Arkiv

Archive for mars, 2024

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (3)

3 mars, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (2)”.

Davidsson och juristen från Kjällgrens i Trollhättan räknar upp fler skäl till att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ska pröva om Mark- och miljödomstolen (MMD) har dömt rätt. 

Det är inte bara bron som Davidsson menar innebär ett betungande villkor. MMD menar att Davidsson ska markera tomten mot öster, dvs längs den streckade linjen på gräsmattan till höger mot älven:

“I denna del bedömer mark- och miljödomstolen att det är nödvändigt att markera tomtplatsavgränsningen i öster med staket, häck, mur eller liknande så att det framgår för allmänheten vilket område som är allemansrättsligt tillgängligt.”

Davidsson anför att ett staket är ett oskäligt betungande villkor för strandskyddsdispensen. Han menar även att ett sådant betungande villkor inte ska ställas upp eftersom åtgärden inte har ett direkt samband med föremålet för dispensprövningen.

Det är framför allt anmärkningsvärt att MMD har missat en dom i MÖD från 2017 (M 6607-16). I domen slog MÖD fast att om det föreligger en naturlig avgränsning så skall inte dispensen villkoras av exempelvis staket. Och enligt MMD, och även Länsstyrelsen, så finns det en naturlig avgränsning på Juta.

MMD skriver i domen:

“Enligt domstolens bedömning utgör grusvägen framför bostadshuset en naturlig avgränsning av tomten.”

Juristen drar den ofrånkomliga slutsatsen:

“För Davidsson som enskild framstår det som att mark- och miljödomstolen använder argumentet om att tomtplatsen är avgränsad när det passar deras slutsats, och undviker den i andra fall.”

Och den slutsatsen kan man ju förstå. Mark- och miljödomstolen måste ju endera mena att vägen med lyktstolparna inte utgör en naturlig avgränsning eller att den har satt upp villkor som inte har lagligt stöd…

Personligen har jag svårt att föreställa mig hur det skulle se ut med “staket, häck eller mur” strax nedanför grusvägen och lyktstolparna. Det torde inte heller vara helt lätt att sätta upp t ex ett staket i det relativt branta partiet. Eller en mur…

Det finns, som alla som vandrat förbi Juta har sett, fem ljuspollare nere vid älven. Davidsson har satt upp dem för att dels markera den traditionella vandringsleden förbi Juta och dels sprida ljus för dem som passerar Juta på mörka kvällar och på vinterhalvåret.

Byggnadsnämnden skrev följande om pollarna i sitt beslut:

“Bro och pollare hade av flera upplevts som en kommunal anläggning för att tillgängliggöra gångstråket.”

Tänk att människor som gick förbi Juta tyckte att bron och pollarna var så bra att de tog för givet att det var kommunen som hade satt upp dem. Och så var det Davidsson…

Mark- och miljödomstolen gör en helt annan bedömning än vänersborgarna:

“de fem ljuspollarna nere vid vattnet har en privatiserande effekt och riskerar att ha en avhållande verkan på allmänheten.”

Visst är Länsstyrelsen och MMD satta att tolka Miljöbalken i strandskyddsärenden, men lagen kan tolkas på flera sätt. (Det har väl mina blogginlägg visat?) Det handlar ofta om bedömningar och de blir ju inte mindre subjektiva om det också bortses från MÖD:s prejudicerande domar… Men är dessa bedömningar från MMD, och Länsstyrelsen, representativa för vad den allmänhet tycker som strandskyddslagstiftningen är tänkt att gynna och gagna?

Davidsson bestrider vidare i överklagandet Mark- och miljödomstolens bedömning att Juta har använts som jordbruksmark. (Se “Juta i Mark- och miljödomstolen (2)”.) Han har tidigare lämnat skrivelser och bevisning om detta, bland annat Lave Thorells och flera andras vittnesmål. Det verkar inte som om MMD har lagt någon större vikt vid Thorells vittnesmål och inte ens noterat de andra. MMD går på Länsstyrelsens “bevisning” och den utgår endast från några flygfoton. (Jag har kommenterat flygfotografierna mycket utförligt i blogginlägget “Juta: Länsstyrelsens fotobevis”.)

I överklagandet kommenteras flygfotografierna:

  • “Flygfotot 1977 visar inga tecken på att fastigheten används som jordbruksmark.
  • Flygfotot från 1982 ger endast stöd för att säga att det ser ut som att fastigheten har klippts på samma gång som den närliggande marken.
  • På flygfotot från 1987 framgår det tydligt att fastigheten särskiljer sig från omgivande jordbruksmark i sitt utseende och att den är tydligt avgränsad.
  • Flygfotona från 1995 och 2001 är så suddiga att Davidsson menar att de varken pekar åt det ena eller andra hållet.”

Det är nästan pinsamt hur MMD kan anse att de suddiga flygfotona övertrumfar vittnesmålen och andra fotografier. Samtidigt kan jag inte låta bli att konstatera att Länsstyrelsens bedömning av de suddiga flygbilderna på Juta, som övertas av MMD, skiljer sig helt och hållet från tolkningen av de lika suddiga flygfotona från Sikhall 1:22. På Sikhall kom Länsstyrelsen till en helt annan tolkning och bedömning. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) Länsstyrelsen måste definitivt fundera några varv till på hur de bedömer samma “bevismaterial”. Det är grundläggande i svenskt rättsmedvetande att alla behandlas lika…

Davidsson och juristen från Kjällgrens ifrågasätter MMD:s bedömning att området inte kan anses ha varit kontinuerligt och lagligt ianspråktaget som tomtmark. De menar att Juta har varit just ianspråktaget, och dessutom inhägnat på ett sådant sätt att passage varit omöjlig förutom längs med strandkanten och över spången.

Davidsson hänvisar till en intressant dom i MÖD (M 5713-21). I domen framhålls att staket har hindrat och avhållit allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.

“Davidssons fastighet har i alla tider omgärdats av ett staket så som det nu ser ut. Det är inte möjligt att passera fastigheten på annat sätt än genom öppningen i staketet och har heller aldrig varit det. Några omständigheter som har medfört att allmänheten har uppfattat det så är troligen huvudbyggnadens dominerande läge, att området varit inhägnat, och det korta avståndet ned till strandkanten.”

Davidsson hänvisar till ytterligare en dom i MÖD (M 6607-16).

Det är för övrigt intressant att flera av dessa hänvisningar till prejudicerande domar i överdomstolen (MÖD) finns med i Davidssons yttrande till MMD, men MMD kommenterar inte alls domarna. Det är därför omöjligt att förstå hur MMD resonerar och varför domstolen bortser från de prejudicerande domarna.

Fortsättning följer inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (4)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (2)

1 mars, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”.

Bron som Davidsson har satt upp på fastighetens norra sida får ett stort utrymme i Davidssons överklagande av Mark- och miljödomstolens (MMD) dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Bron är viktig i det här målet, på flera sätt. Davidsson vill inte bli tvingad att sätta upp och underhålla en bro utan att få något tillbaka. Han har anlagt bron frivilligt och av god vilja, och som en kompensationsåtgärd. Kompensationsåtgärd innebär att Davidsson anlägger bron över det djupa diket, som kompensation, för att han i gengäld ska få behålla en del av gräsmattan som sin privata tomt.

Byggnadsnämnden i Vänersborg hade med bron i sitt beslut den 7 mars 2023. Bron var ett villkor för nämndens beslut om tomtplatsavgränsning:

“Fastighetsägaren (Bengt Davidsson; min anm) har meddelat att denne gärna lägger dit bron igen om tomtplatsen fastställs enligt ansökan och har själv framfört idén med att villkora dispensen med att en bro anordnas.”

Bron var inte på plats när handlingarna till byggnadsnämndens sammanträde skrevs.

I sitt beslut menade byggnadsnämnden vidare att om bron inte var på plats, vilket innebar att allmänheten inte kunde passera Juta, så skulle följande gälla:

“Om bron, av någon anledning skulle vara ur funktion kompletteras dispensen även med att passage ska kunna ske på befintlig väg och vidare norrut, på det sätt som passage ändå har skett tidigare.”

Byggnadsnämnden 7 mars 2023

Passagen skulle i sådana fall ske vid de gröna pilarna. (Se flygfotot ovan.)

Både Davidsson och byggnadsnämnden var eniga om att betrakta bron som en kompensationsåtgärd enligt Miljöbalken 16 kap 9 §. Därför beslutade nämnden enligt den ansökan om strandskyddsdispens som Davidsson hade lämnat.

I den dom som MMD avkunnade 2024 så ligger den nordvästra delen av fastigheten inom tomtplatsavgränsningen, dvs den är privat och inte allemansrättslig tillgänglig.

MMD 15 januari 2024

Det betyder att det inte är möjligt att passera “diket” på den nordvästra delen av fastigheten, och inte heller någon annanstans. Det enda stället att passera diket och därmed Juta är över bron… Så när MMD skriver i domskälen att ”området är av betydelse för det rörliga friluftslivet” så är den enda anledningen till det att Davidsson själv upprätthåller passagen.

MMD ändrar byggnadsnämndens beslut om tomtplatsavgränsning utan att nämna något om bron. Davidsson och Kjällgrens antar att MMD därmed menar att bron ska vara kvar enligt byggnadsnämndens beslut. De ifrågasätter detta, eftersom Davidsson villkorade att bron skulle finnas på plats om och endast om nämnden gick Davidsson till mötes och flyttade ner tomtplatsavgränsningen mot älven i öster. (Vilket byggnadsnämnden alltså gjorde.)

MMD har, menar Davidsson, genom att inte nämna bron i sin dom i praktiken försämrat tomtplatsavgränsningen jämfört med 2018, som har vunnit laga kraft:

“Det kan, eftersom dispensen från 2018 inte villkorades med att passage var tvunget att medges norr om bostadshuset eller genom ett krav om att bro skulle anläggas och upprätthållas, konstateras att varken kommun, länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen ansåg att verksamheten medförde sådana intrång i allmänna intressen att särskilda åtgärder för att kompensera för detta skulle åläggas fastighetsägaren.”

Davidsson undrar vad som har ändrats sedan 2018 eftersom strandskyddsdispensen enligt MMD har fått helt andra, och nya, villkor än vid den tiden. Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom det nu 2024 handlade om en omprövning av den tidigare beviljade dispensen med tomtplatsavgränsning – inte om någon ny ansökan på grund av någon ny eller utökad verksamhet av något slag. Då kan rimligen inte, helt plötsligt, en tidigare beviljad tomtplatsavgränsning medföra större intrång i allmänna intressen. Det finns helt enkelt ingen grund för MMD:s ändrade inställning i frågan om bron.

Davidsson och Kjällgren skriver vidare:

“Under alla förhållanden måste det eventuella intrånget som en utökad tomtplatsavgränsning utgör anses försumligt i jämförelse med de omfattande villkor som har uppställts i beslutet…”

Davidsson och juristen återknyter till kritiken av MMD:s formella fel (se “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”):

“Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade att självständigt pröva dessa villkor utan att Davidsson lyfte frågan, men har underlåtit att göra det. Davidsson har dessutom anfört att åtminstone villkoret om bro skall tas bort, men mark- och miljödomstolen har ändå inte prövat frågan.”

Davidsson och hans juridiska ombud menar att strandskyddsdispensen har:

“villkorats av betungande villkor i form av en kompensationsåtgärd utan att han har fått någonting i gengäld.”

Och fortsätter med att tydligt visa sin besvikelse:

“Det ifrågasätts kraftigt att det finns stöd i miljöbalken för att en fastighetsägare genom betungande villkor skall säkerställa att det rörliga friluftslivet kan fortlöpa på det sätt det alltid har gjort utan att det skulle vara tal om någon kompensationsåtgärd.”

Davidsson avslutar diskussionen om bron med:

“Det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen har dömt rätt och det finns synnerliga skäl att ta upp målet till prövning.”

De betungande villkoren omfattar även ett staket, men mer om det i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (3)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, strandskydd