Arkiv

Archive for augusti, 2019

Kostnaderna för kommunhuset

30 augusti, 2019 5 kommentarer

Det har säkert inte undgått vänersborgarna att Kommunhuset renoveras och byggs om. Jag har själv skrivit några bloggar i ämnet. Det har också varit en diskussion huruvida allt, som t ex beslut och upphandling, har gått lagligt till. Vilket det inte har gjort. (Se ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3) ”, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)” och ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.) Dessutom har frågan behandlats, i kommunfullmäktige, om samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S), som nu är kommunstyrelsens ordförande, skulle få ansvarsfrihet för de ”tillkortakommanden” som avslöjats. Det fick han, till slut… (Se ”Lekstuga om ansvarsfrihet?” och ”Augustsson (S) fick ansvarsfrihet”)

I dagens diarium hittar jag ett dokument som har att göra med kostnaderna för drift och investeringar kopplade till renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det är kommunens revisorer som har efterlyst en sådan sammanställning och det är kommunens ekonomikontor som i dialog med förvaltningarna har utfört arbetet.

Sammanställningen av kostnaderna gäller för perioden 2016 till och med juni 2019. Den utgår från de kostnader som är:

”särredovisade på koder i ekonomisystemet för inomhusklimatet.”

Det betyder att arbetstid för kommunens egen personal som arbetat med konsekvenser av problemen kopplade till inomhusklimatet, dvs renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, och kostnader för sjukskrivningar inte ingår i beräkningarna.

Det handlar om mycket pengar…

Här följer sammanställningen av driftskostnaderna:

I och med att personalen inte har kunnat arbeta i kommunhuset under tiden som renoveringen och ombyggnaden pågår så har förvaltningarna tvingats hyra in sig i andra, privat ägda lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningen och delar av socialförvaltningen håller t ex till i det gamla skattehuset på Residensgatan. Lindgården ägs av kommunen och redovisas därför för sig.

De totala driftskostnaderna uppgår alltså till drygt 25 miljoner kronor. Och det fram till och med juni. Lokalerna hyrs fortfarande och kommer så att göras fram till kommunhuset står färdigt för inflyttning. Prognosen för hyreskostnaderna resten av 2019 uppskattas till 3,25 milj kr.

Sedan har kommunen även kostnader för investeringarna:

Investeringskostnaderna är uppe i nästan 77 miljoner… Men det räcker inte. Kommunhuset är ju inte klart. Prognosen för de totala investeringskostnaderna är:

Kostnaderna för investeringarna beräknas alltså spränga ”100-miljonersvallen”. Det blir därmed en av de största investeringarna i kommunens historia. Och det i ett läge där kommunen behöver pengarna till t ex skolor och förskolor…

Och det kanske inte stannar där…

Rykten säger nämligen att även kopparplåten på takkuporna, inklusive taken under, måste bytas på grund av läckage. Ryktena påstår också att detta har varit känt en längre tid, men att ingen har gjort något åt det. Ungefär som på Norra skolan… Men detta är alltså rykten, vi blir nog snart varse om de stämmer.

Vad ska man säga?

Beslut om Norra skolan

29 augusti, 2019 Lämna en kommentar

Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behövs det en omfattande renovering. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att 60 miljoner kronor tilldelades till en:

”renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”

Den 20 augusti lämnades en tjänsteskrivelse av ekonomichefen som innehöll ett annat förslag. Han föreslog att avskriva ärendet. Frågan skulle i stället hanteras:

”i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”

Det skulle innebära att en renovering i bästa fall påbörjas tidigast år 2021. Det skrev jag om i en blogg ganska nyligen. (Se ”Renovering av Norra skolan?”.) Då trodde jag att ärendet skulle komma upp i kommunstyrelsen och kanske också till kommunfullmäktige.

Det var fel.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fattade den 28 augusti ett delegeringsbeslut, dvs Augustsson har helt ensam fattat beslutet enligt delegeringsordningen, att:

”Mot bakgrund av beslutad investeringsplan i Mål- och resursplan 2020-2022 (KF 2019/78) så beslutas att ärendet skrivs av.”

I delegeringsordningen står det att kommunstyrelsens ordförande har följande rättighet:

”Avskrivning av ärenden i övrigt.”

Jag vet inte att denna paragraf har använts förut, men det känns väldigt tveksamt att inte ärendet åtminstone går till kommunstyrelsen… Som sammanträder redan på onsdag nästa vecka. Det är ju en tämligen viktig fråga för alla elever och vårdnadshavare på skolan.

Det betyder hur som helst att en renovering av Norra skolan påbörjas tidigast år 2021..

Den pågående renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, som påbörjades utan beslut, rullar dock på som vanligt… (Det togs sedan beslut i efterhand…)

KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning

27 augusti, 2019 1 kommentar

Idag hade kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Det märktes att det var ett extra möte, det var nämligen ovanligt många frånvarande. Jag tror att det berodde på att informationen om mötet helt enkelt inte hade nått fram till alla ledamöter. Och att inte riktigt alla läser min blogg…

Rent beslutsmässigt gjorde det inte så mycket eftersom inga beslut togs. Det var ”bara”, som jag skrev om i söndagens blogg (se ”Extra KS: Genomlysning”), information och utbildning.

På förmiddagen informerade förhandlingschef Kent Johansson om kommunens arvodesregler och kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén om kommunikation. Sedan avslutades förmiddagen med en webbaserad utbildning om kommunal juridik, typ om Regeringsformen och Kommunallagen. Det är för övrigt en utbildning som alla förtroendevalda i nämnder och styrelser ska genomgå.

När det gällde kommunikationsavsnittet så blev det ett längre samtal kring varför det är viktigt att lyfta fram goda exempel från och i kommunen. Och det är klart att det kan vara viktigt för att få folk att bo kvar och dessutom att få andra att flytta till Vänersborg. Dessutom ansåg flera politiker att det var viktigt att skapa stolthet för kommunens personal för att de arbetar i kommunens tjänst. Ett annat skäl var att invånarna också ska se att de får valuta för sina skattepengar, vilket bygger förtroende hos allmänheten.

Goda exempel menade politikerna kunde vara att visa vad som har beslutats och att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut. Det kan också vara att lyfta fram det som i vardagen gör att kommunen fungerar, t ex att sopkärl töms och att rent vatten kommer ur kranarna. Men också att t ex nya skolor byggs.

Det var med andra ord väldig fokus på just goda exempel, men jag kunde väl för en gångs skull hålla med Kurt Karlsson (SD). Han sa att ett sätt att göra Vänersborg bättre är faktiskt att ta fram det negativa. Fast jag tror att Karlsson och jag tänkte på helt olika saker…

Det hade egentligen varit intressant att veta vad kommuninvånarna hade för syn på de goda och mindre goda exemplen. Vad är viktigast att lyfta fram? Och vilka goda exempel är det som ska belysas? Eller är de negativa exemplen viktigare?

Alla var överens om att det är viktigt att kommunen kommunicerar med sina invånare. Det tycker jag också…

På eftermiddagen var det så dags för Mats Carlström från konsultföretaget Public Partner att berätta om hur genomlysningen av kommunens styrning och ledning ska gå till.

Carlström gjorde ett mycket kunnigt och kompetent intryck. Han var dessutom med vid genomlysningen av IT-enheten (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Det var i samband med den stora IT-kraschen den 20 december 2016, så han har en viss erfarenhet av Vänersborg. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.) På gott och ont.

Carlström började med att presentera det uppdrag som Public Partner har fått av kommunen:

”Vänersborgs kommun står inför en rad komplexa samhällsutmaningar som direkt eller indirekt kommer att påverka kommunens arbete och ekonomi.
I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen:
Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

När genomlysningen dessutom ska leda till förslag för:

ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde”

Så kan det naturligtvis finnas anledning att dra öronen åt sig. Det här språket, ”begränsade ekonomiska resurser”, ”ökad effektivitet” och ”förbättrad ekonomisk hushållning” brukar handla om besparingar och nedskärningar i verksamheterna…

Men det nämnde inte Carlström. Public Partner är så professionellt så det föregår inte genomlysningen. Som för övrigt började idag och som ska vara färdig och redovisas i oktober.

Det blev en del diskussioner i grupp och därefter sammanfattningar, där grupperna redovisade vad de kom fram till. Det fanns uppenbarligen stora förväntningar på vad genomlysningen ska leda fram till…

I vår grupp hade vi förväntningar på en genomlysning av kommunens ”modell för ekonomisk resursfördelning”. Som det är nu får nämnderna/verksamheterna en ekonomisk tilldelning utifrån vad tilldelningen var förra året, ibland lite mer, ibland lite mindre – eller mycket mindre. Och tilldelningen förra året utgick från tilldelningen året innan… Och så vidare… Efter att budgeten har tagits så diskuteras sedan kommunens mål… Lite bakvänt kan tyckas…

Det är som Tove af Geijerstam (L) sa vid redovisningen:

”Vi har ingen modell.”

Vår grupp, liksom de flesta andra, tyckte att en genomlysning av kommunens organisation skulle prioriteras. Det borde finnas en bättre och mer ändamålsenlig organisation. Flera tyckte att det tänktes för mycket utifrån nämnderna och verksamheterna, så kallat ”stuprörstänk”, i stället för att se kommunen som en koncern, som en helhet.

”Går det att samordna t ex administrationen?”

Undrade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Kommunen har ju samordnat förvaltningen av lokaler och det har blivit lyckat. Går det att samordna kommunens mål med social integrering eller med målet att höja skolresultaten? Undrade andra.

Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M) redogjorde för ett avskräckande exempel. Det kostar upp till 100 kr för varje faktura i interndebiteringen, dvs när en nämnd/förvaltning skickar en faktura till en annan nämnd/förvaltning. Och om fakturan är mindre än 100 kr så är det ju en ren ekonomisk förlust att fakturera en annan nämnd/förvaltning. Överhuvudtaget är det interna kommunala ”köp-och-sälj-systemet” något som borde sättas under lupp. Tycker jag.

Det framfördes också, i dessa tider av bristande ekonomiska resurser, att det borde tittas på vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som inte är det. Och kanske kunde de icke-lagstadgade uppgifterna skötas av någon annan aktör än kommunen.

Fast Benny Augustsson lämnade en brasklapp:

”Skulle kommunen bara syssla med vård, skola och omsorg så har vi snart inga invånare.”

Dan Nyberg (S) efterlyste en genomlysning av arbetssättet och undrade om det inte fanns effektivare sätt att arbeta. Och nämnde t ex robotar. Jag tror att Nyberg tänkte på personalen och arbetet inom socialförvaltningen.

Det är väl ingen överdrift att konstatera att förväntningarna på Public Partner är stora, mycket stora. Jag undrar om de har en chans att tillfredsställa alla önskemål. Och då fanns det ändå ännu fler förväntningar… Här kommer ett axplock (OBS! Inga ordagranna citat, därför sätter jag inte heller ut några namn.):

  • ”Det är viktigt med en tydlig och stark ledning. Kunde inte Public Partner titta på detta?”
  • ”Hur skapar vi resurser för förändring? Vi är dåliga på långsiktiga investeringar. Det blir dyrt och ostrukturerat.”
  • ”Budgetprocessen och skolans läsår är inte i samklang.”
  • ”Det förvaltningarna gör ska alltid härledas till politiska beslut.”
  • ”Kan inte Public Partner titta på en alternativ form av kommunal styrning, den så kallade tillitsbaserade styrningen?”

Den sista frågan ställde jag. Carlström från Public Partner kände naturligtvis till denna styrningsmodell. (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”.)

Det är intressant att just två socialdemokrater hade förväntningar om att arbetet med genomlysningen skulle kunna upprätthålla de goda politiska relationerna och att vi tillsammans ska hitta en strategi för att bli överens om vart kommunen ska.

Lutz Rininsland (V) efterlyste under den förra mandatperioden detta vid ett flertal tillfällen och kanske har hans tankar nu slagit rot. Men det var nog snarare så att det var en önskan från socialdemokraterna om att ”betongpartierna” ska komma närmare varandra…

Det ska bli mycket intressant att se vad Public Partner kommer fram till för slutsatser av sin genomlysning.

Kategorier:KS 2019, styrning

Extra KS: Genomlysning

25 augusti, 2019 3 kommentarer

Ganska sent på fredag eftermiddag fick jag av en slump reda på att det var insatt ett extra sammanträde med kommunstyrelsen. Det hade väl blivit något fel i kommunikationen, jag hade inte fått någon kallelse eller några handlingar. Som tur var visade det sig ”bara” vara ett möte som består av information och utbildning. Antalet sidor i handlingarna är därför mycket begränsade.

Sammanträdet går för ovanlighetens skull av stapeln på tisdag. Det är ju annars onsdagar som är ”kommunstyrelsens dag”.

Så här ser vad jag förstår körschemat ut för kommunstyrelsens förmiddag:

  • Information om arvodesregler
  • Information om arbetsmiljö
  • Information om kommunikation
  • Gemensam genomgång för KS ledamöter av webbutbildning, del 1 av 3

Det blir säkert intressant. Det är alltid givande att få lära sig något nytt.

På eftermiddagen ägnas sammanträdet åt den genomlysning som är bestämd att genomföras under hösten i Vänersborgs kommun. Det är konsultföretaget Public Partner som har fått uppdraget och som nu har satt igång med sitt arbete. Mötet på tisdag är en del i arbetet under ”fas 1”. Det betyder att arbetet fortfarande är i uppstartsfasen.

Public Partners möte med kommunstyrelsen har enligt de utskickade handlingarna följande syfte:

”Syftet med minworkshopen är att involvera den högsta politiska ledningen i uppdraget kring frågor om deras förväntning på resultatet. Vi kommer att på en övergripande nivå orientera oss kring den politikernas bild av Vänersborgs utvecklingssituation, utforska önskeläge i samspel med tjänstemannaorganisationen, ringa in fokusområden att intervjua politiker utifrån och fastställa intervjupersoner. I samband med miniworkshopen kommer konsulterna att ge en förberedande uppgift inför kommande intervjuer.”

”Förväntningar på resultatet”? Det är nog så tror jag att betongpartierna förväntar sig att Public Partner ska rädda kommunens ekonomi genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt – ineffektivitet och besparingar ska upptäckas, pengar ska hittas lite överallt, men framför allt inom social- och barn- och utbildningsnämndens domäner. Samtidigt som verksamheterna ska öka i både kvantitet och kvalitet. Det låter självklart som en omöjlig uppgift…

Det är väl det som kan misstänkas när resultatet av genomlysningen förväntas bli:

”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”

För övrigt är det nog bara de ”ledande” politikerna som kommer att intervjuas, dvs de från betongpartierna som styr kommunen. Det är nog ingen som har tänkt sig att några vänsterpartister ska intervjuas…

Intervjuerna ingår i fas 2. Då ska också chefer och identifierade nyckelpersoner/nyckelfunktioner intervjuas. Även styrande dokument som reglementen, delegationsordningar, verksamhetsberättelser, etc ska studeras. Också i denna fas ska en del workshops anordnas.

Fas 3 har rubriken ”förändringsbehov och strategier för framtiden”. Återigen är det workshops – med både kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen.

”Avsikten med dessa är att kvalitetssäkra genomlysningens nulägesanalys, pröva relevansen i de identifierade förändringsbehoven samt generera och pröva strategier för framtiden.”

Slutligen, i fas 4, sammanställs ett rapportmaterial som ska kommuniceras.

Vi får se vad genomlysningen leder fram till. Det är svårt att uttala sig om. Och det är väl också anledningen till att ett utomstående konsultföretag sköter den. Det är dock svårt att föreställa sig att Public Partner kommer fram till slutsatsen att mål- och resultatstyrningen ska avvecklas och att styrningen istället ska bli mer tillitsbaserad. Mina farhågor är nog istället att slutsatsen blir något i stil med att personalen ”på golvet”, i verksamheterna, ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, att lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, att sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, att hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, att lärarna ska rätta proven snabbare, att dokumentationen ska ske snabbare och personal ska bytas ut mot robotar osv.

Å andra sidan har har Public Partner tidigare gjort en genomlysning av IT-verksamheten i kommunen. (Se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Då gjorde företaget ett omsorgsfullt arbete och var dessutom mycket rakt och tufft i sin kritik. Vi hoppas att det blir en lika gedigen genomlysning denna gång.

Genomlysningen kostar 450.000 kr, men i den senaste budgeten avsatte betongpartierna ytterligare 1,5 milj kr till konsulternas arbete med följande motivering:

”Det tillförs 1,5 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogandeanslag för en eventuell fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Det finns nog anledning att återkomma till genomlysningen. Betongpartierna sätter en stor tilltro till den.

Kategorier:KS 2019, styrning

Påfågelsskogen i Mariedal

23 augusti, 2019 Lämna en kommentar

Gårdagens blogg om Mariedalskogen blev fel. Jag beklagar detta och ber hemskt mycket om ursäkt. Nu ska jag försöka ställa allt till rätta.

Skrivelsen från de boende i Mariedal gällde inte skogen i Mariedal Östra. Ödet för denna skog är redan beseglat, den ska avverkas för att bereda plats åt ett antal villatomter. Skrivelsen handlade om ett grönområde, en mindre skog, mellan några av husen i Mariedal – ett stenkast från skogen i Mariedal Östra. Skogen ligger i kvarteret Påfågelögat och kallas därför Påfågelsskogen – se krysset nedan.

I juni var området uppe för behandling i kommunfullmäktige. I sammanfattningen av ärendet, i fullmäktiges handlingar, stod det:

”Området i kvarteret Påfågelögat är outnyttjat och planen medger att avstyckning sker. Två skafttomter skulle kunna försäljas. … Enda utgifterna för kommunen skulle vara avstyckning och att röja området fritt från träd och sly för att kunna erbjuda två byggklara tomter.”

Fullmäktige skulle fastställa priset för de två tomterna till 400 kr/kvm, inget annat. (Vilket fullmäktige också gjorde.) Beslutet om själva exploatering fattades alltså inte av kommunfullmäktige, eftersom samhällsbyggnadsnämnden följde styckningsplanen (detaljplan?) från 1931 och planen medgav att avstyckning skedde. I varje fall enligt kommunen.

I handlingarna resonerades det egentligen bara om prissättningen, inte om något annat – mer än att det är brist på villatomter i kommunen. Det var den enda motiveringen till att denna lilla skog skulle försvinna till förmån för två villatomter. Det behövdes ju bara att området röjdes från träd och sly…

Fast jag undrar jag om det bara är att röja från träd och sly… Vid ett besök i den lilla skogen så kunde jag inte undgå att upptäcka alla berg i området… Det är svårt att tro att tomterna skulle kunna exploateras utan betydande sprängningar.

Man kan väl säga det var något av en överraskning när ärendet kom upp i kommunfullmäktige i juni, både för de boende i området och för några av oss i fullmäktige. Lutz Rininsland (V) skrev i sin blogg (se ”Blandade känslor?”):

”Gruppen ”Rädda Mariedalsskogen” är mycket aktiv och har framfört en handfull viktiga argument för att stanna upp och tänka till ännu en gång innan skogen skövlas. Då plötsligt, ur ingenting, kommer ett ärende som öppnar för två villatomter på bakgården till ett femtontal villor.”

Det är mot skövlingen av denna lilla skog i kvarteret Påfågelögat som grannarna reagerade och som föranledde skrivelsen till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden. Och det var i denna skrivelse som de boende (och faktiskt flera andra) tog upp argument som skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd.

I gårdagens blogg skrev jag:

”I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara.”

Det illustreras väl egentligen ännu tydligare av denna exploatering. Grönområdet är nämligen litet och borde faktiskt ha kunnat få vara orört, särskilt nu när den närliggande skogen på Mariedal Östra ska skövlas. Jag kan fortfarande inte förstå varför minsta lilla skogsdunge i Vänersborg ska huggas ner för att möjliggöra exploatering. I världen i övrigt är trenden att man vill bevara de skogspartier som finns och helst plantera nya.

Det är naturligtvis att överdriva, men jag kan ändå inte slå bort tanken att det tycks som om Vänersborgs kommun har en del gemensamt med Bolsonaros Brasilien…

Vi får hoppas att Mariedalbornas skrivelse får önskad effekt och att kommunen bevarar det lilla grönområdet…

Kategorier:Mariedal

Skrivelse om Mariedalskogen

22 augusti, 2019 1 kommentar

I kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni ingick det att börja exploatera Mariedal Östra nästa år. Skogen ska bort och gator och VA ska dras på och i marken för att möjliggöra uppförandet av nya villor. Det hjälpte inte att miljöpartiet yrkade på att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.

De boende i området, utom de fullmäktigeledamöter från betongpartierna som bor där, fortsätter att bjuda motstånd. I en skrivelse till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden protesterar de mot planerna. De vill få politikerna att tänka om.

I skrivelsen redogörs för att skogen var ett viktigt argument för dem att flytta just hit. De skriver om skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd. De menar också att det på fastighetskartan från 1969 inte fanns några hus inritade och att det var ett säljargument för mäklarna.

Det är tunga argument, men de hjälper inte. Kommunfullmäktige har fattat sitt beslut. Nu återstår det ”bara” för samhällsbyggnadsnämnden att verkställa det. Jag tror inte ens att eventuella protester från kommunekologerna eller andra i miljö- och byggnadsförvaltningen skulle hjälpa…

I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara. ”Man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr” som en ledande socialdemokratisk politiker anförde i fullmäktigedebatten. De boende i Mariedal och Blåsut (Kindblomsvägen) borde kunna ta bilen till någon annan skog…

==

OBS!! Jag fick ett påpekande om att skrivelsen handlar om en annan, egentligen en ganska liten skog – en skog/ett grönområde som ligger mellan några hus på Mariedal. Den kallas Påfågelsskogen. Här vill kommunen också skövla och bygga två villor. Det blev alltså fel i bloggen. Jag återkommer med fler detaljer senare. Se för övrigt kommentaren.

OBS!! Här blev det rätt!! Se bloggen ”Påfågelsskogen i Mariedal”!

==

PS. James Bucci (V) skrev idag en blogg om hur det går, eller inte, med delgivningen av stämningsansökan för Bo Carlssons misstänkta brott mot fornminneslagen – ”Leave”.

Kategorier:Mariedal

Renovering av Norra skolan?

21 augusti, 2019 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har haft åtminstone ett sammanträde nu efter sommaren, kanske fler. Arbetsutskottet sammanträdde i varje fall i måndags (19/8). Jag har dock inte sett något protokoll, det kanske inte ens är justerat än, men jag antar att både pengar till Kunskapsförbundet Väst och köp av Bergagården på Hunneberg diskuterades. (Se TTELA ”Vänersborg har visat intresse för Bergagården”.)

Det finns anledning att återkomma till dessa frågor, eftersom de med all sannolikhet kommer upp i kommunstyrelsen så småningom och kanske också till kommunfullmäktige.

I diariet idag återfanns däremot en tjänsteskrivelse från kommunens ekonomichef daterad den 20 augusti. Skrivelsen ska tydligen behandlas på nästa sammanträde med KSAU, eftersom den är adresserad dit. Och nästa sammanträde med KSAU är enligt kommunens kalendarium den 30 september.

Tjänsteskrivelsen handlar om Norra skolans renovering.

Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Det har jag skrivit om tidigare. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behöver det till en omfattande renovering. Den beräknas uppgå till 60 miljoner kr, kanske ända upp till 90 miljoner. Och då ingår inte omkostnader för tillfälliga undervisningslokaler.

På barn- och utbildningsnämndens sammanträde i juni talades det emellertid om att det fanns vissa möjligheter att göra punktinsatser på Norra skolan för 6 miljoner. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här skulle dock förutsätta att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)

I tjänsteskrivelsen står det dock inget om dessa omständigheter. Det står:

”Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2019/39) föreslår kommunfullmäktige besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”

Det är all bakgrundsbeskrivning som ges. Och det låter ju hoppfullt för alla som arbetar på Norra skolan, inklusive elever, och vårdnadshavare.

Men.

Sedan fortsätter skrivelsen:

”frågan kommer att hanteras i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”

Och så föreslås KSAU att avskriva ärendet. Det ska istället tas upp inför budgetbeslutet för 2021…

Med andra ord, om förslaget går igenom KSAU och kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige?) så kommer ingen renovering att påbörjas på Norra skolan förrän tidigast år 2021. Och inte som samhällsbyggnadsnämnden vill – redan i år…

Om det är möjligt att göra punktinsatser på Norra skolan vet jag inte. Jag hoppas verkligen det. Annars är det vad jag förstår tämligen omöjligt att bedriva undervisning på den gamla anrika skolan. Och då har jag ingen aning om hur skolsituationen för eleverna ska lösas. Men vi hoppas och tror att det föreligger en bra lösning.

Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på hur annorlunda det var när det visade sig att Kommunhuset var i behov av renovering. Då bröt kommunen till och med mot lagen för att komma igång med en omfattande renovering så snabbt som möjligt.

Ibland inbillar man sig att kommunen gör skillnad på folk och folk. Men så är det naturligtvis inte…

%d bloggare gillar detta: