Arkiv
Kommunfullmäktige på studieresa! (1)
Kommunens högsta beslutande organ samlades i går för första gången efter sommaruppehållet. Det var kommunfullmäktigesammanträde.
Dagordningen var ganska kort och därför hade några studiebesök lagts in. (Eller också var dagordningen kort därför att studiebesök hade lagts in…)
Efter en kort inledning i sessionssalen på kommunhuset, så satte sig fullmäktigeledamöterna i två bussar för att åka till Vargön. Där studerades hamnområdet. Och det var ju intressant. Trots att jag har bott hela mitt liv i Vänersborg, så har jag aldrig fått möjlighet att passera Holmens grindar.
När vi gick bland ruinerna (de flesta byggnaderna håller på att rivas) kändes historiens vingslag tydligt. Här har tusentals pappersarbetare sedan slutet av 1800-talet arbetat i sina anletes svett. Här har människor fått sin försörjning. Här har de slitits ut. Flera av mina jämnåriga kompisar började arbeta här efter 9:an eller efter gymnasiet.
Nu är alltså Holmen nedlagt. Den 15 december 2008 klockan 13.46 producerades det sista pappret.
Men det är något på gång. Något stort…
Det finns långt framskridna planer på att kommunen ska försöka få området att leva igen. Några personer (jag vet faktiskt inte riktigt vilka de är) har nämligen fått en idé. Det ska byggas en hamn!
Dessa personer tänker sig då, att om Vänersborgs kommun bygger en hamn så kommer industrier att etablera sig där – och då behövs båtar. Typ… Kanske… Hoppas vi… Och därför kan det vara bra med en hamn. Typ… Tror vi…
De för mig okända personerna, som ursprungligen kom på denna idé, har fått fler anhängare. Nu tycks det som om alla de etablerade betongpartierna har blivit överens. Det ska byggas en hamn.
Tanken är alltså att kommunen ska plöja ner ofattbara 300-400, ja kanske 500, miljoner kr på att bygga en ny hamn i Vargön!!
Nä, jag hittar inte på. Kommunen tänker flytta hamnen från Vänersborg till Vargön – till en kostnad på kanske en halv miljard kronor!
Jag lovar, det är sant!
…för att då kanske industrier lockas till Vargön…
Att det förra året anlöpte endast 17 båtar till hamnen i Vänersborg och att Vargön Alloys tar in sin malm via Uddevallas hamn, och tänker fortsätta att göra det, det är inte så viktigt… Det kan komma nya industrier. Kanske… Möjligtvis… Hoppas vi…
…500 miljoner… …kapitaltjänstkostnad 40 milj per år… 40 milj till förskola och grundskola
…är 100 nya jobb…
…tryggare barn, bättre omvårdnad, bättre kunskapsutveckling, bättre…
Förlåt, jag tänkte högt.
Förslaget om en ny hamn i Vargön för närmare en halv miljard kr är bland det dummaste jag hört. Det är till och med värre är att bygga en bandyarena. Och det vill inte säga lite.
Jag kan också tillägga att området just nu håller på att detaljplaneras. Och i planen ingår, som en kraftig flirt till Miljöpartiet, att bevara några ekar i området… Det skulle dock förvåna mig om miljöpartisterna anser att några ekar är värda en investering på 500 milj kr… Eller? Osvuret är kanske bäst…? Som grädde på det gröna miljöpartistiska moset – det lever en nyligen upptäckt sällsynt skalbagge bland träden. Den kan kanske också bevaras…
…för endast 500 miljoner kr…
(Det finns betydligt mer fakta om hamnplanerna i Vargön i en tidigare blogg, klicka här!)
Studieresan gick vidare till den nya Torpaskolan. Trodde vi. Det visade sig att rektor Bråberg och utvecklingsledare Sjöbergh (tidigare verksamhetschef) fick nöja sig med, att i var sin buss, berätta om den nya skolan. Lite snöpligt. (Fast jag har faktiskt varit på nya Torpa.)
Färden gick istället till – Arena Vänersborg!!! (Hörde jag fanfarer?)(Jag har faktiskt varit på arenan också.)
Varför till arenan kan man undra. Arenan är ju inte direkt nybyggd och inget har nyligen hänt som föranleder ett studiebesök.
Skälet till fullmäktiges studiebesök är nog att den borgerliga, styrande ”mini-alliansen” håller på att ändra (redan har ändrat?) uppfattning om bandyhallen. Peter Nilson fick nämligen tid och möjlighet att beskriva det ”fantastiska bygget” och den helt makalöst otroliga anläggningen. Det gjorde han onekligen på ett väldigt professionellt sätt. Naturligtvis passade Peter också på tillfället att förklara hur arenan skulle bli ännu bättre – för bara ett antal miljoner… Så mycket bättre att man kanske kunde använda arenan till andra saker än bandy, typ evenemang och sånt…
Oddsen är väl inte speciellt höga för att mini-alliansen tillsammans med de trogna bandyhallsälskarna i S och C tänker rösta igenom ytterligare ett antal miljoner till arenan inom kort.
Sen åkte vi tillbaka till kommunhuset och sessionssalen för att avhandla några frågor.
Till det återkommer jag.
KF 22 juni 2011: En sammanfattning
Det hände mer på onsdagens kommunfullmäktigesammanträde än att socialdemokraterna utmärkte sig genom sin nya profileringspolitik. (Det kan du läsa om här.)
Vinterväghållning
Den första punkten som det blev diskussion kring, var om Samhällsbyggnadsnämnden skulle få mer pengar till vinterväghållningen. Det handlade om 2,5 MKr.
Socialdemokraternas Marie Dahlin ville att kommunen skulle ta ett samlat grepp över alla de äskanden som inkommer i år och där pengar ska tas från resultatet. Sedan ska man kolla på ärendena igen efter tertial 2. Vet inte hur viktigt det är på en skala när kommunen beräknas gå med 39 miljoner kronor plus? Det verkade mest som ett spel för galleriet, där sossarna drev frågan mest för att visa att de nu utgör en kraftfull opposition. Så även i denna fråga utmärkte sig socialdemokraterna genom sin nya profileringspolitik. Det kan väl vara läge att göra det och gå ut hårt i en totalt ”ofarlig” och oviktig fråga.
Sossarna fick hur som helst med sig 8 andra ledamöter på återremissen. (Det krävs 1/3 av rösterna får återremiss.)
Bärbara datorer
Sedan handlade det om inköp av bärbara datorer till alla elever som börjar åk 1 på gymnasiet i höst. Gymnasienämnden ville ha 2 milj kr extra för detta.
Marie Dahlin gick upp i talarstolen och sa samma sak. Sossarna ville ha återremiss på det här ärendet också. Det skulle innebära att eleverna inte får några datorer, när de börjar till hösten.
Nu hade nog sossarna kalkylerat fel på stämningen i fullmäktige. Det var många som gick upp i talarstolen – och talade för inköp. ”Vänersborg är en av de få kommuner som inte ger datorer till sina elever.” sa Henrik Josten (M). ”Det handlar inte om vi ska ha datorer eller inte. Vi har inget val.” sa Bo Carlsson (C). Kristina Rosell (FP) tyckte att ”Det är en jämställdhetsfråga. Alla ska få tillgång till datorer.” Jag ansåg att elever hade sökt till BSG under förespegling att de ska få datorer.
Sossarna fick ordentligt med stryk från de andra partierna (utom Välfärdspartiet). Sossarna begärde inte ens votering.
Fastighetsförsäljning
Kommunen ska sälja två fastigheter. Det handlar om Hönan 1 (gamla musikskolan) och Cypressen 17 (Huvudnässkolans C-hus). (TTELA redogjorde för detta, läs här.)
I dessa frågor var Dan Nyberg som fisken i vattnet. Han radade upp en rad argument till att kommunen inte ska sälja fastigheterna. Och visst, det låg mycket i vad han sa. Visst är t ex 1,55 milj kr för fastigheten gamla musikskolan i billigaste laget.
Nu är det inte så att kommunen har gjort något formellt fel eller skumt vid försäljningen. Vänersborgarna är ju luttrade sedan socialdemokraternas och centerpartisternas tid, för både moraliskt och juridiskt tvivelaktiga fastighetsaffärer, som Toppskandalen i Brålanda. Allt har gått rätt till denna gång. Även om Nyberg antydde att det inte hade gjort det. (Han undrade vid ett tillfälle om det var fråga om kompisförsäljning.)
Debatten blev något infekterad.
Nyberg fick inte kommunfullmäktige med sig på att stoppa försäljningen av Hönan 1. Vänsterpartiet var splittrat. (Vi i Vänsterpartiet anser att var och en själv får ta ställning för vad hon eller han anser vara ett rätt beslut. Nyberg skulle väl kalla detta ett Hawaii-parti.) Jag röstade för en försäljning, även om det var med en viss tvekan. 1,55 milj är som sagt ett väldigt lågt pris. Å andra sidan var det ingen annan som lade något högre bud.
När det gällde Cypressen 7 tyckte jag att Dan Nybergs argumentation av flera anledningar hade större bärighet. Det tyckte även andra. Kommunfullmäktige bestämde att försäljningen skulle stoppas. Utan votering.
Även i denna fråga föll en del hårda ord.
Sverigedemokraterna visade prov på dålig ”synkning”. Igen. Kurt Karlsson sa att SD var mot all utförsäljning av kommunal egendom. I frågan om den gamla musikskolan röstade hans SD-kollega för en försäljning…
Budget 2012
Sedan var det då budgetdiskussionen. Jag har redogjort för den i stora drag tidigare. (Läs här.) Det har TTELA gjort också. (Läs här.)
Budgeten diskuterades under en stor del av kvällen. Dessutom var det ajourneringar, där partierna diskuterade med varandra.
Den borgerliga grupperingen och socialdemokraterna hade ju kommit överens om ett budgetförslag. Någon i den socialdemokratiska gruppen måste då ha upptäckt att det kunde bli svårt att hävda en oppositionsroll om det inte fanns någon skillnad alls.
Så det blev två olika papper till slut, skillnaden syns knappast, formuleringarna på de flesta punkter är likalydande. Men skillnaden var tillräcklig som en förutsättning för en slutlig votering. Spelet mellan en minoritetsledning och en låtsasopposition kunde ske enligt föreskrivna regler och rutiner.
I den avgörande omröstningen vann alltså mini-alliansens förslag. Den fick stöd från både centern och miljöpartiet. Välfärdspartiet röstade på sossarnas förslag. Igen. (De röstade på S i datorfrågan också.)
Miljöpartiet
Miljöpartiet ingick någon slags ”pakt” med moderaterna. Den gick antagligen ut på, vad jag förstår, på att MP lovade att rösta på mini-alliansens budgetförslag och på att 2 miljoner kr mindre skulle gå till cykelvägar, mot att mini-alliansen gick med på att Mariedal Östra skulle utgå ur exploateringsbudgeten.
När det gällde cykelvägarna avstod Marika (MP) från att rösta. Hon röstade inte på sitt eget förslag! Och hennes röst avgjorde! Det blev nämligen 25-25. Då avgjorde ordförandens röst. (De andra miljöpartisterna röstade mot Marikas förslag.)
Vi noterar att miljöpartisterna leker slipade politiska taktiker och ger avkall på åsikter och värderingar som de gick till val på. De backar till och med på sin absoluta hjärtefråga, cykelvägar. Är det att respektera sina väljare?
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet avstod från att rösta på något annat partis budgetförslag. Vänsterpartiet uppfattar kommunens situation på ett annat sätt än de andra partierna (citerat från vår reservation):
- Flera års minskade anslag till flera av kommunens kärnverksamheter har lett Vänersborg till en gräns – vi har fjärmat oss från möjligheten att erbjuda god servicenivå. Det är inte ens sannolikt att vi kan tala i alla avseenden om en acceptabel nivå.
- Vi bedriver fortfarande en politik där flera aspekter av Vänersborgs vision tar från oss resurser som behövs för uppgifter som kommunen är skyldig enligt lagen att bedriva. Kommunens ambition borde vara att kärnverksamheters resultat får medborgarnas godkännande.
- De sista årens snålhet i anslagen till skolan och omsorgen har lett till mängder av omställningar i den befintliga organisationen. Tid, ork och resurser togs från våra verksamheter genom upprepade krav till anpassning på minskade ramar. ”Produktiviteten” blev lidande vilket ledde till mycket frustration. I år har samtliga fackliga organisationer underkänt kommunens budgetförslag.
Som enda parti beskrev vi i vårt budgetförslag bakgrunden till vårt utökade yrkande och där redovisade vi vår uppfattning nämnd för nämnd och avslutade med en summering i form av en tabell.
De andra partierna redovisade endast sina förslag som siffror i en tabell, vilket gav intrycket att man bara ”lekte med siffror”. Vilket man kanske gjorde.
Barn- och Ungdomsnämnden
När det gällde Vänsterpartiets begäran om 8 milj kr mer till Barn- och ungdomsnämnden, undrade nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Hur ger mer pengar en bättre skola? Jag tror inte att det är pengarna. Det är inte schysst att BUN ber om mer pengar.”
Det är viktigt att väljarna får reda på Lenas inställning.
Mitt yrkande på 8 milj kr till Barn- och ungdomsnämnden för att öka lärartätheten, gav upphov till den 7:e budgetvoteringen.
Anledningen till att jag yrkade 8 MKr till BUN, vid sidan av partiernas ”budgetpaket”, var att frågan är så viktig. Det var också viktigt att de som röstade för 8 MKr när frågan var uppe i nämnden, nu fick tillfälle att ”bekänna färg”, dvs bevisa om de fortfarande stod för det, eller om det då var spel för galleriet.
Annalena (C) som lade förslaget i nämnden röstade för 8 MKr i fullmäktige också. Respekt.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och 2 centerpartister avstod från att rösta. S och MP röstade för 8 MKr i nämnden. Hur kan man i fortsättningen lita på vad de säger när Barn- och ungdomsnämnden har sammanträde? De spelar och de spelar med falska kort. Ingen respekt.
Kurt Karlsson i Sverigedemokraterna, sa i sitt enda inlägg i budgetdebatten, att SD vill satsa på skola och äldre. När han hade chansen att rösta på mer pengar till skolan – lade han och den andre sverigedemokraten ner sina röster. Sverigedemokraterna går inte att lita på. Det verkar inte som om de har någon som helst koll på vad de säger och sedan hur de röstar. Ingen respekt.
Minialliansen röstade nej till 8 MKr. Beklagligt, men konsekvent. Det gjorde de i nämnden också.
Det var ingen bra budget som togs. Alla vet t ex att Socialnämnden behöver mer pengar än de som de har fått sig tilldelade. Eleverna får fortsätta sin kräftgång med kunskapsutveckling och betyg.
Vänsterpartiets budgetförslag hade varit bäst för invånarna i Vänersborg. Den här gången fick förslaget 8 röster. Om fyra år kanske det blir fler?
PS. Även på Vänsterpartiets hemsida (klicka här) och Lutz blogg (klicka här) kan du läsa om kommunfullmäktigesammanträdet.
Kommunfullmäktige 25 maj
Onsdagen den 25 maj hade Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde.
Sammanträdet började med en personalekonomisk redovisning. Den föredrogs av Annelie Bengtsson. Av Annelie fick vi bland annat veta att kommunen 2010 hade 3.149 anställda. Det var en minskning med 33 sedan året före. Barn- och Ungdomsnämnden minskade med 40 anställda. 81% av kommunens anställda var kvinnor och medelåldern var 46 år. Medellönen var 24.148 kr i månaden, vilket var en ökning med 449 kr jämför med 2009.
Sjukfrånvaron i Vänersborg sjunker, utom för Barn- och Ungdomsförvaltningen, men inte i samma takt som övriga Sverige. Sjukfrånvaron är därför något högre än landet i övrigt, 5,8%, och den kostar Vänersborg 17,3 milj per år.
Personalen minskar alltså och det finns vissa tecken på att detta börjar leda till ett ökat antal sjukskrivningar. Dessutom kan det vara så att det just nu är många som går till jobbet för att inte kollegorna och 3:e man ska drabbas. Man går till jobbet fast man är sjuk. Det brukar inte hålla i längden. Vänsterpartiet har som bekant krävt mer personal för både Social- och Barn- och Ungdomsnämnden. Det är nog viktigt att det blir så snarast.
Efter den förträffliga informationen var det dags för nämndernas verksamhetsberättelser för 2010. Verksamhetsberättelserna handlar om verksamhet snarare än om ekonomi. Nämnderna har i berättelserna tillfälle att berätta om positiva saker, och vad som misslyckats.
Nämnd efter nämnd redovisar att de inte når upp till de mål som ställts upp. Orsaken till det är oftast personalbrist – eftersom pengar fattas. (Barn- och Ungdomsnämnden till exempel minskade sina personalkostnader 2010 med 20 miljoner kronor.)
I ttela kan man läsa om Vänsterpartiets kritik, från talarstolen, av kommunens drastiska besparingar. Kommunen sparade – trots att kommunen redovisade ett resultat 2010 på 49 miljoner kronor. (49 miljoner kronor plus alltså, inte minus som man skulle kunna tro.)
Enkelt uttryckt. Anna och Ludvig får inte den hjälp de behöver i skolan därför att kommunen anser att det är bättre att ha ett så stort plusresultat som möjligt. Vänsterpartiet anser att verksamhet är viktigare än siffror på ett papper.
Ingen gick i svaromål, ingen låtsades höra. Bara Gunnar Lidell (M) gick upp i talarstolen och sa:
”Vi har en väl fungerande organisation till största del.”
Och vi ska:
”Fokusera på att vi har gjort ett bra jobb.”
Problemet är att det räcker inte. Det går inte att göra ett lika bra jobb på 2 man som på 4. Hur man än försöker. Fråga Anna och Ludvig. Och deras föräldrar. Fråga också de 2 som jobbar. (Och de 2 som har blivit ”övertaliga”.)
Sedan kom vi till den stora och tunga frågan för kvällen, skulle det visa sig: ”Användning av befintlig utrustning vid voteringar”. Min partikollega Lutz hade skrivit en motion.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det är givet att använda den tekniska utrustning som finns i kommunhusets sessionssal. Alltid. Det är en minoritet som styr kommunen och det innebär att det blir många förslag på mötena och det i sin tur innebär många voteringar. Mycket tid skulle sparas. (Regionen som sammanträder i kommunhuset använder alltid utrustningen.)
Det tyckte inte de andra partierna. Eller? Det var lite svårt att se var skillnaderna gick. Moderaterna med sina medstyrande allierade tyckte att ordförande själv skulle få bestämma om utrustningen skulle användas. Dan Nyberg från socialdemokraterna yrkade på någon typ av kompromissförslag. Det gick ut på att fullmäktiges presidium, dvs förutom ordförande också fullmäktiges förste och andre vice ordförande, skulle få bestämma.
Stora skillnader? Små skillnader? Vad ville egentligen partierna – ska fullmäktige använda den tekniska utrustningen eller inte?
Förvirring.
När man lyssnade till debatten, som blev lång (onödigt lång skulle väl vissa påstå), blev förvirringen stundtals ännu större…
Morgan Larsson från nykomlingen Välfärdspartiet sa:
”Vi ser till den lilla människan, som sitter hemma och lyssnar, som inte kan komma hit. Vi vill inte använda utrustningen överhuvudtaget.”
Jaha?
Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna tyckte att det var en demokratisk fråga. Utomstående och radiolyssnare ska under mötet kunna veta hur enskilda ledamöter röstar. Därför tyckte Kurt att fullmäktige skulle göra som vanligt, dvs rösta genom att skrika ”ja eller ”nej”. Eller också genom att rösta med handuppräckning. Tyvärr glömde Kurt från Sverigedemokraterna att berätta för fullmäktige hur radiolyssnarna skulle kunna ”höra” en handuppräckning… Sedan yrkade Kurt bifall till Dan Nybergs förslag…
Förvirring.
Sedan gick Lena Eckerbom Wendel (M) upp och begärde återremiss, dvs att frågan ska utredas ytterligare och att därför inget beslut skulle tas ikväll. Hon menade att både Lutz och Nybergs förslag kunde strida mot kommunallagen. Det hade tydligen inte hennes partikollega och ledare tänkt på, för nu gick Gunnar Lidell upp i talarstolen och höll med henne. …fast han en stund tidigare hade tyckt att fullmäktige skulle besluta ikväll. (Tappar du greppet Gunnar?)
Och se, då händer det fantastiska att alla ledamöter från moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, helt plötsligt, och samtidigt, inser att de minuten innan kanske hade medverkat till ett olagligt beslut. Jag blir alltid lika imponerad över den här kollektiva ”aha”-upplevelsen i Vänersborgs kommunfullmäktige. Och som alltid dessutom följer partigränserna…
Nyberg fick dock ingen ”aha”-upplevelse. Han fick istället en mycket individuell ”blaha”-upplevelse och dundrade från talarstolen:
”Det var det barnsligaste jag hört i hela mitt liv. Det är fullständigt befängt!”
Då blev miljöpartisterna lite rädda och begärde ajournering, paus alltså.
Efter kaffet gick det ”bättre”. Det blev omröstning direkt. Utan den tekniska utrustningen då (som ttela mycket riktigt påpekar).
För återremiss krävs det bara 1/3 av rösterna. Det blev återremiss. Kurt från SD röstade för återremiss tillsammans med M, FP, KD och VfP. Kurt hade alltså tre åsikter i samma fråga på samma kväll. Torde vara rekord, till och med för Vänersborgs kommunfullmäktige. Inte ens Lars G Blomgren från Folkpartiet brukar ändra sig så många gånger. (Eller? Har han det…? Katten vet…)
När fullmäktige håller sådana här debatter så känns det faktiskt som om ingen teknisk utrustning skulle användas på sammanträdena. Jag tänker då på typ radioutsändningar och sånt… För vad säger vänersborgarna när de hör nivån på debatterna…?
Förresten. Jag tror att jag vet varför de andra partierna inte vill ta ett beslut om att alltid använda den tekniska voteringsutrustningen… Gjorde fullmäktige det, då skulle ju alla ledamöter rösta samtidigt (genom att trycka på en knapp). Och hur skulle då alla veta vad de skulle tycka? Det är ju inte säkert att den kollektiva ”aha”-upplevelsen infinner sig exakt samtidigt… Den brukar i regel först infinna sig när de äldsta i församlingen, dvs Lidell, Ekström och Ljunggren, skriker ut sina ”ja” eller ”nej”…
Sammanträdet avslutades med några frågor och lite sånt. Lutz från Vänsterpartiet hade t ex en fråga till Demokratiberedningens numera berömde ordförande Peter Göthblad (FP). Demokratiberedningen har ju inte haft något sammanträde på hela året, ja ända sen den moderatledda alliansen tog över styret. Därför frågade Lutz:
”Vad väntar vi på, varför sammanträder inte demokratiberedningen? … När och hur kommer arbetet igång?”
Och se. Som av en ingivelse. Precis samma dag som Peter Göthblad fick frågan från Lutz, kom han på att Demokratiberedningen skulle ha ett möte. Vilket fantastiskt sammanträffade! Otroligt att slumpen kan spela sådana spratt!
Kanske skulle man på nästa sammanträde fråga:
”När och hur kommer försäljningen av arenan igång?”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer