Stefan Kärvlings blogg

På sen torsdag eftermiddag så kom då handlingarna till onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. De var på 643 sidor. Det är 128 sidor varje dag fram till sammanträdet. Det handlar om personalekonomisk redovisning, pensionsregler för förtroendevalda, flera årsredovisningar, som NÄRF, Vattenpalatset Vänerparken AB och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, och andra mer eller måhända mindre intressanta ärenden…

Det är alltså tänkt att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen ska läsa dessa omfattande handlingar, och förstå dem, fram till på onsdag. Ärligt talat, det är knappast möjligt. De flesta arbetar faktiskt tre av dagarna, och på helgen finns det ofta åtminstone några andra saker som man ska hinna med.

Man kan undra var demokratin finns om politikerna inte hinner läsa och sätta sig in i alla handlingar. Min åsikt är att den politiska makten tenderar att hamna hos de personer som arbetar med politiska frågor på heltid – de tre heltidsanställda kommunalråden. Och framför allt – tjänstemännen. Det vill säga de anställda som bereder alla ärenden och skriver förslag till beslut. Fritidspolitikernas ”makt” urholkas.

Problemet är inte nytt. Lutz Rininsland, vänsterpartist och tidigare ledamot av kommunstyrelsen, lämnade en motion i september förra året:

”Motion om att ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”.

Rininsland ville ha en annan ordning som gav fritidspolitikerna mer tid och därmed större möjligheter att sätta sig in i ärendena. Det verkar emellertid inte hända särskilt mycket. Det sägs att motionen ska bli behandlad av kommunfullmäktige under våren. (Se Rininslands blogg ”Åter till vardagen”.)

Jag har hunnit bläddra igenom några sidor i handlingarna inför sammanträdet.

Ärende 8 heter ”Vänersborg kommuns inriktningsmål 2021”. Ett gammalt bekant ärende… Kommunstyrelsen ska alltså vara med i diskussionen (så klart) om vilka mål som kommunen ska ha för sin verksamhet. Det är fullmäktige som sedan ska fastslå målen.

Målprocessen kan ibland innebära en del intressanta diskussioner, faktiskt. Men så ska mål fastställas och då blir det diskussioner om ordval, begrepp och formuleringar. Och när allt, förhoppningsvis så småningom blir klart och alla är överens, så spikar kommunfullmäktige en lista med mål. Som ingen vänersborgare och absolut ingen i verksamheten har nytta av…

Låt mig ta några exempel.

Det första inriktningsmålet föreslås lyda:

”Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”

Det låter väl fint… Men, skulle det bli någon skillnad i Vänersborg, rent konkret, om det inte fanns något sådant här mål? Skulle någon vänersborgare märka någon skillnad? Någon anställd? Skulle politiken se annorlunda ut?

Fast lite intressant skulle ett sådant här mål kunna vara för då kunde kan få reda på hur moderater, sverigedemokrater och de andra partierna tänker sig att kommunen ska arbeta för detta mål i praktiken… (Se bild ovan.) Hur de t ex ska göra för att den arbetslösa invandrade kvinnan ska ha samma möjligheter i livet som den förmögne manlige företagaren…

Och hur ska det andra förslaget till inriktningsmål kunna uppnås när kommunen planerar att göra stora besparingar inom förskola och grundskola?

”Likvärdigheten ökar mellan och inom kommunens skolenheter för bättre skolresultat.”

Undrar förresten om Birger Sjöberggymnasiet och Vänerparken inberäknas i begreppet ”kommunens skolenheter”…

Gapet mellan mål och verklighet är stort. Det blir till och med nästan lite pinsamt. För att inte tala om att det också blir lite provocerande – mot t ex kommunens egen personal. Hur tror politikerna att de anställda inom hemtjänsten och äldreomsorgen upplever inriktningsmålet:

”Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”

Kommunen som tvingade in de anställda i det som går under beteckningen ”Smart bemanning”, dvs det nya arbetssättet vad gäller bemanningsplanering och schemaläggning. (Se ”Smart bemanning?”.)

Det går inte att styra Vänersborg på detta sätt – med mål- och resultatstyrning. Kommunen måste istället skära ner på alla byråkrater, konsulter och administratörer. Vi i kommunen måste drastiskt minska kraven på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik och sluta med alla omorganisationer. Vänersborg måste istället utveckla ett annat system för att styra, ett system som har tillit till och förtroende för de medarbetare som möter medborgarna. Den så kallad tillitsbaserade styrningen… (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Det var ärende 8. Några ord också om ärende 9 – ”Försäljning av Holmens gamla huvudkontor Vargön 2:2”.

År 2010 köpte kommunen hamnområdet i Vargön. Även det gamla huvudkontoret för Holmens Bruk AB ingick i förvärvet. Denna byggnad har sedan dess stått tom i stort sett hela tiden och har under åren förfallit.

Kommunen anser inte att det finns något behov nu eller i framtiden av byggnaden, inte ens om det ska bli en hamn i området. Det föreligger därför ett förslag om att sälja byggnaden. Det finns nämligen, enligt underlaget, hugade intressenter. Och det låter ju bra att kommunen kan tjäna lite pengar på en byggnad som den inte har användning av.

Såvida förstås det inte är en driftig entreprenör från Sikhall som är spekulant. För i så fall river kommunen säkerligen byggnaden i stället för att sälja den…  (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)

Nu blir det att gräva sig vidare ner i materialet. Det är några sidor som återstår.