Stefan Kärvlings blogg

Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.

På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)

BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.

I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:

“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”

Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.

Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man. 

Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.

Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):

“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”

Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.

På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:

“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”

“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt  5,3 “frigjorda” miljoner.

Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:

• “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
• “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
• “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”

Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…

Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:

“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”

Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:

“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”

Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)

Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)

Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.

Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.

Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.

Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.

Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:

“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”

Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.

För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…

Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…

Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.

“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”

Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:

“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”

Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…

Till sist en framtidsspaning.

Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:

”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”

En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)

Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.

Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.

Det här är en politisk värderingsfråga…