Arkiv
Kostnaderna för kommunhuset
Det har säkert inte undgått vänersborgarna att Kommunhuset renoveras och byggs om. Jag har själv skrivit några bloggar i ämnet. Det har också varit en diskussion huruvida allt, som t ex beslut och upphandling, har gått lagligt till. Vilket det inte har gjort. (Se ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3) ”, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)” och ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.) Dessutom har frågan behandlats, i kommunfullmäktige, om samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S), som nu är kommunstyrelsens ordförande, skulle få ansvarsfrihet för de ”tillkortakommanden” som avslöjats. Det fick han, till slut… (Se ”Lekstuga om ansvarsfrihet?” och ”Augustsson (S) fick ansvarsfrihet”)
I dagens diarium hittar jag ett dokument som har att göra med kostnaderna för drift och investeringar kopplade till renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det är kommunens revisorer som har efterlyst en sådan sammanställning och det är kommunens ekonomikontor som i dialog med förvaltningarna har utfört arbetet.
Sammanställningen av kostnaderna gäller för perioden 2016 till och med juni 2019. Den utgår från de kostnader som är:
”särredovisade på koder i ekonomisystemet för inomhusklimatet.”
Det betyder att arbetstid för kommunens egen personal som arbetat med konsekvenser av problemen kopplade till inomhusklimatet, dvs renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, och kostnader för sjukskrivningar inte ingår i beräkningarna.
Det handlar om mycket pengar…
Här följer sammanställningen av driftskostnaderna:
I och med att personalen inte har kunnat arbeta i kommunhuset under tiden som renoveringen och ombyggnaden pågår så har förvaltningarna tvingats hyra in sig i andra, privat ägda lokaler. Barn- och utbildningsförvaltningen och delar av socialförvaltningen håller t ex till i det gamla skattehuset på Residensgatan. Lindgården ägs av kommunen och redovisas därför för sig.
De totala driftskostnaderna uppgår alltså till drygt 25 miljoner kronor. Och det fram till och med juni. Lokalerna hyrs fortfarande och kommer så att göras fram till kommunhuset står färdigt för inflyttning. Prognosen för hyreskostnaderna resten av 2019 uppskattas till 3,25 milj kr.
Sedan har kommunen även kostnader för investeringarna:
Investeringskostnaderna är uppe i nästan 77 miljoner… Men det räcker inte. Kommunhuset är ju inte klart. Prognosen för de totala investeringskostnaderna är:
Kostnaderna för investeringarna beräknas alltså spränga ”100-miljonersvallen”. Det blir därmed en av de största investeringarna i kommunens historia. Och det i ett läge där kommunen behöver pengarna till t ex skolor och förskolor…
Och det kanske inte stannar där…
Rykten säger nämligen att även kopparplåten på takkuporna, inklusive taken under, måste bytas på
grund av läckage. Ryktena påstår också att detta har varit känt en längre tid, men att ingen har gjort något åt det. Ungefär som på Norra skolan… Men detta är alltså rykten, vi blir nog snart varse om de stämmer.
Vad ska man säga?
Beslut om Norra skolan
Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behövs det en omfattande renovering. Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att 60 miljoner kronor tilldelades till en:
”renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”
Den 20 augusti lämnades en tjänsteskrivelse av ekonomichefen som innehöll ett annat förslag. Han föreslog att avskriva ärendet. Frågan skulle i stället hanteras:
”i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”
Det skulle innebära att en renovering i bästa fall påbörjas tidigast år 2021. Det skrev jag om i en blogg ganska nyligen. (Se ”Renovering av Norra skolan?”.) Då trodde jag att ärendet skulle komma upp i kommunstyrelsen och kanske också till kommunfullmäktige.
Det var fel.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fattade den 28 augusti ett delegeringsbeslut, dvs Augustsson har helt ensam fattat beslutet enligt delegeringsordningen, att:
”Mot bakgrund av beslutad investeringsplan i Mål- och resursplan 2020-2022 (KF 2019/78) så beslutas att ärendet skrivs av.”
I delegeringsordningen står det att kommunstyrelsens ordförande har följande rättighet:
”Avskrivning av ärenden i övrigt.”
Jag vet inte att denna paragraf har använts förut, men det känns väldigt tveksamt att inte ärendet åtminstone går till kommunstyrelsen… Som sammanträder redan på onsdag nästa vecka. Det är ju en tämligen viktig fråga för alla elever och vårdnadshavare på skolan.
Det betyder hur som helst att en renovering av Norra skolan påbörjas tidigast år 2021..
Den pågående renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, som påbörjades utan beslut, rullar dock på som vanligt… (Det togs sedan beslut i efterhand…)
KS 27/8: Genomlysning av kommunens styrning
Idag hade kommunstyrelsen ett extra sammanträde. Det märktes att det var ett extra möte, det var nämligen ovanligt många frånvarande. Jag tror att det berodde på att informationen om mötet helt enkelt inte hade nått fram till alla ledamöter. Och att inte riktigt alla läser min blogg…
Rent beslutsmässigt gjorde det inte så mycket eftersom inga beslut togs. Det var ”bara”, som jag skrev om i söndagens blogg (se ”Extra KS: Genomlysning”), information och utbildning.
På förmiddagen informerade förhandlingschef Kent Johansson om kommunens arvodesregler och kommunikatörerna Victoria Hallqvist och Thomas Fridén om kommunikation. Sedan avslutades förmiddagen med en webbaserad utbildning om kommunal juridik, typ om Regeringsformen och Kommunallagen. Det är för övrigt en utbildning som alla förtroendevalda i nämnder och styrelser ska genomgå.
När det gällde kommunikationsavsnittet så blev det ett längre samtal kring varför det är viktigt att lyfta fram goda exempel från och i kommunen. Och det är klart att det kan vara viktigt för att få folk att bo kvar och dessutom att få andra att flytta till Vänersborg. Dessutom ansåg flera politiker att det var viktigt att skapa stolthet för kommunens personal för att de arbetar i kommunens tjänst. Ett annat skäl var att invånarna också ska se att de får valuta för sina skattepengar, vilket bygger förtroende hos allmänheten.
Goda exempel menade politikerna kunde vara att visa vad som har beslutats och att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut. Det kan också vara att lyfta fram det som i vardagen gör att kommunen fungerar, t ex att sopkärl töms och att rent vatten kommer ur kranarna. Men också att t ex nya skolor byggs.
Det var med andra ord väldig fokus på just goda exempel, men jag kunde väl för en gångs skull hålla med Kurt Karlsson (SD). Han sa att ett sätt att göra Vänersborg bättre är faktiskt att ta fram det negativa. Fast jag tror att Karlsson och jag tänkte på helt olika saker…
Det hade egentligen varit intressant att veta vad kommuninvånarna hade för syn på de goda och mindre goda exemplen. Vad är viktigast att lyfta fram? Och vilka goda exempel är det som ska belysas? Eller är de negativa exemplen viktigare?
Alla var överens om att det är viktigt att kommunen kommunicerar med sina invånare. Det tycker jag också…
På eftermiddagen var det så dags för Mats Carlström från konsultföretaget Public Partner att berätta om hur genomlysningen av kommunens styrning och ledning ska gå till.
Carlström gjorde ett mycket kunnigt och kompetent intryck. Han var dessutom med vid genomlysningen av IT-enheten (se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Det var i samband med den stora IT-kraschen den 20 december 2016, så han har en viss erfarenhet av Vänersborg. (Se ”IT-kraschen” och ”IT-haveriet”.) På gott och ont.
Carlström började med att presentera det uppdrag som Public Partner har fått av kommunen:
”Vänersborgs kommun står inför en rad komplexa samhällsutmaningar som direkt eller indirekt kommer att påverka kommunens arbete och ekonomi.
I syfte att stödja de förtroendevaldas och kommunledningens förmåga att möta dessa utmaningar genom förändrad organisation, budget, roller och arbetssätt, i ljuset av begränsade ekonomiska resurser avser nu Vänersborgs kommun genomlysa dess verksamheter utifrån den övergripande frågeställningen: Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”
När genomlysningen dessutom ska leda till förslag för:
”ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde”
Så kan det naturligtvis finnas anledning att dra öronen åt sig. Det här språket, ”begränsade ekonomiska resurser”, ”ökad effektivitet” och ”förbättrad ekonomisk hushållning” brukar handla om besparingar och nedskärningar i verksamheterna…
Men det nämnde inte Carlström. Public Partner är så professionellt så det föregår inte genomlysningen. Som för övrigt började idag och som ska vara färdig och redovisas i oktober.
Det blev en del diskussioner i grupp och därefter sammanfattningar, där grupperna redovisade vad de kom fram till. Det fanns uppenbarligen stora förväntningar på vad genomlysningen ska leda fram till…
I vår grupp hade vi förväntningar på en genomlysning av kommunens ”modell för ekonomisk resursfördelning”. Som det är nu får nämnderna/verksamheterna en ekonomisk tilldelning utifrån vad tilldelningen var förra året, ibland lite mer, ibland lite mindre – eller mycket mindre. Och tilldelningen förra året utgick från tilldelningen året innan… Och så vidare… Efter att budgeten har tagits så diskuteras sedan kommunens mål… Lite bakvänt kan tyckas…
Det är som Tove af Geijerstam (L) sa vid redovisningen:
”Vi har ingen modell.”
Vår grupp, liksom de flesta andra, tyckte att en genomlysning av kommunens organisation skulle prioriteras. Det borde finnas en bättre och mer ändamålsenlig organisation. Flera tyckte att det tänktes för mycket utifrån nämnderna och verksamheterna, så kallat ”stuprörstänk”, i stället för att se kommunen som en koncern, som en helhet.
”Går det att samordna t ex administrationen?”
Undrade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Kommunen har ju samordnat förvaltningen av lokaler och det har blivit lyckat. Går det att samordna kommunens mål med social integrering eller med målet att höja skolresultaten? Undrade andra.
Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M) redogjorde för ett avskräckande exempel. Det kostar upp till 100 kr för varje faktura i interndebiteringen, dvs när en nämnd/förvaltning skickar en faktura till en annan nämnd/förvaltning. Och om fakturan är mindre än 100 kr så är det ju en ren ekonomisk förlust att fakturera en annan nämnd/förvaltning. Överhuvudtaget är det interna kommunala ”köp-och-sälj-systemet” något som borde sättas under lupp. Tycker jag.
Det framfördes också, i dessa tider av bristande ekonomiska resurser, att det borde tittas på vilka uppgifter som är lagstadgade och vilka som inte är det. Och kanske kunde de icke-lagstadgade uppgifterna skötas av någon annan aktör än kommunen.
Fast Benny Augustsson lämnade en brasklapp:
”Skulle kommunen bara syssla med vård, skola och omsorg så har vi snart inga invånare.”
Dan Nyberg (S) efterlyste en genomlysning av arbetssättet och undrade om det inte fanns effektivare sätt att arbeta. Och nämnde t ex robotar. Jag tror att Nyberg tänkte på personalen och arbetet inom socialförvaltningen.
Det är väl ingen överdrift att konstatera att förväntningarna på Public Partner är stora, mycket stora. Jag undrar om de har en chans att tillfredsställa alla önskemål. Och då fanns det ändå ännu fler förväntningar… Här kommer ett axplock (OBS! Inga ordagranna citat, därför sätter jag inte heller ut några namn.):
- ”Det är viktigt med en tydlig och stark ledning. Kunde inte Public Partner titta på detta?”
- ”Hur skapar vi resurser för förändring? Vi är dåliga på långsiktiga investeringar. Det blir dyrt och ostrukturerat.”
- ”Budgetprocessen och skolans läsår är inte i samklang.”
- ”Det förvaltningarna gör ska alltid härledas till politiska beslut.”
- ”Kan inte Public Partner titta på en alternativ form av kommunal styrning, den så kallade tillitsbaserade styrningen?”
Den sista frågan ställde jag. Carlström från Public Partner kände naturligtvis till denna styrningsmodell. (Se ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (1/3)” och ”Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning (2/3)”.)
Det är intressant att just två socialdemokrater hade förväntningar om att arbetet med genomlysningen skulle kunna upprätthålla de goda politiska relationerna och att vi tillsammans ska hitta en strategi för att bli överens om vart kommunen ska.
Lutz Rininsland (V) efterlyste under den förra mandatperioden detta vid ett flertal tillfällen och kanske har hans tankar nu slagit rot. Men det var nog snarare så att det var en önskan från socialdemokraterna om
att ”betongpartierna” ska komma närmare varandra…
Det ska bli mycket intressant att se vad Public Partner kommer fram till för slutsatser av sin genomlysning.
Extra KS: Genomlysning
Ganska sent på fredag eftermiddag fick jag av en slump reda på att det var insatt ett extra sammanträde med kommunstyrelsen. Det hade väl blivit något fel i kommunikationen, jag hade inte fått någon kallelse eller några handlingar. Som tur var visade det sig ”bara” vara ett möte som består av information och utbildning. Antalet sidor i handlingarna är därför mycket begränsade.
Sammanträdet går för ovanlighetens skull av stapeln på tisdag. Det är ju annars onsdagar som är ”kommunstyrelsens dag”.
Så här ser vad jag förstår körschemat ut för kommunstyrelsens förmiddag:
- Information om arvodesregler
- Information om arbetsmiljö
- Information om kommunikation
- Gemensam genomgång för KS ledamöter av webbutbildning, del 1 av 3
Det blir säkert intressant. Det är alltid givande att få lära sig något nytt.
På eftermiddagen ägnas sammanträdet åt den genomlysning som är bestämd att genomföras under hösten i Vänersborgs kommun. Det är konsultföretaget Public Partner som har fått uppdraget och som nu har satt igång med sitt arbete. Mötet på tisdag är en del i arbetet under ”fas 1”. Det betyder att arbetet fortfarande är i uppstartsfasen.
Public Partners möte med kommunstyrelsen har enligt de utskickade handlingarna följande syfte:
”Syftet med minworkshopen är att involvera den högsta politiska ledningen i uppdraget kring frågor om deras förväntning på resultatet. Vi kommer att på en övergripande nivå orientera oss kring den politikernas bild av Vänersborgs utvecklingssituation, utforska önskeläge i samspel med tjänstemannaorganisationen, ringa in fokusområden att intervjua politiker utifrån och fastställa intervjupersoner. I samband med miniworkshopen kommer konsulterna att ge en förberedande uppgift inför kommande intervjuer.”
”Förväntningar på resultatet”? Det är nog så tror jag att betongpartierna förväntar sig att Public Partner ska rädda kommunens ekonomi genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt – ineffektivitet och besparingar ska upptäckas, pengar ska hittas lite överallt, men framför allt inom social- och barn- och utbildningsnämndens domäner. Samtidigt som verksamheterna ska öka i både kvantitet och kvalitet. Det låter självklart som en omöjlig uppgift…
Det är väl det som kan misstänkas när resultatet av genomlysningen förväntas bli:
”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”
För övrigt är det nog bara de ”ledande” politikerna som kommer att intervjuas, dvs de från betongpartierna som styr kommunen. Det är nog ingen som har tänkt sig att några vänsterpartister ska intervjuas…
Intervjuerna ingår i fas 2. Då ska också chefer och identifierade nyckelpersoner/nyckelfunktioner intervjuas. Även styrande dokument som reglementen, delegationsordningar, verksamhetsberättelser, etc ska studeras. Också i denna fas ska en del workshops anordnas.
Fas 3 har rubriken ”förändringsbehov och strategier för framtiden”. Återigen är det workshops – med både kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen.
”Avsikten med dessa är att kvalitetssäkra genomlysningens nulägesanalys, pröva relevansen i de identifierade förändringsbehoven samt generera och pröva strategier för framtiden.”
Slutligen, i fas 4, sammanställs ett rapportmaterial som ska kommuniceras.
Vi får se vad genomlysningen leder fram till. Det är svårt att uttala sig om. Och det är väl också anledningen till att ett utomstående konsultföretag sköter den. Det är dock svårt att föreställa sig att Public Partner kommer fram till slutsatsen att mål- och resultatstyrningen ska avvecklas och att styrningen istället ska bli mer tillitsbaserad. Mina farhågor är nog istället att slutsatsen blir något i stil med att personalen ”på golvet”, i verksamheterna, ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, att lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, att sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, att hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, att lärarna ska rätta proven snabbare, att dokumentationen ska ske snabbare och personal ska bytas ut mot robotar osv.
Å andra sidan har har Public Partner tidigare gjort en genomlysning av IT-verksamheten i kommunen. (Se ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (1/2)” och ”Hård kritik mot kommunens IT-enhet (2/2)”.) Då gjorde företaget ett omsorgsfullt arbete och var dessutom mycket rakt och tufft i sin kritik. Vi hoppas att det blir en lika gedigen genomlysning denna gång.
Genomlysningen kostar 450.000 kr, men i den senaste budgeten avsatte betongpartierna ytterligare 1,5 milj kr till konsulternas arbete med följande motivering:
”Det tillförs 1,5 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogandeanslag för en eventuell fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”
Det finns nog anledning att återkomma till genomlysningen. Betongpartierna sätter en stor tilltro till den.
Påfågelsskogen i Mariedal
Gårdagens blogg om Mariedalskogen blev fel. Jag beklagar detta och ber hemskt mycket om ursäkt. Nu ska jag försöka ställa allt till rätta.
Skrivelsen från de boende i Mariedal gällde inte skogen i Mariedal Östra. Ödet för denna skog är redan beseglat, den ska avverkas för att bereda plats åt ett antal villatomter. Skrivelsen handlade om ett grönområde, en mindre skog, mellan några av husen i Mariedal – ett stenkast från skogen i Mariedal Östra. Skogen ligger i kvarteret Påfågelögat och kallas därför Påfågelsskogen – se krysset nedan.
I juni var området uppe för behandling i kommunfullmäktige. I sammanfattningen av ärendet, i fullmäktiges handlingar, stod det:
”Området i kvarteret Påfågelögat är outnyttjat och planen medger att avstyckning sker. Två skafttomter skulle kunna försäljas. … Enda utgifterna för kommunen skulle vara avstyckning och att röja området fritt från träd och sly för att kunna erbjuda två byggklara tomter.”
Fullmäktige skulle fastställa priset för de två tomterna till 400 kr/kvm, inget annat. (Vilket fullmäktige också gjorde.) Beslutet om själva exploatering fattades alltså inte av kommunfullmäktige, eftersom samhällsbyggnadsnämnden följde styckningsplanen (detaljplan?) från 1931 och planen medgav att avstyckning skedde. I varje fall enligt kommunen.
I handlingarna resonerades det egentligen bara om prissättningen, inte om något annat – mer än att det är brist på villatomter i kommunen. Det var den enda motiveringen till att denna lilla skog skulle försvinna till förmån för två villatomter. Det behövdes ju bara att området röjdes från träd och sly…
Fast jag undrar jag om det bara är att röja från träd och sly… Vid ett besök i den lilla skogen så kunde jag inte undgå att upptäcka alla berg i området… Det är svårt att tro att tomterna skulle kunna exploateras utan betydande sprängningar.
Man kan väl säga det var något av en överraskning när ärendet kom upp i kommunfullmäktige i juni, både för de boende i området och för några av oss i fullmäktige. Lutz Rininsland (V) skrev i sin blogg (se ”Blandade känslor?”):
”Gruppen ”Rädda Mariedalsskogen” är mycket aktiv och har framfört en handfull viktiga argument för att stanna upp och tänka till ännu en gång innan skogen skövlas. Då plötsligt, ur ingenting, kommer ett ärende som öppnar för två villatomter på bakgården till ett femtontal villor.”
Det är mot skövlingen av denna lilla skog i kvarteret Påfågelögat som grannarna reagerade och som föranledde skrivelsen till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden. Och det var i denna skrivelse som de boende (och faktiskt flera andra) tog upp argument som skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd.
I gårdagens blogg skrev jag:
”I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara.”
Det illustreras väl egentligen ännu tydligare av denna exploatering. Grönområdet är nämligen litet och borde faktiskt ha kunnat få vara orört, särskilt nu när den närliggande skogen på Mariedal Östra ska skövlas. Jag kan fortfarande inte förstå varför minsta lilla skogsdunge i Vänersborg ska huggas ner för att möjliggöra exploatering. I världen i övrigt är trenden att man vill bevara de skogspartier som finns och helst plantera nya.
Det är naturligtvis att överdriva, men jag kan ändå inte slå bort tanken att det tycks som om Vänersborgs kommun har en del gemensamt med Bolsonaros Brasilien…
Vi får hoppas att Mariedalbornas skrivelse får önskad effekt och att kommunen bevarar det lilla grönområdet…
Skrivelse om Mariedalskogen
I kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni ingick det att börja exploatera Mariedal Östra nästa år. Skogen ska bort och gator och VA ska dras på och i marken för att möjliggöra uppförandet av nya villor. Det hjälpte inte att miljöpartiet yrkade på att exploateringen av Mariedalskogen helt skulle utgå. Förslaget fick bara stöd av vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna.
De boende i området, utom de fullmäktigeledamöter från betongpartierna som bor där, fortsätter att bjuda motstånd. I en skrivelse till byggnads- och samhällsbyggnadsnämnden protesterar de mot planerna. De vill få politikerna att tänka om.
I skrivelsen redogörs för att skogen var ett viktigt argument för dem att flytta just hit. De skriver om skogens miljömässiga betydelse som ”lunga” och reningsverk, dammfilter och vindskydd. De menar också att det på fastighetskartan från 1969 inte fanns några hus inritade och att det var ett säljargument för mäklarna.
Det är tunga argument, men de hjälper inte. Kommunfullmäktige har fattat sitt beslut. Nu återstår det ”bara” för samhällsbyggnadsnämnden att verkställa det. Jag tror inte ens att eventuella protester från kommunekologerna eller andra i miljö- och byggnadsförvaltningen skulle hjälpa…
I Vänersborg vill betongpolitikerna inte ha några skogar i stan. Så är det bara. ”Man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr” som en ledande socialdemokratisk politiker anförde i fullmäktigedebatten. De boende i Mariedal och Blåsut (Kindblomsvägen) borde kunna ta bilen till någon annan skog…
==
OBS!! Jag fick ett påpekande om att skrivelsen handlar om en annan, egentligen en ganska liten skog – en skog/ett grönområde som ligger mellan några hus på Mariedal. Den kallas Påfågelsskogen. Här vill kommunen också skövla och bygga två villor. Det blev alltså fel i bloggen. Jag återkommer med fler detaljer senare. Se för övrigt kommentaren.
OBS!! Här blev det rätt!! Se bloggen ”Påfågelsskogen i Mariedal”!
==
PS. James Bucci (V) skrev idag en blogg om hur det går, eller inte, med delgivningen av stämningsansökan för Bo Carlssons misstänkta brott mot fornminneslagen – ”Leave”.
Renovering av Norra skolan?
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har haft åtminstone ett sammanträde nu efter sommaren, kanske fler. Arbetsutskottet sammanträdde i varje fall i måndags (19/8). Jag har dock inte sett något protokoll, det kanske inte ens är justerat än, men jag antar att både pengar till Kunskapsförbundet Väst och köp av Bergagården på Hunneberg diskuterades. (Se TTELA ”Vänersborg har visat intresse för Bergagården”.)
Det finns anledning att återkomma till dessa frågor, eftersom de med all sannolikhet kommer upp i kommunstyrelsen så småningom och kanske också till kommunfullmäktige.
I diariet idag återfanns däremot en tjänsteskrivelse från kommunens ekonomichef daterad den 20 augusti. Skrivelsen ska tydligen behandlas på nästa sammanträde med KSAU, eftersom den är adresserad dit. Och nästa sammanträde med KSAU är enligt kommunens kalendarium den 30 september.
Tjänsteskrivelsen handlar om Norra skolans renovering.
Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Det har jag skrivit om tidigare. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behöver det till en omfattande renovering. Den beräknas uppgå till 60 miljoner kr, kanske ända upp till 90 miljoner. Och då ingår inte omkostnader för tillfälliga undervisningslokaler.
På barn- och utbildningsnämndens sammanträde i juni talades det emellertid om att det fanns vissa möjligheter att göra punktinsatser på Norra skolan för 6 miljoner. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här skulle dock förutsätta att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)
I tjänsteskrivelsen står det dock inget om dessa omständigheter. Det står:
”Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2019/39) föreslår kommunfullmäktige besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”
Det är all bakgrundsbeskrivning som ges. Och det låter ju hoppfullt för alla som arbetar på Norra skolan, inklusive elever, och vårdnadshavare.
Men.
Sedan fortsätter skrivelsen:
”frågan kommer att hanteras i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”
Och så föreslås KSAU att avskriva ärendet. Det ska istället tas upp inför budgetbeslutet för 2021…
Med andra ord, om förslaget går igenom KSAU och kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige?) så kommer ingen renovering att påbörjas på Norra skolan förrän tidigast år 2021. Och inte som samhällsbyggnadsnämnden vill – redan i år…
Om det är möjligt att göra punktinsatser på Norra skolan vet jag inte. Jag hoppas verkligen det. Annars är det vad jag förstår tämligen omöjligt att bedriva undervisning på den gamla anrika skolan. Och då har jag ingen aning om hur skolsituationen för eleverna ska lösas. Men vi hoppas och tror att det föreligger en bra lösning.
Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på hur annorlunda det var när det visade sig att Kommunhuset var i behov av renovering. Då bröt kommunen till och med mot lagen för att komma igång med en omfattande renovering så snabbt som möjligt.
Ibland inbillar man sig att kommunen gör skillnad på folk och folk. Men så är det naturligtvis inte…
Blandad stiltje v 34
Ibland är det lite svårare att blogga än vanligt. Det är vid sådana tillfällen när det, i varje fall utåt sett (typ utanför kommunhuset), råder politisk stiltje. När dessutom fiskmåsarna inte längre förpestar tillvaron i Nordstan så man inte heller kan skriva och klaga på dom.
Den stora nyheten idag är annars att läsåret börjar för alla elever i Vänersborg. Om det finns lärare, och i synnerhet legitimerade sådana, får väl barn- och utbildningsnämndens ledamöter reda på så småningom. TTELA skriver (se ”Bristen är stor på behöriga lärare”):
”I såväl Vänersborg som Trollhättan fattas behöriga lärare främst inom ämnena språk, matte, NO och praktisk-estetiska ämnen.”
Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet, twittrade tidigare idag:
”Ett land där medborgare inte vill bli lärare eller sjuksköterskor har gigantiska problem. Vad gör man? Låter de man har slita som slavar, eller värnar och skyddar de befintliga som lejon och gör yrkena till guldjobb. Valet är ert makthavare. Välj er insats i Sveriges historia.”
Det är stor kris i skolans värld och utan behöriga lärare vet jag inte vad som kommer att hända… Varken i Vänersborg eller i landet som helhet.
Som sagt, ibland är det lite svårare att blogga.
Det är egentligen inget att skriva om att Qualitys ägare, Ingemar Ljung, har erbjudit kommunfullmäktige att hyra in sig i lokaler på hotellet. (Som TTELA skriver om idag, se ”Kommunfullmäktige kan få flytta in på hotell”.) Även om jag tror att det kan vara en billig lösning för kommunen. Det är ju faktiskt ingen större idé att bygga en ny sessionssal för dyra pengar när fullmäktige bara har sammanträden 8-10 gånger per år.
Vi får se hur det blir, vi får se om Västra Götalandsregionen är villig för att stå för en stor del av kostnaderna för en ny sessionssal med möjlighet för konserter etc. Men det lär dröja, regionen har brist på pengar precis som Vänersborgs kommun.
Jag såg förresten i Aftonbladet (se ”Fällde träd på kommunens mark – tvingas böta”) att en stiftelse som driver ett äldreboende fällde ett träd. Det visade sig att trädet inte stod på stiftelsens mark, utan på kommunal mark. Äldreboendet fick en faktura från Jönköpings kommun på 266.000 kr. Då tänkte jag på Brunbergs Bygg som har fällt några träd utanför sin mark uppe vid Kindblomsvägen. Undrar vad de får betala i skadestånd…
Det sägs för övrigt att kommunen tycker att det inte gör något att skogsdungen däruppe i Blåsut är borta nu. De boende har ju nära till Dalbostigen, och där finns det ju mycket skog… Eller som Elisabeth Bohlin (S) sa i fullmäktigedebatten i juni om Mariedal:
”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”
Kanske blir Brunbergs skadestånd mindre då…
TTELA skrev också för ett tag sedan att (se ”Toppfrys utreds för miljöbrott”):
”miljö- och byggförvaltningen gjort en åtalsanmälan till miljöenheten på åklagarkammaren i Göteborg”
Kommunen är tydligen skyldiga att göra detta om de misstänker miljöbrott. Då kan man undra om inte miljö- och byggförvaltningen också är skyldig att göra det även när den egna kommunen begår miljöbrott. Som att släppa ut tusentals liter orenat avloppsvatten i Vänern eller Frändeforsån…
Fast ibland tycks det som om Vänersborgs kommun inte bryr sig särskilt mycket om naturen och de gröna värdena.
Förskolans och skolans framtid (2/2)
I onsdags var Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M) intervjuade i TTELA. (Se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”.) De båda är arkitekter till och ansvariga för det budgetförslag för 2020 som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni. De båda partierna, tillsammans med sina ”allierade” (alltså S+C+MP och M+L+KD), var också de som stod bakom budgetbeslutet som gäller i år 2019.
TTELA frågade kommunstyrelsen ordförande Augustsson (S) hur kommunens ekonomiska situation med stora underskott i år för både barn- och utbildningsnämnden och andra nämnder, särskilt socialnämnden som prognostiserar ett underskott på 43 milj kr, ska lösas. (Se för övrigt Lutz Rininsland blogg från i torsdags, han skriver om socialnämnden. Se ”I väntan på allt”.)
Det var samma välbekanta direktiv som vi har vant oss vid att höra från styrande politiker…
”På kort sikt behöver en nödvändig anpassning ske av nämndernas verksamhet till beslutad budgetram.”
Och:
”För att betona allvaret i situationen uppmanade kommunfullmäktige, i samband med delårsrapporten per april, samtliga nämnder och förvaltningar till stor restriktivitet vad gäller personalanskaffning, kurser och konferenser samt inköp av varor och tjänster under 2019.”
Det är lätt att sitta på ett kontor med siffror från kommunens ekonomiavdelning och uttala sig i allmänna ordalag om vad som behöver göras. Med ett fokus som ligger på handlingarna, på siffrorna och diagrammen i papperen. Det är något helt annat att på en förskola eller en skola att ta hand om fler barn eller elever per anställd. Det är något helt annat att möta barn och ungdomar i behov av särskilt stöd med färre elevassistenter och speciallärare. Det är något helt annat att individualisera undervisningen för fler i grupperna och klasserna.
Oppositionsledaren Gunnar Lidell (M), tillika kommunstyrelsen 1:e vice ordförande, har också bara ord att erbjuda skolpersonalen:
”Vi i M-KD-L har också vid flera tillfällen påpekat vikten av att det är kommunens kärnverksamheter som ska prioriteras.”
Och så röstade de på en budget som innebar besparingar på förskola och skola…
BUN ska spara 9,7 milj kr i höst. Och förvaltningen försöker. I maj rapporterades följande varsel inför höstterminen: 5 barnskötare, 1 fritidspedagog, 1 leg förskollärare, 2 leg lärare, 1 modersmålslärare, 15 resurspersoner och 1 skolkurator. Det ska även sparas på lärarnas kompetensutveckling, vikariekostnader, inköpen av kontorsmaterial, lekmaterial och läromedel och IT-satsning.
Det verkar emellertid inte som ”det går så bra”. Prognosen för året (2019) är att BUN kommer att göra ett underskott på 13 miljoner kr för år 2019…
Istället för att se verkligheten och behoven som de är sätter Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), liksom de flesta andra politiker (särskilt naturligtvis i de styrande partierna), ett stort hopp till att ska ske en genomlysning av kommunens verksamheter.
Konsultföretaget Public Partner AB har nämligen fått i uppdrag att gå igenom hur kommunen fungerar. Det känns lite som att Augustsson, Lidell och de andra förväntar sig att Public Partner är ”kavalleriet som kommer”, dvs att det kommer någon utifrån som ska rädda hela kommunen genom att förändra organisation, budget, roller och arbetssätt. Ineffektivitet ska upptäckas, pengar ska hittas, allt ska bli bättre. Och det ska inte kosta något. Mer än betalning till konsultföretaget självt då…
Nu tycker jag i och för sig att det kan finnas en poäng med att någon tittar på Vänersborg med nya fräscha ögon och utan politiska bindningar, men då borde kanske uppdraget vara annorlunda. Som resultat av genomlysningen förväntas nämligen:
”Verksamhetsspecifika åtgärds- och förbättringsförslag som ska leda till ökad effektivitet och förbättrad ekonomisk hushållning inom varje enskilt verksamhetsområde, detta samtidigt som proaktiva samhällsvinster ska beaktas.”
Och då är det stor risk att vi hamnar där igen – personalen på golvet ska gå/springa snabbare mellan klassrummen och vårdtagarna, lärarna ska lära eleverna snabbare och bättre, sjuksköterskorna ska ge sprutor snabbare, hemvårdspersonalen ska koka potatisarna snabbare, lärarna ska rätta proven snabbare, dokumentationen ska ske snabbare, personal ska bytas ut mot robotar osv osv.
De som får ”skulden” för kommunens ekonomiska problem är de som gör jobbet – de på golvet är helt enkelt inte tillräckligt effektiva. Och åtgärder och ”effektiviseringar” föreslås av konsultföretaget som ledder till ökade sjukskrivningar, flykt från dessa yrken – och minskad och sämre välfärd…
Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Och lärare, rektorer, övrig skolpersonal. Och vårdnadshavare.
==
- Del 1 av denna blogg hittar du här – ”Förskolans och skolans framtid (1/2)”.
- Lutz Rininsland skriver i sin blogg om socialnämnden – ”I väntan på allt”.
- Boktips: ”De effektiva: En bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Marcus Larsson och Åsa Plesner. (Se här.)
Förskolans och skolans framtid (1/2)
I tisdags skrev jag en blogg om skolupptakten i Idrottshuset. (Se ”Skolstart i Vänersborg”.) Där nämnde jag att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara 40 miljoner kr år 2020. I onsdags intervjuade TTELA kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). I artikeln skriver TTELA:s journalist (se ”Nu granskas vart skattepengarna tar vägen”) att barn- och utbildningsnämnden:
”väntas hamna på ett underskott på 13 miljoner”
13 miljoner eller 40 miljoner?
TTELA skriver om 2019, jag skrev om 2020. Båda siffrorna stämmer. BUN kommer att gå med underskott i år. Och nästa år…
Jag tänkte att i två bloggar reda ut de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. Det är då viktigt att notera att skolornas läsår gör att på höstterminen (2019) gäller budgeten för 2019, som beslutades i november 2018, och på vårterminen (2020) är det budgeten för 2020 som styr, och som beslutades i juni 2019.
Och jag tänkte börja ”bakifrån”, dvs med 2020…
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och BU-förvaltningen kommer att tvingas spara, både i år och i synnerhet nästa år. Det kommer att leda till uppsägningar av legitimerad personal. (Jag förutsätter att majoriteten av politikerna i BUN väljer att följa budgetbeslutet.) Redan inför hösten har icke-legitimerad, men nödvändig, personal inte fått fortsatta anställningar. Men hur mycket BUN än drar ner på öppettiderna i förskolan, minskar på IT-satsningen, slutar köpa in läromedel, lägger ner nattomsorgen på Laternan eller gör sig av med personal så finns det inte en chans att BUN ska kunna spara 40 miljoner kronor nästa år. Eller 13 miljoner i år…
Fast från ledande politiker, dvs de som står bakom besparingskraven, kommer det att höras andra tongångar. De kommer, precis som när det ödesdigra budgetbeslutet fattades i juni, att säga:
- ”Skolan är central i den här budgeten.” (Bo Carlsson (C), 2:e vice ordf i kommunstyrelsen)
- ”Kärnverksamheterna är prioriterade.” (Mats Andersson (C), ordf i BUN)
- ”Bra skrivningar om skolan.” (Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN)
- ”Barn och elever prioriteras.” (Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN)
Den enda anledningen till dessa uttalanden, förutom att försöka dölja verkligheten, är att BUN inte behöver spara lika mycket pengar som socialnämnden… (Idag har för övrigt Lutz Rininsland bloggat om situationen i socialnämnden, se ”I väntan på allt”.) Och genom att ”leka med ord” försöker man lura vänersborgarna att tro att det är en satsning… Det kunde ju ha varit så, resonerar de, att vi i betongpartierna hade gjort tvärtom, dvs sparat mer på barn och elever än på de gamla och sjuka…
Det finns nämligen två skrivningar i budgetbeslutet för år 2020 som gäller BUN men inte socialnämnden. Det avsattes 20 milj kr till BUN i kommunstyrelsens förfogandeanslag. BUN ska under vissa omständigheter kunna avropa dessa pengar. Vi kan dock redan nu notera att även om BUN får de 20 miljonerna så ska förskola och skola ändå spara 20 milj nästa år…
Det är emellertid osäkert om BUN får några av dessa pengar och får BUN det, så kan man alltså ändå inte kalla det en satsning.
Den första skrivningen i budgetbeslutet handlade om elevökning:
”Barn och utbildningsnämnden har också möjlighet att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning i grundskolan under 2020 utöver 10 elever utöver prognos. För detta specificeras 5 miljoner och tas av det befintliga förfogandeanslaget.”
Det här betyder att BUN ska få ett tillskott om elevökningen fortsätter – ”utöver prognos”. Men då ska noteras att det är ingen som helst kompensation för de 40 milj kr som nämnden begärde, utan det är helt och hållet en kompensation för nästa års eventuella elevökning. Om det blir fler än ”utöver prognos” vill säga. Och prognosen talar om en elevökning… En sådan elevökning innebär naturligtvis extra kostnader för nämnden. De elever som finns i grundskolan idag får därför så att säga ingen kompensation med dessa, eventuella, pengar. Det skulle för övrigt inte bli särskilt mycket pengar. BU-förvaltningen räknar med att den ”genomsnittliga elevpengen” ligger på ungefär 98.034 kr. Det betyder att nämnden får 98.034 kr ”extra” om elevökningen är 11 elever, 196.068 kr om det blir 12 osv. (”Elevpengen” är beräknad från 2019 års peng. Den blir säkert lägre nästa år…) Det vill säga – om elevökningen blir större än beräknat – ”utöver prognos”…
Den andra skrivningen i ”sexpartibudgeten” (S+C+MP/M+L+KD) är också tagen från de borgerliga partierna:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Bakgrunden är att BUN riskerar att tappa ytterligare 25,9 milj kr om nämnden ska spara 40 milj. Det är statsbidrag på 26 milj som kanske inte betalas ut, eftersom statsbidragen förutsätter att kommunen inte sparar på förskola och grundskola. Så det kan faktiskt bli så att det kommer att fattas 66 miljoner kronor för barn- och utbildningsnämnden nästa år!!
Jag blir inte riktigt klok på formuleringen i budgetbeslutet. Och tanken. BUN ska kunna avropa 15 miljoner eller delar av dessa pengar. Men när ska BUN ”avropa” pengarna från kommunstyrelsen? Rimligtvis när Skolverket beslutar att dra in statsbidragen, men då är ju beslutet redan fattat. Ska nämnden då skriva till Skolverket att ”oj, blev vi av med statsbidrag, men då satsar Vänersborg lite till…”? Och så omprövar Skolverket sitt beslut? (Vilket verket aldrig skulle göra.) Eller ska de avsatta pengarna helt enkelt ersätta de förlorade pengarna krona för krona? Men kan 15 milj ersätta förlorade 25,9 milj i statsbidrag? Och om det nu är så att det är tänkt att BUN ska få de här pengarna, varför får inte nämnden pengarna direkt i budget. Det frågade jag förresten Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordförande i BUN, om i fullmäktige. Henriksson svarade:
”Det kan man fråga sig.”
Men, för att vara optimistisk… Säg att BUN får alla dessa 20 milj kr som är avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag. Pengarna skulle då enligt betongpartierna kompensera BUN för, ja vaddå? De 40 miljonerna som nämnden behöver? De 66 miljonerna som nämnden ”blir av med” om vi också räknar in de förlorade statsbidragen?
Och när ska det beslutas att BUN får del av dessa pengar och när ska de betalas ut? Säg att kommunstyrelsen beslutar i april att 20 miljoner ska betalas ut i maj 2020. Vad gör BUN med dessa miljoner – anställer fler pedagoger? Nä, det går självklart inte. Dels är det då bara två månader kvar på läsåret och vilka lärare avslutar sina jobb i t ex Trollhättan och börjar i Vänersborg i två månader? (De har också uppsägningstid i Trollhättan.) Dessutom vet inte BUN om pengarna finns nästa läsår… De extra pengarna gäller ju bara år 2020, och inte vårterminen 2021. (Här nuddar vi återigen problemet med ”tidskomplikationen”. Kommunens budget sträcker sig över ett kalenderår, medan grundskolan arbetar med läsår.)
Jag frågade i veckan barn- och utbildningsförvaltningen om de har fått några besked om hur de här 20 miljonerna ska avropas/användas. Det hade inte förvaltningen fått…
Som jag avslutade tisdagens blogg – barn- och utbildningsförvaltningens slogan, ”Tillsammans gör vi bra bättre”, behöver revideras…
Det finns en fortsättning på den här bloggen, se ”Förskolans och skolans framtid (2/2)”. Den bloggen tar upp innevarande år.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer