Stefan Kärvlings blogg

Arena Vänersborg står där den står. Kall. Med is. Taket läcker och det är fukt i väggarna. Marken rör sig och det är sättningar. Fönster går sönder. Och pengarna tickar iväg… Det är räntor och avskrivningar – och låga intäkter.

Arenataket behöver åtgärdas. Det har läckt ända sedan arenan togs i bruk trots ett flertal reparationer. I juni 2023 beslutade kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket. Knappt 2 månader senare, den 9 augusti, redovisade Nordisk Byggskadeutredning (NOBAB) utredningen “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.

Det var ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Rapporten beskriver mycket omfattande skador som behöver omfattande åtgärder. Ändå konstaterade Niklas Johansson på TTELA (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”) helt riktigt att NOBAB inte hade gjort en fullständig kontroll av arenan:

”När alla utvändiga arbeten är färdigställda utförs invändiga inspektioner för att fastställa omfattning av invändiga skador.”

Vad skulle företaget hitta för skador inne i byggnaden? Det är det ingen som vet… Dessutom betonade NOBAB i rapporten:

”I denna undersökning är det inte uttaget några materialprover för mikrobiell analys.”

Mikroorganismer handlar om mögel, alger, svamp eller bakterier som väldigt ofta är förknippade med fuktigt byggmaterial. Är det t ex stora mögelangrepp i arenan? Det måste undersökas menade företaget.

NOBAB slog också fast att det inte gick att fastställa var all fukt i tak och väggar etc kom ifrån. Det var inte säkert att fukten kom utifrån, den kunde också komma från kondens på insidan – eller en kombination av båda. Och i sådant fall hjälper det inte att täta taket. För att få reda på var fukten härstammade skulle det krävas mätningar under ett års tid. Skrev NOBAB.

Många som läste rapporten såg stora kostnader framför sig…

Den 3 maj förra året (2023) behandlade kommunstyrelsen en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Denna begäran avslogs. Vänsterpartiet ansåg att en utredning var viktig, och skrev i sin reservation:

“Utredningens syfte är att ge svar på centralt viktiga frågor innan kommunen går vidare med fortsatta investeringar i Arena Vänersborg. Att göra investeringar som byte av tak mm utan att ha ett ordentligt faktaunderlag och viljeinriktning är inte ansvarsfullt och kan innebära stora onödiga kostnader.”

Kommunfullmäktige ville inte heller se någon utredning. Niklas Johansson på TTELA kommenterade vid ett senare tillfälle, den 30 september (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):

“Det blev nej till pengarna och utredningen sköts på framtiden. Att inte bevilja medlen framstår alltmer som ett misstag. Med tanke på vad Nobabs rapport säger, och inte säger, borde en långsiktig plan för Arena Vänersborgs framtid vara högprioriterad.”

Kommunfullmäktige sa alltså nej till en fullständigare utredning i juni, och avsatte samtidigt 20,8 milj kr till investeringar för att få ordning på Arena Vänersborg. Det var nog ingen som var insatt i arenans problem som trodde att dessa pengar skulle räcka. Det pratades nämligen redan då om 40-60 milj, men NOBAB:s rapport hade ännu inte publicerats.

På samhällsbyggnadsförvaltningen har det under hösten arbetats med hur dessa 20,8 milj kr ska användas så effektivt och bra som möjligt för att åtgärda arenans mest akuta takproblem. Det är dock “bara” dessa pengar som finns till förfogande och förvaltningen får helt enkelt anpassa åtgärderna utifrån det – oavsett om behoven av åtgärder är större och kostsammare.

Förvaltningens arbete är nu klart och beslut har fattats om upphandling. Beslutet togs av samhällsbyggnadsutskottet och inte av samhällsbyggnadsnämnden. Arenan diskuterades i och för sig på nämndens senaste sammanträde (18 januari). Det var i samband med en information om Mål- och resursplanen för 2025. Jag är dock osäker på vad som sades om upphandlingen och den kommande investeringen. Diskussionen gav inte några avtryck i protokollet. Det fanns inte heller något skriftligt underlag inför sammanträdet kring årets investering i taket.

Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 11 januari (2024) att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att:

“påbörja en upphandling av takduksomläggning på Arena Vänersborg”

I en tjänsteskrivelse daterad 21 december 2023, som ligger till grund för upphandlingsbeslutet, framgår vad som ska åtgärdas:

• “Lägga på en ny takduk ovanpå den befintliga. 1,5 mm tjock (befintlig duk är 1,2 mm tjock)
• Nya fästen som sitter ca 1 m i horisontell riktning, istället för 2 m som på befintliga fästen.
• Borttagande av alla befintliga genomföringar. För att snöras inte ska kunna förstöra dessa. Genomföringarna kommer att sitta på fasaden istället för på taket.
• Ny vinkel på södra taket ovan pressläktare. Detta för att minska snöfickan på taket.
• Snörasskydd byggs permanent över ingångarna på södra sidan, för att skydda människor från snöras.
• Staket mellan de permanenta snörasskydden kommer att byggas för att skydda människor från snöras. Staketen kommer att hindra människor från att gå närmast byggnaden, inte stoppa all snö. Staketet blir av typ Gunnebo och kommer eventuellt att behöva lagas vid större snöras.”

Antagligen räknar, och hoppas, samhällsbyggnadsförvaltningen med att dessa åtgärder ska vara tillräckliga för att arenan ska kunna användas i ytterligare 8-10 år. Det är i varje fall min gissning. De intresserade och/eller kritiska skulle kunna jämföra åtgärderna med den beskrivning av brister som NOBAB gjorde i sin utredning – “Arena Vänersborg – Kontroll av takkonstruktion och inläckage” med fotobilaga.

Det är i varje fall helt klart att det som Niklas Johansson skrev i TTELA fortfarande stämmer (se “Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”):

“Inga pengar är avsatta till att åtgärda problemen med fasaden eller invändiga skador eller för att undersöka kondensproblemen.”

 Och om vi på det lägger till att insatta personer påstår att det är arenans konstruktion som har lett till denna fukt- och kondensationproblematik och att det är för “klena lösningar”, så ser vi kanske ännu större kostnader i en nära framtid…

Det är alltså helt uppenbart att de investeringar som ska göras i år inte åtgärdar alla de problem som finns med Arena Vänersborg.

Kostnaden för takduksomläggningen är satt till 17 milj kr. Till det kommer också projektering för 2 milj samt 3 milj kr till nya armaturer ovan isen.

“Armaturerna över isen är idag lysrörsarmaturer. Lysrörsarmaturer slutar att tillverkas och förbrukar mycket energi. Därför sätts ny LED-belysning upp. Dessa sätts i en rak linje över planen på ca 16 meters höjd.”

Arbetet med de nya armaturerna ska utföras under perioden 29 april-6 juni 2024, medan tiden som är avsatt för projektet med takduksomläggningen är mellan 1 april-20 december 2024. Om det går att använda arenan under tiden framgår inte av handlingarna. För övrigt är inte ansökan om bygglov godkänd än. (Tillagt 14/2: Läs om hur det gick med bygglovet – ”Arenan fick inget bygglov”.)

Jag noterar också att det i ovan nämnda tjänsteskrivelse står:

“Övrigt: Solceller på taket på Arenan är utredd och pga avsaknad av åskledare så godkänner inte försäkringsbolaget att vi applicerar solceller på taket. Kostnaden för enbart åskledare bedöms till ca 3,5 miljoner kronor.”

Det är alltså en upphandling på gång för att åtgärda de mest akuta bristerna i arenan. De ska åtgärdas för max 17 milj kr (av de 20,8 milj som kommunfullmäktige har bestämt). Förhoppningen är då att åtgärderna ska leda till att arenan kan användas som den alltid har gjort, dvs huvudsakligen bandy, i ytterligare några år. Om man har tur kanske 8-10 år. Jag vet inte om det är möjligt, men om det vore det så måste med all sannolikhet åtgärderna göras om igen efter denna period. Det är de flesta överens om.

Uppenbarligen räknar de styrande politikerna, och möjligtvis också de involverade tjänstepersonerna, med att de problem som NOBAB pekade på inte behöver varken undersökas eller åtgärdas de närmaste åren. Det är mitt antagande, eftersom jag inte har sett något annat underlag än tjänsteskrivelserna ovan. Men vem vet, det kanske finns andra tankar…

En stor fara, och risk, är att de beslutade investeringarna och åtgärderna inte räcker till för att driva arenan ens de närmaste åren. Många befarar att de andra problemen, t ex de som beskrivs av NOBAB, tämligen snart pockar på snabba och nödvändiga åtgärder. Kostnaderna blir då självklart större. Men inte bara det. Framtida investeringar och åtgärder skulle kunna innebära att årets åtgärder till stor del skulle behöva göras om. En stor del av årets investering skulle därmed kunna bli bortkastad. 

Samma personer som är kritiska till årets investeringar menar att de totala kostnaderna skulle kunna hållas nere om man från början, redan i år, börjar åtgärda allt på en gång – planerat och systematiskt. Och för att kunna göra det krävs självklart att alla mätningar, undersökningar och utredningar görs. Det finns till och med de som hävdar att arenans livslängd skulle kunna utökas till 25-30 år om alla nödvändiga investeringar görs nu. Då kanske också arenan skulle kunna användas på fler sätt än för närvarande. Kostnaderna för en större ombyggnad av arenan skulle gissningsvis uppgå till 60 milj kr…

Det måste påpekas att mycket kring arenans tillstånd och kostnader är ytterst osäkert och till stor del spekulationer. Det enda säkra är väl bara NOBAB:s utredning och den lugnar knappast varken bandyälskare eller ekonomer. Eller byggnadstekniker. Och definitivt inte politiker – och kommuninvånare…

Det enda som kan räta ut frågetecknen är en ordentlig utredning. Men det tåget verkar ha gått. Det innebär, som jag ser det, att det finns en betydande risk att kostnaderna för Arena Vänersborg skulle kunna närma sig ett tresiffrigt miljonbelopp…

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har mer information och kunskap än vad som tycks vara offentligt nu, torde det vara en hyfsat bra idé att upplysa politiker och kommuninvånare om hur Arena Vänersborgs framtid ser ut och hur de långsiktiga kostnaderna ter sig.

Slutligen. Det finns de som vill riva arenan. Det är emellertid inte en fråga som Vänsterpartiet driver.