Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande
Anm. Inlägget är en direkt fortsättning på “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och samhällsbyggnadsförvaltningen ville att samhällsbyggnadsnämnden skulle fatta ett beslut som innebar att kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj 2023 om fastighetsrättsliga lösningar inte verkställdes. Magnus Larsson kunde nämligen inte skriva på den överenskommelse om viten och annat som “kommunen” krävde.
Och det var naturligtvis Magnus Larssons och inte kommunens fel. Det menade i varje fall förvaltningen och de styrande partierna. Magnus Larsson vägrade ju osannolikt nog att pantsätta sitt hus och hem för att få förvärva delar av den mark som han på ett öppet och ärligt vis köpte 2005 och som kommunen 2007 tvingade till sig.
Men kommunen har ju principer. Även om de inte alltid verkar gälla alla…
Samhällsbyggnadsförvaltningen motiverade naturligtvis sitt beslutsförslag – och argumenten upprepades som vanligt ännu en gång, och okritiskt, av de styrande partierna under sammanträdet.
Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i underlaget inför sammanträdet den 16 november angående viten (se “Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN”):
“Vitesprincipen tillämpas i samtliga försäljningar kommunen gör och finns att läsa i kommunens riktlinjer rörande exploateringsavtal under stycket som behandlar säkerheter. Viten bedöms falla in under begreppet dylikt i stycket.”
I “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” från 3 mars 2016 står det i det av förvaltningen åberopade stycket:
“Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet.”
Formuleringen i avsnittet övertygar naturligtvis alla läsare att förvaltningen har rätt och att politiker, och inte minst Magnus Larsson, måste böja sig för kommunens raka, tydliga och förnuftiga principer. Med t ex “pant” i stycket menas naturligtvis hus och hem… Och viten ingår i formuleringen “dylikt”…
Det visade sig efter ett antal frågor av James Bucci (V) på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde att viten inte alltid hade använts mellan 2016, då riktlinjerna fastställdes, och 2021. Det hade blivit avsteg från riktlinjerna under denna period utan att beslut hade fattats av politikerna i nämnden. Förvaltningen verkar ha blivit mer konsekvent när det blev aktuellt att Magnus Larsson hade krav på fastighetsrättsliga lösningar. Det är möjligt att det var ett sammanträffande, men som sagt, under 5 år fick inte alla köpare krav på viten om inte visioner etc uppfylldes.
Formuleringen “kommunen kan komma…” är även den intressant. Den visar att de följande kraven inte är obligatoriska. I så fall hade det naturligtvis stått “kommunen kommer…”.
I samma riktlinjers avslutande avsnitt, “Avsteg från riktlinjerna”, står det:
“Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.
Kommunala beslut av principiell karaktär eller annars av större vikt fattas av kommunfullmäktige.”
För det första står det uttryckligen att det är politikerna i samhällsbyggnadsnämnden som fattar besluten. Det gjorde alltså inte nämnden mellan 2016 och 2021, det gjorde däremot tjänstepersonerna när det gällde att inte följa riktlinjerna. För det andra står det tydligt att nämnden får “frångå riktlinjerna i enskilda fall”. Det är med andra ord inga problem för politikerna i nämnden att stryka viteskraven för Magnus Larsson. Det har stöd i riktlinjerna.
Magnus Larsson är definitivt ett ”annat särskilt skäl” där bestämmelsen om avsteg från riktlinjerna kan gälla. Det gäller genomförande av en detaljplan, men framför allt för att det faktiskt handlar om mark som Magnus Larsson har ägt tidigare och som kommunen tvingat till sig med förköp/expropriation. Och där kommunen sedan inte verkställt det som kommunen hade som motiv för förköpet/expropriationen.
Tor Wendel (M) lade fram ett alternativt yrkande på beslutsförslag i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november. Det visade sig att samtliga oppositionspartier stödde förslaget:
“Med sex nej-röster mot fem ja-röster, så har samhällsbyggnadsnämnden beslutat i enlighet med Tor Wendels (M) yrkande.”
Samhällsbyggnadsnämndens beslut blev:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om följande ändringar i utskickat förslag om Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall:
- Alla viten tas bort
- Alla hänvisningar till Vision tas bort
- I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden
- Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3”
Det var enligt min uppfattning ett mycket bra beslut, som dessutom var helt i linje med kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj.
Det tyckte emellertid inte de styrande partierna.
Ann-Marie Jonasson (S), Kristina Östergren (S), Johan Andersson (C), Hans-Peter Nielsen (KD) och Helge Kneese (KD) reserverade sig mot beslutet “till förmån för förvaltningens förslag”, och fortsatte:
“I de beslut som nämnden skall ta så är likabehandlingsprincipen en väsentlig del. Att behandla alla som skall förvärva mark från kommunen på lika sätt. I det beslut som nämnden tagit så frångås denna princip i alla delar.
När mark som kommunen säljer köps av en enskild person eller av ett företag följer alltid krav på köparen. Detta för att den mark kommunen säljer skall användas till det som marken syftas till att användas till. Om detta inte sker är detta belagt med ett vite.
När man inte ställer något krav på köparen så kan denne välja att helt frångå detta. Köparens vision som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut att sälja marken tas även denna helt bort – alltså har köparen inte krav på att göra något med marken i framtiden.
I beslutet står även att samhällsbyggnadsnämnden genom beslut godkänner detta avtal. Trots att ärendet är av strategisk vikt så tar oppositionen på sig rollen att ta detta beslut utan att gå beslutsvägen om kommunfullmäktige vilket är den gängse gången.”
Rykten har sagt att nämndens beslut ska överklagas. Huruvida detta blir fallet vet jag inte i skrivande stund. Beslutet kan överklagas till Förvaltningsrätten inom 3 veckor från det att protokollet är justerat och offentliggjort.
Det enda som i så fall skulle kunna tänkas bli överklagat är att beslutet ska fattas i kommunfullmäktige. Som jag ser det, så fick samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att helt enkelt verkställa kommunfullmäktiges beslut från den 17 maj. Kommunfullmäktige hade ju fastställt det viktigaste, nämligen fastighetsgränserna och nödvändiga servitut. Markpriser för att genomföra de
fastighetsrättsliga lösningarna torde knappast behöva beslutas av fullmäktige. Men om de styrande partierna verkligen tror på att beslutet skulle ha fattats i kommunfullmäktige så får de väl testa att överklaga…
Men jag undrar om någon i de styrande partierna verkligen gör det, överklagar alltså. Vad skulle de styrande göra om de förlorar en sådan process? Avgå? Vågar de riskera det? De har ju dessutom nyligen förlorat en process i Förvaltningsrätten när jag överklagade deras beslut om en minoritetsåterremiss i kommunfullmäktige… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Det hade varit intressant med ett överklagande, men det vore tråkigt för Magnus Larsson och sikhallsborna. Sådana här överklaganden brukar ta tid och det skulle antagligen innebära att utvecklingen av Sikhall återigen skulle läggas i malpåse. Vilket i och för sig tycks vara helt i linje med de styrande partiernas vilja.
Under tiden kan vi glädjas åt att det äntligen finns en politisk majoritet som vill underlätta för enskilda entreprenörer att utveckla kommunen i de delar som kommunen inte klarar av.
“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Attraktiv och hållbar, även i Sikhall.
==
Några av de senaste bloggarna kring fastighetsrättsliga lösningar:
- ”Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande” – 3 december 2023
- ”Sikhall (1): Återigen samma förslag i SBN” – 2 december 2023
- ”Sikhall 4: Skrivelse till kommunen” – 9 november 2023
- ”Sikhall 3: Vad beslutade KF?” – 8 november 2023
- ”Sikhall 2: Livslånga viten” – 6 november 2023
- ”Sikhall 1: SBN behandlar ärendet” – 31 oktober 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
- ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring” – 19 maj 2023
Lite om stenpiren. Den förköptes/expropierades från mig med tvång. Det var mycket jäv till grund för det beslutet.
Jäv verkar gå som en röd tråd i allt som har med Sikhall att göra. Bläcket hann knappt torka innan kommunen skulle dela ut stenpiren till VSS gratis utan viten. När kommunen renoverade stenpiren kom VDn för nordiska flytbryggor med en stor tung kedja. Jag hjälpte till att lasta av och frågade vad kedjan ska vara till. Det är infästningen till VSS nya flytbrygga. Kedjan gjöts in i stenpiren och ändarna syns än i dag.
En olaglig strandskyddsdispens beviljades till VSS nya brygga, diarienummer finns om någon vill se.
Flytbryggan byggdes aldrig då strandskyddsdispensen var olaglig och påverkade mer än 3500 kvadrat vattenyta och vattendom behövdes. Jag har dessutom ett servitut över stenpiren.
Har man någon form av moralisk kompass och inte är helt skrupulös så förstår man att det inte går att förköpa något för en person och sedan dela ut det till någon annan.
VSS skulle få stenpiren gratis, inga tider, inga viten, ett nyrenoverat trädäck och en ingjuten kedja med i gåvan.
GillaGilla
Det här kan man fundera lite på innan man skriver på något avtal.
Jag får inte köpa marken i aktiebolagsform, marken skall fastighetsregleras in i Sikhall 1:6 dvs samma fastighet som mitt hus ligger på.
Vitena skall följa fastigheten. 360 000 kr om året plus indexuppräkning. Vitena skall betalas efter min död i all evighet om jag inte bygger en
20 000 000 brygga på en viss tid.
Denna brygga skall byggas oavsett om detaljplanen vinner laga kraft eller inte. Om jag skriver på något sådant stryps detaljplanen och allt annat jag kan tjäna pengar på och kvar blir en jättedyr och olönsam brygga. Alternativet är vite i all evighet.
Vad är problemet? Vi ska byta lite mark och justera mellanskillnaden med pengar. Den marken jag lämnar är utan viten.
GillaGilla