valdes placeringen:

”för att en gång för alla ta död på förslag och diskussionen om camping och ställplatser i Brålanda.”

Och undrar varför inte gymmet byggdes närmare Idrottshallen, skolan, badet och fotbollsplanerna, som invånarna, idrottsföreningarna och skolpersonalen ville. Och det kan man faktiskt undra. Nu står utegymmet som en konstinstallation på den gamla campingplatsen – och nyttjas knappast av någon.

I mångt och mycket håller jag med brevskrivaren, även om jag inte riktigt kan gå i god för alla de faktauppgifter som jag har återberättat här. (Jag litar på faktalämnarens ord – och en ”faktakontrollant”, också från Brålanda.) Brålanda, liksom Frändefors, Väne-Ryr, Grunnebo, Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem, får inte så stor del av den kommunala kakan som de borde få. Det är helt klart. Trots att dessa invånare betalar skatt precis som invånarna i centralorten.

bralanda_scenKommunen måste ändra på det här. Liksom att kommunen måste ompröva alla fyrkantiga principer och utgå från kommuninvånarnas bästa. Det krävs ofta flexibilitet för att möjliggöra förnyelse och utveckling…

I Brålanda finns det ett ovanligt starkt engagemang för bygden. Det ideella arbetet är stort och den så kallade brålandaandan är ingen myt – den är i högsta grad levande. Kommunen borde på ett mer aktivt sätt stötta dessa engagerade människor.

Jag tror att det som står överst på prioriteringslistan för Brålanda just nu är ett tågstopp och att bostadsbyggandet kommer igång. Kommunen måste börja jobba betydligt hårdare med dessa frågor…

Kanske är det läge att ta upp flera av de uppräknade spörsmålen i form av frågor och interpellationer i kommunfullmäktige. Till att börja med.

Kategorier:Brålanda

Öst och Väst

skane17_1Det hör till sommarledigheten att göra ett nedslag på Österlen i Skåne. De böljande kullarna och de frodiga åkermarkerna måste skådas och upplevas. Det går inte heller att missa ett dopp på någon av sydkustens vita sandstränder. Även om det denna gång bara var någon grad varmare i det salta vattnet än i Vänern. 17 grader är ingen ”hit” – inte ens för en gammal vänersborgare som lärde sig simma i 14-15-gradigt vatten, när det var som varmast, för löparlegenden Arne Andersson.

skane17_2Korsvirkesstaden Ystad med ett par hundra korsvirkeshus i centrum är också ett måste för en västgöte. Hela centrum i den lilla staden myllrar av folk. Ystad är mindre än Vänersborg, men eftersom det inte finns några köpcentra i närheten typ Överby, så handlar folk i butikerna i stan. Sedan är det definitivt en annan kultur i Skåne. Tror jag. I varje fall går ”vanligt folk” i alla åldrar ut, promenerar, fikar och äter på något av stans alla fika- och matställen. Så det känns faktiskt som om Ystad har betydligt fler invånare än Vänersborg.

Och jag vet inte vad det berodde på, men inte en fågel, inte en fiskmås, syntes till i centrala Ystad. Det är klart att även sådant lockar ut människor till stadens gator och torg…skane17_3 

Och bara några stenkast från centrum börjar Ystads strandpromenad. Som kryllar av människor, både turister och skåningar. Promenaden går längs sandstranden och med jämna mellanrum finns det caféer och restauranger där man kan avnjuta den skånska atmosfären och de skånska wienerbröden…

centrum2017_4Det finns en del för en vänersborgare att vara avundsjuk på. I Vänersborg är det förhållandevis tomt i centrum, det är få människor som handlar, få människor som besöker någon av restaurangerna på kvällarna. Kanske är det fiskmåsarna som avskräcker. Det tycks dock som om Kopparn verkar vara ett lysande undantag.

Under fredagskvällen förra veckan så såg jag faktiskt bara nya vänersborgare på gågatan och på torget. Var var alla gamla vänersborgare? Det är nog så att ska centrum kunna leva så måste vänersborgarna, nya som gamla, centrum2017_2gå ut och äta, fika och umgås i stan. Jag såg faktiskt bara en gammal vänersborgare. Han hade lånat schackpjäserna i Plantaget…

Så det blev ett premiärparti. Och ett till. Vinnaren är ju tvungen att ge förloraren en chans till revansch… Det var med en viss förnöjsamhet som jag kunde konstatera att ett sådant här schackspel inte syntes till i Ystad…

centrum2017_3Det är dock synd att instruktionerna på lådorna med schackpjäser bara är på svenska. Instruktionerna borde översättas till åtminstone engelska och arabiska också. Och det borde också upplysas om att det är gratis att låna pjäserna och schackbrädet…

Fast det tror jag att kommunen ordnar inom kort…

 

Kategorier:centrum, sommarläsning

Diggiloo

18 juli, 2017 1 kommentar

arenavbgFörra onsdagen hade Diggiloo Sverigepremiär i Arena Vänersborg. Det var stort. Det var väldigt stort. Det tyckte i varje fall de som köpte biljetter för mellan 525 kr och 775 kr till showen. (Det fanns även onumrerade sittplatser för 445 kr.)

Det tyckte också Vänersborgs kommun.

Och föreställningen uppfyllde vad jag förstår alla högt ställda förväntningar. Det var åtminstone budskapet från människor som hade varit på plats i arenan, i artiklar och reportage i media. Charlotte Perrelli, Jessica Andersson, Robin Bengtsson, Andreas Johnson och de andra hade levererat med den äran. Och det var ju fantastiskt att publiken fick valuta för pengarna.

Evenemanget föregicks av en gedigen marknadsföring. Vänersborgs kommun hade till exempel mängder med reklam för evenemanget på sin hemsida (se t ex ”DIGGILOO i Arena Vänersborg”).

diggiloo1

TTELA och Vänersborgaren tyckte naturligtvis också att Diggiloo var stort och hade därför flera reportage om evenemanget. Vilket självklart var en oerhört bra marknadsföring för Diggiloo.

I onsdagens nummer av Vänersborgaren (12 juli) skrev den välkände vänersborgaren och tillika vikarierande redaktören Håkan Lind i sitt ”ledarstick” angående att läsare kan lämna in eget material till tidningen:

”Men det är förstås journalistiska principer som gäller, ingen textreklam eller maskerade programblad med alla tider angivna slinker igenom.”

Och på nästa uppslag av Vänersborgaren återfanns en helsida om Diggiloo, ”Ikväll brakar det loss”… Jaja, jag har svårt att se logiken. Vad annat är artikeln än en stor reklamannons…?

Men Vänersborgaren och TTELA är privat ägda tidningar. De får göra som de vill och skriva vad de vill. (I stort sett.)

diggiloo2I samma nummer av Vänersborgaren hittade man också två annonser för Diggiloo, en liten mindre annons och en ganska stor. (Se bild.)

Det är det privat ägda företaget Krall Entertainment AB som arrangerar Diggiloo. Krall Entertainment AB är ett ganska stort bolag i nöjesbranschen. Företagets affärsidé är att producera och marknadsföra upplevelser. År 2015 var nettoomsättningen drygt 100 miljoner kronor.

Företaget tjänar pengar på Diggiloo och andra nöjesarrangemang. Så klart. Och det är ingen fel i det. Det är ju tanken, vinsten är vitsen typ.diggiloo3

Men det var en sak som fick mig att börja fundera. Och det var den lilla logotypen längst ner till vänster på annonserna i Vänersborgaren. Det står:

”Vänersborgs kommun”

motion5Det här med kommunalt stöd och engagemang till privata, vinstdrivande företag är ett känsligt ämne. Eller borde vara… Det är också ett ämne som jag har tagit upp flera gånger i denna blogg. Dessutom har Jonathan Axelsson (M) och jag (V) skrivit en gemensam motion i ämnet, ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”.

Det är ju inte bara det att kommunen med dess tjänstemän handhar och förvaltar skattebetalarnas pengar, vilket i sig är förenat med ett stort ansvar – en kommun ska ju också behandla alla lika… Och i det här fallet kändes det dessutom som om vänersborgarnas skattepengar möjligtvis hade använts på ett sådant sätt att de gått rätt ner i fickorna på Krall Entertainment AB…

vanersborgs-kommun-logotypJag skrev till Vänersborgs kommun och ställde ett antal frågor om marknadsföringen och eventuell kommunal sponsring, om hyran i arenan etc. I måndags fick jag svar.

Och döm av min förvåning, det var inte någon tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen som svarade. Svaret var skrivet av självaste kommunjuristen… Och att en jurist sattes på uppgiften att formulera ett svar kändes bara det lite ”misstänkt” faktiskt. Fast så behövde det ju inte vara.

krallDiggiloo hyrde arenan i en hel vecka. Diggiloo hade ju premiär i Vänersborg vilket betydde att även repetitionerna skulle hållas i arenan. För dessa dagar betalade Krall Entertainment AB sammanlagt 80.000 kr. I denna kostnad ingick också bygg- och rivdagar och en vaktmästare. Enligt avtalet kunde det tillkomma extra kostnader, om Diggiloo efterfrågade andra tjänster av kommunen. Enligt svaret från kommunjuristen så tycks inte detta ha varit fallet. Vad jag förstår så uppgick hyran till 80.000 kr, varken mer eller mindre.

truckDet verkar istället som om kommunen har ställt upp med fler tjänster utan att ta betalt. Kommunjuristen skriver:

”Förvaltningens budget för att möta krav som Arenan inte normalt är utrustad med för att klara av evenemanget genom bland annat truck och elkablage är 50,000 kronor.”

Nu är jag ganska övertygad om att dessa 50.000 kr är tänkta att täcka kostnaderna för hela året och inte bara Diggiloo, men jag är inte riktigt säker. (Jag har ännu inte fått svar på min följdfråga om detta.)

gokunge_arenaJag vet inte exakt hur många dagar som Diggiloo hade tillgång till arenan, 6, 7 eller 8 dagar, men hyreskostnaden närmar sig i varje fall 10.000 kr per dag. Och det får man väl säga är tämligen både billigt – och subventionerat. Arenan kostar ju 50-60.000 kr per dag för skattebetalarna i Vänersborg…

Det tycks som om kommunen själv inser att den avtalade hyran för Diggiloo torde vara i minsta laget. Kommunjuristen skriver nämligen:

”Uthyrningsintensiteten på Arenan varierar över årets dagar. Under aktuell tid på året har kommunen historiskt sett sedan uppförandet av Arenan inte haft Arenan uthyrd.”

Jag kan inte förstå detta annat än ett medgivande om att hyran är kraftigt subventionerad… Och ska resonemanget hårdras, dvs gälla lika för alla, är det nog ingen tvekan om att samtliga hyresgäster av arenan borde betala lägre hyror – såvida inte två aktörer vill hyra arenan under exakt samma tid…

tjansteman2Det är kommunens tjänstemän som bestämmer hyrorna och villkoren för uthyrningen. Kommunjuristen skriver:

”Beslut rörande ”hyra för större återkommande eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang” beslutas av Förvaltningschef.”

Det är också förvaltningschefen som bestämmer vad som är ett viktigt arrangemang för kommunen… Det känns onekligen som om politikerna i kommunen i allmänhet, och kanske politikerna i kultur- och fritidsnämnden i synnerhet, har frånhänt sig sitt ansvar för driften av arenan.

Enligt kommunjuristen har inte kommunen varit med och betalat direkta kostnader för marknadsföringen av själva evenemanget, som t ex annonser, affischer, radio, storbildsskärmar och dylikt. Jag tror dock inte för ett ögonblick att Krall Entertainment AB har betalat för reklamen på kommunens hemsida. Sedan vet jag inte riktigt vad som menas med ”direkta kostnader”, finns det ”indirekta kostnader” för marknadsföring?

reklam_vbgFörutom den här gratisreklamen och den subventionerade hyran i arenan, så tycks det som om kommunen har bidragit med andra pengar till arrangemanget. Detta är emellertid svårt att få grepp om och ska kanske betraktas som rykten innan papper kan visas upp. Det blir till att ställa några frågor om detta, om några veckor då alla fakturor etc har landat hos kommunen.

När det gäller kommunens roll som uthyrare till Diggiloo så skriver kommunjuristen:

”Det är viktigt för kommunen att uppfattas som en bra part att arbeta med vid evenemang, och inte bara som en uthyrare av lokal eller yta, varför det är av vikt med stöd till arrangör inför/under/efter evenemang från evenemangsutvecklare, förvaltningar m.fl.”

diskussionDet här är, anser jag, mycket viktigt att diskutera politiskt, och inte bara bland tjänstemän.

Kommunen har en viss summa pengar och dessa ska finansiera kärnverksamheter som vård, skola och omsorg, dvs verksamheter som är ålagda kommunen enligt lag. Pengar som används, direkt eller indirekt, till stöd för arrangör är pengar som går direkt till privata företag. Och visst, arrangemang av den här typen leder till att det kommer pengar till Vänersborgs näringsliv, som hotell, restauranger etc. Men är det kommunens uppgift? Är det kommunens uppgift att lägga pengar till företag istället för till kärnverksamheterna?

glida_undanFrågan om likabehandling glider, som jag uppfattar det, kommunjuristen undan genom att skriva:

”Kommunen är öppen för alla som kommer till oss och vill arrangera och ger alla möjlighet till samma stöd och service utifrån behov. Inget evenemang är det andra likt så stödet/partnerskapet ser oftast ut på olika sätt och de begränsningar som finns är förvaltnings totala budget och tidsåtgång för våra tjänstemän.”

Jag tror att det finns många både föreningar och företag som inte upplever att det är så som kommunjuristen skriver… Och som jag skrivit tidigare, den här frågan var ett av skälen till Axelssons och min gemensamma motion.

googleDet verkar överlag som om kommunen behandlar ett arrangemang som Diggiloo på ett helt annat sätt än andra kommuner. Om man googlar på andra ”Diggiloo-orter” så hittar man t ex ingen reklam för arrangemanget på dessa kommuners hemsidor. (Jag har inte kollat alla kommuner.)

Jag kan inte frigöra mig från känslan att kommunen till varje pris vill locka till sig evenemang till arenan – kosta vad det kosta vill. Och det gör det. Allt för att på något sätt rättfärdiga kommunens stora årliga kostnader för arenan.

Till sist vill jag poängtera att det naturligtvis är mycket positivt att det händer saker i Vänersborg och att vänersborgarna får ta del av t ex svenska artister av hög klass. Frågan jag ställer är bara – är det skattebetalarna som ska betala bidrag till de privata företagen för att de ska arrangera evenemang i Vänersborg?

Eftersnack: SD och Väne-Ryr

sverigedemokraternaDet är roligt när människor hör av sig efter mina bloggar. Och det är det några som har gjort efter mina redogörelser för det senaste fullmäktigesammanträdet. Det är till och med någon som tyckte att jag behandlade sverigedemokraterna alltför nedsättande och illa. Sådana kommentarer hör inte till vanligheterna. Dock var denna person inte på plats för att med egna öron och ögon ta del av vad Kurt Karlsson och Ola Wesley sa. Hade hen varit det, så hade hen nog hållit med om det som stod i bloggen. För det var stundtals, för det mesta sa en del, mycket ”dumt” som sades från SD-hållet.

Men det är ingen stor fråga, att bli kritiserad för att ha varit nedsättande och ”dum” mot sverigedemokraterna menar jag. De citat som jag använde i bloggarna var nämligen riktiga citat, så klart. Och citaten talade för sig själva… (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten” och ”Sverigedemokraterna i KF”.)

motion3På det senaste sammanträdet behandlade fullmäktige Vänsterpartiets motion om att kommunen borde initiera en utredning om att sköta fler badplatser. Det blev som bekant avslag, kommunfullmäktige ville inte ens utreda frågan… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Det är mycket prat om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar (som det står i kommunens vision), men när det kommer till kritan är visionen inte vatten värd. Det tycker jag att motionensvisionen6 behandling visar.

Det är ett flertal läsare som har hört av sig angående socialdemokraten Kjell Nilssons anförande från talarstolen. Och det var Nilssons uttalanden angående badet i Väne-Ryr som rörde upp känslor.

kjell_nilssonKjell Nilsson (S) sa ordagrant:

”Och vi städade även den här badplatsen ute i…, ja på den vägen ut till Uddevalla. Ja, och det är ju som så här att det finns en liten historia bakom den badplatsen, som jag egentligen inte vill dra upp riktigt. Men det är ju som så att det fanns ju en viss person som ägde den marken och jag vet inte om alla vet vem det är. Jag antar att du har tagit reda på detta Stefan. Och du vet också vad han har för tjänst i kommun. Då finns det naturligtvis en orsak till varför det har blivit som det har blivit. Vi fick sluta städa detta. Och det var han själv som tog det beslutet, för han var min chef. Han tog det beslutet att vi skulle sluta städa den badplatsen. Så gick det till. Så man får nog forska lite grann mer i detta.”

Nu i efterhand så har jag fått klart för mig att Kjell Nilssons (S) uppgifter var felaktiga. Om det var medvetet eller inte från Kjell Nilsson vågar jag inte svara på. Det betyder således att faktaargument som framfördes i den aktuella fullmäktigedebatten inte stämde.

Det är tråkigt att konstatera, men rätt ska vara rätt.

Kategorier:bad, SD, Väne Ryr

Koloniområdet vid Nabbensberg

telefon2Några har hört av sig angående kolonilotterna vid Nabbensberg (nedanför Quality Hotel). Jag har skrivit lite om detta i samband med att Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) vid det senaste fullmäktigesammanträdet.

Jag har missat koloniområdet helt, trots att jag är ur-vänersborgare. Men Nabbensberg ligger liksom inte i de områden som jag vanligtvis rör mig. Så det gällde att reparera skadan och bege sig dit. (Och denna gång hittade jag… Se krysset nedan.)

nabben_karta2

Koloniområdet ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Jag kan förstå att de som har kolonilotter trivs här. Det känns som om man är ”på landet”. Dessutom får besökande med båt till Vänersborg ett fint välkomnande av de välskötta odlingslotterna.

nabben_koloni1Koloniområdet har funnits på denna plats sedan 1982. År 2015 skrevs ett arrendeavtal med kommunen och med Sjöfartsverket. I år fick ”odlarna” besked av samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen om att kolonilotterna på området måste flyttas eller avyttras när arrendeavtalet löper ut år 2020.

Kommunens skäl är att det saknas bygglov och strandskyddsdispens för området. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande påpekade också, i svaret på Lutz Rininslands interpellation, att:

”… en del av kolonistugorna har genom åren ändrat karaktär och påminner idag mer om små sommarstugor.”

Fast det är nog lite överdrivet. Själv såg jag två sådana hus, men jag kan naturligtvis ha missat något. Men det är klart att detta ska åtgärdas oavsett vad som i övrigt händer med området.

nabben_koloni2

Samhällsbyggnadsnämnden och kommunen håller principerna höga nu för tiden. I varje fall vissa och på vissa ställen. Och för vissa invånare.

Det är faktiskt lite intressant tycker jag, att när Lutz Rininsland frågade ommail2 området för två år sedan (maj 2015) så började svaret som Rininsland fick från kommunen:

”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”

Koloniområdet är inte detaljplanelagt. Däremot finns det en detaljplan för området bredvid. Det var en privat exploatör som ansökte om denna detaljplan och bekostade den i avsikt att exploatera området med bostäder. Detaljplanen antogs av fullmäktige i mars i år. Naturligtvis kunde kommunen samtidigt ha tagit med koloniområdet i denna detaljplan, även om kommunen hade fått betala detta själv. Men det gjorde inte kommunen.

nabben_karta

Med tanke på Arnes kamp ute på Nordkroken (se t ex ”Arne överklagar och JO-anmäler”) så kan jag inte låta bli att återge denna detaljplans skrivningar om översvämningsriskerna, fast det inte hör till dagens ämne:

”Enligt kommunens översvämningsprogram har den nordöstra delen av planområdet en liten risk för översvämningar då detta område är beläget på en lägre höjd än 46,96 m.ö.h. … I detaljplanen regleras vidare att byggnad ska utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +47,2 inte skadar byggnaden och dess funktioner samt att källare under nivån +47,2 ej får anläggas.”

Golvet på Arnes fritidshus fick ju inte ligga lägre än +47,56 m.ö.h….

Vad jag vet så finns det inga planer för koloniområdet vid Nabbensberg. Det ska liksom bara bort. Det blir med all sannolikhet bara ”tomt”, ingenting. Varför koloniområdet då ska bort, utrymmas är det väl ingen som riktigt vet. Förutom då att det är en princip.

nabben_koloni3

Så här skrev kommunen för två år sedan (i svaret till Lutz Rininsland):

”Övrigt så ligger området inom både strandskydd, riksintresseområde för kultur och fritid och dessutom ett område som kan drabbas för både översvämningar och skred. Så att något annat storskaligt skulle planeras här är ju inte troligt utan däremot att det ska bevaras som ett område dit folk har tillgång med goda gång och cykelvägar (som det står skrivet i grönplanen). Dessutom så vill man genom den nya översiktsplanen slå ett slag för koloniområden.”

bygglov2Kommunen kan ändra principer… Kommunen skulle kunna upphäva strandskyddet i en detaljplan och dessutom ge bygglov. Det är egentligen ingen stor fråga. Marken är ju redan tagen i anspråk, det finns en stig vid kanalen där man kan gå vid vattnet, och dessutom en gång- och cykelväg på andra sidan koloniområdet. Koloniägarna håller dessutom området i ordning. Det är väl inte alla kommunala marker som sköts så bra.

Det kan väl också tilläggas att allmänhetens tillgång till området är stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.

bulldozerSamhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) vill lösa frågan genom dialog. Men utgångspunkten är att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Som den t ex är på Ursand när det gäller bygglov och strandskydd…

För inte ska det väl vara som George Orwell en gång skrev:

”Alla är jämlika, men några är mer jämlika än andra.”

 

PS. TTELA hade en artikel om koloniområdet den 5 juli: ”Kolonistugor riskerar att rivas”.

Ursand

Om det var svårt att hitta badplatser (och fornminnen) i södra Dalsland (se ”På jakt efter gömda platser”), så var det lättare att hitta till en annan dalsländsk attraktion – Ursand.

Ursand är populärt bland turisterna. Det är fullt med folk. Det står husvagnar och husbilar över hela campingen – en camping som dessutom växer för varje år.

ursand17_1

Bert Karlsson har lyckats bra med att sätta Ursand på kartan. Men det handlar naturligtvis inte bara om att marknadsföringen har lyckats. Det byggs ochursand17_2 utvecklas för fullt. Servicehus och nya attraktioner uppförs hela tiden tycks det som. Varenda gång man besöker Ursand så hittar man nya saker. Nu ser det ut som om det är en tennisbana på gång.

Poolerna är klara sedan förra året och utnyttjas friskt. Liksom restaurangen. Minigolfbanan tycks också vara populär och allt ligger i området närmast stranden. Stranden som för övrigt är väldigt stor, i år också. Vänern är låg just nu och risken för översvämningar känns små. (Förutom på Nordkroken då…)

ursand17_3

Det går inte att jämföra Ursand idag med hur det var innan Bert Karlsson fick upp ögonen för badplatsen. Det handlar om ett ordentligt lyft, ett lyft som ingen kunde ha anat innan Bert tog över. Visst är det ”kommersiellt”, visst kostar det pengar att bada i poolerna, visst måste man hyra ”leksaker” av olika slag, visst kostar det att campa och att hyra stugor, men det kostar att driva en camping och intäkter måste ju komma någonstans ifrån.

Nä, säga vad man vill, men Ursand har definitivt blivit ett dragplåster och därmed ett stort turistmål. Ursand lockar turister från när och fjärran – och vänersborgare hittar naturligtvis också dit. Liksom intäkter till kommunen…

ursand_konfJag är inte uppdaterad på de senaste turerna mellan Bert och Vänersborgs byggnadsnämnd, men jag har en känsla av att parterna börjar komma närmare varandra. Det betyder dock inte att byggnadsnämnden är positiv till tankarna om att bygga en konferensanläggning, bryggor, båtplatser och stugor i viken vid restaurangen.

Hur det går med dessa planer, om de fortfarande är levande eller lagda i malpåse vet jag inte.

På nåt sätt tänker jag för egen del att en sådan här utbyggnad som sker på Ursand faktiskt ligger i tiden. Vad man än tycker om hur det gamla Ursand såg ut, på typ den gamla ”goda” tiden, om det nu var så god… Vill man locka turister till Ursand och kommunen, så måste man satsa på det här sättet tror jag. Och satsningen hittills har ju burit frukt.

ursand17_4

Problemet för kommunen skulle väl bli om det händer något så att Bert Karlsson bestämmer sig för att dra därifrån. Hur kommunen i ett sådant läge ska lösa alla frågor kring byggnader och pooler mm vet jag inte. Det är ju kommunen som är markägare och Bert som arrenderar. Andra kommuner i liknande situationer har väl inga bra erfarenheter. Och vad kommunen sedan skulle göra med anläggningen och alla byggnader vågar jag inte tänka på. Men dyrt lär det bli.

Det här skulle undvikas om Bert Karlsson fick köpa marken. Naturligtvis bara själva campingområdet, inte stranden, vägen dit, Grönvik, parkeringen etc. Då hade det inte blivit kommunens problem om något skulle hända och de nuvarande arrendatorerna ville lämna Ursand. Det hade inte heller blivit kommunens problem att skaffa nya arrendatorer. För med tanke på allt som har utförts de senaste åren hade arrendet antagligen blivit tämligen dyrt, kanske alltför dyrt för nya intressenter.

Men att sälja campingen är en kontroversiell tanke i Vänersborg och det lär väl inte finnas något stöd för en försäljning på länge än.

Kategorier:Ursand
%d bloggare gillar detta: