Hem > Allmänt Vänersborg, Kommunfullmäktige 2011 > Kommunfullmäktige 25 maj

Kommunfullmäktige 25 maj

kommunhusetOnsdagen den 25 maj hade Vänersborgs kommunfullmäktige sammanträde.

Sammanträdet började med en personalekonomisk redovisning. Den föredrogs av Annelie Bengtsson. Av Annelie fick vi bland annat veta att kommunen 2010 hade 3.149 anställda. Det var en minskning med 33 sedan året före. Barn- och Ungdomsnämnden minskade med 40 anställda. 81% av kommunens  anställda var kvinnor och medelåldern var 46 år. Medellönen var 24.148 kr i månaden, vilket var en ökning med 449 kr jämför med 2009.

Sjukfrånvaron i Vänersborg sjunker, utom för Barn- och Ungdomsförvaltningen, men inte i samma takt som övriga Sverige. Sjukfrånvaron är därför något högre än landet i övrigt, 5,8%, och den kostar Vänersborg 17,3 milj per år.

Personalen minskar alltså och det finns vissa tecken på att detta börjar leda till ett ökat antal sjukskrivningar. Dessutom kan det vara så att det just nu är många som går till jobbet för att inte kollegorna och 3:e man ska drabbas. Man går till jobbet fast man är sjuk. Det brukar inte hålla i längden. Vänsterpartiet har som bekant krävt mer personal för både Social- och Barn- och Ungdomsnämnden. Det är nog viktigt att det blir så snarast.

Efter den förträffliga informationen var det dags för nämndernas verksamhetsberättelser för 2010. Verksamhetsberättelserna handlar om verksamhet snarare än om ekonomi. Nämnderna har i berättelserna tillfälle att berätta om positiva saker, och vad som misslyckats.

Nämnd efter nämnd redovisar att de inte når upp till de mål som ställts upp. Orsaken till det är oftast personalbrist – eftersom pengar fattas. (Barn- och Ungdomsnämnden  till exempel minskade sina personalkostnader 2010 med 20 miljoner kronor.)

I ttela kan man läsa om Vänsterpartiets kritik, från talarstolen, av kommunens drastiska besparingar. Kommunen sparade – trots att kommunen redovisade ett resultat 2010 på 49 miljoner kronor. (49 miljoner kronor plus alltså, inte minus som man skulle kunna tro.)

Enkelt uttryckt. Anna och Ludvig får inte den hjälp de behöver i skolan därför att kommunen anser att det är bättre att ha ett så stort plusresultat som möjligt. Vänsterpartiet anser att verksamhet är viktigare än siffror på ett papper.

Ingen gick i svaromål, ingen låtsades höra. Bara Gunnar Lidell (M) gick upp i talarstolen och sa:

”Vi har en väl fungerande organisation till största del.”

Och vi ska:

”Fokusera på att vi har gjort ett bra jobb.”

Problemet är att det räcker inte. Det går inte att göra ett lika bra jobb på 2 man som på 4. Hur man än försöker. Fråga Anna och Ludvig. Och deras föräldrar. Fråga också de 2 som jobbar. (Och de 2 som har blivit ”övertaliga”.)

Sedan kom vi till den stora och tunga frågan för kvällen, skulle det visa sig: ”Användning av befintlig utrustning vid voteringar”. Min partikollega Lutz hade skrivit en motion.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är givet att använda den tekniska utrustning som finns i kommunhusets sessionssal. Alltid. Det är en minoritet som styr kommunen och det innebär att det blir många förslag på mötena och det i sin tur innebär många voteringar. Mycket tid skulle sparas. (Regionen som sammanträder i kommunhuset använder alltid utrustningen.)

Det tyckte inte de andra partierna. Eller? Det var lite svårt att se var skillnaderna gick. Moderaterna med sina medstyrande allierade tyckte att ordförande själv skulle få bestämma om utrustningen skulle användas. Dan Nyberg från socialdemokraterna yrkade på någon typ av kompromissförslag. Det gick ut på att fullmäktiges presidium, dvs förutom ordförande också fullmäktiges förste och andre vice ordförande, skulle få bestämma.

Stora skillnader? Små skillnader? Vad ville egentligen partierna – ska fullmäktige använda den tekniska utrustningen eller inte?

Förvirring.

När man lyssnade till debatten, som blev lång (onödigt lång skulle väl vissa påstå), blev förvirringen stundtals ännu större…

Morgan Larsson från nykomlingen Välfärdspartiet sa:

”Vi ser till den lilla människan, som sitter hemma och lyssnar, som inte kan komma hit. Vi vill inte använda utrustningen överhuvudtaget.”

Jaha?

Kurt Karlsson från Sverigedemokraterna tyckte att det var en demokratisk fråga. Utomstående och radiolyssnare ska under mötet kunna veta hur enskilda ledamöter röstar. Därför tyckte Kurt att fullmäktige skulle göra som vanligt, dvs rösta genom att skrika ”ja eller ”nej”. Eller också genom att rösta med handuppräckning. Tyvärr glömde Kurt från Sverigedemokraterna att berätta för fullmäktige hur radiolyssnarna skulle kunna ”höra” en handuppräckning… Sedan yrkade Kurt bifall till Dan Nybergs förslag…

Förvirring.

Sedan gick Lena Eckerbom Wendel (M) upp och begärde återremiss, dvs att frågan ska utredas ytterligare och att därför inget beslut skulle tas ikväll. Hon menade att både Lutz och Nybergs förslag kunde strida mot kommunallagen. Det hade tydligen inte hennes partikollega och ledare tänkt på, för nu gick Gunnar Lidell upp i talarstolen och höll med henne. …fast han en stund tidigare hade tyckt att fullmäktige skulle besluta ikväll. (Tappar du greppet Gunnar?)

Och se, då händer det fantastiska att alla ledamöter från moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, helt plötsligt, och samtidigt, inser att de minuten innan kanske hade medverkat till ett olagligt beslut. Jag blir alltid lika imponerad över den här kollektiva ”aha”-upplevelsen i Vänersborgs kommunfullmäktige. Och som alltid dessutom följer partigränserna…

Nyberg fick dock ingen ”aha”-upplevelse. Han fick istället en mycket individuell ”blaha”-upplevelse och dundrade från talarstolen:

”Det var det barnsligaste jag hört i hela mitt liv. Det är fullständigt befängt!”

Då blev miljöpartisterna lite rädda och begärde ajournering, paus alltså.

Efter kaffet gick det ”bättre”. Det blev omröstning direkt. Utan den tekniska utrustningen då (som ttela mycket riktigt påpekar).

För återremiss krävs det bara 1/3 av rösterna. Det blev återremiss. Kurt från SD röstade för återremiss tillsammans med M, FP, KD och VfP. Kurt hade alltså tre åsikter i samma fråga på samma kväll. Torde vara rekord, till och med för Vänersborgs kommunfullmäktige. Inte ens Lars G Blomgren från Folkpartiet brukar ändra sig så många gånger. (Eller? Har han det…? Katten vet…)

När fullmäktige håller sådana här debatter så känns det faktiskt som om ingen teknisk utrustning skulle användas på sammanträdena. Jag tänker då på typ radioutsändningar och sånt… För vad säger vänersborgarna när de hör nivån på debatterna…?

Förresten. Jag tror att jag vet varför de andra partierna inte vill ta ett beslut om att alltid använda den tekniska voteringsutrustningen… Gjorde fullmäktige det, då skulle ju alla ledamöter rösta samtidigt (genom att trycka på en knapp). Och hur skulle då alla veta vad de skulle tycka? Det är ju inte säkert att den kollektiva ”aha”-upplevelsen infinner sig exakt samtidigt… Den brukar i regel först infinna sig när de äldsta i församlingen, dvs Lidell, Ekström och Ljunggren, skriker ut sina ”ja” eller ”nej”…

Sammanträdet avslutades med några frågor och lite sånt. Lutz från Vänsterpartiet hade t ex en fråga till Demokratiberedningens numera berömde ordförande Peter Göthblad (FP). Demokratiberedningen har ju inte haft något sammanträde på hela året, ja ända sen den moderatledda alliansen tog över styret. Därför frågade Lutz:

”Vad väntar vi på, varför sammanträder inte demokratiberedningen? … När och hur kommer arbetet igång?”

Och se. Som av en ingivelse. Precis samma dag som Peter Göthblad fick frågan från Lutz, kom han på att Demokratiberedningen skulle ha ett möte. Vilket fantastiskt sammanträffade! Otroligt att slumpen kan spela sådana spratt!

Kanske skulle man på nästa sammanträde fråga:

”När och hur kommer försäljningen av arenan igång?”

  1. Kalle Anka medborgare i Ankeborg
    29 maj, 2011 kl. 01:25

    Du har säkert rätt i analysen att röstboskapen behöver höra sina ledares råmanden för att veta vad de själva tycker. Kanske kan demokratiberedning på sitt första möte diskutera den tekniska utrustningens möjligheter till positiv påverkan på den demokratiska processen – för tanken är väl ändå att varje folkvald person ska uttrycka sin åsikt efter att ha deltagit i debatten. Knapptryck är alltså inte bara en tidsbesparare utan också ett sätt att värna den demokratiska processen. Jag som radiolyssnare klarar mig utan ”uppropen”. Följer man debatten så hör man ju vad ledamöterna tycker – kanske kan tryckandet till och med uppmuntra ”tyckandet” dvs få fler talare till talarstolen – i ivern att se till att det röstas ”rätt”…

  2. Pierre Simonsson
    28 maj, 2011 kl. 16:31

    Underhållande Läsning Speciellt den om Voterings Utrustningen :D

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: