Stefan Kärvlings blogg

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på ett inlägg den 7 december, “Byggnadsnämnden och strandskydd”.

Den 23 september 2022 gjorde Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning en tillsyn av Vänersborgs Segelsällskaps fastighet Sikhall 1:22. Det var efter en anmälan 1,5 år tidigare.

Handläggarna från byggnadsförvaltningen var flitiga med anteckningsblocket och kameran, alla misstänkta överträdelser fotograferades. Tillbaka i kommunhuset sammanställdes materialet och en skrivelse till Segelsällskapet (VSS) utformades. Den skickades den 7 oktober 2022. Förvaltningen räknade upp de åtgärder som Segelsällskapet var tvunget att utföra:

• “Ta bort staket”
• “Ta bort grindbom”
• “Ta bort container, uthus, betongrör, övrigt upplag utav metallföremål m.m.”
• “Ta bort altan med staket framför servicebyggnad placerad utanför tomtplatsavgränsning”
• “Ta bort grillkåta”
• “Ta bort lekplats, sandlåda och flaggstång”

Segelsällskapet besvarade och kommenterade föreläggandet den 24 oktober 2022. (Se “Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.) VSS medgav att “anordningarna” på fastigheten inte hade fått någon strandskyddsdispens, men att det inte heller behövdes. Anläggningen hade ju:

“karaktär av allmänt besöksmål för det rörliga friluftslivet.”

VSS hävdade att anläggningens syfte inte var att “hindra allmänheten” utan att:

“välkomna besökare snarare än att avhålla dem från att vistas i området”

Och tillförde ett sista tungt argument:

“Förvaltningen har vidare underlåtit att ta ställning till vilka anordningar som funnits på plats före den nya strandskyddslagen 1975 (t.ex. staket, flaggstång och lekanordningar) och som därmed under alla omständigheter måste betraktas som lagligt tillkomna…“

1975 är det årtal då strandskyddsbestämmelserna började gälla i hela Sverige. Om en fastighet var ianspråktagen före 1975 med t ex ett staket, så får staketet stå kvar även 2023. Om staketet sattes upp 1976 eller senare så ska det tas bort.

Segelsällskapet kompletterade sitt yttrande med en skrivelse daterad den 1 november i år. Även en bilaga med ett antal fotografier lämnades.

Det var alltså hårda bud från Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning. Det krävdes omfattande åtgärder från Segelsällskapets sida för att uppfylla kommunens krav. Och allt skulle beläggas med vite om det inte åtgärdades. Men det sista ordet hade byggnadsnämnden. Det var de som skulle fatta alla beslut.

Och tiden gick…

Efter ytterligare 1,5 år var det dags att fatta ett slutligt beslut, i veckan som gick. Inför sammanträdet fick nämnden som vanligt ett underlag från förvaltningen. Det hade hänt något sedan tillsynen och föreläggandet. Kanske berodde det på svaren och yttranden från Segelsällskapet – kanske berodde det på något annat…

I förslaget till beslut kunde byggnadsnämndens ledamöter läsa:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Oops.

Från föreläggande och hot om vite till att ärendet skulle avskrivas. Vad hade hänt? Ja, det frågade sig nog ganska många, både ledamöter i byggnadsnämnden, boende i Sikhall och bloggare.

Förvaltningen skrev i underlaget bland annat:

“De två byggnaderna är uppförda utan strandskyddsdispens. Dispens har sökts i efterhand för container/förråd samt tak över grillplats.”

Det hade uppförts container/förråd samt tak över grillplats på Sikhall 1:22 – i strid med strandskyddsdispensen. Det var absolut inte tillåtet att göra så. Men VSS sökte alltså strandskyddsdispens i efterhand. Och det tyckte förvaltningen var helt på sin plats och sedermera även nämnden, som beviljade strandskyddsdispensen. I efterhand alltså. Nämnden “förlät” Segelsällskapet.

Byggnadsnämnden skickar ett fantastiskt budskap till alla kommuninvånare från Rörvik till Väne Ryr och ut på Vänersnäs. Bygg som ni vill, blir ni anmälda så ansök om dispens i efterhand.

Och varför inte? Men då måste byggnadsnämnden behandla alla på samma sätt. Och helst också följa lagen…

Byggnadsnämndens skäl för beslutet om dispens i efterhand var:

“Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”

Varför motverkade det inte allmänhetens tillgång till strandområden? Det hade ju uppförts två byggnader vid strandkanten… Det skrev inte nämnden i beslutet.

Och, hör och häpna:

“Särskilt skäl till grund för dispensen är att behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c § pkt 3 MB) samt behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området (7 kap 18c § pkt 4 MB).”

Grillplatsen måste enligt nämnden, och förvaltningen, för sin funktion ligga innanför området, dvs innanför staketet. (Mer om staketet i nästa blogginlägg.) Och inte nog med det. Taket på grillplatsen måste tydligen “ligga vid vattnet” och “behövs för att utvidga en pågående verksamhet”.

Med andra ord menar tydligen byggnadsnämnden att eldar man på ett ställe, som vid grillning, vid t ex en strand, så har man automatiskt rätt att senare få en byggnad på platsen med tak…

Jag tycker också att det är lite intressant att Miljö- och hälsoskyddsnämnden i sitt yttrande skrev:

“Ytan där grillplatsen är placerad utgörs av klippt gräsmatta och saknar värden för växt- och djurlivet.”

Bengt Davidsson på Juta ansågs ha brutit mot sin strandskyddsdispens, och hotades med vite, just för att han hade klippt gräsmattan. Det var absolut otillåtet att klippa gräset för Davidsson, för då privatiserade han marken och stängde därmed ute allmänheten från sin lagliga rätt att fritt ha tillgång till stranden…

Som oppositionell och jobbig vänsterpartist måste jag ifrågasätta hur kommunen behandlar sina invånare. Var finns logiken? Var är likabehandlingen? Och på vilka grunder bryter kommunen i enskilda fall mot både likabehandlingsprincipen och logiken? Och lagen…?

Du kommer inte att få några svar på dessa frågor i nästa blogg – du kommer istället att få fler frågor att fundera över, t ex varför det är ok för vissa att inhägna sin fastighet med ett staket när tomtplatsavgränsningen är fastställd till en enda meter kring byggnaderna på tomten. Och vad som skulle hända om Magnus Larsson gjorde motsvarande kring Sikhalls magasin som också har en tomtplatsavgränsning på en meter längs magasinets långsidor…

Fortsättning följer i inlägget ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

• ”Byggnadsnämnden och strandskydd” – 7 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 2” – 10 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 3” – 28 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 4” – 29 december 2023
• ”Byggnadsnämnden och strandskydd 5” – 2 januari 2024