Arkiv
BUN: Budget 2026 (1/2)
På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.
Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…
En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.
Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)
Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek.
Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. - Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
- I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
- Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
- I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.

- I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
- I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
- En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.- En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje
kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.
Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.
Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…
Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.
Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.
Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…
Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:
“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”
Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:
“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”
Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.
Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…
Förvaltningen resonerar vidare:
“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”
Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.
“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”
Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…
Denna resultaträkning finns med i underlaget:
Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.
Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor.
De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.
Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.
Företagscentrum på Norra skolan?
I “Utredning Norra skolans lokaler” från november 2023 står det:
“Byggnaderna har synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vissa av byggnadsminnesklass.”
Norra skolan står där den står. De förnämliga skolbyggnaderna från 1899 respektive 1917 med de höga kulturhistoriska värdena vägrar på något sätt att ge upp trots att Vänersborgs kommun har tillåtit de fina gamla byggnaderna att förfalla. Det bristande underhållet och misskötseln av Norra skolan anmäldes till byggnadsnämnden i december 2021.
I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 8 kap 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och
byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. Ett år senare hade ingen aktiv handläggning av tillsynsärendet påbörjats – och jag tror inte att det gjordes senare heller.
När kommunfullmäktige den 13 mars 2024 beslutade att flytta eleverna på Norra skolan till Holmängens skola (se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”) så var en av anledningarna att det skulle kosta 120 milj kr att renovera Norra skolan.
Och det trots att taken på skolan hade åtgärdats till en kostnad av totalt 7,9 milj kr.
Kommunfullmäktige fattade strax därefter ytterligare ett beslut om Norra skolan. Den 15 maj 2024 beslutades om en fördjupad utredning av Norra skolans lokaler. Det hade gjorts en utredning (se ovan), men den kom fram till att en ny borde tillsättas. Den nya utredningen skulle ta reda på:
“investeringsbehov och hyresnivåer för anpassning av lokalerna vid Norra skolan för användning till ett eller flera av alternativen förskola, musik- och kulturskola samt daglig verksamhet.”
I underlaget stod det tydligt också att utredningen skulle undersöka:
“om det är möjligt att nyttja byggnaderna med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning”
Det framkom dock inte i fullmäktiges beslut.
Den 3 januari i år var utredningen klar – “Utredning – verksamhetsanpassning Norra skolan”. Den utfördes av What Arkitektur. Syftet var alltså att utreda hur befintliga lokaler på Norra skolan kunde verksamhetsanpassas till musik- och kulturskola (kultur- och fritidsnämnden), förskola (barn- och utbildningsnämnden) respektive daglig verksamhet (socialnämnden).
Utredningen beskriver de tre olika alternativen på följande sätt:
“Kulturskola: En kulturskola där musikskolan och delar av gymnasiets estetiska program flyttar till Norra skolan, vilket skapar en kulturell knutpunkt för musik, teater, dans och bild. Eventuellt kan en kulturinriktad del av daglig verksamhet ingå, t.ex. bildskapande, teater eller musik anpassat för brukare med särskilda behov.”
“Förskola: Slottet omvandlas till en förskola som utnyttjar nästan hela nedre tomten som lekyta utomhus. Övre gården viks för parkering. Utformningen behöver fokusera på säker inhägnad, lekvänlig utomhusmiljö och genomtänkt vertikal transport då verksamheten delas på flera plan. Verksamheten passar inte ihop med daglig verksamhet.”
“Daglig verksamhet: Byggnaderna anpassas för att tillgodose behoven hos daglig verksamhet, med lokaler som stödjer en rad olika aktiviteter. Rum kan inredas för att inkludera plats för gaming, trädgårdsarbete, samt kreativa verkstäder som bild och form. Samtidigt kan vissa delar av byggnaden användas för socialtjänstens behov, såsom kontor och mötesrum för individuella samtal.”
Utredningen är mycket utförlig med skisser på hur byggnaderna kan organiseras för de tre verksamheterna och arkitekterna har faktiskt också gjort detaljerade ritningar. Det har gjorts brandgenomgångar, tillgänglighetsbeskrivningar, beskrivningar av nödvändiga byggnadsingrepp och getts viktiga råd och synpunkter. Som t ex att en förskola inte skulle passa ihop med daglig verksamhet.
Utredningen konstaterar att det blir dyrt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Norra skolan. Byggnaderna passar helt enkelt bäst till skola… Ombyggnader till något av de tre (andra) alternativen innebär att bygga nya väggar för att få mindre rum (med bra akustik) till kulturskolan och riva gamla väggar och ersätta de bärande väggarna med stålbalkar, till en danssal, så är det naturligtvis inte förvånade att det blir stora kostnader.
Kostnaderna för de olika alternativen beräknas för kulturskolan till nästan 105 milj kr. I det alternativet utnyttjas i stort sett samtliga byggnader, det krävs endast 2,3 milj kr för “renoveringsbehov för ej verksamhetsanpassad yta”. En eventuell förskola skulle inrymmas i en av byggnaderna, “Slottet”. Kostnaden skulle då “bara” bli 46,6 milj kr. Men skriver utredningen, renoveringsbehovet för de andra “ytorna” ligger på drygt 77 milj kr. Utredningen beräknar slutligen att kostnaden för daglig verksamhet skulle hamna på ungefär 89 milj kr och 23 milj för “ej verksamhetsanpassad yta”.
What Arkitektur visar med sin utredning att det är möjligt att rent praktiskt och tekniskt bygga om Norra skolan till kulturskola, förskola eller daglig verksamhet. De tre olika alternativen skulle bli dyra, kostnaden per kvadratmeter oavsett användning beräknas bli ungefär densamma som att bygga helt nya lokaler. Ombyggnation, renovering och verksamhetsanpassning av Norra skolan kommer med andra ord att resultera i höga hyror för de olika nämnderna. Och det är klart, det är inte till hyror för lokaler som nämnderna i första hand vill använda sina ekonomiska medel.
What Arkitektur har inte, vad jag kan se, utrett möjligheten:
“med en mindre omfattande renovering för att få till en kostnadseffektivare lösning.”
Antagligen fick arkitekterna inte det uppdraget av kommunen…
Hela historien om Norra skolan har skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. I varje fall om man ser det från perspektivet att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Norra skolan är ju byggd som skola och byggnaderna skulle enligt arkitekterna, och andra, också fungera bäst som skola även fortsättningsvis. Det skulle behövas en förskola och skola i centrala Vänersborg. Det bor ungefär 8% av kommunens barn i innerstan (RegSo, Statistiska Centralbyrån) och det finns bara en förskola (Gasverksgatans förskola) och ingen F-6-skola…
Ibland tror jag att de styrande partierna sedan flera år har haft en agenda av att lägga ner Norra skolan som skola.
Vad ska man annars tro när man läser sidan 11 i socialdemokraternas kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026?
“Lokaler för småföretag kan skapas i s.k. företagscentra. Ett sådant kan till exempel skapas vid Norra skolan, som är ur arbetsmiljösynpunkt utdömt för skoländamål.”
“Lokaler för småföretag” i stället för en förskola eller F-6-skola för barnen… Hur länge har socialdemokraterna haft denna idé?
Nu på fredag(!), den 11 april, sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Ett av ärendena är att nämnden ska ta ställning till ett yttrande om What Arkitekturs utredning. Yttrandet handlar enbart om det alternativ som barn- och utbildningsnämnden är inblandad i – förskola i Norra skolans lokaler? Jag återkommer till detta yttrande.
Anm. Niklas Johansson har i TTELA skrivit en sammanfattning av utredningen – se “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”. Dessutom har TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrivit en ledare om Norra – se “Dags att ge upp om Norra skolan – sälj den i stället”.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”.
KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP
Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Mötet blev lika långt som förväntat, eller kanske, befarat. Ordförande Benny Augustsson (S) öppnade sammanträdet kl 08.30 och avslutade det kl 17.09.
Kommunstyrelsens sammanträde var fullspäckat med information. Det var ju bland annat bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen och två av de kommunalförbund som kommunen är medlem i presenterade sina bokslut. Föredragningarna var strukturerade, tydliga och intressanta. Presentatörerna var utan undantag mycket professionella.
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för dagordningen och några av de ärenden som kommunstyrelsen behandlade och avgjorde igår, dvs ärenden som inte skulle vidare till kommunfullmäktige. (Se “Mycket tungt KS imorgon”.)
Det blev diskussioner kring några av ärendena och det var kanske inte helt överraskande att det var åsikter och yrkanden från Vänsterpartiet, och även Medborgarpartiet, som stod i centrum. Det brukar vara så… Nu kommer några av dessa ärenden att behandlas på dymmelonsdagen, dvs på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 april. Då får alla kommuninvånare möjlighet att höra diskussionerna via direktsändningen på webben eller lyssna på dem i efterhand. Alla kan naturligtvis också närvara på plats, dvs se och höra sammanträdet direkt i kommunhuset.
Tillsätta och avskeda kommundirektör
Vänsterpartiet ville återremittera frågan om vem eller vilka som ska fatta beslut om att tillsätta och avskeda en kommundirektör. Observera att det handlade om vad som står i en delegeringsordning. Det är inte aktuellt att kommunen ska byta kommundirektör. (Som Trollhättan nyligen gjorde.) V anser att det finns skäl att hela kommunstyrelsen fattar sådana beslut och inte bara en enda person, dvs kommunstyrelsens ordförande.
Vänsterpartiet tyckte att Personal- och förhandlingsutskottet (PFU), som bereder delegeringsordningen, skulle titta på denna fråga “ytterligare ett varv”. Det borde egentligen redan ha gjorts på grund av ett initiativärende i KS från James Bucci (V) i september 2019.
(Det var i samband med turbulensen kring avskedandet av den dåvarande kommundirektören. Det kan du läsa om i Buccis blogginlägg “Why was Pascal Tshibanda made to leave?”. Inlägget är på svenska trots rubriken.)
James Buccis (V) initiativärende hade följande lydelse:
“Utifrån uppsägelsen den 2 september 2019 av kommundirektör Pascal Tshibanda och brist på tillfredsställande information till kommunstyrelsens ledamöter som förklarar bakgrunden till uppsägelsen finner jag att jag vill initiera ett ärende hos kommunstyrelsen där vi tar ställning till nuvarande delegeringsuppdraget att tillsätta och avsätta kommundirektören.”
Och faktum är att Bucci fick svar av den då nyblivne ordförande i KS Benny Augustsson (S):
“James Bucci (V) har den 15 september 2019 inkommit med en begäran att initiera ett ärende på kommunstyrelsen rörande kommunsytrelseordförandes rätt i kommunstyrelsen att tillsätta och entlediga kommundirektören. Som en
följd av Buccis inlaga har undertecknad denna dag gett förvaltningen i uppdrag att i samband kommande översyn av delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor beakta Buccis skrivelse. Ärendet har fått dnr KS 2019/385.”
Sedan hände ingenting. Och ingenting. Förrän igår då. Eller inte…
Det var bara Medborgarpartiet som höll med Vänsterpartiet. Inget av de andra partierna gjorde det. Det blev inte ens en återremiss för att “beakta Buccis skrivelse”… Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.
Prins motion om ungas inflytande
Och på tal om initiativärenden. Cecilia Prins (L) motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken” skulle enligt KSAU:s (=kommunstyrelsens arbetsutskott) förslag avslås. Och så blev också fallet. Mest på grund av diskussioner innan ärendet t ex under en ajournering. Cecilia Prins bestämde sig då för att “strunta” i motionen och återkomma till nästa sammanträde med ett omformulerat yrkande, i form av ett – initiativärende…
Vänsterpartiet ville som enda parti bifalla Ida Hildingssons (V) och Vänsterpartiets motion om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi”. Dagen, den 15 mars, infördes 2022 av FN:s generalförsamling. Det var efter terrordådet i Christchurch på Nya Zeeland samma datum år 2019 då 51 människor dödades och minst 40 skadades. (Se Wikipedia “Moskéattacken i Christchurch”.)
Kommunstyrelseförvaltningen som hade berett motionen ansåg att den skulle bifallas, och skrev bland annat:
“Med utgångspunkt i Vänersborgs kommuns vision och sättet som kommunen på olika sätt tar ställning för mänskliga rättigheter och allas lika värde erkänner Vänersborgs kommun redan idag vikten av att bekämpa orättvisor och diskriminering, så som islamofobi.”
Motionen ska behandlas i kommande kommunfullmäktige. Vi får se om något parti kommer att ändra sig eller om det fortfarande bara blir Vänsterpartiet som bifaller motionen.
Motion om fri ledsagning och ledsagarservice
Ida Hildingsson (V) hade också lämnat in en motion om att införa fri ledsagning och ledsagarservice. Hildingsson yrkade:
“Vänersborgs kommun inför fri ledsagning/ledsagarservice på prov för Vänersborgare berättigade till insatserna, även kallat “Laholm-modellen”, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett permanent införande”
Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) var positivt till motionen utifrån att Funktionsrätt Vänersborg var det. Socialnämnden ville dock att motionen skulle avslås och det reserverade sig Johan Olsson (V) mot. Kommunstyrelsen föreslog även den att fullmäktige ska avslå motionen. Och då satte jag mitt namn under Johan Olssons reservation och lämnade in den. (Reservationen kan laddas ner här.) Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som ville bifalla motionen.
Motion om hämtning av invasivt växtmaterial
Göran Svensson (MBP) har motionerat om att kommunen ska vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial. Svensson argumenterade för sin motion, men för döva öron. Utom för Vänsterpartiets lyssnande öron.
Vänersborgs kommun är noga med att betona hur den jobbar för en bättre miljö och mot klimatförändringarna. Invasiva växter beror bland annat på just klimatförändringarna. Chat GPT:
”det varmare klimatet i Sverige är en av flera orsaker till att invasiva växter breder ut sig allt mer. Högre temperaturer, mildare vintrar och längre växtsäsonger gynnar arter som tidigare hade svårt att överleva här.”
Det är oerhört viktigt anser jag att bekämpa dessa förändringar i naturen som förändringarna av klimatet medför. Och underlätta och stödja den bekämpning som våra kommuninvånare utför på egen hand.
Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att den inte hade den nödvändiga utrustning som behövdes för att hämta invasiva växter t ex “en sluten container för att förhindra spridning under transporten”. I och för sig påpekade Svensson att det inte behövdes en sådan container, Länsstyrelsen hade sagt att det räckte att materialet var inneslutet i två plastsäckar.
Det förvånade mig mycket att kommunen inte har den “nödvändiga” utrustningen. Det måste väl betyda att kommunen inte själv bekämpar invasiva växter… Och det vore i så fall anmärkningsvärt. (Fast jag trodde att kommunen gjorde det…) Hur som helst så borde kommunen införskaffa nödvändig utrustning snarast och börja bekämpa invasiva växter och dessutom hjälpa enskilda kommuninvånare att göra detsamma genom att vara “behjälplig med hämtningen”.
Göran Svensson möttes bara av negativism, inte ens hans yrkande på återremiss för en kompletterande utredning bevekade de andra. Förvånande nog var också Miljöpartiet av någon anledning mot motionen. Återigen var det MBP och V mot de andra.
Funktionsrätt Vänersborg ansökte om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet yrkade att kommunstyrelsen skulle säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan. Det tyckte inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han menade att Funktionsrätt hade mest stöd av alla föreningar i kommunen. Och det var en farlig väg att höja en enda förenings verksamhetsbidrag:
“Då släpper vi lös Pandoras ask.”
Jag passade på att fråga Bo Carlsson (C), som är ordförande i Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF), hur viktig Funktionsrätt Vänersborg är i arbetet med funktionshinderfrågor.
“Livsviktiga!”
Sa Bo Carlsson och lade sedan ner sin röst i voteringen. De partier som biföll Vänsterpartiets yrkande att bifalla Funktionsrätt Vänersborgs ansökan var, förutom naturligtvis Medborgarpartiet, även Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Det ventilerades några åsikter kring förslaget till yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Jag ska inte orda så mycket om vad det gällde, det beskrev jag i det förra blogginlägget (se “Mycket tungt KS imorgon”). Det verkade som om flera ledamöter inte riktigt visste vad det handlade om – eller hur dyrbar den misslyckade granskningen var… Från förvaltningen var förklaringen att revisorernas begäran för att genomföra den fejkade phishingattacken utgjorde en säkerhetsrisk… Jaja, i så fall kunde ju det fejkade testet avblåsts direkt, så hade kommunen sparat 225.000 kr.
Sellbergska huset (fd dockmuséet)
Jag återkommer till detta ärende i ett senare blogginlägg.
Avslutning – och SD…
Kl 17.09 tackade ordförande Augustsson ledamöter och ersättare för bra diskussioner. Och det var ju faktiskt en del bra diskussioner denna gång. Men det gick inget bra för Vänsterpartiet. De andra partierna höll inte med om något som V sa eller yrkade. Bara Medborgarpartiet. Fast det är inte så bara. Det sägs nämligen att en av SD-ledamöterna, Ola Wesley, ska flytta till Trollhättan i höst. Det betyder i så fall att det bara blir 6 SD:are kvar i kommunfullmäktige.
Och Vänsterpartiet+Medborgarpartiet har 7 ledamöter.
Mycket tungt KS imorgon
Det har varit tuffa dagar. Fiskmåsarna skriker, trottoaren skulle sopas, tre årsmöten, gruppmöte och en fantastisk föreläsning i söndags på Quality Hotel med Linnea Claesson. Jag beklagar er som missade denna personliga med ändå mycket berörande föreläsning. Claesson talade engagerat och utan manuskript om modet att ta ställning och våga stå upp för det som är rätt och riktigt.
Och mellan alla åtaganden och aktiviteter så har jag tillsammans med 14 andra ledamöter och lika många ersättare i kommunstyrelsen läst och satt mig in i 28 ärenden beskrivna på 1.074 sidor. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde.
Här är dagordningen:
Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2024.
Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas.
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet. De helägda kommunala aktiebolagen är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB.
Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025.
Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). NÄRF finns inte mer – från och med den 1 januari i år har kommunalförbundet utökats med ytterligare kommuner och ändrat namn till Räddningstjänsten Fyrbodal.
De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk. De följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP 2025-2027”, “Personalekonomiska redovisningen 2024” (Peken) och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2024”. Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist. Kommunalråden i Vänersborgs kommun är som alla vet ordförande Benny Augustsson (S), 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) och 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Det är emellertid många rapporter och redovisningar att avhandla på dagordningen. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Ofta är det intressanta dokument och saker som är bra att känna till. Men på sammanträdet noteras det och så går man vidare.
Flera av ärendena ska som vanligt vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 16 april. I sådana ärenden blir diskussionerna i KS inte alltid så livliga, eftersom “krutet” sparas till fullmäktige. De debatterna är ju offentliga och då kan partierna passa på att synas och att profilera sig. Eller tvärtom, vara så tysta som möjligt så att eventuell okunnighet eller impopulära åsikter och uppfattningar inte märks… Det är dock viktigt att typ lägga yrkanden, votera eller reservera sig i KS. Sådant kommer med i protokollet som kommunfullmäktige ska läsa och studera inför sitt sammanträde. Och eftersom underlagen och handlingarna är offentliga kan även allmänheten och t ex TTELA ta del av vad partierna anser innan KF-sammanträdet.
En del av morgondagens ärenden “stannar i KS”, dvs de beslutas där. Det är inte sällan ganska “formella” ärenden som klubbas rakt av. Och det stämmer, det är inte alltid så mycket debatt i KS. Men det förekommer. Imorgon skulle det kunna bli debatt om följande ärenden, som stannar i KS.
I ärende 8 ska delegeringsordningen för personal- och organisationsfrågor revideras. Det finns en fråga som tål att diskuteras tycker Vänsterpartiet. Ska tillsättandet och avskedandet av kommundirektör beslutas enbart av kommunstyrelsens ordförande (=KSO)? Det ska i och för sig ske efter “samråd” med presidiet (vid tillsättningen) respektive kommunens förhandlingschef (vid avskedandet). Men samråd innebär bara att frågan lyfts och sedan gör KSO som hen vill. Många kommuner gör som det står i Kommunallagen 7 kap. 1 §:
“Styrelsen ska utse en direktör.”
Funktionsrätt Vänersborg ansöker om ett höjt verksamhetsbidrag från 175.000 kr till 250.000 kr per år. Funktionsrätt Vänersborg är enligt egen utsago nämligen i ekonomisk kris som inte är tillfällig, efter inflation och kostnadsökningar. Föreningen hotas av nedläggning. Samtidigt har Funktionsrätt ett samarbetsavtal med kommunen som innebär att Funktionsrätt har flera åtaganden i frågor som gäller funktionshinderfrågor.
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen ska säga ja till Funktionsrätt Vänersborgs ansökan.
Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, uppfört 1778, ska tillsammans med uthuslängan från slutet av 1800-talet eventuellt ut till försäljning. I varje fall anser KSO Benny Augustsson (S) det. Augustsson skriver:
“Kommunstyrelsen har inget att erinra gentemot att stycka av och försälja byggnaderna…”
Vänsterpartiet tycker att kommunen bör äga huset med denna unika historia och höga kulturhistoriska värde. Enligt Fastighetspolicyn är det också möjligt för kommunen att äga ett sådant här hus. Det skriver för övrigt Augustsson i sitt yttrande.
Kommunstyrelsen föreslås att ställa sig bakom ett yttrande till revisorerna utifrån granskningen av “IT – och informationssäkerhet i praktiken”. Bakgrunden är att revisorerna ville testa om det fanns brister i det praktiska arbetet i kommunen med IT- och informationssäkerhet. Det gjorde revisorerna med en fejkad (falsk, påhittad) phishing-attack. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.)
Revisorerna skrev i sin rapport:
“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”
Det stämmer inte, föreslås KS svara:
“Den enda informationen som gick ut i ett tidigt skede av attacken var enligt IT-supportens incidentrutin när personal rapporterat in om phishing-mail.”
Förvarning? Incidentrutin? Jag vet inte riktigt vad som menas med svaret. Kanske förstod inte revisorerna det heller, eller att de förstod men inte accepterade förklaringen. Revisorerna hade ju både möten och intervjuer med personer efter fejk-attacken.
Men det var ju just sådana här förvarningar eller incidentrutiner som skulle undvikas, som skulle tas bort, för att den här undersökningen med det simulerade angreppet skulle uppnå sitt syfte.
Och den misslyckade undersökningen blev dyr… Hela phishing-attacken med mejl, ”gillrande av fälla”, intervjuer, enkäter, rapport mm, kostade revisorerna 225.000 kr.
Det tycks som om det till stor del var bortkastade pengar. Jag tror dock inte att jag ska yrka något, men kanske en stilla protest skulle vara att inte delta i beslutet…
Det blir en lång dag i morgon, men med sommartiden så är det förhoppningsvis fortfarande ljust när man traskar hemåt.
Anm. Här kan du läsa hur sammanträdet avlöpte – ”KS (3/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.





Senaste kommentarer