Hem > KS 2019, styrning > KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning

KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning

Idag hade kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Det märktes att det var ett extra möte, det var nämligen ovanligt många frånvarande. Jag tror att det berodde på att informationen om mötet helt enkelt inte hade nått fram till alla ledamöter. Och att inte riktigt alla läser min blogg…

Rent beslutsmässigt gjorde det inte så mycket eftersom inga beslut togs. Det var ”bara”, som jag skrev om i söndagens blogg (se ”Extra KS: Genomlysning”), information och utbildning.

På förmiddagen informerade förhandlingschef Kent Johansson om kommunens arvodesregler och kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén om kommunikation. Sedan avslutades förmiddagen med en webbaserad utbildning om kommunal juridik, typ om Regeringsformen och Kommunallagen. Det är för övrigt en utbildning som alla förtroendevalda i nämnder och styrelser ska genomgå.

När det gällde kommunikationsavsnittet så blev det ett längre samtal kring varför det är viktigt att lyfta fram goda exempel från och i kommunen. Och det är klart att det kan vara viktigt för att få folk att bo kvar och dessutom att få andra att flytta till Vänersborg. Dessutom ansåg flera politiker att det var viktigt att skapa stolthet för kommunens personal för att de arbetar i kommunens tjänst. Ett annat skäl var att invånarna också ska se att de får valuta för sina skattepengar, vilket bygger förtroende hos allmänheten.

Goda exempel menade politikerna kunde vara att visa vad som har beslutats och att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut. Det kan också vara att lyfta fram det som i vardagen gör att kommunen fungerar, t ex att sopkärl töms och att rent vatten kommer ur kranarna. Men också att t ex nya skolor byggs.

Det var med andra ord väldig fokus på just goda exempel, men jag kunde väl för en gångs skull hålla med Kurt Karlsson (SD). Han sa att ett sätt att göra Vänersborg bättre är faktiskt att ta fram det negativa. Fast jag tror att Karlsson och jag tänkte på helt olika saker…

Det hade egentligen varit intressant att veta vad kommuninvånarna hade för syn på de goda och mindre goda exemplen. Vad är viktigast att lyfta fram? Och vilka goda exempel är det som ska belysas? Eller är de negativa exemplen viktigare?

Alla var överens om att det är viktigt att kommunen kommunicerar med sina invånare. Det tycker jag också…

På eftermiddagen var det så dags för Mats Carlström från konsultföretaget Public Partner att berätta om hur genomlysningen av kommunens styrning och ledning ska gå till.

Carlström gjorde ett mycket kunnigt och kompetent intryck. Han var dessutom med vid genomlysningen av IT-enheten (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Det var i samband med den stora IT-kraschen den 20 december 2016, så han har en viss erfarenhet av Vänersborg. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.) På gott och ont.

Carlström började med att presentera det uppdrag som Public Partner har fått av kommunen:

”Vänersborgs kommun står inför en rad komplexa samhällsutmaningar som direkt eller indirekt kommer att påverka kommunens arbete och ekonomi.
I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen:
Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

När genomlysningen dessutom ska leda till förslag för:

ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde”

Så kan det naturligtvis finnas anledning att dra öronen åt sig. Det här språket, ”begränsade ekonomiska resurser”, ”ökad effektivitet” och ”förbättrad ekonomisk hushållning” brukar handla om besparingar och nedskärningar i verksamheterna…

Men det nämnde inte Carlström. Public Partner är så professionellt så det föregår inte genomlysningen. Som för övrigt började idag och som ska vara färdig och redovisas i oktober.

Det blev en del diskussioner i grupp och därefter sammanfattningar, där grupperna redovisade vad de kom fram till. Det fanns uppenbarligen stora förväntningar på vad genomlysningen ska leda fram till…

I vår grupp hade vi förväntningar på en genomlysning av kommunens ”modell för ekonomisk resursfördelning”. Som det är nu får nämnderna/verksamheterna en ekonomisk tilldelning utifrån vad tilldelningen var förra året, ibland lite mer, ibland lite mindre – eller mycket mindre. Och tilldelningen förra året utgick från tilldelningen året innan… Och så vidare… Efter att budgeten har tagits så diskuteras sedan kommunens mål… Lite bakvänt kan tyckas…

Det är som Tove af Geijerstam (L) sa vid redovisningen:

”Vi har ingen modell.”

Vår grupp, liksom de flesta andra, tyckte att en genomlysning av kommunens organisation skulle prioriteras. Det borde finnas en bättre och mer ändamålsenlig organisation. Flera tyckte att det tänktes för mycket utifrån nämnderna och verksamheterna, så kallat ”stuprörstänk”, i stället för att se kommunen som en koncern, som en helhet.

”Går det att samordna t ex administrationen?”

Undrade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Kommunen har ju samordnat förvaltningen av lokaler och det har blivit lyckat. Går det att samordna kommunens mål med social integrering eller med målet att höja skolresultaten? Undrade andra.

Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M) redogjorde för ett avskräckande exempel. Det kostar upp till 100 kr för varje faktura i interndebiteringen, dvs när en nämnd/förvaltning skickar en faktura till en annan nämnd/förvaltning. Och om fakturan är mindre än 100 kr så är det ju en ren ekonomisk förlust att fakturera en annan nämnd/förvaltning. Överhuvudtaget är det interna kommunala ”köp-och-sälj-systemet” något som borde sättas under lupp. Tycker jag.

Det framfördes också, i dessa tider av bristande ekonomiska resurser, att det borde tittas på vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som inte är det. Och kanske kunde de icke-lagstadgade uppgifterna skötas av någon annan aktör än kommunen.

Fast Benny Augustsson lämnade en brasklapp:

”Skulle kommunen bara syssla med vård, skola och omsorg så har vi snart inga invånare.”

Dan Nyberg (S) efterlyste en genomlysning av arbetssättet och undrade om det inte fanns effektivare sätt att arbeta. Och nämnde t ex robotar. Jag tror att Nyberg tänkte på personalen och arbetet inom socialförvaltningen.

Det är väl ingen överdrift att konstatera att förväntningarna på Public Partner är stora, mycket stora. Jag undrar om de har en chans att tillfredsställa alla önskemål. Och då fanns det ändå ännu fler förväntningar… Här kommer ett axplock (OBS! Inga ordagranna citat, därför sätter jag inte heller ut några namn.):

  • ”Det är viktigt med en tydlig och stark ledning. Kunde inte Public Partner titta på detta?”
  • ”Hur skapar vi resurser för förändring? Vi är dåliga på långsiktiga investeringar. Det blir dyrt och ostrukturerat.”
  • ”Budgetprocessen och skolans läsår är inte i samklang.”
  • ”Det förvaltningarna gör ska alltid härledas till politiska beslut.”
  • ”Kan inte Public Partner titta på en alternativ form av kommunal styrning, den så kallade tillitsbaserade styrningen?”

Den sista frågan ställde jag. Carlström från Public Partner kände naturligtvis till denna styrningsmodell. (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”.)

Det är intressant att just två socialdemokrater hade förväntningar om att arbetet med genomlysningen skulle kunna upprätthålla de goda politiska relationerna och att vi tillsammans ska hitta en strategi för att bli överens om vart kommunen ska.

Lutz Rininsland (V) efterlyste under den förra mandatperioden detta vid ett flertal tillfällen och kanske har hans tankar nu slagit rot. Men det var nog snarare så att det var en önskan från socialdemokraterna om att ”betongpartierna” ska komma närmare varandra…

Det ska bli mycket intressant att se vad Public Partner kommer fram till för slutsatser av sin genomlysning.

Kategorier:KS 2019, styrning
  1. Lennartblomberg
    27 augusti, 2019 kl. 22:40

    Hej Stefan Goda exempel läser jag om. Så mycket positivt som jag upplevt i kommunen nu har jag inte upplevt förut. Det blommar överallt det städas det förnyas positiv kommunikation upplever jag ofta med ”dina” tjänstemän. Det snickras o byggs om också i centrum och nya företag öppnar. Antar o hoppas att bygglov mm ordnas i positiv anda. Bara att trampa på i samma anda. Lennart B

    Hämta Outlook för iOS ________________________________

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: