Arkiv
Affären Brålandabadet
Den 26 januari skrev jag en blogg om badet i Brålanda. (Se ”Uppror i Brålanda”.) Många Brålandabor fruktade att badet skulle läggas ner och med det också simskolan. I bloggen försökte jag att ställa samman fakta om badet i Brålanda jämfört med badet på Hallevi i Vargön. Jag fick av tjänstemän på förvaltningarna reda på att orsaken till att baden inte behandlades likvärdigt var att de två ”badavtalen” såg olika ut. Arrendeavtalet för Brålanda var bara på ett år och gick ut den 15 september 2013, medan badet i Hallevi hade ett längre avtal som inte gick ut förrän den 31 december 2014. Jag tog också upp en del frågetecken kring driftbidrag.
Både fruktan och frågetecken finns förresten fortfarande kvar i Brålanda…
Uppgifterna i bloggen kom framför allt från olika tjänstemän i kommunen och jag avslutade bloggen med att jag inte hade någon anledning att ifrågasätta dessa uppgifter.
Fast jag tror att jag har det nu…
Det började med att jag skickade några ”frågor” till Barn- och Ungdomsförvaltningen, närmare bestämt till Arena Fritid. Och för säkerhets skull även till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Barn- och ungdomsnämnden överlämnade ju ansvaret för bad och badstränder till Samhällsbyggnadsnämnden den 1 januari 2013.
Jag ville få ut följande handlingar:
- Kommunens avtal med Hallevibadet för år 2013 och 2014.
- Kommunens driftsbidrag till Hallevibadet 2013 och 2014.
- Kommunens utbetalningar till Hallevibadet 2013 för simskola.
- Anbudsunderlag för Brålandabadet 2014.
Uppgifterna för simskolan fick jag ut från Barn och Ungdom. Anbudsunderlaget för Brålandabadet var inte klart svarade Samhällsbyggnads, men jag skulle få det när det var det. Anbudsunderlaget är fortfarande inte klart.
När det gällde de två första punkterna, så skrev chefen på Samhällsbyggnadsförvaltningen:
”När det gäller Hallevibadet är det barn och ungdom som har pågående avtal [och] verksamhetsbidrag.”
Arena-Fritid hänvisade till Samhällsbyggnads när det gällde Hallevibadet…
”Allt ansvar för bad och badplatser … har överförts till Samhällsbyggnad.”
Den tidigare ”arrendatorn” av badet i Brålanda skrev vid ett tillfälle till mig, efter ett samtal med en tjänsteman på kommunen:
”Något är fel, jag känner det på mig.”
Jag började förstå hur hon kände… En viss ”irritation” infann sig också. Jag gillade inte detta bollande fram och tillbaka. Jag skrev igen. Nu väntade jag bara några timmar på svar…
Sedan skickade jag ett mail till kanslichefen.
Jag vet inte om kanslichefen tog kontakt med någon eller om det bara var en slump, men 40 min senare så fick jag ett svar från Samhällsbyggnadsförvaltningen:
”[NP på Barn och Ungdom; min anm] har informerat mig om att han ingår muntligt avtal med … s.k. arrendatorn på Hallevibadet varje år, som då gäller under innevarande kalenderår. Samma villkor som det gamla (utgångna) avtalet!”
Jag blev stum!
”muntligt avtal”
Det får inte vara sant tänkte jag. Inte ett muntligt avtal… Men det var kanske inte riktigt sant heller…
Från Samhällsbyggnads fick jag nämligen också ”det gamla (utgångna) avtalet”. Detta avtal skrevs på den 24 maj 2002 av dåvarande förvaltningschefen Ulla-Carin Olsson. Avtalet gick ut den 31 december 2004…
Du läste rätt – 2002 och 2004!
Avtalet löpte på 2 år. I avtalet står det:
”Avtalet skall sägas upp senast 6 månader före avtalstidens upphörande. I annat fall förlängs avtalet med ytterligare 1 år.”
Med andra ord, det finns ett skriftligt avtal. Som gäller. För 1 (ett) år i taget… Och eftersom ingen har sagt upp avtalet, så gäller det alltså än. Det är inte ”utgånget” vad jag förstår. Jag vet inte om det gäller även nästa år. Avtalet måste ju aktivt sägas upp ”6 månader före avtalstidens upphörande”. Och jag vet inte om det är gjort. Det är ingen som har nämnt detta i något sammanhang, men ”alla ” säger ju att avtalet bara gäller året ut. Så vi förutsätter det.
Men en sak är mycket allvarlig.
Jag och flera andra, däribland Brålandabadets mångåriga arrendator Annelie, har fått beskedet att Hallevis avtal med kommunen har löpt över flera år… Till skillnad från Brålandabadets avtal som bara har gällt ett år i taget… Det är därför baden har behandlats annorlunda…
Men det var inte sant! Någon har farit med osanning.
Hallevis avtal löper också över 1 (ett) år.
Hmmm…
Sedan undrar jag två saker till om avtalet med Hallevi.
Är det verkligen lagligt med ett avtal som kan löpa på i evighet? Vad säger t ex EU? Och om Hallevi fick ett avtal som automatiskt förlängs, om ingen säger upp det, varför fick inte Brålanda ett liknande avtal?
Och.
Om avtalet är påskrivet av en förvaltningschef, måste det då inte vara en förvaltningschef som ”förlänger” det? ”NP” ovan är inte förvaltningschef…
Jag tror att kommunens jurister har fått några nya arbetsuppgifter att ta tag i… Redan imorgon måndag.
På tal om jurister. Barn- och ungdomsnämndens jurist skrev så här i ett svar till en medborgare:
”Upplysningsvis är det så att de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska utan styrs av kommunallagen och innebär bland annat att likabehandlingsprincipen skall gälla.”
Det är viktigt med likabehandling. Kommunen slarvar allt som oftast med denna princip. Det kan gälla Bert Karlsson på Ursand, Andersson i Nordkroken, Magnus Larsson i Sikhall, IFK Vänersborg, Arenan…
Och nu baden i Hallevi och Brålanda…
I avtalet från 2002 mellan kommunen och Hallevi, så står det:
”Arrendatorn erhåller ersättning med 640.000 kr per år.”
Och om denna ersättning inte räcker:
”Om kommunbidraget inte täcker driftkostnaden kan arrendatorn begära förhandling om kompensation.”
Jag vet inte hur stort ”kommunbidraget” är just nu. Det skulle förvåna mig om inte arrendatorn någon gång under alla dessa år har fått höjt bidrag, efter förhandling. Fast å andra sidan så borde väl en överenskommelse om ett höjt ”kommunbidrag” ha fogats till avtalet. Påskrivet av en förvaltningschef… Jag har inte sett till något sådant ”tillägg”.
Det här med ”kommunbidrag”, eller driftbidrag, verkar intressant. Varför finns det ett sådant bidrag? Svaret tycks tämligen enkelt. Jag antar att det är för att verksamheten inte går runt annars. Det finns ingen lönsamhet i ett bad i Brålanda eller ett bad på Hallevi. (Eller i en arena…)
Men vad var det Barn- och ungdomsnämndens jurist skrev:
”… de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska…”
I avtalet mellan Hallevi och kommunen, så finns det en lång lista över arrendatorns åtaganden. Ett litet axplock:
- ”Svara för och bekosta driften av tekniska installationer såsom pannor, reningsverk, vattenaggregat, avfuktningsaggregat…”
- Svara för och bekosta sophämtning
- Svara för och bekosta snöröjning
- Svara för och bekosta drift såsom uppvärmning, elektricitet, vatten”
Om kommunen själv hade tagit hand om dessa ”åtaganden”, så kunde kommunen kanske ha låtit bli att betala driftbidrag?
Tänk om arrendatorn höjer sin lön med 100.000 kr om året… Vad händer då? Minskar kommunen driftbidraget?
Vad är driftbidrag? Eller som det stod i avtalet med Hallevi, kommunbidrag. (Fast när förvaltningschefen för Samhällsbyggnad skriver ”verksamhetsbidrag”, så måste väl det vara något helt annat?)
Det finns säkert regler för vad driftbidrag är, hur driftbidrag räknas ut, vad bidraget ska täcka, och inte, och vem som bestämmer… Det måste det ju, annars skulle ju inte likvärdigheten kunna garanteras, dvs att kommunen behandlar alla lika.
Jag slår naturligtvis in öppna dörrar…
Fast så var det detta med driftbidrag till badet i Brålanda. Den förre arrendatorn av badet, Annelie, blev erbjuden att fortsätta arrendera badet. Innan Annelie bestämde sig, så ville hon veta om hon fortfarande fick driftbidrag från kommunen. (För 2013 låg bidraget på 171.800 kr.)
Och nu blev det förvirrat.
Den 22 januari hade Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott sammanträde. I protokollet står det:
”Tidigare års arrendator av Brålandabadet har meddelat (2013-11-22) att hon tills vidare inte vill ha ett förslag till arrendeavtal.”
Det här håller Annelie inte riktigt med om. Hon vill driva badet. Det var bara det där om att få besked om driftbidrag… Istället fick, enligt uppgift, Annelie frågan från Samhällsbyggnads om hon ville hyra badet – för 57.000 kr (+moms).
Fastighetsutskottet beslutade också på sitt sammanträde:
”att annonsera i dagspress och begära in intresseanmälan från allmänheten/föreningar/företag att arrendera Brålandabadet enligt kommunens ‘självkostnadsprincip’…”
Och det har gjorts. (Annonsen finns också på kommunens hemsida.)
Det ska bli intressant att se om det finns någon som tror sig kunna driva badet i Brålanda med vinst… Jag är övertygad om att, om det går, så kommer Bert Karlsson att lägga ett bud… (Han har fortfarande inte gjort det.)
Förvirringen blev ännu större den 28 januari. Då hade TTELA en artikel om Brålandabadet. Fastighetschef Gunnar Björklund sa till TTELA:
”Vi kan inte subventionera verksamheten för att den ska gå runt, det är inte vår uppgift som fastighetsägare.”
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) var av en annan åsikt än fastighetschefen. TTELA skrev:
”Hon (Eckerbom Wendel; min anm) betonar att det i praktiken innebär att stöd ska betalas ut i samma storleksordning som tidigare.”
Eckerbom Wendel menade att de pengar som har överförts från Barn och Ungdom till Samhällsbyggnads också innefattar driftpengar…
Affären ”Brålandabadet” har visat sig innehålla många infallsvinklar. Helt klart är att det finns delar i affären som kommunens jurister måste ta tag i. Ganska många delar för övrigt. Och slå näven i bordet.
Det finns också delar som chefers chefer måste ta tag i. Och slå näven i bordet.
Hur det kommer att gå med själva badet vågar jag inte sia om. Men jag tror att så länge Samhällsbyggnads tror att det går att driva Brålandabadet med vinst (utan kommunbidrag), så ser det inte särskilt ljust ut. Då kommer det inte att finnas något bad i sommar… (Och då kommer flera brålandabor att ironiskt utbrista: va’ bra, då blir det pengar över till en scen på gågatan…)
Kommunen, om det nu är Samhällsbyggnad eller Barn och Ungdom eller båda tillsammans, måste snarast reda upp detta. Vänersborgs kommun måste naturligtvis se till att det finns bad i Brålanda – och Vargön! Om det så ska kosta några kronor.
Vi betalar ju 26 milj kr per år för att några vänersborgare ska kunna spela bandy (och titta på), då kan vi väl betala 171.800 kr för att människorna i Brålanda ska kunna bada?
… annars lär silon, den gamla Toppfabriken, Cypressen, skolan och idrottshallen i Brålanda att börja darra och skaka… Och då inte på grund av tågen som kör förbi utan att stanna…
Uppror i Brålanda
Silon rister, den gamla Toppfabriken darrar och idrottshallen skakar. Och det är inte av tågen som kör förbi det gamla stationssamhället i hög fart utan att stanna. Och det är inte på grund av tomteparaden.
Det är uppror på gång i Brålanda.
Det började med ett inlägg på Facebook:
”Idag meddelade Annelie Andersson som drivit badet att deras bidrag blivit indragna och det inte kommer finnas någon möjlighet att öppna kommande sommar. … Jag ser detta som ytterligare en markering från kommunen att landsbygden inte ska ha samma anslag som tätorten. Är det inte dags för Vänersborgskommun inser att kommungränsen inte dras av Dalbobron?”
Det handlar om badet i Brålanda. Som Brålandabor fruktar ska läggas ner. Och med det också simskolan.
Det första inlägget har följts av många fler inlägg och kommentarer. Diskussionen har även förts på kommunens Facebook-grupp. Nu senast har en namninsamling startats som i skrivande stund har 213 underskrifter. Namninsamlingen går under uppropet ”Rädda simskolan i Brålanda!” och lyder i sin helhet:
”Vårt lilla samhälle i Vänersborgs kommun blir återigen satta längst ner på kommunens prioriteringslista. Den här gången är det barnen som blir lidande, då bidraget till Brålandabadet dragits in. Om det är något som samtliga kommuner i landet ska värna om så är det våra barn! Denna namninsamling är en protest mot det faktum att de barn som är boende i Brålanda mister sin simundervisning.
Det skall inte behöva förekomma i Sverige 2014 att barn nekas simundervisning!”
Badet med dess simskola är naturligtvis i centrum, men ”upproret” får också näring i uppfattningen att Vänersborgs stad/centrum utvecklas på de andra orternas och landsbygdens bekostnad. Inte helt sällan nämns arenan med dess kostnader och nu senast skrev en ”gammal” elev till mig:
”…kommunen lägger pengar på en ny artist-scen på Gågatan i stället för att försöka hålla i gång Brålanda-badet…”
Missnöjet med centralorten är stundtals stort…
Den tredje punkten som ”upproret” riktar sig mot är att likvärdigheten sätts ur spel, dvs principen att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika. Det sägs nämligen att kommunen behandlar badet i Vargön, Hallevi, på ett annat sätt än i Brålanda.
Annelie Andersson skriver på Facebook:
”På vilket sätt skiljer sig Hallevibadet och Brålandabadet åt? Dom är båda kommunalägda och har hittills drivits i privat regi med kommunala bidrag? Hallevibadet är beviljat bidrag även för 2014 så vari ligger skillnaden?”
Hur är det då? Jag vet själv inte så mycket mer än det jag har fått veta genom att fråga olika personer, både människor på förvaltningen och andra. Facebookinläggen har också gett en hel del information.
Kommunfullmäktige har fattat ett beslut om ändrad organisation. Ändringen innebär att Barn- och ungdomsnämnden överlämnar ansvaret för bad och badstränder till Samhällsbyggnadsnämnden. Fullmäktiges beslut trädde i kraft 1 januari 2013.
Denna förändring ska vara kostnadsneutral. Det innebär att Barn- och Ungdomsnämnden överför sin budget för berörda verksamheter till Samhällsbyggnadsnämnden.
Det betyder att ansvaret för baden både i Brålanda och Vargön nu ligger under Samhällsbyggnadsnämnden – inte som tidigare under Barn- och Ungdomsnämnden.
Tidigare tecknade alltså Barn- och Ungdomsnämnden avtal, t ex med Annelie i Brålanda. Avtalet med Annelie och badet i Brålanda gick ut den 15 september 2013. Badet i Hallevi har däremot ett längre avtal. Hallevis avtal går inte ut förrän den 31 december 2014. När Hallevis avtal går ut så ska det badet behandlas på samma sätt som Brålandas. Dock då av Samhällsbyggnadsnämnden, som nu alltså ansvarar för baden i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden har av den anledningen inte heller betalat ut några bidrag till Hallevi 2014.
Allt enligt uppgifter från kommunen.
Det kan alltså bli en viss ”diskrepans” när en ny ordning inträder mitt under en avtalstid. Därav skillnaderna mellan baden i Brålanda och Hallevi. Det är olyckligt, men inte så mycket att göra åt.
Barn- och Ungdomsnämnden delar ut bidrag. Det handlar om aktivitetsbaserade ersättningar för ungdomsverksamhet. Det finns inte några verksamhetsbidrag i nämndens regelverk. Däremot ska nämnden senare i år anta ett regelverk för anläggningsstöd. Jag vet emellertid inte hur detta kommer att se ut och kan därför inte säga om badet i Brålanda kan bli föremål för ett sådant bidrag.
Föreningsbidragen lämnas inte till enskilda egna företagare utan till föreningar. Det betyder att en simskola som drivs i enskild regi inte får bidrag av Barn- och Ungdomsnämnden, men en simskola som drivs av en förening, t ex Simklubben Vänersborg på Hallevi, får bidrag. Sådana är reglerna. (Å andra sidan kan det väl bildas en simklubb i Brålanda…)
Barn- och ungdomsnämndens jurist, Charlotte Elmhed, skrev så här i ett svar till en medborgare:
”Upplysningsvis är det så att de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska utan styrs av kommunallagen och innebär bland annat att likabehandlingsprincipen skall gälla. Det är alltså inte möjligt för kommunen att betala ut bidrag till en aktör enkom på den grunden att det skulle vara billigare än simundervisning på skoltid.”
Om det finns några andra typer av bidrag än ”föreningsbidrag” vet jag inte. Jag skulle kunna tänka mig att det finns det, typ att den som hyr ett bad åtar sig att göra viss skötsel, t ex reparationer etc mot ett bidrag från ägaren. Sådant måste i så fall, antar jag, regleras i avtalet. (Här kanske det finns utrymme för förhandlingar, vad vet jag.)
Det som sker med badet i Brålanda är nu, enligt kommunens Facebooksida, att kommunen går ut i pressen med:
”‘Intresseanmälan’ om arrende av Brålandabadet där alla intresserade kan ansöka.”
Den som lägger det bästa budet får driva badet. Naturligtvis ska också det som står i avtalet gälla. Precis samma sak kommer att hända i Vargön med badet i Hallevi när detta avtal går ut.
Problem kan uppstå om kommunen, dvs Samhällsbyggnadsnämnden, inte får täckning för sina kostnader. Det här är väl i och för sig inte aktuellt nu, men i ett sådant läge får väl typ kommunstyrelsen stå för ”mellanskillnaden”, precis som den gör med Vattenpalatset. (Se här, en tredje aktör…)
De flesta av de uppgifter som jag har lämnat i denna blogg kommer, som sagt, från olika tjänstemän i kommunen, men även från någon insatt politiker. Det finns de på Facebook som har ifrågasatt en del av uppgifterna. Jag gör inte det. Jag tror på dem. Tills något annat bevisas.
Det stora frågan är väl till syvende og sidst om badets vara eller inte vara i Brålanda. Och här tycker jag inte att det finns något som helst utrymme för den minsta lilla tvekan. Badet i Brålanda ska vara kvar. På något sätt. Självklart. Det måste kommunen se till. Hur många regler det än finns som kommunen måste följa.
Annars förstår jag om Brålandaborna gör uppror…
.
PS. Nu är information om medborgarförslag utlagd på Vänersborgs kommuns hemsida. Ni som hittar den, med hjälp av logiskt tänkande, dvs utan att använda någon sökfunktion, kan väl höra av er…
Konstgräs i Brålanda?
Det är väl ingen överraskning eller hemlighet att en väldigt stor del av de skattepengar som betalas in till kommunen varje år går till verksamheter i Vänersborgs tätort. Invånare i Vargön, Frändefors, Brålanda och på landsbygden betalar helt enkelt mer i skatter och avgifter till kommunen än de ”får tillbaka”. Särskilt tydligt märks detta på fritidsområdet. Miljoner och åter miljoner går till idrottscentrum i centralorten, där Arena Vänersborg ensam slukar omkring 25 milj kr årligen – allt medan anläggningarna utanför centrum till stor del åsidosätts. Friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors är t ex i stort behov av upprustning (se här).
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun, ca 27 km norr om Arena Vänersborg. I Brålanda bor det ungefär 1.400 invånare. Här finns det en välskött anläggning med idrottshall, utomhusbad och fotbollsplaner – endast ett stenkast från låg- och mellanstadieskolan.
I Brålanda har fotboll alltid varit en stor sport. Många av traktens ungdomar har genom åren varit aktiva i Brålanda IF. Det gäller också tjejer, som dessutom har varit mycket framgångsrika. Just nu spelar A-damlaget i div 2.
Sörbyvallen är Brålanda IF:s hemmaplan. Det är en anläggning med flera gräsplaner samt en grusplan. Många ideella krafter ställer upp för att hålla anläggningen i ordning.
Det finns dock ett stort problem – träningsmöjligheter på vintertid och tidig vår. Som det är nu hänvisas lagen, inte bara i Brålanda utan i hela Vänersborg, till konstgräsplanen på Vänersvallen. Här är det ett oerhört tryck och det är svårt med träningstider. Dessutom blir det ganska långt att åka för just brålandaborna.
I en skrivelse som kom Barn- och Ungdomsnämnden tillhanda i början på juni skriver ordförande i Brålanda IF:
”Vi yrkar att Barn- och Ungdomsnämnden utreder möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.”
En konstgräsplan i Brålanda?
Ordförande skriver vidare:
”I en tid då ungdomar blir allt mer stillasittande så behövs tidsenliga, attraktiva förutsättningar för att locka till fysisk aktivitet. Detta skulle medföra ökad rekrytering av ungdomar för föreningslivet i Brålanda. Brålanda IF:s ungdomsverksamhet skulle sannolikt få en högre intensitet och bli ännu bredare.”
En konstgräsplan i Brålanda skulle också innebära ett minskat tryck på Vänersvallen – till fromma för resten av klubbarna i kommunen. Konstgräsplanen skulle även frigöra tider och därmed skapa möjligheter för andra aktiviteter i idrottshallen i Brålanda. Dessutom skulle planen kunna användas av förskolan och skolan.
Det är väl ingen tvekan om att en konstgräsplan skulle innebära ett stort lyft.
I skrivelsen föreslås det att en konstgräsplan anläggs på den befintliga grusplanen. Kostnaderna skulle i sammanhanget bli ganska små. Grusplanen är nämligen relativt väl förberedd. Det skulle kanske bara behövas toppning och ett staket runt om. Det kan handla om en kostnad på bara 2-3 milj kr. Och det innebär att det inte blir många hundra tusen per år.
Det är en i sammanhanget liten ekonomisk satsning från kommunen, men den skulle få en stor betydelse för Brålandabygden.
Jag tycker att det är självklart att kravet från Brålanda IF ska tillmötesgås – en utredning bör tillsättas snarast för att utreda möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer