Arkiv

Archive for juli, 2019

LCHF är svaret

Semestrarna närmar sig sitt slut för många. Det är strax dags att återgå till vardagen. Och med det normala dryckes- och matvanor. Ja, många har säkert lagt på sig ett antal kilon under ledigheten och funderar som bäst på hur de kan få dessa kilon att försvinna.

majjoI oktober 2010 bestämde undertecknad vänsterpartist sig för att ändra matvanorna. Jag hade varit på vårdcentralen och fått reda på att jag var alldeles för fet, fast det visste jag egentligen redan innan… Men jag fick också reda på att jag hade alldeles för högt blodtryck och för högt blodsocker. Jag skulle få mediciner…

Jag var tvungen att se sanningen i vitögat. Något måste göras.

Jag började äta enligt LCHF (=Low Carb High Fat). Jag minskade med andra ord drastiskt på kolhydraterna i maten.

Att minska på kolhydraterna är ett enkelt sätt att både banta och må bättre. Enkelt därför att man aldrig behöver vara hungrig, enkelt därför att jag kunde fortsätta att äta allt som jag tyckte var gôtt. Ja, det var ännu bättre. Jag kunde äta mer av det feta och go’a!

Och man går verkligen ner i vikt. Vikten har rasat med drygt 25 kg sedan jag började med LCHF. Värdena för blodtryck och blodsocker har också sjunkit – dramatiskt. Det gick snabbt. Efter snart 9 år, så ligger värdena fortfarande kvar på sina låga nivåer.

Många har frågat mig om blodfetterna, nu när jag äter mer fett än ”normalt”. Inga problem. De har också sjunkit. Det är bara det goda kolesterolet som ökat något.

Jag kan väl också nämna att det minskade intaget av kolhydrater har fått andra positiva bieffekter. Jag får inte längre några blodsockerfall, vilket gör att jag är mycket piggare på dagarna. Samtidigt sover jag bättre på nätterna. Inga nattliga toabesök, inga snarkningar och inte längre några kramper i underbenen. Dessutom är magen bättre.

fettDet är egentligen inte några problem att dra ner på kolhydraterna. Det är bara att äta sallad, vitkål, blomkål, bönor (typ haricots verts) och broccoli i stället för potatis, pasta och ris. I stället för bröd äter man mer lagad mat. Eller bara pålägget… Om du brukar börja dagen med bröd och har svårt med tiden på mornarna, så är det bara att koka några ägg och äta dem tillsammans med t ex majonnäs. Läskedrycker och godis blir vatten och nötter. (Helst paranötter som innehåller väldigt mycket fett och lite kolhydrat.) Och i stället för all ”utfyllnad” i maten så kan du äta mer av det goda, typ smör, bearnaise, grädde, crème fraiche, ost, majonnäs etc…

Det är faktiskt också så att äter du mycket fett och litet kolhydrat så står du dig 6-7 timmar efter en måltid. Du äter alltså mer sällan på dagarna.

Flera näringsexperter hävdar att människan måste ha kolhydrat. Professor Claude Marcus menade till exempel i ett TV-program för några år sedan att man blir dum i huvudet utan socker. Hans kollega professor Stephan Rössner var dock tvungen att erkänna att inuiterna (eskimåerna) har klarat sig utmärkt genom århundradena utan kolhydrater. De hade inte blivit ”dumma i huvudet”… (Inte jag heller, jag är fortfarande med i Vänsterpartiet…)

fet_Däremot återstår det för de så kallade experterna att förklara varför övervikten, fetman och diabetesen mm har ökat så katastrofalt de senaste årtiondena, sedan samma ”experter” basunerat ut de nya moderna kostråden med att äta lite fett. Oviljan från ”experterna” att ändra uppfattning och se verkligheten kanske helt enkelt beror på deras starka koppling till livsmedels- och läkemedelsindustrin? Socker- och mjölfabrikanterna är starka, likaså läkemedelsföretagen. Och ”experterna” är ofta anställda av dessa företag eller får sina forskningspengar därifrån. Hur ska läkemedelsföretagen kunna sälja mediciner om folk är friska?

jaktDet här med lågkolhydratkost är för övrigt inget nytt, ingen modediet. Under evolutionen, när människan blev människa, levde hon på lågkolhydratkost. Det fanns inget spannmål och inget socker på de afrikanska savannerna…

Vill du veta mer om lågkolhydratkost? Läs gärna på Ann Fernholms blogg (klicka här). Fernholm är vetenskapsjournalist och har disputerat i molekylär bioteknik. Fernholm har också skrivit en bok, ”Ett sötare blod”, som vetenskapligt medicinskt berättar om vad som händer i kroppen när man äter lågkolhydratkost.

En annan mycket informativ hemsida hittar du här:

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Pröva LCHF – en vecka eller 10 dagar. Du har inget att förlora, men massor att vinna.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

Måsar och gäss – ur tiden!

27 juli, 2019 3 kommentarer

Jag får nog erkänna att det tar emot att skriva bloggar när termometern visar 29 grader i skuggan och badvattnet på Skräcklan lockar med sina 21-22 grader. I varje fall igår. Badtemperaturen varierar ganska mycket faktiskt, som alla vänersborgare vet. Det beror helt på hur det blåser. Blåser det sydvästligt kan det vara 15-16 grader…

Vi invånare i Nordstan kan i varje fall glädja oss åt att det återigen går att bada vid Norra skolan. Det såg länge ut som om vi inte skulle kunna göra det i sommar. Vattnet var fullt av bakterier. Denna gång med all sannolikhet inte från bräddningar av avloppsvatten, det händer ju annars rätt som det är, utan på grund av Nordstans andra stora fågelplåga – Canadagässen.

Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land…

För några veckor sedan fick jag två kommentarer på en ett år gammal ”fiskmåsblogg”. Och jag slutar aldrig att förvånas över dessa så kallade ”djurvänners” inställning. Signaturen Kamilia frågade (se här):

”Vad får dig att tro att du har ngt mer värde än en fiskmås?”

Det känns inte bara svårt utan framför allt meningslöst att ta sådana diskussioner. Jag undrar förresten vad som får en fiskmås att tro att den har mer värde än en fisk…? (Hamnade jag på samma låga nivå som min meningsmotståndare…?)

Jag är tämligen övertygad om att en absolut majoritet av alla fiskmåsälskare bor i områden som inte är invaderade och ockuperade av fiskmåsar. Vi som har oturen att ha måsarna runt knuten, eller snarare på taken, kan konstatera att hade det varit människor som utstötte vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Garanterat. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig på bilar, hus, fönster, trädgårdar, barnvagnar, människor osv.

Jag har genom åren redogjort för olika metoder att bekämpa fiskmåsplågan, metoder som har använts i olika delar av världen. Men nu har jag fått ytterligare ett tips – en malmöbo har lämnat in ett medborgarförslag till Malmö kommun om att kommunen ska ge måsarna p-piller (se ”Ge skrikande fiskmåsar p-piller”). Malmöbon anför också ett mycket tungt argument till alla ”mås-och gåsälskare”, ett argument som jag tycker är mycket tungt även för oss i Nordstan:

”Man hänvisar till att Malmö ligger vid kusten och därför ska vi stå ut med oväsendet. Lite som att värmlänningarna skulle säga att de är ett skogslän och därför varken ska jaga älg, varg eller lodjur.”

P-piller för måsar skulle vara värt att pröva i Vänersborg. Men det hade antagligen varit en både lättare och effektivare lösning om några jägare hade satt P för måsarna, och gässen, tror jag… Kanske skulle Vänersborgs kommun bjuda in de båda berömda jägarna från huvudstaden, Carl-Gustaf och Carl-Philip, till Nordstan för några jaktdagar?

Kategorier:sommarläsning

VA – ur tiden

24 juli, 2019 2 kommentarer

Det är sommar och sol. Det är semestrar! Många ger sig ut på ”landet” – och landsbygden befolkas av stadsbor som vill uppleva vatten och natur. Och kanske leva lite primitivt. En del semesterfirare har sommarstugor, andra lever hos släktingar.

Och med tanke på den propaganda som förs från bland annat kommuner mot enskilda avloppsanläggningar på landsbygden så borde somrarna innebära en miljökatastrof. Det borde vara en period då vatten och mark förorenas och förgiftas så till den milda grad att det egentligen blir omöjligt att vistas där…

Är det så? Är alla de enskilda avloppsanläggningarna i vårt land ett hot mot vår natur och miljö? Är t ex Solvarms naturhus ett hot mot naturen i Sikhall och vattnet i Vänern?

Självklart inte.

När man hör kommuner hetsa mot enskilda avloppsanläggningar får man lätt uppfattningen att avföring från toaletterna rinner orenat ut i våra vattendrag. Så är det inte. Däremot släpper kommunala reningsverk rutinmässigt ut orenat avloppsvatten, dvs avföring från framför allt tätorternas toaletter, när kapaciteten inte räcker, exempelvis vid regnskurar… Som när Holmängens reningsverk för några år sedan bräddade 8.000 kbm orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern och Göta älv.

Men inte ens det renade avloppsvattnet från kommunala reningsverk är rent. Lars Hylander, docent i miljöanalys, skrev i Bohusläningen den 3 juli:

”Risken är flerfalt större att kommunala reningsverk sprider smitta och bidrar till övergödning eftersom de släpper ut avloppsvattnet direkt till vattendrag, sjöar och hav medan enskilda avlopp typiskt släpper ut det behandlade vattnet i mark. I marken är det vanligen stor brist på fosfor, som är livsnödvändigt för både växter, djur och oss. Marken är även effektiv på att filtrera bort och oskadliggöra smittämnen.”

Det är till och med så skriver docent Hylander:

”att en korrekt skött torrtoalett kompletterad med markfilter för bad-, disk- och tvättvatten är det absolut bästa för både resurshushållning, minimerad miljöbelastning och smittrisk.”

Hylander menar att (se ”Jakten på enskilda avlopp är en felsatsning”):

”Det effektivaste sättet att ta hand om avloppsvattnet är att leda ner det i mark.”

Naturen mår många gånger bra av avloppsvattnets fosforhalter (bara det inte släpps ut i sjöarnas ytvatten) och marken har en fantastisk förmåga att ta bort bakterier och virus. Så är det något som är dåligt för miljön så är det att tvinga bort fastighetsägare från fungerande enskilda anläggningar – och kräva (se ”Tvångsanslutning av enskilda avlopp till kommunalt VA är inte bra för miljön”):

”tvångsanslutning av enskilda avlopp med fullgod rening till kommunala reningsverk. Härvid ökar utsläppen till ytvatten av både fosfor och gifter.”

Docent Hylander pratar om ”vanliga” enskilda avloppsanläggningar. I Vänersborg har vi en ”ovanlig” enskild anläggning. Jag tänker naturligtvis på familjens Solvarms naturhus. Solvarm har, kan man väl säga utan att överdriva, gått några steg längre… Naturhuset har till och med en kretsloppsanpassad lösning.

Kommunen gör allt för att stoppa Solvarm och naturhuset. Just nu väntar Solvarm och kommunen, och vi andra intresserade runtom i Vänersborg och Sverige, på en dom från Mark- och miljödomstolen. Vänersborgs kommun vill tvinga in Solvarm i kommunens VA-nät – och kan inte samhällsbyggnadsförvaltningen det, så ska Solvarm åtminstone betala anslutningsavgiften på 194.935 kr. Trots att Solvarm inte vill ansluta sig till kommunens VA-nät och trots att Vänersborgs egen miljö- och hälsoskyddsnämnd inte tycker att det behövs. (Se ”Solvarm i Mark- och miljödomstolen”.)

Samhällsbyggnadsförvaltningen har nyligen fått ett mail från Norge. Det är en engagerad och upprörd kvinna som tycker att kommunen borde skämmas djupt och innerligt för behandlingen av de kommuninvånare som gör en hjälteinsats för att bevara vår jord. Ungefär så uttrycker hon det i mailet.

Kommunen borde hellre, skriver hon vidare:

”gi folk økonomisk støtte for å bygge naturhus og andre miljøhus med biologiske kretsløp!”

(Min översättning: ge folk ekonomiskt stöd för att bygga naturhus och andra miljöhus med biologiskt kretslopp.)

Mailskrivaren skriver inte rakt ut vem eller vilket naturhus hon menar, men eftersom det bara finns ett så är det inte så svårt att gissa vem hon menar och vilket hus som åsyftas – självklart Solvarms naturhus i Sikhall. Och den slutsatsen drog också den chef som besvarade mailet.

Svaret lyder i sin helhet:

”Samhällsbyggnadsförvaltningen på Vänersborgs kommun väljer att avböja att närmare kommentera detta enskilda fall.
Just nu pågår en juridisk prövning av Solvarms eventuella betalningsskyldighet för avgifter för vatten och/eller avlopp enligt bestämmelserna i lag (2006:412) om allmänna vattentjänster i Mark- och miljödomstolen.
Där görs bedömningar huruvida behoven av vattentjänsterna bättre kan tillgodoses genom Solvarms enskilda anläggningar med hänsyn till människors hälsa och miljön jämfört med de allmänna va-anläggningarna. Domstolen dom kommer senast augusti 2019.”

Nä, i Vänersborg går vi mot alla miljöexperter. Här hugger vi ner våra skogar, här vill vi inte se några kretslopp, här motarbetar vi alla naturhus…

Läsare av denna blogg är sedan en lång tid tillbaka bekanta med Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun, jag ska inte upprepa mig. Jag vill dock att svaret från chefen i samhällsbyggnadsförvaltningen uppmärksammas. Chefen skriver alltså:

Där görs bedömningar huruvida behoven av vattentjänsterna bättre kan tillgodoses genom Solvarms enskilda anläggningar med hänsyn till människors hälsa och miljön jämfört med de allmänna va-anläggningarna.”

Och det är enligt vad jag kan förstå ett sakfel. Men tydligen är det denna missuppfattning som ligger till grund för kommunens behandling av Solvarm – och alla andra som har enskilda avloppslösningar.

I 24§ i Lagen om allmänna vattentjänster står det:

”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.
Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

I lagen står det alltså inte ”bättre kan tillgodoses” än den kommunala anslutningen. Det står:

”tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser”

Det torde väl vara tämligen självklart att Solvarms avloppsrenings- och återvinningsteknik uppfyller lagkravet.

För övrigt är Solvarms VA-lösning betydligt bättre än kommunens…

Kindblom – sista kapitlet?

21 juli, 2019 1 kommentar

Senast jag skrev om Kindblomsvägen var när jag kommenterade att Brunbergs Bygg AB hade presenterat ett alldeles eget ”Fair Play Certifikat”. (Se ”Stop digging”.) I samband med att Brunbergs certifierade sig själv som ”Fair Play” skrev företagets VD på Facebook:

”En tanke och ide som nu blir verklighet efter några års funderande. Vårt syfte och mål är att vi vill på detta sätt visa vår personal, beställare, kunder och leverantörer hur vi tänker och driver vår verksamhet.”

Det är väl dock frågan om Brunbergs agerande vid Kindblomsvägen leder tankarna till just Fair Play… Kanske snarare precis tvärtom.

Som läsare av denna blogg vet, så har ett antal blåsutbor kämpat i åtminstone 10 år för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. Kommunen däremot har till skillnad från de boende i området velat att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…

Kommunen ”vann” naturligtvis striden. Kommunen sålde därför marken, ca 3.218 kvm, till Brunbergs Bygg AB för 1,6 milj kr. (Via Salamandern ekonomisk förening. Se Ratsit.)

Det var tänkt att Brunbergs skulle bygga bostäder.

Brunbergs gjorde ritningar och kommunen gav bygglov. Grannarna överklagade emellertid. Den 4 september 2017 upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut. Bygglovet var inte lagligt. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.) Brunbergs gjorde om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade att godkänna dem – och ge bygglov. Grannarna överklagade återigen. Den 21 mars 2019 upphävde Länsstyrelsen ännu en gång byggnadsnämndens beslut… (Se ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.)

Brunbergs surnade till ordentligt.

Den 7 maj i år skövlades nämligen helt plötsligt hela skogen på Brunbergs mark. Skogen avverkades – och fanns inte längre… (Se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”.)

Det var inte olagligt. (Det sägs emellertid att några träd på granntomterna åkte med av bara farten, och det är ju naturligtvis inte ok.) Enligt tf fastighetschefen på kommunen hade en bedömning gjorts av bygglovshandläggare att det inte behövdes något marklov för skövlingen av skogen.

Men Fair Play?

Brunbergs skövlade skogen trots att det inte fanns något bygglov. Trots att det inte var aktuellt att bygga precis nu. Företaget kunde ha avvaktat, väntat in byggnadsnämnden etc. Men nej. Skogen skulle bort. Till varje pris verkade det som…

Det var ett slag i ansiktet på grannarna till skogen. Skövlingen var helt klart sorglig, ledsam, bedrövlig, avskyvärd och onödig.

Nu har antagligen det sista kapitlet om skogen vid Kindblomsvägen börjat skrivas…

Brunbergs Bygg tänker nämligen inte längre bygga på marken. Företaget har inte längre något intresse av det skövlade skogsområdet. Brunbergs vill sälja marken.

Och det skriver samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte möter något hinder:

”Gällande försäljningen är Salamandern Ekonomisk förening lagfaren ägare till fastigheten och har full rätt att försälja fastigheten till vem de vill. Fastighetsenheten/Samhällsbyggnadsförvaltningen har inget att säga till om i frågan.”

Så är det nog. Det jag emellertid funderar på är två paragrafer i köpeavtalet från den 25 januari 2017. I den första står det att köparen, dvs Salamandern ekonomisk förening (=Brunbergs Bygg), ska bekosta en vändplan för personbilar. Det bör väl fortfarande gälla antar jag…

I paragraf 10 står det att köpeavtalet endast gäller om:

”bygglovsansökan inkommit till kommunen senast 2017-07-25.”

Och det antar jag att så har skett – att en ansökan har lämnats in före detta datum alltså. Men… Ansökan har ju inte godkänts. Det finns inget bygglov. Har förutsättningen i köpeavtalet blivit uppfyllt då…? Och har inte avtalet uppfyllts, så antar jag att Fastighetsenheten/Samhällsbyggnadsförvaltningen fortfarande har något att säga till om…

För några veckor sedan fanns den här annonsen ute på Hemnet (se bild!):

Brunbergs hade uppenbarligen delat upp området i fyra tomter – och ville sälja varje tomt för 850.000 kr eller till högstbjudande. Hur det har gått med försäljningen vet jag inte, men jag antar att det inte har varit några större problem med att hitta köpare. Det kanske till och med har blivit budgivning.

Om Brunbergs fick sålt sina tomter (vilket jag förutsätter) så har försäljningen gett en inkomst på 3,4 milj kr. Det ska jämföras med de 1,6 milj som Brunbergs köpte marken för – en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner med andra ord. Jag antar också att även virket från skogen inbringade en del pengar.

Vänersborgs kommun har som vanligt gjort en dålig affär. Om kommunen själv hade sålt tomterna så hade kommunen tjänat dubbelt så mycket som de gjorde nu.

För övrigt ser jag ingen logik i kommunens hantering av tomter och försäljningar. I vissa fall säljer kommunen direkt, i andra säljer den till ett byggföretag som tjänar stora pengar (jämfört med insatt kapital) på att bara vara mellanhand och sälja vidare…

Till sist vet ju de flesta intresserade av skogen vid Kindblomsvägen att den redan är bebodd – av salamandrar.

För att salamandrarna inte ska lida skada har bland annat Länsstyrelsen beslutat om ”kompensationsåtgärder”. Så har t ex en damm anlagts. Frågan är om kommunen och kommunekologerna har följt upp åtgärderna och undersökt om de verkligen har fungerat. Om inte är det hög tid nu… Det vore faktiskt intressant att veta om salamandrarna finns kvar…

Vänersborgs kommun går emot utvecklingen i stora delar av världen. Där vill man skapa nya skogar. I Vänersborg gör man tvärtom, kommunen tar bort skogar… Stora delar av skogen vid Kindblomsvägen är borta… Och snart försvinner skogen vid Mariedal Östra…

Fair Play?

Ursand 2019

18 juli, 2019 1 kommentar

Igår besökte jag Ursand. Det var andra gången på kort tid. Denna gång hade jag med barnbarnet, snart 4 år.

Det var mycket folk på Ursand. Med tanke på alla bilar på parkeringen utanför området så var det många icke-campare på Ursand, och då sannolikt vänersborgare. Det har ju sagts, av onda tungor(?), att vänersborgarna har övergivit Ursand. Jag tror inte på det.

På campingområdet var det fullt, både med bilar, husbilar och husvagnar. Det såg också ut som om de flesta stugorna var uthyrda. Enligt Bert Karlsson i TTELA (se ”Vi kan göra det här till Sveriges överlägset bästa camping”) så har campingen fått säga nej till mer än hundra obokade besökare varje dag:

”Vi slår alla rekord, det är helt ofattbart.”

Och visst såg det fullt ut på Ursand. Det är en stor kontrast mot centrum i Vänersborg – där är det tomt. Det är nästan lite ”kontinentalt” på Ursand.

Också poolområdet var välbesökt, även om klorerat vatten inte är något för en gammal ursandssimmare. På Arne Anderssons tid var det Vänern som gällde – oavsett temperatur. Jag minns fortfarande hur löparlegenden Andersson en gång sa:

”Idag är det bara 12 grader i vattnet, så det räcker att ni doppar er.”

Vi var några som var mycket tacksamma för Anderssons välvilliga inställning till oss mer eller mindre ångestfyllda barn.

Igår var stranden full med folk, men stor som den är så räckte den till oss också. Det var dock mer utrymme i vattnet. Och orsaken till det förstod en gammal rutinerad ursandsbadare snabbt. Det var inte någon större överraskning… Det var i och för sig mer än 12 grader, men inte särskilt mycket. Vattentemperaturen var tämligen sval.

På Ursand ligger nog kommunens vackrast belägna restaurang. Utsikten är betagande. I sommar verkar det också som om maten hade tagit några välbehövliga kliv framåt. Dagens lunch bestod av en buffé av populära rätter. Det fanns något för varje smakriktning, både vegetarianer och LCHF:are kunde samsas kring grytorna. Det var taco med fräscha grönsaker, pizza, köttbullar, lasagne, sallader, bröd etc. Priset låg strax under hundralappen med specialpris för barn.

Bert Karlsson och Daniel Aronsson har lyckats bra med att sätta Ursand på kartan. Som numera är 5-stjärnig. Det händer saker inför varje säsong, även om förra årets nya ”attraktioner” är svårslagna. Då invigdes som bekant det nya aktivitetshuset med bland annat spaavdelning och schlagermuseum. Även spelhall och padelplaner såg dagens ljus. I år har en ny lekplats byggts. För övrigt finns det mycket aktiviteter för alla åldrar, även om de flesta av dem vänder sig till barnen.

Och Bert och Daniel har stora planer för framtiden. De vill utöka campingen med både fler villavagnar och campingplatser. De vill inte säga nej till några gäster. Huruvida Bert Karlsson kan ordna några vithajar på Ursand är dock tveksamt. Barnbarnet önskade detta när han sprang på Bert – Bert som ofta är på Ursand och pratar med bad- och campinggästerna.

Jag är inte uppdaterad på de senaste turerna mellan Bert och Vänersborgs kommun, men jag har en känsla av att parterna har kommit ganska nära varandra. Kommunen har väl (äntligen) insett betydelsen av Ursand för Vänersborgs kommun. Det räcker att några av alla människor tar en tur in till Vänersborg och handlar för att det ska gynna näringslivet i stan. För att inte prata om alla de som får sommarjobb på Ursand.

Jag vet att Bert och Daniel fortfarande har planer på bryggor, båtplatser och konferensanläggning. Hur det kommer att gå med dessa planer vet jag inte, men på något sätt tänker jag att en sådan här utbyggnad som sker på Ursand faktiskt ligger i tiden. Vill man locka turister till Ursand och kommunen, så måste man satsa på det sätt som Bert Karlsson och Daniel Aronsson har gjort, och vill göra. Och satsningen hittills har ju varit en succé.

Problemet för kommunen är bara om det skulle hända något, så att Bert Karlsson och Daniel Aronsson bestämmer sig för att dra iväg från Ursand. Vad kommunen i ett sådant läge skulle göra med alla byggnader och pooler mm vet jag inte. Det är ju kommunen som är markägare och Bert som arrenderar. Men dyrt skulle det bli. För kommunen.

Det skulle undvikas om Bert Karlsson och Daniel Aronsson fick köpa marken. Då hade det inte blivit kommunens problem om något skulle hända och de nuvarande arrendatorerna ville lämna Ursand. Men att sälja campingen är en kontroversiell tanke i Vänersborg…

För övrigt hade vi en fantastiskt fin och rolig sommardag på Ursand.

Kategorier:sommarläsning, Ursand

Mariedalskolan: Yttrande till Förvaltningsrätten

Det är inte bara Bo Carlsson (C) som har duster med Sveriges domstolar. Undertecknad vänsterpartist brottas också med jurister… Jag överklagade nämligen ett beslut i kommunfullmäktige till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Det var den 22 maj 2019 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett beslut om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter. Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas samt att en väg ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning. Fastigheterna och vägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Vid exploateringsområdet rör sig en stor del av skolans nästan 500 barn. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.)

Mitt överklagande avslutades med följande ord (se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”):

”Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”

I juridiska tvister som denna så skickar domstolen överklagandet till den/de det berör. I detta fall alltså till Vänersborgs kommun. Kommunen får tillfälle att yttra sig över överklagandet, försvara sig typ. Men innan Förvaltningsrätten tittar på yttrandet så får den som har överklagat chans att yttra sig över yttrandet… Och så kan det faktiskt hålla på några varv. Det är dock inte alltid som den överklagande yttrar sig. När ”allt är klart” sätter sig Förvaltningsrätten in i ärendet och avkunnar en dom.

I det här fallet så är det alltså undertecknad vänsterpartist som ”klagar” och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som svarar, och försvarar. Nu är det väl i och för sig inte Augustsson själv som har författat svaret. Till sin hjälp har han tagit hjälp av kommunjuristen. Men Augustsson har i varje fall undertecknat.

Ordförande Augustsson representerar Vänersborgs kommun. Och det är inte så konstigt. Han är ju ordförande i kommunstyrelsen och det som ett resultat av valet i höstas. På det sättet ”är” han Vänersborg. Å andra sidan kan det tyckas vara ett (åtminstone litet) demokratiskt dilemma, så kanske man kan kalla det, när Augustsson försvarar ett beslut som går ut på att det är ok att kommunfullmäktige drastiskt ändrar trafiksituationen och därmed arbetsmiljön för ett hundratal av sina egna anställda – utan att informera eller samtala med dem innan. Eller förändra för nästan 500 barn, och deras vårdnadshavare, utan att bry sig om att fråga vad de tycker.

För så är det. I kommunens svar till Förvaltningsrätten tar ordförande Augustsson inte upp något i sakfrågan, han bemöter inte några av de argument som jag anför till stöd för mitt överklagande. Inga motiveringar till fullmäktiges beslut, ingen argumentation om varför kommunen har rätt och jag som överklagar har fel, inget om att kommunen ska samverka och föra dialog med anställda, barn och föräldrar i ett senare skede etc… Svaret handlar bara om att kommunfullmäktige har laglig rätt att fatta ett sådant här beslut:

”Det beslut som Kommunfullmäktige fattat ligger inom den kommunala kompetensen.”

Och det har jag faktiskt inte vänt mig emot i mitt överklagande. Självklart får fullmäktige fatta beslut. Det förstår jag också. Mitt överklagande handlade ju om det bristande underlaget. (Det går för övrigt att ladda ner kommunens svar till Förvaltningsrätten genom att klicka här. Svaret är på bara 2 sidor.)

Förvaltningsrätten har alltså gett undertecknad möjlighet att yttra sig över kommunens yttrande. Och envis och enveten som jag är kunde jag inte låta bli att göra det. Mitt yttrande, som jag skickade in till Förvaltningsrätten för några timmar sedan, såg ut så här:

=====

Yttrande över Vänersborgs kommuns yttrande 2019-06-28

Jag noterar att yttrandet från Vänersborgs kommun över mitt överklagande från den 3 juni inte tar upp mina argument i sak. Mina anförda skäl kommenteras överhuvudtaget inte. Kommunen ser tydligen inget som helst problem med att det inte har förts någon dialog med rektor eller personal på Mariedalskolan eller med barn- och utbildningsförvaltningen om kommunens exploateringsplaner. Det ses uppenbarligen inte heller som något problem att det inte har gjorts någon konsekvens- eller riskanalys enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Och Barnkonventionen blir tydligen intressant först när den blir lag i Sverige om knappt ett halvår…

Det överklagade ärendet beslutades i och av kommunfullmäktige. Det hade dessförinnan ”beretts” i samhällsbyggnadsnämnden. Undertecknad är ledamot i Vänersborgs kommunfullmäktige, dock inte i samhällsbyggnadsnämnden. Som ledamot i kommunfullmäktige är jag hänvisad till de underlag som medföljer ärendet inför fullmäktiges sammanträde. Jag kan inte på något sätt påverka ärendets beredning. Som fullmäktigeledamot bör jag dock kunna ha synpunkter på underlaget eftersom det är på detta som jag ska basera mitt ställningstagande.

I kommunens yttrande står det:

”Syftet med beredningen är att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för besluten.”

Det är precis det jag hävdar i mitt överklagande – underlaget inför kommunfullmäktiges beslut var inte tillförlitligt och allsidigt belyst.

Kommunens yttrande fortsätter:

”Det ingår således alltid ett visst mått av sakprövning i den (beredningen; min anm).”

Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden erkände ärligt och öppet i fullmäktigedebatten att det inte hade förekommit någon sakprövning, egentligen inte ens ”ett visst mått”. Ordförande Wiklund sa:

”Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång.”

I fullmäktiges underlag står det:

”Budgeten används till avstyckning från två till tre småhustomter, framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen vilket sammanlagt beräknas kosta 755 000 kronor”

Detta förmedlar en bild av hur det ska bli om anslaget beviljas och inte alls som det står i kommunens yttrande till förvaltningsrätten:

”vilka efterföljande åtgärder som kan bli aktuella att vidta med anledning av det beslut som Kommunfullmäktige fattat…”

Som ledamot i fullmäktige vill jag bara medverka till att bevilja en begäran om trekvarts miljon om det står klart att projektet vilar på fast grund och kan genomföras. Och inte tvärtom, dvs att pengar först måste beviljas för att därefter se om det är ett projekt som på allvar kan föras vidare i processen.

=====

Bo Carlssons politiska historia (5/5)

14 juli, 2019 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Bo Carlssons politiska historia (4/5)”.

 Den 21 juni 2019 (för 3 veckor sedan!) vaknade vänersborgarna upp till följande rubrik i TTELA, ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”. TTELA skrev:

”Vänersborgs kommunalråd Bo Carlsson (C) har åtalats misstänkt för fornminnesbrott. Det är inte första gången samma plats utsatts för skada. Nu riskerar kommunalrådet sex månaders fängelse.”

Åklagaren beskriver i sin stämningsansökan gärningen på följande sätt:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018 såsom lagfaren ägare … uppsåtligen eller av oaktsamhet själv eller tillsammans med annan olovligen rubbat, tagit bort, grävt ur, täckt över eller på annat sätt ändrat eller skadat delar av den på fastigheten belägna fornlämningen RAÄ Gestad 105:1.”

Det var Länsstyrelsen som polisanmälde Bo Carlsson. Ännu en gång… Länsstyrelsen motiverar sin anmälan genom att beskriva den åverkan som Carlsson har gjort. Det gör Länsstyrelsen på följande sätt:

”Skadan omfattar samtliga tre områden, som fram till 2016 hade välbevarade synliga lämningar, vilka ingick i fornlämningen. Av dessa är de synliga spåren från impedimentet närmast landsvägen idag utplånat. Det mindre impedimentet i åkermarken har minskats markant medan även det större impedimentet skadats. Skadans omfattning kan inte bedömas på annat sätt än att fortgående åverkan sker och med tiden riskerar att utplåna alla synliga spår.”

Länsstyrelsen ser mycket allvarligt på den skadegörelse som skett, på ”välbevarade synliga lämningar”, och på konsekvenserna för fornlämningarna – en av dom är ju nu helt utplånad.

Länsstyrelsen menar sig även se ett mönster där åverkan på fornlämningarna har pågått under en längre tid. Det nämns till och med i ett av förhören att det finns skador på fornlämningarna som går många år tillbaka i tiden, men att denna åverkan är preskriberad… Länsstyrelsen bedömer att Bo Carlssons ”misstänkta” brott är att betrakta som ”grovt fornminnesbrott”.

Bo Carlsson nekar som vanligt. Han menar att han inte har begått något brott. Carlsson tycker bara att han har snyggat till på platserna…

Min partivän James Bucci har tagit upp ”fallet” i två bloggar. Båda bloggarna rekommenderas, de är mycket läsvärda – ”Dessa vildsvin” och ”Bo Carlsson kände sig ”något vilseledd””. I det följande tar jag upp en del av det som Bucci har skrivit.

I ett av polisförhören refererar förhörsledaren vad Carlsson säger:

”att man har också plockat skräp ifrån lilla impedimentet vid vägen där har förekomsten med skräp och han lyfter särskilt fram detta med aluminiumburkar som är så farligt när folk slänger i och med att det är fåglar som flyttar det och tar det och kastar det i väg så en ko som får det i magen och vilket oftast är plågsam död och det är då viktigt enligt Bo att sådant inte får förekomma utan att platsen får vara ren utan detta skräp.”

Så sa alltså Bo Carlsson i polisförhöret. Jag förstår ändå inte riktigt. Menar Carlsson att folk går ur sina bilar eller stiger av sina mopeder för att gå till de olika fornminnena och slänga skräpet där? 

Lite senare i förhöret så antecknar förhörsledaren:

”Bo kommenterar spontant att det stora impedimentet och det lilla impedimentet ligger så pass långt ifrån vägen så där är det ingen risk för att det skulle bli någon allmän skräpplats”

Jaha… Så folk slänger inte skräp vid fornminnena…? Bo Carlsson har uppenbarligen lite svårt att hålla ordning på vad han säger. Molière sa en gång:

”Den som inte kan lita på sitt minne ska inte försöka sig på att ljuga.”

Och det ska bli värre… I TTELA gav Carlsson denna, tämligen annorlunda, version:

”Men det ska jag säga att det såg bedrövligt ut vid fornminnesplatserna. Alla slänger skräp där. På omgivande mark bedrivs växelbruk. När den använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött. Det följer också med skräp i fodret när vi samlar gräs och vall.”

Så folk slängde alltså skräp på just fornminnesplatserna…? Det är svårt att följa med i Carlssons resonemang – och tankar. Och helt plötsligt har 5 av Carlssons kor dött av aluminiumburkar. Varför har han inte nämnt det för polisen? Det finns inte ett ord om döda kor i polisförhören. Vilken version som är den rätta, den till polisen eller den till journalisten på TTELA, torde inte vara särskilt svårt att avgöra… Det är så att man börjar tycka att Carlssons utsagor är lite pinsamma…

Det blir det ännu mer om man börjar fundera på om kor kan äta aluminiumburkar… För det är väl det Carlsson säger när han säger:

”När den (marken; min anm) använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött.”

Kor kan inte få i sig aluminiumburkar när de är ute och betar. Det skulle i så fall vara om Carlsson hade kört med en slåtterkross och sönderdelat burkarna. Och sedan släppt ut korna på området. Det skulle ha varit oaktsamt av Carlsson, och det tror jag helt enkelt inte att han har gjort.

För övrigt har ingen sett Carlssons kor beta på marken ifråga. Marken tycks inte ha använts till bete.

Om kor hade betat på marken – borde det inte ha funnits någon typ av staket mot vägen? Självklart, såvida inte Carlsson har haft något tillfälligt staket… Men ingen tycks ha sett varken staket eller kor i området…

Att kor får i sig delar eller fragment av burkar är ett stort problem. Det sker när burkarna är sönderdelade och råkar komma med i ensilaget. Se ”5200 kor dör årligen av att ha ätit läskburkar – ett lidande som måste stoppas”. Det vet säkert Carlsson och det kanske är så han menar… Det är kanske förhörsledaren som inte förstår. Men i mina öron låter det inte så, inte utifrån förhören eller artiklarna i media. Det låter i stället som om Bo Carlsson far med osanning. Det förstärks…

Bo Carlsson blygs nämligen inte för vad han säger. När förhörsledaren visade honom bilderna från förstörelsen förra gången, år 2016, och som Carlsson redan har erkänt, så sa Carlsson – och håll i er nu:

”det ser ut som att det är vildsvin som har bökat i marken”

Vildsvin? Var fick Carlsson det ifrån?

Ser vi spår efter vildsvin?

I mina ögon är i så fall spåren efter vildsvinen förvillande lika däckspår efter en traktor, grävare eller något liknande…

Och Carlsson som sa till TTELA den 8 december 2017 (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”):

”Jag har gjort ett formellt fel i att jag började gräva innan jag hade frågat om lov.”

Och så var det helt plötsligt inte längre ”jag började gräva”, utan vildsvin som hade ”grävt” i fornminnet… Vildsvin?

Och döda kor?

Det väntar alltså rättegång för Bo Carlsson. Den här gången anser åklagaren att Carlsson har gått ett steg för långt. Vänder man på det så kanske Bo Carlsson har fått som han velat. Han sa ju till GT 2016 att han var oskyldig och:

”Egentligen skulle jag vilja pröva det, jag räknar med att jag skulle gå vinnande ur det”

Fast det hade varit enklare och billigare för samhället om Carlsson hade tackat nej till erbjudandet om strafföreläggandet förra gången och redan då gått till domstol. Då hade han inte behövt göra om samma brott en gång till…

Bo Carlsson är fortfarande 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Han är därmed också avlönad av Vänersborgs skattebetalare. Det är tänkt att Bo Carlsson ska vara kommunalråd halva mandatperioden, dvs fram till årsskiftet 2020/2021. Då ska han göra en rockad med barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Andersson ska bli kommunalråd och Bo Carlsson ordförande i barn- och utbildningsnämnden…

Jag började denna serie av bloggar med att skriva att det inte är första gången som Bo Carlsson blivit rubrikernas man. Det går att förstå och ha överseende, kanske, med vissa felbeslut och felaktiga handlingar. Men att det som skett nu borde vara droppen som får bägaren att rinna över. Bo Carlsson (C) har visat både arrogans och likgiltighet för Sveriges lagar. Han har på ett flagrant sätt struntat i dessa. Han står inte heller för vad han har gjort och han far ofta med osanningar.

Denna gång överträffar nog Bo Carlsson både sina partivänners och politiskt allierades vildaste fantasier och farhågor. Det kan inte vara lämpligt att en person som Bo Carlsson, som har så svårt med både sanningen och laglydnaden, ska vara heltidsanställt kommunalråd eller ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Det är dags för medlemmarna i centerpartiet att slå näven i bordet och säga till Bo Carlsson att nu får det vara nog. Och gör inte centermedlemmarna det så måste koalitionspartnern socialdemokraterna göra det.

==

Med denna blogg avslutas berättelsen om Bo Carlssons politiska historia. Tyvärr har jag vissa aningar om att den ändå kommer att fortsätta… I så fall ska jag fortsätta att berätta om den.

Bloggar i denna serie:
* ”Bo Carlssons politiska historia (1/5)” 8/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (2/5)” 10/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (3/5)” 11/7 -19
* ”Bo Carlssons politiska historia (4/5)” 13/7 -19

%d bloggare gillar detta: