Stefan Kärvlings blogg

En lärdom jag fick som lärare var att omröstningar i klassrummet kunde bli helt fel och missvisande.

Omröstningen som fick mig att “tänka till” handlade om en skolresa. Klassen hade tre förslag. Det var som jag såg det två populära alternativ, Liseberg och Skara Sommarland, och ett som i mina ögon verkade vara mindre populärt, Vattenpalatset. Eleverna fick rösta på ett vanligt ”traditionellt” sätt, dvs var och en hade en röst och den fick de placera på något av alternativen. Röstningen var sluten.

Liseberg och Skara Sommarland fick vardera 8 röster och Vattenpalatset fick 9 röster. Det utbröt ett smärre kaos i klassrummet. Flera elever protesterade och sa att de inte ville åka med till Vattenpalatset. Men herregud, sa jag lite irriterad, vi har ju röstat och Vattenpalatset fick flest röster. Eleverna höll inte med, men hade svårt att motivera varför inte alternativet som fick flest röster skulle vinna.

Jag funderade, det låg mycket i vad eleverna förde fram. Och det var, som jag uppfattade det, antagligen en majoritet av eleverna som inte ville åka till Vattenpalatset. De flesta ville hellre åka till Liseberg eller Skara Sommarland.

Det fanns information på nätet om omröstningar, andra hade långt före mig haft samma funderingar. Det visade sig att det fanns andra sätt att rösta som var betydligt mer rättvisande när det fanns tre eller flera alternativ. Det jag fastnade för var en metod som gick under namnet “Approval Voting” (godkännandevotering). Det var en metod som var lätt att förstå och genomföra.

I Approval Voting får varje väljare rösta på så många alternativ den vill, istället för att bara välja ett. Varje röst räknas som ett ”godkännande”, och alternativet med flest röster (godkännanden) vinner.

Fördelen med detta sätt att rösta är uppenbar. Väljare kan visa sitt stöd för alla alternativ de gillar, vilket minskar risken att ett mindre populärt alternativ vinner på grund av splittrade röster. Det garanterar att det alternativ med bredast stöd vinner.

Jag testade metoden efter att ha fått klassens godkännande, även om några som ville åka till Vattenpalatset muttrade. Omröstningen genomfördes och resultatet blev – en annan vinnare! Liseberg fick 16 röster, Skara Sommarland 14 och Vattenpalatset 12. Och det tyckte klassföreståndaren ifråga var ett bra alternativ. Liseberg var ju inhägnat…  ;)

Jag lärde mig något viktigt om omröstningar, och förhoppningsvis gjorde klassen det också. Tyvärr är det alltför många som inte har varit med om omröstningar om skolresor…

Inom parentes kan jag tycka att de länder som har val i två omgångar, t ex presidentvalen i Frankrike, har tänkt lite i Approval Voting-banor. (I första omgången deltar samtliga kandidater, medan i omgång två bara de två kandidater som får flest röster i första omgången.)

I december ska byggnadsnämnden i Vänersborg ha en omröstning om ett pris som är statusfyllt. Nämnden ska utse vem som ska få kommunens nyinrättade “Byggnadsvårds- och arkitekturpris”. (Jag har beskrivit bakgrunden till priset samtidigt som jag motiverade min nominering – se “Sikhalls Magasin nominerat till pris”.)

Det kom, enligt Vänersborgs kommuns hemsida, in 17 förslag från både byggherrar och allmänhet. Fem projekt gick vidare till den slutliga omröstningen. (Fotografierna har jag knyckt från hemsidan.)

1. Elisabeths Port i Vänersborg
   
   
2. Drottninggatan i Vänersborg (är det en byggnad?)
   
   
3. Atri i Sikhall (Solvarms nybyggda naturhus i Sikhall)
   
   
4. Sikhalls magasin
   
   
5. Holmängenskolan i Vänersborg
   
   

Omröstningen ska ske i byggnadsnämnden den 9 december. Jag antar att den sker enligt den gamla orättvisa och mindre demokratiska metoden – en person en röst.

Jag fruktar därför att resultatet av omröstningen kan bli densamma som för skolresan. Det skulle kunna bli så att t ex Elisabeths Port får flest röster trots att en majoritet i nämnden vill att ett av de två Sikhallsalternativen, Magasinet eller Atri, är förtjänta av priset. Men de rösterna splittras och Elisabeths Port som tredje populärast alternativ får priset.

Det var alltså ett exempel även om jag inte sticker under stol med att jag själv skulle vilja se att Sikhalls magasin (se ”Magnus räddar Sikhalls magasin!”) eller Atri får priset (se ”Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”). Det är inte bara byggnaderna och arbetet bakom som motiverar priset. Det är två personer, Magnus Larsson och Anders Solvarm, som till stor del drivs av ideella och osjälviska motiv – den ene av kulturhistoriska och den andre av miljömässiga. Det är också två personer som har motarbetats kraftfullt och under lång tid av Vänersborgs kommun. Skulle någon av dem vinna byggnadsvårds- och arkitekturpriset skulle det värma ett oppositionellt politikerhjärta… (Det är redan ganska varmt, de har ju båda gått till final…)

Egentligen tycker jag att Byggnadsvårds- och arkitekturpriset borde delas upp så att båda fick var sitt pris. Magnus Larsson skulle få Byggnadsvårdspriset för sitt arbete med magasinet och Anders Solvarm Arkitekturpriset för Atri.

Priset består för övrigt av en plakett och ett diplom. Det delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande i början av nästa år. Att dela ut priset till en byggnad i Sikhall vore också ett utmärkt sätt för Vänersborgs kommun att visa att kommunen inte bara består av Vänersborgs stad…

PS. Sent omsider så hade TTELA den 8 december en artikel om ”Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” – se ”Här är de nominerade till Vänersborgs arkitekturpris”.