Stefan Kärvlings blogg

Jag får nog erkänna att det tar emot att skriva bloggar när termometern visar 29 grader i skuggan och badvattnet på Skräcklan lockar med sina 21-22 grader. I varje fall igår. Badtemperaturen varierar ganska mycket faktiskt, som alla vänersborgare vet. Det beror helt på hur det blåser. Blåser det sydvästligt kan det vara 15-16 grader…

Vi invånare i Nordstan kan i varje fall glädja oss åt att det återigen går att bada vid Norra skolan. Det såg länge ut som om vi inte skulle kunna göra det i sommar. Vattnet var fullt av bakterier. Denna gång med all sannolikhet inte från bräddningar av avloppsvatten, det händer ju annars rätt som det är, utan på grund av Nordstans andra stora fågelplåga – Canadagässen.

Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land…

För några veckor sedan fick jag två kommentarer på en ett år gammal ”fiskmåsblogg”. Och jag slutar aldrig att förvånas över dessa så kallade ”djurvänners” inställning. Signaturen Kamilia frågade (se här):

”Vad får dig att tro att du har ngt mer värde än en fiskmås?”

Det känns inte bara svårt utan framför allt meningslöst att ta sådana diskussioner. Jag undrar förresten vad som får en fiskmås att tro att den har mer värde än en fisk…? (Hamnade jag på samma låga nivå som min meningsmotståndare…?)

Jag är tämligen övertygad om att en absolut majoritet av alla fiskmåsälskare bor i områden som inte är invaderade och ockuperade av fiskmåsar. Vi som har oturen att ha måsarna runt knuten, eller snarare på taken, kan konstatera att hade det varit människor som utstötte vansinnesvrål dygnet runt, så hade polisen, eller möjligtvis personer i vita rockar, varit på plats och tagit hand om de störande illa kvickt. Garanterat. Likadant om det hade varit människor som levererat all den skit som måsarna lämnar efter sig på bilar, hus, fönster, trädgårdar, barnvagnar, människor osv.

Jag har genom åren redogjort för olika metoder att bekämpa fiskmåsplågan, metoder som har använts i olika delar av världen. Men nu har jag fått ytterligare ett tips – en malmöbo har lämnat in ett medborgarförslag till Malmö kommun om att kommunen ska ge måsarna p-piller (se ”Ge skrikande fiskmåsar p-piller”). Malmöbon anför också ett mycket tungt argument till alla ”mås-och gåsälskare”, ett argument som jag tycker är mycket tungt även för oss i Nordstan:

”Man hänvisar till att Malmö ligger vid kusten och därför ska vi stå ut med oväsendet. Lite som att värmlänningarna skulle säga att de är ett skogslän och därför varken ska jaga älg, varg eller lodjur.”

P-piller för måsar skulle vara värt att pröva i Vänersborg. Men det hade antagligen varit en både lättare och effektivare lösning om några jägare hade satt P för måsarna, och gässen, tror jag… Kanske skulle Vänersborgs kommun bjuda in de båda berömda jägarna från huvudstaden, Carl-Gustaf och Carl-Philip, till Nordstan för några jaktdagar?