Stefan Kärvlings blogg

Min erfarenhet som politiskt aktiv i Vänersborg är att sedan Kunskapsförbundet Väst bildades 2013 så betraktas våra gymnasieungdomar alltför ofta som om de inte tillhörde Vänersborg. När ungdomarna lämnar högstadiet och börjat på gymnasiet är de liksom inte längre kommunens ansvar. Då är det Kunskapsförbundet Väst (KFV) som tar över. Och Kunskapsförbundet är inte Vänersborg. Ungdomarna blir då på något sätt några andra, och någon annans angelägenhet.

Nu för tiden diskuteras gymnasieskolorna mycket sällan i Vänersborgs kommunfullmäktige. Det är Lutz Rininsland (V) som någon gång skriver en motion eller ställer en interpellation. Men oftast så möts Rininslands initiativ av en tämligen kompakt tystnad. Och när Kunskapsförbundets årsredovisning, med budget och verksamhetsberättelser, ska godkännas – ja då är de fullmäktigeledamöter som sitter i Kunskapsförbundets direktion jäviga… Det betyder att de som skulle kunna sprida ljus över verksamheten, delge fullmäktige information och kanske också visa på politiska skiljaktigheter genom diskussioner och debatter, är utestängda – de får inte delta i mötesförhandlingarna. En mycket märklig ordning. (Kanske kan fullmäktiges nuvarande ordförande Annalena Levin göra något åt detta.) Det innebär att fullmäktige varken får kunskap eller intresse för gymnasieskolornas verksamhet. Jag noterar också det relativa ointresset genom att mina bloggar om Kunskapsförbundet får färre läsare än andra. (Därför använder jag denna gång en rubrik som inte nämner Kunskapsförbundet…)

Kunskapsförbundet Väst och dess verksamheter måste tas upp till debatt. Kunskapsförbundet har nämligen en del bekymmer, så kallade ”utmaningar”.

Den ekonomiska prognosen för året (2019) visar på ett underskott på 30 milj kr. Det finns naturligtvis en del osäkerhet kring siffran, så som det alltid är med prognoser. Men framför allt beror osäkerheten på statsbidragen. De kommer att trappas ner helt klart, men i vilken takt vet ingen än.

30 miljoner motsvarar ungefär 60 tjänster – lärare är ”dyrare”, andra yrkesgrupper är ”billigare”. En del tjänster försvinner ”automatiskt”, eftersom elevantalet minskar. Det är på SFI etablering och språkintroduktionen. Här handlar det om ca 40 tjänster. Det är dock ingen ”helårseffekt” på de flesta av dessa besparingar på tjänster. Samtidigt har emellertid några av tjänsterna försvunnit redan nu under vintern och våren. Och förbundet har även minskat på några chefstjänster (också rektorer och biträdande rektorer kallas för chefer), 4 chefstjänster närmare bestämt. Även förbundskontoret har dragit ner – med 1,5 tjänst.

En neddragning på 60 tjänster innebär förvisso att KFV går in i 2020 med betydligt bättre ekonomiska förutsättningar – 30 milj kr mindre i kostnader. Men det är klart att 60 tjänster mindre skulle innebära en mindre lärartäthet och kvalitetsförsämringar… Särskilt om eleverna på SFI etablering och språkintroduktionen börjar i det ”vanliga” gymnasiet.

Om nu Kunskapsförbundet kan minska sina kostnader med 12,5 milj kr under 2019, vilket kan vara möjligt, så är det ”bara” 17,5 milj kvar.

Och vad händer med dessa 17,5 milj kr, som inte förbundet själv kan lösa? Förbundet kan helt enkelt inte spara dessa pengar. Här måste Vänersborg, och Trollhättan, verkligen inse att det är våra ungdomar vi pratar om, att förbundet ägs av Vänersborgs kommun och Trollhättans stad – och att gymnasieskolorna, och inte minst eleverna, är vårt gemensamma ansvar.

Ägarkommunerna kan självklart täcka hela underskottet direkt, vilket förbundet redan har begärt. Det skulle göra situationen lättare för Kunskapsförbundet. Ett alternativ är också, fast mindre bra, att kommunerna ger mindre i tillskott och att KFV får komplettera med t ex 10 milj kr från tidigare års överskott. (KFV har 13 milj kr i ackumulerad reserv.) Det finns dock vissa statliga regler kring detta, precis som för kommuner. Det sista, och kanske sämsta, alternativet är att ägarna inte tillskjuter några pengar alls. Då får hela underskottet regleras i bokslutet. Vilket betyder att Trollhättan och Vänersborg får betala ändå…

Den andra utmaningen som Kunskapsförbundet står inför är de ökade kostnaderna för friskolorna. En stor del av årets underskott härrör från detta. KFV måste nämligen betala kostnaderna för de elever som väljer ett fristående gymnasium. Dessa utbildningar är alltid dyrare än de ekonomiska bidrag KFV får från Trollhättan och Vänersborg för varje ny elev.

Det fungerar så här. Om antalet elever ökar med 10 från ett läsår till det andra, så får Kunskapsförbundet 10×52.000 kr, totalt 520.000 kr. Om 3 av dessa 10 elever väljer t ex fristående Realgymnasiets naturbruksprogram (som startar i höst), så kostar dessa 3×200.000 kr, dvs sammanlagt 600.000 kr. De 520.000 kr täcker inte ens fakturorna från Realgymnasiet och för de andra 7 eleverna, som väljer Kunskapsförbundet, finns inget tillskott kvar alls. Det hela slutar med att nya elever blir en förlustaffär för Kunskapsförbundet.

KFV betalar varje år omkring 122 milj kr till de fristående gymnasierna. Kunskapsförbundets merkostnad för de ungdomar som väljer fristående gymnasier i stället för förbundets egna skolor är netto 2,1 milj kr år 2019. Nästa år ökar dessa kostnader till 6,4 milj, fortfarande netto. År 2021 får KFV betala 10,8 milj och år 2022 är merkostnaden uppe i 12,9 miljoner…

Det betyder att ju fler som väljer friskolor ju mindre pengar får de elever som väljer KFV:s utbildningar.

Det är orimligt. Det blir inte heller bättre av att KFV får betalt, av ägarkommunerna, i max 3 år för varje elev, oavsett om eleven ”går om” och tillbringar 4 eller 5 år i gymnasieskolan. Men, gör eleven detta på en fristående skola, dvs går 4 eller 5 år, så får KFV betala för alla år…

I Jämtland har man delat på budgetarna för de kommunala gymnasieskolorna och de fristående. De kommunala skolorna har sina egna budgetar, och pengarna ”ligger fast”. De fristående skolorna får skicka sina fakturor direkt till ägarkommunerna, som betalar. Kostnaderna för friskolorna påverkar på så sätt inte de kommunala. Det skulle kunna vara något för Trollhättan och Vänersborg. Det är ju ändå kommunerna som till slut får betala.

De fristående gymnasieskolorna riskerar, som det nu är, att KFV måste minska kvaliteten på sina utbildningar eller (och?) minska på utbudet. Pengarna räcker inte till.

Den tredje utmaningen som Kunskapsförbundet står inför skulle man kunna kalla resursfördelningsmodellens urholkande effekt. Det kan faktiskt bli så att Kunskapsförbundet kan förlora pengar även om alla elever väljer KFV.

Kunskapsförbundet får 52.000 kr av ägarkommunerna för varje tillkommande elev. (Den summan har hängt med sedan KFV bildades.) Ägarkommunerna räknar med att det redan finns ”inbyggda overheadkostnader”, typ att det inte behövs en ny rektor, en ny skola etc, om det t ex kommer 3 nya elever. (Som exempel.) Och det är ju inte helt fel tänkt. I varje fall inte om elevökningen bara består av 3 eller några enstaka elever – dessa elever fyller helt enkelt ut befintliga klasser.

Men modellen ger inte full kostnadstäckning om eleverna blir så många att Kunskapsförbundet behöver bygga ut med nya klasser, anställa mer personal, öka elevhälsan och/eller hyra fler lokaler. Då räcker inte 52.000 kr per elev.

Den verkliga kostnaden för förbundets egna elever är i genomsnitt 100.000 kr per elev. (Att de fristående skolornas prislapp ligger på 200.000 kr per elev och någon gång på upp emot 300.000 kr är annan sak, men gör naturligtvis förbundets ekonomiska situation än svårare.) Skillnaden mellan intäkten för en ny ”extra” elev på t ex Birger Sjöberg och den verkliga kostnaden för samma elev kan alltså uppgå till 48.000 kr. Kunskapsförbundet kan med andra ord förlora pengar för varje ny elev som väljer KFV.

Det är en helt absurd situation. Eller rättare sagt, ett helt galet tilldelningssystem för resurser. Det här borde ändras, modellen borde arbetas om.

Det var Kunskapsförbundets tre stora utmaningar. Det finns säkert fler…

Till sist.

Det är viktigt att så många elever som möjligt väljer någon av Kunskapsförbundets skolor. Det gör eleverna om förbundet får tillräckligt med resurser att arbeta med. Då ökar kvaliteten och då söker också fler kompetenta pedagoger. Och kvaliteten kan bli ännu bättre.

Kunskapsförbundet har ett bra rykte och ett bra varumärke. Och det är betydelsefullt i den hårda skolkonkurrens som råder. Så har t ex kunskapsresultaten ständigt förbättrats. Det är viktigt att det förblir så.

Det är viktigt, ja avgörande, att Vänersborg inte glömmer sina gymnasieungdomar. Vi måste satsa på dom, det handlar om deras framtid. Ja, det handlar om Vänersborgs framtid.

Sedan är det en annan sak att staten måste höja bidragen. Kommunerna har det svårt ekonomiskt just nu och behöver fler och mer statliga bidrag. Allra helst skulle staten ta över skolan, både grundskolan och gymnasiet. Då hade statsmakterna kanske förstått hur mycket utbildning, med fritt skolval, kostar.