Arkiv
Solvarm i Mark- och miljödomstolen
Så var familjen Solvarms tredje strid mot Vänersborgs kommun på sätt och vis till ända. Ja, i varje fall för den här gången. Det finns ju alltid möjlighet för parterna att överklaga en kommande dom… (Se vidare ”Solvarm förlorade i Förvaltningsrätten” och ”Solvarms tre strider med kommunen”.)
Den 10-11 juni hölls förhandlingar i Mark- och miljödomstolen här i Vänersborg. På ena sidan stod Solvarm och Solvarms advokat Agnes Larfeldt Alvén och bitr jurist Kajsa Tiderman och på den andra Vänersborgs kommun. Kommunen representerades av VA-chef Daniel Larsson samt advokat Johan Rappmann och bitr jurist Viktor Möller från Advokatfirman Glimstedt.
Det är den tidigare tf förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen som formellt fattade beslutet att anlita utomstående jurister genom att ge Advokatfirman Glimstedt AB fullmakt att företräda Vänersborgs kommun:
”Härmed ger Samhällsbyggnadsnämnden angivet ombud fullmakt att på Samhällsbyggnadsnämndens vägnar föra talan i mål Akt.nr Mål … hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avseende fastställande gällande avgiftsskyldighet för vatten och avlopp för fastigheten Sikhall …”
Glimstedt tar 1.446 kr per timme för sina juridiska tjänster och det torde vara ett tämligen lågt belopp i de här sammanhangen. Timpriset är för övrigt exklusive moms, men inkluderar samtliga andra kostnader – dock inte kostnadsersättningar som milersättning, traktamente och hotellkostnader.
Hur mycket Glimstedts inblandning i kommunens tvist med Solvarm slutligen kommer att kosta går inte att säga. Vänersborgs kretslopp och vatten har ingen tidsplan för ärendet och därför, vad jag förstår, inte heller någon budget för Glimstedts arbete. Det får uppenbarligen kosta vad det kosta vill när kommunen ska trycka ner och köra över sina invånare…
Och det av en samhällsbyggnadsförvaltning som är ytterst ansvarig för en mängd underlåtenheter och oegentligheter när det gäller renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset… Bland annat utfördes renoveringsarbeten för drygt 31 milj kr utan att varken upphandling skett eller investeringsbeslut fattats. (Se ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”.)
Vad var det Jesus sa…? (Matt 7:3)
”Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?”
Det har inte avkunnats någon dom efter förhandlingarna i denna tredje strid, domen kommer senast i slutet av augusti. Så familjen Solvarm går i väntans tider. Det gör säkert inte kommunen. Den har ju liksom inget att förlora. Och pengar finns självklart för en eventuell överklagan…
Striden som familjen Solvarm just nu utkämpar mot kommunen handlar alltså om anslutningsavgiften för kommunens VA. Trots att Solvarm inte vill ansluta sig till kommunens VA-nät och trots att Vänersborgs egen miljö- och hälsoskyddsnämnd inte tycker att det behövs, så kräver samhällsbyggnadsnämnden ändå att Solvarm ska betala 194.935 kr för anslutningspunkten. För något som Solvarm varken behöver eller vill ha…
Jag var inte på plats under förhandlingarna i tingsrättens lokaler på Hamngatan. Jag har dock haft kontakter med Anders Solvarm själv och även en person som var åhörare på rättegångens båda dagar. Jag har naturligtvis också läst Niklas Johanssons artikel i TTELA – ”Rätten synade Solvarms avlopp”. TTELA var emellertid inte på plats under den andra rättegångsdagen.
I TTELA:s refererat från förhandlingarnas första dag framgår det, vilket stämmer överens med andra uppgifter, att kommunens ombud Johan Rappmann från Glimstedts egentligen bara framförde tre argument mot Solvarms VA-lösning.
Kommunens ombud ifrågasatte de mätmetoder som Solvarm använder för att se vad naturhuset släpper ut. Som jag uppfattar det så innebär detta inget mindre än att kommunen insinuerade att Solvarm är intresserad av att lura kommunen. Man kan undra om samhällsbyggnadsförvaltningen menar att familjen skulle ha ett undermåligt reningssystem och bara vill smita från fakturan? Eller misstänker samhällsbyggnadsförvaltningen att Solvarm till och med manipulerar mätresultaten? Solvarms avsikter med sitt naturhus ifrågasattes således. Jag häpnar. Kommunen drar sig alltså inte ens för att smutskasta enskilda vänersborgares motiv och avsikter för att få sin vilja genom…
Kommunens ombud ansåg också att risken för bräddning, dvs ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten, är stor hos Solvarm.
Det är faktiskt totalt taget ur luften. Det framgår av både mätningar och inte minst av alla experter. Alla experterna, även kommunens externa expertvittne, vittnade till Solvarms fördel.
Det är intressant att just Vänersborgs samhällsbyggnadsförvaltning tar upp risken för bräddning. Det har ju titt som tätt bräddats från VA-ledningarna och reningsverken i kommunen de senaste åren. Under 20 timmar år 2016 bräddade Holmängens reningsverk 8.000 kbm orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern och Göta älv. Det kallar kommunen försumbart. (Det står faktiskt så i miljörapporten 2016.) Sådana mängder skulle inte familjen Solvarm kunna ”producera” under 100 år, även om de enbart använde Vänern som toalett…
Som sagt, det är pinsamt. Det tycks också som om Glimstedts glömde att Solvarms VA-system har tillstånd av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd att vara i drift.
Det tredje argumentet som framfördes av kommunens juridiska ombud handlade om ett obebott hus på Solvarms tomt.
TTELA skriver (se ”Rätten synade Solvarms avlopp”):
”En detalj som kan bli avgörande är det som Solvarm kallar rivningshuset och kommunen kallar bostadshuset. Det alltså ett hus på fastigheten som inte är naturhuset och som inte varit bebott på många år. Det finns ett rivningslov på bygganden och Solvarm säger att planen är att ta bort det senast nästa sommar.”
Jag kan inte hjälpa att jag blir beklämd. I sin jakt på argument så handlar det för kommunen inte längre om Solvarms VA-lösning. Det handlar till varje pris om att ”vinna rättegången”. Alltså struntar kommunen i VA-systemet och tar upp rivningshuset på Solvarms tomt i stället. ”Vi vet att Solvarm tänker riva huset, vi vet att det egentligen inte har med VA-ärendet att göra. Men huset står där, och det är inte rivet än…”
Kommunen vill vinna med alla till buds stående medel…
I TTELA står det att kommunens ombud sa under förhandlingarna:
”Solvarm måste visa att även BDT-anslutningen är bättre än den kommunala anslutningen.”
Det här är förvisso en tolkning som är populär hos kommunerna, för att tvinga in sina invånare i det kommunala VA-nätet. Det är bara en liten detalj, det står inte så i lagen.
I lagen om allmänna vattentjänster står det i 9 §:
”En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det står ”godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön” – ingenting annat.
Det står inget i TTELA om att Solvarms sakbiträde, teknisk doktor i vatten och avloppsteknik Hamse Kjerstadius, presenterade Solvarms hus och framför allt mätresultaten. Det var enligt uppgift en saklig och lättbegriplig ”föreläsning” om reningsprocesser i Solvarms naturhus och hur de i allt väsentligt fysikaliskt, kemiskt och även biologiskt mycket är desamma som i kommunala reningsverk, men att Solvarm har återvinning av näring, vatten och energi utan kemikalier. Kjerstadius gick också igenom mätmetoder och deras relevans ur vetenskaplig synvinkel, mätdata och resultat.
Besynnerligt nog hade kommunens ombud inga som helst invändningar. Det borde de ha haft, eftersom de ju ifrågasatte mätningarna – och här fanns personen, Kjerstadius, som gick i god för att Solvarms mätresultat var både korrekta och vetenskapliga.
Under den andra dagen var inte TTELA på plats.
Solvarm hade kallat fler vittnen (sakkunniga). Peter Ridderstolpe, tekn lic i ekologi, tidigare kommunekolog och lärare på KTH i resursfrågor, expert på kommunernas VA-guide, lång internationell erfarenhet, nu senior konsult hos Water Revival System AB med runt 16 anställda experter, var först ut.
Ridderstolpe gick igenom Solvarms anläggning ur alla, även internationella, erkända och relevanta bedömningsgrunder. Han menade att det i EU-kommissionens direktiv till medlemsländerna kring avlopp finns beskrivningar som liknar Solvarms ”System Two” (slamintegrerat system). (Klicka här för att läsa mer om ”System Two”.)
Kommunen accepterade tydligen allt som Ridderstolpe anförde. På annat sätt kan man väl inte tolka Glimstedts agerande? Kommunens ombud hade nämligen bara en liten fråga. Och har man inga fler frågor till en sådan här auktoritet på området, som dessutom försvarar Solvarm, och argumenterar för hans VA-lösning, så torde det rimligen betyda att det som sägs inte kan ifrågasättas…
Det var likadant med Solvarms tredje vittne/sakkunnig. Professor Håkan Jönsson, som i decennier har lett arbetet med forskning och undervisning på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala) inom kretsloppsteknik, näringsåtervinning från avloppsvatten och matavfall, sammanfattade utifrån sin bedömning och sina uträkningar av Solvarms VA-system. Han menade bland annat att det som Solvarm sysslade med var av stort forskningsvärde. Prof Jönsson berömde också Kjerstadius för hans mycket väl utförda studier på Solvarms fastighet. Enligt prof Jönsson är Solvarms system bättre än Brålandas reningsverk på alla punkter.
Prof Jönsson fick en fråga, från Solvarms juridiska ombud, om han hade sett något bättre system än Solvarms. Då svarade han först nej. Sedan sa han:
”Jo, förresten. Det finns ett hus i Bangalor byggt av en FN-tjänsteman … som har liknade rening med växter … där är det så varmt att där behövs inget växthus…”
Kommunens juridiska ombud från Glimstedts hade ingen invändning och inte en endaste fråga… Det kanske var signifikativt.
Sedan var det kommunens tur. De ”förhörde” tekn dr i VA Christian Baresel på IVL Swedish Environmental Research Institute på telefonlänk från Stockholm. Baresel och två andra experter hade också skrivit en rapport, beställd av kommunen, som jämförde Solvarms hus med Brålandas reningsverk. Slutsatsen var att både Solvarms naturhus och Brålandas reningsverk uppfyllde kraven på miljöskydd. Solvarms naturhus var dock överlägset i fråga om hushållning av naturresurser (vatten, näring).
Det Baresel och experterna satte frågetecken kring var hälsoskydd (smittrisker) och robusthet. De skrev att Solvarms anläggning inte följer allmänna råd för placering av tankar och uppbyggnad av markbäddar. I Sverige ska allt förläggas utomhus, hos Solvarm är allt integrerat i källare och växthus. De gällande råden ställer i slutändan dock endast krav på funktion. Och de kraven uppfylls i naturhuset i Sikhall…
Baresel ansattes ganska hårt av kommunens ombud. Men Baresel, som inte hade besökt Solvarms hus, hävdade ändå att Solvarms system verkade säkert med flera säkerhetsteg och liten risk för smittspridning. Solvarm fick nog några poäng, fast det var kommunens eget vittne/sakkunnig. Solvarms VA-system är minst lika bra eller bättre på alla parametrar.
Kommunens andra och sista expert var Brålandas VA-chef. I mina ögon var det nog ett alltför jävigt vittne som kommunen kallade. Vad ska, och kan, denne VA-chef egentligen säga i ett sådant här sammanhang? Att Solvarms hus har ett bättre system…? Enligt Anders Solvarm tillförde i varje fall inte VA-chefen något som talade mot, eller för, hans VA-system.
I slutpläderingarna återkom kommunens ombud till osäkra mätvärden. Trots alla experters rapporter och bedömningar och trots att han inte hade en enda invändning om detta när de vittnade.
Juristen från Glimstedt återkom naturligtvis också till rivningsfastigheten på Solvarms tomt. Jag undrar vad som skulle hända, om Solvarm förlorar målet, om denna fastighet rivs – och Solvarm överklagar…Enligt kommunens ombud är det dock ögonblicket då Solvarm mottog räkningen, på nästan 200.000 kr, som gäller. I Vänersborg letas alla argument upp som kan ”bevisa” att en kommuninvånare kan ha fel…
Glimstedt tog också upp att kommunens vatten är bättre än Solvarms. Solvarm använder naturligt brunnsvatten. Och det vattnet är godkänt. Naturhuset har också en högkvalitativ UV-ljusanläggning som kan kopplas in vid behov. Det nämnde dock inte kommunens ombud…
Självklart gick Glimstedt igenom en rad domar, så kallad ”juridisk praxis”, som visade att Vänersborgs kommun har rätt… Och så är det nog. Kommuner brukar vinna mot enskilda kommuninvånare. Det är därför som denna rättegång har fått sådan uppmärksamhet i Sverige, och även internationellt.
Men…
Hos Solvarm i Sikhall finns ett VA-system som är överlägset kommunens. Och nu är det dags för rättsväsendet att bevisa att de undantag som står i lagen om allmänna vattentjänster faktiskt är ”på riktigt” och att också vanliga invånare kan hänvisa till denna lagtext. Och inte bara kommunerna själva…
Nu måste Solvarm och alla vi andra som är intresserade vänta tills efter sommaren för att få reda på domen från Mark- och miljödomstolen.
Det stormar kring KFV
I onsdags skrev jag om KFV:s (Kunskapsförbundet Väst) sammanträde och beslutet att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan. (Se ”Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!”.) Beslutet fattades med voteringssiffrorna 12-1. En ledamot var frånvarande och den som röstade nej till nedläggningarna var Lutz Rininsland (V i Vänersborg).
Beslutet har gett eko. Det diskuteras på Twitter och på Facebook. Även i gruppen ”Innerst inne är vi alla vänersborgare”. Sägs det, jag vet inte eftersom jag är utkastad och ”blockad” från denna grupp av en partikamrat. Massmedia har följt upp beslutet (se TTELA ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner” och ”Det populära industriprogrammet läggs ner” samt mynewsdesk ”Beslut att lägga ned industritekniskt program obegripligt enligt industrin”) och i tidningarna publiceras debattartiklar, se t ex TTELA ”Vi vill gå estetprogrammet när vi blir stora” 
och Dagens Samhälle (se ”Spetsutbildningen för unga musiker behövs”). Men inte nog med det, en namninsamling har startat på nätet. (Se ”Rädda estetprogrammet på Birger Sjöberggymnasiet!”.)
Kunskapsförbundet fattade även ett annat beslut, som också det kan vara kontroversiellt. Frågan initierades av Lutz Rininsland (V) och den blev ett eget ärende.
Rininsland yrkade att:
”Direktionen ger uppdrag att sökande som med stöd av gymnasielagen söker till Kunskapsförbundet Väst skall beviljas en utbildningsplats.”
Kunskapsförbundet hade i ägarsamrådet (möte mellan kommunernas kommunalråd och KFV:s presidium) i februari och i maj berättat om denna grupp som växer i antal.
När det gäller vuxenutbildningen så fungerar det så att Trollhättan och Vänersborg genom var sitt uppdragsavtal beställer ett antal utbildningsplatser från Kunskapsförbundet. Förbundet ordnar då dessa utbildningar eftersom kommunerna också skickar med pengar för att genomföra utbildningarna.
Kommunerna har dock ännu inte beställt de utbildningar som Rininslands yrkande syftade på och således har inte heller Kunskapsförbundet någon finansiering. Att Rininsland ändå yrkar att dessa personer ska få en utbildningsplats är av humanitära skäl.
Gymnasielagen (Lag [2017:353] om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå) kom till för att mildra verkningarna av de tuffa bestämmelser som gäller efter att Sverige införde tillfälliga uppehållstillstånd. Den handlar om personer som befinner sig i en utdragen asylansökningsprocess. Personer som söker asyl i Sverige, här avses oftast så kallade ”ensamkommande”, kan enligt lagen få tillfälliga uppehållstillstånd om de studerar. Och så länge de utbildar sig så gäller det tillfälliga uppehållstillståndet. Slutar de att studera, av vilken anledning det än må vara, så förlorar de sitt tillstånd – och riskerar därmed utvisning.
Och det är alltså det som kan hända när Kunskapsförbundet inte ordnar denna utbildning i den omfattning som efterfrågas. Vi pratar om 100-150 personer. Så många personer får KFV säga nej till.
I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:
”Gymnasielagen kommer att göra att flera får chans till studier. Redan nu finns studerande inom vuxenutbildningen som genom gymnasielagen beviljats plats. Verksamhetschefen understryker att många nyanlända lämnar gymnasiet i juni och kommer att vilja studera. Prognosen är att omkring 120 heltidsplatser behövs till dessa. Det kan också komma att bli fler, som inte tidigare synts i systemet. Frågan blir om förbundet skall ta emot dessa trots avsaknad av finansiering?”
Kunskapsförbundets majoritet var tydlig. Kommer det inga pengar från Trollhättan/Vänersborg så blir det inga fler utbildningsplatser. Den enda som röstade på Rininslands yrkande var han själv.
Lutz Rininsland blev mycket upprörd. Det här beslutet får nämligen avgörande konsekvenser för dessa ungdomars framtida liv… Som jag ser det handlade ärendet om solidaritet. Men vi har tydligen inte råd med det…
Trollhättan ligger av någon anledning hela tiden före Vänersborg i den politiska processen. Jag vet inte varför kvarnarna mal så långsamt i Vänersborg. Det är ett problem för Kunskapsförbundet som är beroende av besluten i båda kommunerna.
I måndags beslutade kommunfullmäktige i Trollhättan att avslå ett äskande från Kunskapsförbundet om tillskott för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas under 2019. Det skulle behövas ytterligare 150–170 platser för att täcka efterfrågan på utbildningsplatser. Det här har Kunskapsförbundet flaggat för under lång tid. I minnesanteckningarna från ägarsamrådet i februari står det:
”Angående yrkesvux behövs nya ekonomiska tillskott för att upprätthålla nivån under året. En tjänsteskrivelse har inlämnats till medlemskommunerna med anledning av detta.”
Denna fråga har fortfarande inte varit uppe i någon politisk församling i Vänersborg. Kommunfullmäktige i Trollhättan beslutade däremot redan i måndags att inte ge mer pengar till denna utbildning.
Den här frågan kommer väl så småningom upp i kommunstyrelsen i Vänersborg och sedan i kommunfullmäktige någon gång i höst. Men då är det för sent, utbildningen är ju tänkt att starta upp redan när höstterminen startar.
Det som skiljer denna grundläggande vuxenutbildning från utbildningen för ensamkommande är att ”grundvux” och ”gymnasievux” sedan 2018 är en del av ”rättighetslagstiftningen”. Kommunerna har skyldighet att ordna sådan här grundläggande utbildning för alla som efterfrågar den.
Trollhättans beslut torde således strida mot lagen. Eller? Trollhättan sa nej till att avsätta pengar för att utöka antalet platser, men det är klart, Trollhättan sa inte nej till själva utbildningen. Det beslutet torde Kunskapsförbundet få ta. Fast det gjordes inte i tisdags. Det blir nog så att förbundets förvaltning får meddela de sökande detta till hösten. ”Tyvärr, det finns inga platser kvar på utbildningen.”
Det återstår att se hur många av dom som vägras utbildning som överklagar.
Även i detta ärende röstade tongivande politiker i Kunskapsförbundet nej till sitt eget förbunds begäran i sina roller som fullmäktigeledamöter i Trollhättan. Jag har aldrig förstått denna märkliga förmåga att tycka olika beroende på vilken stol man sitter…
Estetprogrammet i Vänersborg läggs ner!
Igår hölls då det ödesmättade sammanträdet med Kunskapsförbundets direktion. Både TTELA (se ”Flera profilerade gymnasieprogram läggs ner”) och Lutz Rininsland (V) (se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”) har redan redogjort för mötet. (Även GT har uppmärksammat sammanträdet, se ”Beskedet: Lägger ner populära gymnasielinjer”.) Själv skrev jag en blogg inför mötet, där jag redogjorde för bakgrunden till Kunskapsförbundets situation. (Se ”Har KFV någon framtid?”.)
Kunskapsförbundet är ett kommunalförbund mellan Vänersborg och Trollhättan. Förbundets uppgift är att tillhandahålla utbildning inom de frivilliga skolformerna, dvs gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kunskapsförbundet styrs av direktionen, som består av 14 ledamöter och lika många ersättare. Hälften kommer från Trollhättan och hälften från Vänersborg. Lutz Rininsland är ordinarie ledamot för Vänsterpartiet i Vänersborg och jag är sedan i mars ersättare.
Kunskapsförbundets inkomster kommer med undantag för en del uppdragsutbildningar från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg och från statliga bidrag. Jag har tidigare redogjort i detalj för KFV:s ekonomiska situation (se ovanstående länk och också ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” samt ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”). Det kan bara konstateras att under två år (2019-2020) ökar förbundets underskott med 48 milj kr, framför allt på grund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för friskolor.
När nu förbundets kostnader överstiger intäkterna så skär förbundet ner. Från juni till augusti minskas personalstyrkan med 71 tjänster. Det är nästan 10% av antalet anställda. Men det räcker inte, det är fortfarande ett underskott 2019 på ca 17 milj kr.
Kunskapsförbundet vände sig till Trollhättan och Vänersborg och bad om mer pengar. I 
ägarsamrådet (ett forum där kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg och ordförandena i Kunskapsförbundet träffas tillsammans med tjänstemän) blev det blank nej. Budskapet var solklart från Trollhättan och Vänersborg – fortsätt spara och fortsätt nedskärningarna.
Kommunfullmäktige i Trollhättan fullföljde genom att säga nej, i Vänersborgs fullmäktige återremitterades frågan. (Vilket i sig är ett problem – hur hanteras en situation där ägarkommunerna inte är överens?) Trollhättans besked är vidare att Kunskapsförbundet inte kan förvänta sig mer pengar de kommande åren. Det är nog också Benny Augustssons (S) budskap, men i Vänersborg ”trilskas” som sagt 
fullmäktige något för Benny. Paul Åkerlund (S) i Trollhättan verkar inte ha de problemen… För en utomstående verkar det som om ”Pålles” ord är lag…
Inga ökade intäkter i sikte från kommunerna alltså och under tiden, de kommande åren, kommer förbundets kostnader att fortsätta öka…
Det betyder med andra ord att Kunskapsförbundet har fått order om att fortsätta besparingarna och nedskärningarna. Trollhättan och Vänersborg(?) vill tvinga förbundet att gå vidare med avskedanden. Och denna gång kommer det att drabba tillsvidareanställda och framför allt icke-pedagogisk personal. (Det har redan avskedats så många lärare så att lärartätheten är på en ”kritisk nivå”.) Det handlar om personal inom administration, bibliotek, elevhälsa/elevstöd, skolvärdar, ledning etc. Och det blir drastiska nedskärningar…
Självklart har enheterna också fått direktiv att endast nödvändiga inköp får göras, att det råder vikariebegränsning och övertidsstopp samt att möjligheterna till investeringar är begränsade.
Naturligtvis kommer dessa neddragningar att i sin tur få konsekvenser för lärarnas arbetsbelastning (jobba hårdare, fler arbetsuppgifter) vilket försvårar för förbundet att behålla sina lärare och rekrytera nya… Undervisningskvaliteten kommer givetvis med all sannolikhet också att sjunka.
Och detta samtidigt som elevantalet kommer att öka. Det blir t ex två klasser fler i förbundet till hösten.
Men besparingar och nedskärningarna på personal räcker inte. Det måste till ännu fler åtgärder…
Kunskapsförbundet beslutade igår att minska utbildningsutbudet. Det går inte att spara och skära ner mer på annat håll. Från och med ht 2020 kommer därför elever inte att kunna söka IN (industritekniska programmet i Trollhättan), ES (estetiska på Birger Sjöberg i Vänersborg), ESMUV (orkesterutbildningen på BSG), och NIU (idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan). De här programmen ska läggas ner. (De elever som har påbörjat dessa utbildningar kommer däremot att få gå klart sin utbildning.)
På detta sätt kan Kunskapsförbundet på sikt spara 10-13 miljoner.
Orsaken till att just dessa program läggs ner är att de här utbildningarna är de dyraste i förhållande till antalet elever. Utgångspunkten är alltså att lägga ner program som sparar mest pengar men drabbar minst antal elever. Dessutom ser inte KFV att det finns någon större risk att friskolor startar dessa program, eftersom de är för dyra. ”Risk” därför att, om friskolor startar dessa program, så får Kunskapsförbundet ändå betala för de här eleverna…
Programmen har också hög lärartäthet och dyra lokaler. Estetprogrammet i Trollhättan, som blir kvar, är förlagt till Magnus Åberggymnasiet (MÅG) och här skulle inte KFV kunna göra sig av med lokalerna eftersom de ligger i skolan. Det går det däremot att göra med lokalerna på Vänerparken i 
Vänersborg. KFV kan även göra sig av med utrustning och därigenom spara pengar, t ex hela det industritekniska programmets maskinpark i Trollhättan.
Programmen är för övrigt populära bland eleverna. Det är t ex 30 elever som har sökt det estetiska programmet (ES+ESMUV) i Vänersborg hösten 2019 – mot 15 elever 2018 och 31 elever som har sökt det industritekniska. (GKN har en begränsning på 31 elever. Det står 20 elever som reserver.)
Direktionen diskuterade, både under ajourneringar och på sammanträdet. Det är helt klart att samtliga ledamöter och ersättare inte var särskilt bekväma med situationen. Många hårda ord fälldes också mot ägarkommunernas envisa ovilja att skjuta till extra medel.
Vänsterpartiet i Vänersborg gick, sin vana troget, en egen väg. Lutz Rininsland (V) yrkade avslag på förslaget om nedläggning av den 5 programmen. Och det ställningstagandet stödde jag fullt ut.
Det berodde på flera skäl, bland annat på att Vänsterpartiet, som enda parti, röstade för att bevilja extra pengar till Kunskapsförbundet på onsdagens fullmäktige.
Som anekdot kan nämnas att samtliga ledamöter i Kunskapsförbundet från Trollhättan röstade mot extra pengar i fullmäktige. Liksom alla andra ledamöter i Trollhättans kommunfullmäktige… I Trollhättan är det tydligen både vanligt och enkelt att sitta på två stolar samtidigt.
Maud Bengtsson (S, Trollhättan) är Kunskapsförbundets ordförande. Bengtsson var för övrigt en av dem som röstade nej i Trollhättans fullmäktige till extra pengar till förbundet. Bengtsson säger till TTELA:
”Det finns en gräns för hur mycket vi kan dra ner, och vi tycker att vi snart är där.”
Min åsikt är att vi har passerat den gränsen redan i höst. Och det kan vi som sitter i direktionen inte acceptera och stå för.
Min egen uppfattning är också att direktionen i Kunskapsförbundet är ett självständigt politiskt organ som ska fatta sina egna beslut och som inte ska vara marionetter för andra. Direktionen ska utgå från skolans uppdrag och anordna utbildningarna på det sätt som lagar och förordningar föreskriver. Och som är till gagn för eleverna. Sedan får ägarkommunerna helt enkelt betala vad det kostar (inom rimliga gränser).
Det är också en uppfattning som ligger nära det som Bo Carlsson (C) framförde på onsdagens fullmäktige i Vänersborg. Carlsson sa:
”Direktionen kan och har möjligheter att fatta i princip vilka beslut [som helst]. Dom är helt fristående och det är ett eget fullmäktige. Konsekvenserna utav direktionens beslut får deras ägare stå för.”
I voteringen röstade samtliga närvarande ja till nedläggningen av de 5 programmen. Det var bara Vänsterpartiet i Vänersborg som röstade nej. Det har TTELA helt missat…
Det kan väl nämnas att de andra partierna, de som röstade ja till nedläggningarna, skrev en protokollsanteckning, där de typ protesterade mot den situation de ”oförskyllt” (eller?) befann sig i. (Jag har inte sett protokollsanteckningen.)
Kunskapsförbundet fattade ytterligare ett kontroversiellt beslut. Det får jag återkomma till. (Lutz Rininsland, V, har för övrigt redan beskrivit det i sin blogg – se ”Gjorde jag rätt i Kunskapsförbundet?”.)
KF (3): Augustsson (S) fick ansvarsfrihet
Det här med att ta kritik och ge kritik är svårt. Mycket svårt. Särskilt i Sverige tror jag. Jag tror att vi helt enkelt har svårt att skilja på person och sak – hur någon är och vad någon gör. För det är en enorm skillnad. Eller borde vara. Alla kan göra fel, alla gör fel. Men det betyder inte du är fel, att det är något fel på den du är.
Man lär sig av sina misstag, säger ett gammalt ordspråk. Och hur skulle det kunna var på något annat sätt. Hur skulle t ex barn kunna lära sig något om de inte fick göra fel, inte fick göra misstag? Det är mänskligt att fela.
Det kan vara svårt att ta kritik, det kan vara svårt att ge kritik.
Amerikanerna brukar säga om svenska chefer att de hellre gör jobbet själva än kritiserar en anställd för att ha utfört ett dåligt jobb. Det är lika viktigt att kunna ge kritik som att ta kritik.
I kommunen hanterar politiken andras pengar. Vi politiker är satta att sköta skattebetalarnas pengar. På ett korrekt och lagligt sätt. Om någon gör ett misstag så är det inte enbart en intern fråga politiker emellan, det är också en fråga mellan de som väljer och de som är valda. Politikerna fattar besluten. Och om något blir fel så ska ansvar kunna utkrävas.
Med denna ”vardagsfilosofiska” inledning så tänkte jag redogöra för ärendet ”Ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden år 2018”. Det behandlades på onsdagens kommunfullmäktige. Bakgrunden är renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset och huruvida kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S), som förra mandatperioden var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, var ansvarig för de fel och misstag som begicks.
Revisorerna riktade en förödande kritik mot kommunens agerande. Det utfördes t ex arbeten för drygt 31 milj kr utan vare sig upphandling eller beslut. Renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset är nämligen en mycket stor investering. De totala kostnaderna kommer inte att understiga 78,755 milj kr… Enligt TTELA kommer kostnaden att uppgå till hela 90 milj kr. (Se TTELA: ”Ombyggnaden av kommunhuset kostar 90 miljoner.”) Dokumentationen har varit bristfällig 
under byggtiden, kontrollen likaså. Och underlaget. Det var ingen löpande rapportering av kostnadsläget – och så alla dessa ÄT:or (ändrings- och tilläggsarbeten som sker under arbetets gång), fastän det var totalentreprenad. Det råder ingen som helst tvekan om att en mängd allvarliga misstag har begåtts. Det räcker väl egentligen med att konstatera att inte ens en upphandling gjordes… (Du kan läsa mer om skandalen med kommunhuset på länkarna sist i denna blogg.)
För en månad sedan, på det förra fullmäktigesammanträdet, lyfte moderaterna frågan om att avvakta med att bevilja ansvarsfrihet för Benny Augustsson. (Se ”Lekstuga om ansvarsfrihet?”.) Känslan var att moderaterna, och minialliansen, skulle löpa linan ut och utkräva ansvar för alla felaktigheter som har begåtts. Precis som kommunen utkräver ansvar om någon vänersborgare gör fel vid ombyggnation eller renovering av sitt hus… (Det utkrävs snabbt och skoningslöst rättelse, och ansvar, för de vänersborgare som slarvat med byggnadslov etc… Det finns det många som kan intyga.)
I onsdags när frågan om ansvarsfrihet skulle avgöras gjorde plötsligt moderaterna en 180 gradersvändning. De tyckte att Benny Augustsson skulle beviljas ansvarsfrihet. Ingen politiker, eller tjänsteman, skulle vara ansvarig för alla de fel som hade begåtts.
Vi var några som häpnade. Moderaterna har ju, i varje fall tämligen ofta, varit noga med att det ska vara ordning och reda. Precis som Vänsterpartiet. Och så släpper moderaterna, och deras samarbetspartier, all tillstymmelse till kritik och utkrävande av ansvar. Det var liksom inget viktigt med ordning och reda längre.
Och det skedde ingen motivering till omsvängningen heller. Vilket i sig är oerhört anmärkningsvärt. Revisorernas tuffa och hårda skrivningar borde ha bemötts och förklaringar borde ha framförts till varför fullmäktige skulle bortse från dessa. Nu vet ingen vänersborgare varför revisorsrapporten har lagts till handlingarna utan åtgärd.
Tove af Geijerstam (L) sa:
”Jag har läst handlingarna och jag kan inte se nån anledning att inte bevilja ansvarsfrihet.”
Jag frågar mig själv, vilka handlingar har Geijerstam läst… Det kan inte vara revisorsrapporten i varje fall. (Tove af Geijerstam var i och för sig frånvarande i maj när fullmäktige förde den långa debatten om rapporten.)
Socialdemokraten Dan Nyberg utgick naturligtvis från att en socialdemokrat aldrig gör fel. Nyberg drog istället följande slutsats från revisorsrapporten:
”Men nu är det väldigt viktigt att tag i den här frågan och se till så att man tar lärdom utav detta. På det sättet är ju revisorernas yttrande också en gåva till fullmäktige.”
De fel som ”man” (vilka är ”man”?) bevisligen gjorde berodde enligt Nyberg på att det var en ”turbulent tid” och tempot var snabbt…
Gunnar Lidell (M) var uppe i talarstolen ett par gånger. Han sa:
- ”Vi ser ingen anledning att inte bevilja samhällsbyggnadsnämnden för 2018 ansvarsfrihet.”
- ”Men som sagt var, i dagens läge, vi har inte sett något som inte skulle bevilja samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet.”
Revisorsrapporten då? Har revisorerna hittat på alla misstag och olagligheter som begicks?
Carl-Ewert Berg (KD), som har erfarenhet från bank- och affärslivet, sa:
”Vi har en del att lära kan vi konstatera men livet är ett lärande i sin helhet och vi kämpar för kommunens bästa.”
Det skulle vara svaga argument inför en domstol om något företag hade brutit mot lagen…
Min misstanke är att beslutet att bevilja Benny Augustsson ansvarsfrihet helt enkelt hade att göra med att den styrande minoriteten, S+C+MP, och den borgerliga (före detta) oppositionen (M+L+KD) kom överens om en gemensam budget. Detta var de borgerligas eftergift i kompromissen.
Eller var det plötsligt alltför svårt att ge personlig kritik?
Eller var det så att det också kunde misstänkas att det låg ett ansvar hos kommunalråden? Hade kommunalråden fattat informella beslut, hade något av kommunalråden utövat otillbörliga påtryckningar? Om det skulle visa sig vara på det sättet, så skulle kanske kritik också riktas mot Gunnar
Lidell (M)… Och då var det bättre att släppa hela ansvarsfrågan.
Eller slöt sig betongpartierna samman därför att makten och dess auktoritet står över tillfälliga felaktigheter?
Jag vet inte. Jag kan bara konstatera att 10 år efter att Vänersborg skakades av arenaskandalen, som kostade 146 milj kronor mer än fullmäktiges beslut, så har historien upprepat sig. Kommunen har följaktligen inte lärt sig någonting. Den lär sig inte av sina misstag. Hur många dyra misstag ska kommunen göra innan ansvar utkrävs?
Och då liksom nu har det inte ens blivit klarlagt vad som verkligen hände. Vem deltog på vilket möte och vem fattade besluten? För beslut fattades, både politiska och ekonomiska, av någon – även om det inte finns någon dokumentation eller några protokoll…
Min åsikt är att fullmäktiges beslut, att bevilja samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) ansvarsfrihet, undergräver kommunens auktoritet. Varför ska vänersborgarna göra som kommunen föreskriver när kommunen uppvisar så många och så stora brister i sin egen kunskap och sina egna rutiner? Eller, varför ska kommuninvånarna ha full koll i och på sina byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna?
Vänsterpartiet yrkade tidigt i debatten att Benny Augustsson (S) skulle få en anmärkning.
Enligt min mening var det ett bedrövligt skådespel som vi fick bevittna i Folkets hus festsal. Det blev inte heller bättre av att tre av mina vänsterpartikamrater också svängde, utan motivering, och röstade för ansvarsfrihet.
==
Tidigare bloggar om renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset:
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”, 31 mars
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”, 1 april
”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”, 2 april
”Ansvarsfrihet för SHB?”, 16 april
KF (2): Har KFV någon framtid?
Det är bara ett politiskt möte kvar innan semestrarna stänger Vänersborg för några veckor framåt. Det är direktionen i Kunskapsförbundet Väst som har sitt sista sammanträde för ”våren” på tisdag. Det kan bli ett mycket ödesdigert sammanträde.
Bakgrunden är naturligtvis Kunskapsförbundets katastrofala ekonomiska situation. Den har jag redovisat i några tidigare bloggar. (Se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!” och ”Vill inte kommunerna förstå Kunskapsförbundet?”.) Det ekonomiska läget beror inte på misskötsel från politikernas eller tjänstemännens sida, orsaken är framför allt kostnaderna för de elever som väljer fristående gymnasieskolor eller skolor i andra kommuner. Som utgör en stor del av Kunskapsförbundets kostnader och som dessutom fortsätter att öka.
För att ta ett konkret exempel.
Kunskapsförbundet får 52.000 kr för varje ny, tillkommande elev. Men 35% av Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever väljer skolor i andra kommuner eller friskolor. Och KFV tvingas betala fakturorna för dessa elever. I höst har 34 elever från Vänersborg och Trollhättan valt Realgymnasiets naturbruksutbildning och 8 elever Nuntorps. De här eleverna kostar var och en 200.000 kr – som KFV måste betala. Med en intäkt på 52.000 kr per elev. Det betyder att KFV får 2.184.000 kr för de 42 eleverna av Vänersborg och Trollhättan, men att KFV måste betala 8.400.000 kr till Realgymnasiet och Nuntorp. På enbart dessa 42 elever förlorar KFV över 6 milj kr. Pengarna måste tas från undervisningen för förbundets egna elever…
Andra orsaker till KFV:s ekonomiska situation är också minskade intäkter från Migrationsverket och färre studerande på SFI etablering, där minskningen har kommit fortare än vad som förutsetts. En stor del av dessa ungdomar, som har slutat språkintroduktionen, studerar nu på andra program, men då utgår ingen ersättning från Migrationsverket.
Det är inte helt fel att säga att det fria skolvalet håller på att skjuta Kunskapsförbundet i sank. Och självklart kommunernas ovilja att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel.
Kunskapsförbundet diskuterades på onsdagens kommunfullmäktige i Vänersborg. Förbundet hade begärt ett extra ägartillskott av Trollhättan och Vänersborg. För Vänersborgs del handlade det om ca 6,8 milj kr. Trollhättans fullmäktige hade redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran och Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen, förutom Vänsterpartiet, hade sagt nej för Vänersborgs del också. Men i onsdags skulle kommunfullmäktige alltså fatta det slutliga beslutet.
Jag var först uppe i talarstolen. Jag redogjorde för konsekvenserna av det fria skolvalet (se ovan) och anförde även att det var oerhört kontraproduktivt att tvinga KFV till ytterligare besparingar. Kunskapsförbundet verkar ju på en konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Det betyder att om KFV levererar en dålig produkt, dvs sämre utbildning på grund av t ex färre lärare, så väljer ”kunderna”, dvs eleverna, en annan och bättre produkt. Som är dyrare. Men som KFV ändå måste betala för! Och det med mer än vad KFV får i bidrag per tillkommande elev av Trollhättan och Vänersborg. Det är alltså en ren förlustaffär och oerhört kortsiktigt att säga nej till Kunskapsförbundets begäran om extra medel.
Mina ord klingade säkert ohörda i fullmäktigeförsamlingen. Liksom för övrigt Lutz Rininslands (V) ord. Som aldrig förtröttas i sin kamp för kommunens gymnasieelever.
Men kanske lyssnade ledamöterna, och möjligtvis även insåg konsekvenserna, när jag berättade att det enda sättet som Kunskapsförbundet kunde spara på, vilket egentligen inte kunde ha kommit som någon överraskning – det var att minska utbildningsutbudet. Det är en finare omskrivning för att förbundet måste lägga ner program. Och de program som det handlar om kan vi se på kallelsen till Kunskapsförbundets sammanträde på tisdag. Då föreslås nämligen direktionen att fatta beslut om att följande utbildningar inte ska erbjudas från och med höstterminen 2020:
”1. Industritekniska programmet (IN) som finns på Nils Ericsonsgymnasiet.
2. Estetiska programmet (ES) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
3. Den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet (ESMUV) som finns på Birger Sjöberggymnasiet.
4. Den nationella idrottsutbildningen för bandy (NIU) som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet.
5. Den nationella idrottsutbildningen för badminton (NIU) som idag finns på Magnus Åbergsgymnasiet.”
Gunnar Lidell (M) var mycket tidigt uppe i talarstolen. Flera moderater ska avstå från att delta, sa Lidell helt överraskande. Och fortsatte:
”Vi borde tillföra medel men hänvisar till budgetuppgörelsen och moderaternas motion.”
Jag vet inte riktigt vad Lidell och moderaterna menade. För inte menade väl Lidell att en uppgörelse med socialdemokraterna, Bo Carlssons centerparti och Marika Isetorps miljöparti om budgeten (se ”Budget 2020”) var viktigare än kommunens gymnasieungdomar…? Eller?
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förvånades i varje fall över Lidells och moderaternas inställning. Lidell och Augustsson hade ju i ägarsamrådet med Trollhättan och KFV varit eniga om att inte bevilja pengarna…
I minnesanteckningarna från det senaste ägarsamrådet (23 maj), där både Augustsson och Lidell är representanter för Vänersborg och som Augustsson hänvisade till, står det:
”Medlemskommunerna framförde med anledning av presentationen, att ”programvägen”, dvs översyn av utbildningsutbudet, är tvunget, att lärartätheten är prioritering framför att inte reducera utbudet, att medlemskommunerna backar upp Kunskapsförbundet i sparåtgärderna på samma sätt som de backar upp sina egna nämnder och att direktionen beslutar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis uttrycker medlemskommunerna att förbundet har en tydlig och bra plan. ”Så som läget är nu finns inga andra alternativ än att följa den”.”
Det betydde alltså att program ska läggas ner, samtidigt som ägarkommunerna i praktiken, likt Pontus Pilatus, tvår sina händer och gör Kunskapsförbundet och dess direktion ansvarig för alla nedskärningsbeslut.
Bo Carlsson (C), som inte var närvarande på ägarsamrådet, menade på onsdagens fullmäktige att Kunskapsförbundets direktion kan fatta vilka beslut som helst och så får Trollhättan och Vänersborg stå för konsekvenserna. Det lät nästan som om han uppmanade Kunskapsförbundet till ohörsamhet, dvs göra av med pengar som förbundet inte hade.
Bo Carlsson begärde ajournering, och de 10 minuterna som avsattes av ordförande Annalena Levin (C) blev till nästan 20 innan S+C+MP kom tillbaka in i salen.
Då begärde S+C+MP genom Kenneth Borgmalm (S) återremiss.
Och så blev det. (Vänsterpartiet, i varje fall Rininsland och undertecknad, stod fast vid att Kunskapsförbundet skulle beviljas de extra medlen.) Återremissen betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte fattade något beslut. Yrkandet om avslag som kommunstyrelsen föreslog avvisades alltså. Och det också trots att Trollhättan redan har beslutat om avslag. Rininsland ansåg att återremissen visade att Vänersborg hade insett allvaret i situationen.
Och det kanske är så att det fanns ledamöter i betongpartierna, jag tänker i första hand på dom som sitter eller har suttit i Kunskapsförbundets direktion, som opponerade sig mot respektive partilednings förslag att avvisa KFV:s begäran om extra pengar.
Den motion som det ibland hänvisades till på sammanträdet (av Lidell och Borgmalm) var en motion som Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M) hade lämnat in (18/6). Josten är för övrigt 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet. I motionen skriver de bland annat:
”Detta drabbar Vänersborgs kommun särskilt hårt då förslaget innebär att orkestermusikerprogrammet läggs ner och att estetprogrammet flyttas från kommunen. Då musik/estet samutnyttjar lokaler och lärare med musikskolan i Vänersborg och att KFV genom detta delfinansierar denna verksamhet, drabbas även den kommunala musikskolan. Detta riskerar att få förödande konsekvenser för musikutbildningen i musikkommunen Vänersborg.”
Och naturligtvis är det ett alarmerande budskap, men ett budskap som inte kan överraska särskilt många. Kunskapsförbundet har försökt få ägarkommunerna att förstå detta under ganska lång tid nu…
Motioner yrkar följande:
”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”
Som synes har motionen egentligen inget att göra med det ärende som avhandlades på fullmäktige. Motionen vill istället ha en diskussion kring principfrågan om finansiering. I mina ögon skulle motionen i förlängningen kunna innebära en dödsstöt för hela Kunskapsförbundet både som idé och organisation. Fast det tror jag inte är motionärernas egentliga avsikt.
Det kommer att bli ett intressant sammanträde med Kunskapsförbundet på tisdag. Det mest intressanta och oroväckande är naturligtvis om direktionen ska lägga ner utbildningar. Vilket dock är grundtipset.
Min åsikt är nämligen att Trollhättan redan har beslutat, liksom Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), att lägga ner två program i Trollhättan och det Estetiska programmet, den riksrekryterande spetsutbildningen inom det Estetiska programmet och den nationella idrottsutbildningen för bandy som idag finns på Birger Sjöberggymnasiet. Jag tror inte att en återremiss i Vänersborgs kommunfullmäktige ändrar på detta…
Det blir också intressant hur direktionen ska handskas med principfrågan om situationen när ägarkommunerna tycks ha olika åsikter…
Glad Midsommar!
Idag är det midsommarafton. Och i år sammanfaller det också med det riktiga sommarsolståndet – det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast.
Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.
Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…
Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den helige anden som gällde.
Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)
Hur som helst, eftersom sommarsolståndet infaller idag, så innebär det att midsommardagen imorgon redan blir kortare och natten längre. Vi går mot mörkare tider…
Och det läser vi i dagens TTELA (se ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”) att det i synnerhet gäller ett av Vänersborgs kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) har återigen förgripit sig på vår gamla kultur. Bo Carlsson har åtalats misstänkt för fornminnesbrott.
Det handlar om tre lämningar som ligger på Bo Carlssons åkrar. Ett av dem är utplånat sedan tidigare och för den gärningen slapp Bo Carlsson åtal och rättegång mot att han betalade åklagarens strafföreläggande. Nu har Bo Carlsson tydligen gått vidare och gjort den ena fornminnesplatsen mindre och skadat den andra.
Det fick kommunalrådskollegan Gunnar Lidell (M) till att igår tweeta:
”Om man nu betalade dagsböter för ett år sedan, vore det inte smart att få ett OK innan man ev gör åverkan igen ? (frågar åt en kompis….)”
Bo Carlsson hotas av dagsböter eller fängelse i högst 6 månader. Åklagaren nöjer sig denna gång inte med ett strafföreläggande. Det hör naturligtvis också till saken att Carlsson återigen nekar till brott.
Det är svårt att släppa tanken på att Bo Carlsson (C) är en av tre kommunalråd och därmed representerar Vänersborgs kommun. Borde inte denna senaste bravad ändå vara droppen som får bägaren att rinna över? Bör inte Bo Carlsson avgå?
För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…
Ha en bra midsommar!
===
Länkar till bloggar om Bo Carlsson (C) och hans tidigare fornminnesskövling:
”Man upphör aldrig att förvånas över centerpartister…” – 11 dec 2016
”Nytt från Dalsland” – 2 dec 2017
”Bo Carlsson och fd fornminnet” – 8 dec 2017
”Ljuger Länsstyrelse, polis och åklagare?” – 12 dec 2017
KF (1): Budget 2020
”Jag är inte bitter.”
Det sa Robert Gustavsson i sina klassiska imitationer av Tony Rickardsson. (Se här.)
Nä, inte är man bitter, inte efter gårdagens maratonfullmäktige från kl 10.00 till kl 19.12. Utfallet i budgetdebatten var ju väntat. Men kanske är man lite besviken. Trots att man borde vara härdad vid det här laget…
Budgetförslagen från fullmäktiges två stora grupperingar, den styrande minoriteten med S+C+MP på ena sidan och den borgerliga oppositionen med M-L+KD på den andra, var till förväxling lika. De var så lika så det inte ens går att prata om två sidor. Det var t ex ingen idé att skriva en blogg om respektive budgetförslag. Det räckte med en blogg för att beskriva båda… (Se ”Stora neddragningar!”.) Det var bara ”detaljer” som skilde dem åt.
Igår startade debatten med att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) mycket stolt annonserade att de båda partigrupperna hade kommit överens om ett gemensamt förslag. Det kallades mycket högtidligt för ”sexpartiöverenskommelsen”.
För att komma överens så hade S+C+MP gått med på i stort sett samtliga krav från de borgerliga. Så det var inte mycket till kompromiss. Den styrande minoriteten hade i stort sett lagt sig platt för de borgerliga. Jag vet inte om man som socialdemokrat i Palmes anda borde vara speciellt stolt över en sådan överenskommelse. Med det var Benny Augustsson och även samtliga andra socialdemokrater som äntrade talarstolen.
Redan i kommunstyrelsen hade det gjorts tre tillägg till den styrande minoritetens förslag. Opinionen och TTELA:s artiklar hade väl några fingrar med i det spelet… Det hade gjorts tillägg med 600.000 kr och 1,1 milj kr till barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius, 1 miljon hade socialnämnden fått till verksamheten vid Fisketorget och kultur- och fritidsnämnden hade fått ett tillskott på 1,8 milj kr för fortsatt drift av fritidsgården Torpa. Förutom dessa poster fick nämnderna inga som helst extra pengar jämfört med i år.
Socialnämnden hade beräknat att den skulle behöva ytterligare 44,6 milj kr år 2020. Det motsvarar mer än 80 tjänster… Men nämnden fick som sagt ingenting extra och nu väntar neddragningar och besparingar. Men det ville betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) inte låtsas om. Så klart. Nämndens ordförande Dan Nyberg (S) försökte istället blanda bort korten genom att påstå att arbetsstyrkan inom socialförvaltningen skulle bibehållas under nästa år:
”Vi har 1.800 anställda – och det ska vi vara framöver också.”
Det ska bli intressant att se hur Nyberg ska kunna uppfylla detta löfte och samtidigt spara 45 miljoner…
Henrik Harlitz (M), socialnämndens 1:e vice ordförande, lovade inte att personalstyrkan skulle behållas, men han var nöjd med att inte få några extra pengar:
”Vi kan hålla oss till denna budget under 2020.”
Det är, som Marianne Ramm (V) påpekade, orimligt att spara så mycket som nämnden nu tvingas göra:
”Konsekvensbeskrivning visar att vi inte kommer att klara vårt uppdrag. Det står helt klart att det blir neddragningar av personal.”
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner nästa år för att upprätthålla årets låga nivå. Det fick naturligtvis inte heller denna nämnd… Det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Summan motsvarar ungefär 80 tjänster. BUN skriver också att om inte nämnden fick dessa pengar så riskerar nämnden dessutom att gå miste om statsbidrag på 25,9 milj kr. Om det vill sig riktigt illa så behöver alltså BUN dra ner verksamheten med 66 milj kr nästa år. 66 milj kr motsvarar 130 årsarbetare…
I beslutet fanns det dock två särskilda skrivningar, som betongpartiernas representanter gjorde stor sak av. (Särskilt ledamöterna från S och C, trots att det inte fanns med i deras ursprungliga förslag, utan helt och hållet var ett förslag från de borgerliga.) Det avsattes pengar till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag.
Den första skrivningen handlade om elevökning:
”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”
Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos”. Och en sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader. De elever som finns i grundskolan idag får så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Som för övrigt inte skulle bli särskilt stor. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…
Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” är också tagen från de borgerliga partierna:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Jag blir inte riktigt klok på formuleringen. Och tanken. När ska BUN ”avropa” dessa pengar från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in bidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag?
Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?
Jag frågade förresten Gunnar Henriksson (L) om varför inte barn- och utbildningsnämnden kunde få de 20 miljonerna direkt. I och med att de var avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag så visade ju det att resten av kommunen kunde vara ”utan dessa pengar”.
”Det kan man fråga sig.”
Svarade Gunnar Henriksson… 1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden…
Det är inte svårt att se att budgetbeslutet innebär att förskolan och grundskolan står inför stora besparingar nästa år, dvs minskning av personalstyrkan. Som för övrigt redan har börjat i skolorna. (Ni vet, det här med skolans läsår och budgetens kalenderår…)
Det lät från flera betongrepresentanter som om 6-partibudgeten innebar en exceptionell satsning på grundskolan. Några röster:
- Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen: ”Skolan är central i den här budgeten”.
- Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
- Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
- Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”
Jag vet inte vem de försökte lura – mer än sig själva…
Naturligtvis argumenterade jag mot… Jag gav bland annat denna bakgrundsbild:
”Och det här sker i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking… Där det genomsnittliga meritvärdet i de kommunala skolorna låg 30 poäng under riksgenomsnittet… Där bara knappt 2/3 av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen och där över 1/4 inte var behöriga till gymnasiet… Där elevökningen i grundskolan har legat på bortåt 1.000 elever de senaste 5 åren… Där sjukskrivningarna liksom personalomsättningen ökar… Där det är brist på legitimerade lärare (1/3 är inte legitimerade i åk 4-9)… Där skolorna är trångbodda och där undervisningen till stora delar förläggs i tillfälliga moduler. Där det saknas idrottshallar, specialsalar, grupprum, lokaler för elever med särskilda behov osv.”
Jag menade också att:
”Den här budgeten kommer att få negativa konsekvenser på elevernas mående, kunskapsresultat och sociala utveckling. Lärares arbetsmiljö kommer att försämras med ökade sjukskrivningar och ökad utflyttning som följd. Rektorerna kommer att få se hur elever i behov av särskilt stöd inte kommer att få det stöd som Skollagen föreskriver. Rektorerna kommer att se att Vänersborg inte kan leva upp till avtalen med personalorganisationerna gällande arbetsmiljön och rektorerna kommer att bryta mot både Arbetsmiljölagen och Skollagen.”
Det här tyckte Christin Slättmyr (S) var att ”svartmåla” skolan och verksamheten. Jag överlåter till föräldrar, elever, rektorer, fackliga representanter, pedagoger och övrig personal att själva döma…
Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev i varje fall:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Läs gärna citatet en gång till och avgör om Christin Slättmyr (S) har rätt…
Kultur- och fritidsnämnden fick självklart inte heller några extra pengar (med undantag av fritidsgården på Torpa, se ovan). Nämnden ska nu verkställa åtgärdsförslag för att minska verksamheten med 6,37 milj kr.
Inte heller de andra nämnderna fick några extrapengar.
Den åtstramningsbudget som fullmäktige antog är alltså det gemensamma budgetförslaget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD. Miljöpartiet reserverade sig på en av punkterna, exploateringen av Mariedal Östra. Här yrkade MP att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Det förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.
Så nu ska ytterligare en skog skövlas i Vänersborg… Den större delen av Kindblomsskogen är ju redan borta. Men var inte ledsna ni som ville bevara skogen i Mariedal – ”några träd finns kvar” (Dan Nyberg, S), ”ni har ju nära till natur ändå” (Bo Carlsson, C), ”det finns tillräckligt mycket skog kvar efter exploateringen” (Dan Nyberg igen), ”det är fortfarande ett grönområde” (Dan Nyberg en gång till), ”det finns skog kvar” (Bibbi Henriksson, L) och sist men inte minst, ”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus” (Elisabeth Bohlin, S).
Det var några röster från budgetdebatten om just Mariedal Östra. Jag kan inte undvara ytterligare några från den ”allmänna” debatten, som denna gång är sanna:
- Benny Augustsson (S): ”Det är ett tufft budgetförslag.”
- Anna-Karin Sandberg (MP): ”Tuff budget.”
- Morgan Larsson (MBP): ”Det finns ingen opposition i Vänersborg. S+M är som ett och samma parti.”
Några ledamöter var således ganska klara på vad budgeten skulle innebära, även om den tuffa verkligheten inte kommer att märkas i kommunhuset – utan ute på äldreboendena, hemtjänsten, förskolorna och skolorna osv…
Och sist men inte minst ett antal bevingade citat från Marie-Louise Bäckman (KD):
- ”Det är en styrka att ta ansvar när det blåser snålt.”
- ”Vi måste prata väl om kommunen.”
- ”Drivkraft att tänka i nya banor.”
- ”Personalen har möjligheter att hitta nya arbetssätt.”
- ”Arbeta annorlunda. Jobba smartare.”
Hur dessa tips och anvisningar ska omsättas i vardagen undrar jag. Det kanske är något som betongpolitikerna kan ta med sig till sina nämnder…
Nej, jag är inte bitter. Men besviken. Vallöftena från i höstas är som bortblåsta, istället har betongpartierna hittat varandra, för andra budgetbeslutet i rad efter valet. När moderaterna för en månad sedan slog på trumman och lyfte frågan om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skulle få ansvarsfrihet eller inte för sin roll i kommunhushärvan anade man lite till mans att de borgerliga kanske skulle agera som de var i opposition trots allt. Men i betongens samförståndsanda gjorde de borgerliga en gir på 180 grader. Allt för det goda budgetsamarbetets roll. Benny Augustsson beviljades ansvarsfrihet…
Jag säger som Lutz Rininsland (V) skriver i sin färska blogg (se ”Vad skulle bevisas? Att enighet gör starkt?”):
”Budgetbeslutet blev ett styrkebevis, vi som är så många kan väl inte göra fel? Vi får se. En sak är samstämmigheten som fullmäktiges ledamöter upplever. En annan är att återvända efter sommarpausen till nämnderna, där pusslet inte går ihop. Att tillsammans utropa ”vi har utmaningar!” hjälper inte när gapet mellan intäkt och kostnad i verksamheten uppenbarar sig.”
Jag har inte nämnt något om investeringar. Jag får återkomma till det, precis som alla andra ärenden som behandlades igår, t ex Kunskapsförbundet Väst, detaljplanen i Skaven/Öxnered, ansvarsfriheten för Benny Augustsson, Wargön Innovation etc.
Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?
Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)
Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.
====
Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?
Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.
Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kostnader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.
Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att minska på personal. Tvingas kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.
För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatthöjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras långsiktighet och med tydliga prioriteringar. Vänsterpartiet anser att kommunen måste prioritera sin kärnverksamhet. Vi måste särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldreomsorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi garantera att alla barn och ungdomar i vår kommun får den utbildning de har rätt till.
Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare
Dagens BUN (17/6)
Det blev som jag trodde, ett lugnt möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blev också det sista sammanträdet före semestrarna. Ordförande Mats Andersson (C) flaggade dock för ett eventuellt extra möte i början av september.
Sammanträdet började med en längre information om nyanländas lärande. Processledare Patricia Karlsson och Jonas Hagström samt utvecklingsledare Alexandra Sjöborg redovisade det av Skolverket finansierade projektet. Skolverket har satsat 4,7 milj kr och ytterligare medel väntas för kommunikation av resultaten.
Syftet med projektet har varit att stärka kommunens förmåga att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns och elevers lärande. Det har inte helt oväntat visat sig att nyanlända har lägre meritvärden än genomsnittet och att en större andel inte blir behöriga till gymnasiet.
Projektet har mestadels handlat om kompetensutveckling för olika grupper som verkar i skolans värld, t ex modersmålslärare, studiehandledare men också SYV-konsulenter och logopeder. Det har även använts pengar till utbildning i traumamedveten omsorg (TMO), där hela Torpaskolans personal har deltagit. Till hösten ska denna utbildning genomföras bland all personal i grundskolan. Även förskolepersonal har deltagit i utbildningar, då om pedagogisk dokumentation. Och det är ju bra – att Skolverket betalar kompetensutvecklingen… Nämnden satsar ju som bekant inte några egna pengar överhuvudtaget på kompetensutveckling i dessa besparingstider…
Den uppfattning som delgavs nämnden var att projektet har lyckats bra med föresatserna, även om det inte är riktigt slut än. Man har bland annat kunnat se hur undervisningen har påverkat barnens och elevernas utveckling och lärande på ett positivt sätt.
Nästa ärende handlade om Ströms Slott och förvaltningens tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen. Ströms Slott har 37 anställda dagbarnvårdare i Vänersborg och ungefär 200 barn går i verksamheten.
Förvaltningen menade att tillsynen har visat brister i språkstimulering, barnskötarutbildning och den språkliga kompetensen (i svenska) hos dagbarnvårdarna. (För mer information om bristerna – se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Det framhölls dock, och det är viktigt i sammanhanget, att barnen i verksamheten mår bra. Det finns t ex inte någon anmärkning på barnens säkerhet och hygien, något som man ibland har sett under tidigare år.
Det finns även juridiska spörsmål som fortfarande inte är riktigt utredda. Lagen är både ”flytande och luddig” på området pedagogisk omsorg. Dessutom har Ströms Slott överklagat Vänersborgs kommuns beslut från 2016 om krav på barnskötarutbildning för dagbarnvårdarna. Och inte minst, vårdnadshavarna har rätt att själva välja enskild pedagogisk omsorg eller kommunens verksamhet. Det är inget som kan tvingas fram. Ströms Slott har också åtgärdat brister enligt tidigare ålägganden.
De här faktorerna gör att kommunen inte i nuläget kan hota med vite.
Gunnar Bäckman (KD) var engagerad. Bäckman är inte riktigt överens med sitt parti i den principiella frågan om den så kallade ”valfriheten”. Grundtanken var bra, menade Bäckman, men det blev inte som man tänkt sig. Det är typ dags att kommunalisera den pedagogiska omsorgen helt och hållet.
Efter en del diskussioner i nämnden, det var faktiskt ingen som var positiv till Ströms Slotts verksamhet, beslutade en enhällig nämnd i enlighet med förvaltningens förslag. Det betyder ett åläggande om att:
”inkomma med en plan för hur de (Ströms Slott; min anm) ska åtgärda bristerna till barn- och utbildningsnämnden senast 2019-09-30.”
Det är följande åtgärder som BUN ålägger Ströms Slott att presentera en plan för (jag återger punkterna i sin helhet här):
”1. Tillse att dagbarnvårdarna har utbildning/kompetens för att ge barnen det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Detta enligt kommunens krav på minst barnskötarutbildning hos personalen. Interna, privata utbildningar i huvudmannens regi eller motsvarande godkänns inte som motsvarighet till kravet på barnskötarutbildning som påtalats i genomförd tillsyn 2017.
2. Tillse att dagbarnvårdare behärskar det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. SFI , Dnivå har visat sig i tillsynen inte vara tillräcklig för att uppfylla skollagens krav och allmänna råden gällande stimulering av barnens utveckling i det svenska språket.
3. Tillse att dagbarnvårdarna har möjlighet att besöka Sirius och andra verksamheter genom att aktiviteter, dagar och tider erbjuds dagbarnvårdarna för besök.
4. Utifrån de brister som observerats gällande det språkutvecklande arbetet är en placering i förskola enligt 8 kap § 4 lämpligt för de barn som har behov av andraspråkstimulering. Huvudman bör därför uppmana vårdnadshavare att anmäla sitt barn till allmän förskola, utifrån allmänna rådens skrivning om barnens deltagande i utbildning inom allmän förskola för att tillse att barnen får ta del av förskolans pedagogik utifrån andraspråksstimulering.
5. Tillse att dagbarnvårdarna har kunskap kring anpassningar utifrån barns behov.”
Under tiden arbetar förvaltningen med information till vårdnadshavarna om den kommunala verksamheten.
Det var som vanligt en aktuell lokalinformation.
Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan, det har jag skrivit om förut. 
Beräkningarna talar om 60-90 milj kr. Det verkar dock som om det finns vissa möjligheter att göra punktinsatser för 6 milj. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här förutsätter emellertid att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)
Nämnden besökte också Norra skolan på eftermiddagen. Personal och elever (300 st) har inte haft det roligt det gångna läsåret. Källarplanet, där administrationen har suttit, har t ex tvingats stänga. Det var brist på lokaler redan innan, nu är läget akut. Det är bara att beklaga situationen och arbetsmiljön på Norra…
Öxnereds skola, som nämnden också besökte på eftermiddagen, har börjat byggas om. Den nya skolan ska stå klar 2022 och ska då kunna ta emot 525 elever. (Det gångna läsåret gick 288 elever på skolan.) Dessutom blir det plats för 4 förskoleavdelningar (100 barn).
På Mariedalskolan ska 5 nya klassrum tillskapas på den gamla habiliteringen. Det behövs nämligen fler lokaler i centrala stan. Det är fullt i LM-skolorna, trots alla moduler… Det är dock bekymmersamt på Mariedal med hur t ex idrottsundervisningen ska lösas.
På högstadierna ser det ljusare ut i och med att Silvertärnan kommer att kunna ta emot 780 elever, när den står helt klar om något år.
Nämnden besökte också Skerruds skola under sin rundtur på eftermiddagen. Det finns en del saker som kan och borde bli åtgärdade för en billig peng på skolgården, men som på grund av den kommunala byråkratin inte har åtgärdats… Det är nog tyvärr också så att Skerrud ser ut att vara i behov av renovering. Skolan börjar ”förfalla”…
Rundturen slutade för övrigt på Belfragegatans förskola. Efter att ha sett Skerruds skola och Norra skolan var det en bjärt kontrast att vandra runt i förskolans splitternya, fina och moderna lokaler. Det har blivit en fantastisk förskola. Tyvärr har det redan varit inbrott i lokalerna och gäng har hittat till förskolans fina gård under helger och kvällar…
Efter sammanträdet, som inte bjöd på några överraskningar (se ”BUN 17/6 2019” för dagens ärenden), avtackades förvaltningschef Anne-Len Kriewitz.
Kriewitz har gjort ett gediget arbete under de 40 år som hon har varit Vänersborgs kommun trogen, de sista åren alltså som förvaltningschef. Kriewitz kommer definitivt att lämna ett stort tomrum efter sig… Men inte desto mindre, lycka till med livet som pensionär Anne-Len!
Och tack ordförande Mats Andersson och övriga ledamöter för detta första halvår på den nya mandatperioden.
Om den politiska veckan
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.
På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus
Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:
- S+C+MP: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- M+L+KD: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- SD: ”SD:s budgetförslag”
- V: ”Vänsterpartiets budgetförslag”
Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.
Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört
långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)
Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har efter ett möte med några av partiernas gruppledare bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. (Redigerade denna mening 17/6 kl 07.35.) Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.
Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…
Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.
”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”
Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.
I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.
Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…
Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.
I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.
Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?
Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer