Arkiv
Badplatsen i Väne Ryr
”Just nu är det en mycket upprörd stämning bland invånarna i Väne-Ryr. Detta beror på ett mycket tråkigt beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen tagit.”
Så börjar ett brev som byalaget i Väne Ryr har författat och skickat till kommunen.
Det handlar om ryktena, som jag skrev om i min förra blogg (se här). Och nu har det klarnat kring ryktena. De visade sig vara helt sanna.
Kommunen ska i fortsättningen inte ta något som helst ansvar för den lilla badplatsen i Väne Ryr. Det blir ingen skötsel av gräsmattan, bryggan ska inte sättas tillbaka och ingen ”baja-maja” ska ställas upp. Samhällsbyggnadsförvaltningen har helt enkelt fattat beslutet att lägga ner badplatsen vid Ryrsjön.
Invånarna i Väne Ryr, som precis som alla andra vänersborgare är trogna skattebetalare, ska alltså inte få behålla sin badplats – en badplats som är lite av en träffpunkt på fina sommardagar och -kvällar.
Stormen i Väne Ryr lär väl övergå i ett regelrätt uppror…
Beslutet att lägga ner badplatsen i Väne Ryr har fattats av förvaltningschefen, fastighetschefen och gatuchefen på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har tydligen inte varit några politiker inblandade.
Skälet till tjänstemännens beslut var (alla citat är hämtade från mailväxling med tjänstemän i samhällsbyggnadsförvaltningen):
”detta är en privat fastighet.”
Och privata ”fastigheter”, som badplatsen tydligen kan betraktas som, ska inte skötas av kommunen. Det handlar inte om pengar, det handlar om principer. Det handlar närmare bestämt om:
”likställighetsprincipen”
Likställighetsprincipen är en viktig princip. Ja, mer än så. Den återfinns i Kommunallagen och måste följas. Även om Vänersborgs kommun inte direkt är känd för att alltid värdera denna princip särskilt högt.
Men jag har lite svårt att se hur likställighetsprincipen är tillämpbar i det här fallet. Och tydligen förvaltningen också. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska:
”sköta de badstränder/badplatser som vi har uppdrag från kommunfullmäktige på att sköta samt de badplatser som kommunen är fastighetsägare för.”
Se där ett undantag från likställighetsprincipen. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska också sköta badplatser som fullmäktige har bestämt. Typ Gardesanna kan jag tänka. Kommunen sköter således inte bara om badplatser på kommunala ”fastigheter”.
Badplatsen i Väne Ryr har skötts av kommunen i tiotals år, enligt vissa uppgifter ända från kommunsammanslagningen 1971. Och då måste väl någon person, antagligen en politiker eller chefstjänsteman, någon gång ha fattat beslut om detta. Varför har kommunen annars skött badplatsen?
Men tjänstemännen har inte hittat något sådant beslut:
”det finns inget beslut om att denna badplats ska skötas av kommunala pengar.”
För övrigt är badplatsen i Väne Ryr den enda badplats som kommunen nu slutar att sköta.
Pengar ja. I citatet ovan antyds att pengafrågan faktiskt spelar en viss roll. Även om några tjänstemän säger att detta inte är fallet. Fast i ett mail återfinns också följande formulering:
”Att inte lägga ner bryggan i Ryr-sjön är inget politiskt beslut utan något som vi tjänstemän har hanterat utifrån befintlig budget.”
Utifrån befintlig budget… Pengar spelar nog en viss roll trots allt…
Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen ska de resurser som har använts i Väne Ryr nu föras över och användas till:
”Vad vi ämnar att göra är att öka servicen på de badplatser/stränder där vi är fastighetsägare eller har uppdrag från kommunfullmäktige att sköta.”
Så pengarna ska nu föras över till de kommunala badplatserna. Och de som inte är kommunala men som fullmäktige har bestämt… Men inte bara det. Den numera berömda bryggan i Ryrsjön ska med all sannolikhet också flyttas – till en av de kommunala badplatserna. Kanske till Skräcklan.
Så hur mycket extra resurser får kommunens övriga badplatser när Väne Ryr läggs ner? Jag har inte fått något officiellt svar på den frågan, än, men enligt informella uppgifter kostar badplatsen i Väne Ryr sammanlagt 15.000 kr varje år. Då ska allt vara inräknat – dykning för att kontrollera badplatsen, iläggning och upptagning av bryggan, tömning av ”baja-majan” och skötsel (gräsklippning, skräpplockning etc).
15.000 kr är inga pengar för Vänersborgs kommun. (Om nu siffran är korrekt.) Och visst vore det väl nästan skamligt om skattebetalarna i Väne Ryr inte skulle få behålla sin badplats för ynka 15.000 kr? (Eller 30.000 kr. Eller till och med 50.000 kr.)
Det kan väl även nämnas att den private fastighetsägaren är beredd att låta kommunen betala en symbolisk summa för att förfoga över badplatsen, typ 1 kr om året. Men detta har inte ens:
”diskuterats mellan kommun och markägare.”
Jag tror att kommunens tjänstemän alltid gör så gott de kan med de knappa resurser som politikerna ofta tilldelar dem. Och de försöker fatta rätt beslut. Men det är naturligtvis inte alltid så lätt för tjänstemännen att göra detta. Jag förstår det. Byalaget i Väne Ryr förstår det. Vänersborgarna förstår det.
Men i det här fallet har det blivit fel. Badplatsen vid Väne Ryr är för den stora majoriteten av Vänersborgs invånare totalt likgiltig. Men för de som bor i Väne Ryr och som använder badplatsen är den väldigt viktig. Det kanske till och med är den som sätter lite extra glans på livet under varma sommardagar. Det är självklart så att badplatsen måste finnas kvar.
Beslutet att stänga badplatsen i Väne Ryr måste omprövas. Invånarna och skattebetalarna i Väne Ryr är värda 15.000 kr varje år för sin badplats.
Och dessutom måsta alla tjänstemän och politiker inse att Vänersborgs vision är något mer än bara ord på ett papper eller i slutet på ett mail:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
”… i alla delar …”
Även i Väne Ryr.
Loppis och bryggor mm
Igår och idag var det superloppis i arenan. Det var Vänersborgs eminenta hockeyklubb, VHC, som arrangerade. Kommunen hjälpte som vanligt till med gratis marknadsföring och reklam på kommunens hemsida, även om Vänersborgs kommun inte hade något att göra med själva arrangemanget. Förutom att hyra ut lokalerna då, arenan alltså. Men det har jag skrivit om förut. Kommunen tycks alltid göra gratis reklam åt de företag och organisationer som hyr lokaler av kommunen. I synnerhet arenan. Och så länge ingen anmäler kommunen för att inte behandla sina invånare lika, så är det väl ok… (Kommunen gör ju inte gratisreklam för alla arrangemang i Vänersborg… Se ”Marknadsföring och likabehandling”.)
Det fanns många säljare på plats i arenan, men frågan är om det var lika många köpare 
som vanligt. Jag tror inte det. Kanske har det blivit för många ”superloppisar”? Hur som helst kunde man fynda. För egen del blev det ett nostalgiskt inköp av en årgång X9-tidningar. Agent Corrigan och Modesty Blaise är tidlösa…
I kommunens centrum pågick också en del arrangemang under lördagen, bland annat så kunde de församlade lyssna på musik i gågatekrysset. Tyvärr så var det inte särskilt många som var församlade. I varje fall inte när jag var där.
Kanske berodde det på att kommunen gjorde för dålig reklam på hemsidan?
Det behövs nog göras något mer på gågatan för att locka dit vänersborgarna. Kanske kan den nya utformningen av Plantaget få ut kommunens invånare på stan. Och så diskuteras det ju också om att på något sätt ”väderskydda” gågatan. Kanske skulle det också kunna göra sitt till. Fast igår var det ju faktiskt bra väder. Det bara blåste lite grann.
Fast det var inget mot Väne Ryr…
I Väne Ryr håller det på att blåsa upp till storm. Igen. Så på söndagen, idag alltså, fick det bli en sväng till Väne Ryr…
På väg till Ryrsjön passerade jag den omdiskuterade raksträckan på väg 2031 (den tidigare riksvägen mellan Vänersborg och Uddevalla) som går genom samhället. Jag noterade att kommunen inte har gjort något ytterligare för att få ner hastigheterna. Problemet på den relativt långa vägsträckan är ju att fri sikt och rak väg inbjuder trafikanter till höga hastigheter i bostadsområdet. (Se ”Trafiksituationen i Väne Ryr”.)
På bron över järnvägen är det för övrigt smalt och sikten är begränsad. Det tycks finnas en relativt stor risk för olyckor mitt på bron. Jag tror att något expert på kommunen borde ta en extra koll på trafikmiljön. Innan…
Väl uppe på den smala viadukten, så har man en bra utsikt över järnvägsspåren. Det är dubbelspår med hastighetsskyltar på 130 km i timmen ut ur samhället och 110 km in i samhället.
Nu vet jag inte om de långa och tungt lastade tågen kör så fort, men ett fruktansvärt ljud blir resultatet av deras framfart igenom samhället. På väg med gods till bland annat hamnen i Uddevalla. Det kan inte vara särskilt lätt att bo längs järnvägen. Det blir väl si och så med nattsömnen kan jag tänka.
Brukar det inte vara något typ av hastighetsbegränsning i samhällen? Eller bullerskydd?
I Väne Ryr verkar det på sina ställen inte finnas några skydd överhuvudtaget. Kanske borde någon expert titta på detta också?
Jo då, till slut kom jag till Ryrsjön…
Och det första som dök upp var en brygga.
En brygga? Men det skulle väl inte finnas någon brygga här? Var ryktena fel? Jag började misstänka att det hela bara var en storm i ett vattenglas.
Det visade sig dock att badplatsen låg ytterligare hundra meter bort…
En liten badvik, en liten sandstrand. Och ett litet delta.
Men ingen brygga. Och ingen ”baja-maja”.
Här var orsaken till stormen i Väne Ryr…
Badbryggan, som inte har så många år på nacken, och ”baja-majan” tas in över vintern och ställs ut igen på våren, inför badsäsongen. Det är kommunen som står för denna service.
Eller stod.
Nu går rykten om att kommunen ska sluta med servicen. Jag vet inte om det är så. Det finns mig veterligt inga politiska beslut. Å andra sidan kan tjänstemän, med all rätt, fatta ganska många självständiga beslut. Till exempel om bryggor, antar jag.
Hur som helst finns det varken brygga eller ”baja-maja” utsatta vid Ryrsjön just nu. Och det är fullt tillräckligt för att invånarna i Väne Ryr ska reagera. Och det gör de snabbt. Det har alltså redan blåst upp till storm – ett upprop och en namninsamling för att få behålla bryggan har startats. (Se här!)
Ur uppropet:
”I Vänersborgs kommuns vision pratar man om att det ska skapas mötesplatser för alla människor – nu drar man in en mycket viktig mötesplats för oss som bor i Väne-Ryr och även för de som gärna besöker oss under sommarmånaderna.”
Och tanken slår mig naturligtvis när det gäller det här med att behandla alla invånare lika. Gör kommunen det? På Ursand lägger kommunen miljontals kronor, i Väne Ryr sparar kommun in på några enstaka tusenlappar.
Om ryktena är sanna vill säga. Det återstår dock att se. Under den kommande veckan lär det ges besked vilka beslut som har fattats och av vem. Och vad som ska gälla i fortsättningen.
Så det finns anledning att återkomma till det stormiga Väne Ryr. Och under tiden kan man väl också skänka en tanke på kommunens nya vision:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Trafiksituationen i Väne Ryr
I september förra hösten uppmärksammade jag trafiksituationen i Väne Ryr i en blogg. (Se ”Hinder för trafikhinder i Väne Ryr”.) Jag skrev om den så kallade ”Nollvisionen” som är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och som är fastställd genom ett beslut i riksdagen.
Nollvisionen säger bland annat (se här):
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag…”
Vänersborg ansluter sig naturligtvis till nollvisionen. På Vänersborgs hemsida står det också:
”Kontakta oss gärna om du upptäcker någon trafikmiljö som kan verka farlig…”
Det gjorde en invånare i Väne Ryr. Han påpekade att trafikmiljön på väg 2031 (den tidigare riksvägen mellan Vänersborg och Uddevalla) som går genom samhället inte var säker. Det här trots att kommunen har vidtagit en del åtgärder, som att smalna av vägen och anlägga en gång och cykelbana. Problemet på den relativt långa vägsträckan är att fri sikt och rak väg inbjuder trafikanter till höga hastigheter i bostadsområdet. Så trots kommunens åtgärder, så har de uppenbarligen inte hjälpt. Bilarna kör ändå för fort.
Vid ett tillfälle fick kommuninvånaren ifråga placera ut blomlådor för att sänka hastigheten. Tillståndet drogs sedermera in och blomlådorna fick tas bort.
Ärendet var uppe i Samhällsbyggnadsnämnden för nästan ett år sedan. Då beslutade nämnden att inte göra något mer åt trafikmiljön. Eftersom jag har varit på plats och med egna ögon kunnat konstatera att bilarna kör för fort bland bostadshusen, så ställde jag några frågor häromsistens till Teknik och Trafikenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Jag fick följande svar:
”Att en del bilister tyvärr kör fortare än de borde förekommer i stort sett överallt, att anlägga farthinder så fort det sker eller så fort någon hör av sig med klagomål är inte realistiskt.”
På sätt och vis kan jag förstå detta resonemang, men det jag kan undra över är vilka kriterier Teknik och Trafikenheten då har i sin bedömning när den beslutar om att anlägga farthinder. I Väne Ryr är uppenbarligen mycket höga farter möjliga… Och jag har definitivt sett trafikhinder, t ex blomlådor, på ställen där den möjliga farten är avsevärt lägre.
När det gäller varför de blomlådor som var utplacerade på vägen togs bort skriver Teknik och Trafikenheten:
”När tillståndet gavs till blomlådor gjordes det på försök och i samförstånd med [namnet på kommuninvånaren], när det sedan visade sig att det inte fungerade så var vi tvungna att dra in tillståndet. Det var väldigt mycket problem, inte bara det att andra stört sig på dem. Det hade nu skapats ett trafiksäkerhetsproblem, parkerade bilar som skymde och hindrade framkomligheten samtidigt som det förekom rena rallykörningar är ingen bra trafikmiljö.”
Jag blir inte riktigt klok på detta resonemang heller. Är det så att blomlådorna provocerar fram rallykörning hos vissa bilister, så kan man väl ganska lätt räkna ut hur dessa kör utan blomlådor… Borde inte ”rallykörningen” i stället mana till eftertanke – och slutsatsen dras att här måste något göras innan det händer en allvarlig olycka?
Och det här med att folk störde sig på blomlådorna… Är det kutym att ta bort farthinder om det inkommer klagomål? Undrar förresten vilka som stör sig. Det kan knappast vara föräldrarna till barnen. Kanske bilisterna? Men det är väl själva tanken – att farthindren ska ”störa” bilisterna, så att de måste anpassa farten?
Blomlådorna sägs också ha lett till parkeringsproblem. Jag vet inte om det finns något i trafikförordningen som reglerar parkering i anslutning till blomlådor, jag tror inte det. Det är klart att parkeringen inte får utgöra något hinder, men det känns ändå som ett mindre problem än olycksrisken och ett problem som kräver andra lösningar.
Enligt min mening är trafiklösningen på långt när tillräcklig för att trygga trafiksäkerheten för framför allt barnen. Det är ju faktiskt så att de inte bara ska gå längs vägen, de ska också korsa den. Och ska de korsa den på ett hyfsat säkert sätt så finns det bara ett enda ställe på den långa raksträckan – och befinner sig barnen i början eller slutet av raksträckan, så är det lång väg till ”avsmalningen”. Antagligen för lång väg. De korsar vägen lite överallt…
Till saken hör att det är många barn, och vuxna, som måste korsa vägen. Busshållplatsen vid väg 44 ligger på ena sidan och bostäder, fotbollsplan och hembygdsgård etc på den andra.
Det tycks inte som att kommunen lever upp till nollvisionen i Väne Ryr…
Imorgon sammanträder BUN…
Tiden går fort mellan sammanträdena. Redan imorgon samlas representanterna för de olika partierna i rum 225 på Kommunhuset. Det är Barn- och Ungdomsnämnden som ska ha sammanträde.
Vi kommer att se ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) vid kortsidan av bordet med ordförandeklubban i högsta beredskap. Bredvid sig kommer hon att ha 1:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) och, från vidderna i Sundals Ryr, ingen mindre än nämndens 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD).
Framför mig kommer ledamöterna från mini-alliansen att sitta, Kerstin Andersson (FP), Jeanette Dahlbom (M) och Lisbeth Brodin (M). På denna sida sitter också, som av en händelse, de tidigare oppositionspolitikerna, men nu tillhörande den styrande maxialliansen, Marika Isetorp (MP) och badmintontränaren Bengt Rydholm (VFP). De har därmed ”hamnat rätt” till slut skulle man väl kunna säga. Kanske upplever nu Bengt Rydholm samma härliga emotionella rus som sin partiledare Morgan Larsson (VFP), när Larsson utropade i TTELA i september:
”Att vi med våra två mandat överhuvudtaget sitter med de stora partierna och diskuterar budgeten är stort för oss.”
Att Isetorp känner maktens berusning kan vi redan sedan tidigare konstatera. Det är för övrigt den enda berusning som Isetorp upplever, ordförande som hon är i IOGT-NTO. IOGT-NTO fick för övrigt en gåva på 5.000 kronor av Erikshjälpen i veckan. Det gjorde Vänersborgaren en artikel om, en artikel som Isetorp kommenterar på följande sätt i sin blogg:
”En bild på mig i IOGT-NTO-blått hårband finns på framsidan och vid själva artikeln. För att ingen ska tro att det är vilken Marika Isetorp som helst finns även partibeteckningen med.”
Meningen avslutas i och för sig med en smiley, men att vi ska förstå att det bara finns en Marika Isetorp är säkerligen på djupaste allvar. Och det vet alla vänersborgare, efter beslutet om Gläntans nedläggning.
På motsatta sidan rummet, sitter motståndarna så att säga, dvs oppositionen. Det är Kenneth Borgmalm och Birgitta Persson från Socialdemokraterna och Annalena Levin från Centerpartiet. Fast Levin har problem att komma ifrån sitt jobb, tror jag, och ersätts ganska ofta av Marianne Karlsson. Kanske blir det så imorgon också, för jag ser att Levin meddelar på Facebook att hon är förkyld. Även min partikollega Magnus Bäckström, den gamle bloggskrivaren och Lill-Babs-diggaren från Frändefors, har lite problem att komma ifrån jobb.
Barn- och Ungdomsnämnden har i stort sett bara informationspunkter på morgondagens sammanträde. Det är en redovisning av enkätsvar, som handlar om samverkan med föräldrar, redovisning av de nationella proven, information om det tillfälliga boendet för asylsökande, budgetuppföljning och information om detaljbudget mm.
Jag ser faktiskt inget i informationen som är uppseendeväckande. Jag menar, det här med att t ex arenan slukar pengar, det vet vi ju vid det här laget. Information betyder ju att vi ledamöter ska få lära oss mer och också hur det fungerar och står till i den organisation som vi är ansvariga för. Och det gör vi säkert, går därifrån med mer kunskap menar jag.
Det är faktiskt bara två beslut som nämnden ska fatta imorgon. Det första handlar om:
”Godkännande av ansökan från Ströms Slott AB om rätt till bidrag för att bedriva enskild förskola i Vänersborgs kommun”
Ströms Slott AB, det är Magnus Olssons skapelse. Han bedriver redan enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Nu vill han starta en enskild förskola. Vad Vänsterpartiet, och jag, anser om att ta ut vinster i välfärden, det hoppas jag att alla vet. Nu är det dock så att lagen ger Magnus Olsson möjlighet att tjäna pengar på enskild verksamhet i Vänersborg. Men att öppna en förskola vid Torpa vårdcentral?
I det förslag till beslut som nämnden tillhandahålls av förvaltningen, konstaterar förvaltningen att Magnus Olsson och Ströms Slott uppfyller alla förutsättningar. Det gäller allt, t ex personal, lokaler, dokumentation, rutiner, handlingsplaner osv.
Men…
I Skollagen 2 kap 5§ står det:
”Godkännande ska lämnas om … utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna…”
Förvaltningen har analyserat vad ett öppnande av en ny förskola skulle innebära för kommunen och kommit fram till följande:
”På grund av att efterfrågan på förskoleplatser i Vänersborgs kommun fluktuerar över året måste kommunen, för att kunna upprätthålla en jämn och hög kvalitet, budgetera för perioder av påtagligt låg beläggning. I syfte att uppnå balans mellan tillgång och efterfrågan på förskoleplatser och för att upprätthålla den goda kvaliteten på dessa, har kommunen vidtagit åtgärder. Strategiska beslut om hur den fortsatta verksamheten skall bedrivas har fattats och som ett led i detta har förskolor lagts ner. … Förskolespåret går ut på att genom färre, större och strategiskt belägna förskolor skapa kostnadseffektiva högkvalitativa förskoleverksamheter där nyttjandet av befintlig kapacitet maximeras. Vid ett högt kapacitetsutnyttjande blir verksamheten mindre känslig för de rådande fluktuationerna och de medel som finns att tillgå kommer eleverna till godo i största möjliga utsträckning.”
Kanske inte en helt lätt text att komma igenom. Eller? Men viktig. Slutsatsen av resonemanget blir:
”Om kommunen skulle godkänna Ströms Slotts ansökan skulle detta innebära en etablering som motverkar kommunens strategiska inriktning. Genom ett minskat kapacitetsutnyttjande pga lägre beläggning och ytterligare nedläggningar skulle resultatet vara en kvalitetsförsämring och ett minskat utbud för eleverna. Detta skulle på lång sikt innebära sådana påtagliga negativa konsekvenser som avses i Skollagen (2010:800) 2 kap 5 § både för de förskolor där Vänersborgs kommun är huvudman och för eleverna.”
Med andra ord, förvaltningen föreslår att nämnden ska säga nej. Magnus Olsson och Ströms Slott AB ska inte få öppna en förskola.
För min del är jag mycket bekväm med detta beslut. Vi får se vad nämndens övriga ledamöter säger. Det är ju faktiskt, som sagt, bara Vänsterpartiet som på nationell nivå är mot vinster i välfärden…
Jag kan inte låta bli att peka på att på ett ställe i ansökan från Magnus Olsson, så återges ett avsnitt från Lag 1997:1212. Det är en lag som ändrar en annan lag, nämligen Skollagen från 1985. Denna lag gäller inte längre. Den gamla Skollagen slutade att gälla den 31 juli 2010… Det är lite överraskande att Ströms Slott sitter och läser i gamla lagar, när de vill få kommuners förtroende att ta hand om barn.
Det andra beslutet som nämnden ska fatta är inte så komplicerat. Det handlar om att det nästa år är 50 år sedan idrottscentrum togs i bruk.
Förvaltningen vill fira detta och föreslår att nämnden ska vända sig till kommunstyrelsen och begära ett bidrag på 125.000 kr för att användas till planering, genomförande och marknadsföring för jubiléet. Jag antar att det är helt ok. Även om inte arenan tillhör mina favoriter… Jag kommer faktiskt ihåg hur det var för 50 år sedan, när vi fick börja åka skridskor på konstfrusen is. Det var stort. Tiden går som sagt…
Måndagens BUN-sammanträde kommer att gå lugnt till. Precis som de flesta andra sammanträden under denna mandatperiod. Minialliansens politiska passivitet är slående.
Men det har jag beskrivit många gånger.
Jag ska sluta med en positiv nyhet. Det har ju hänt något. Fast mot minialliansens vilja…
I fredags eftermiddag/kväll var det högtidlig invigning av den nya skolan i Väne Ryr. Ett flertal barn och föräldrar deltog, liksom personal. Några representanter från BUN var där, Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Och så jag (V).
Lena Eckerbom Wendel höll ett litet tal. Som nämndens ordförande. Jag förmodar att det tog nog emot. Hon och minialliansen var ju bestämda motståndare till att öppna Väne Ryr.
Rektor Elisabeth Sterner höll tal och barnen sjöng en invigningssång. Boel Jansson och Anne-Len Kriewitz från förvaltningen knöt ihop ett invigningsband till en rosett som tecken på att skolan var officiellt invigd. Till ljudet av en trumpetfanfar.
Sedan var det korv, juice och kaffe till alla deltagare.
Jag tror att det är unikt i Sverige att en landsbygdsskola öppnas, som vi i Vänersborg har gjort. En del säger att det är dumdristigt, andra anser att det är det enda vettiga. Jag säger som John Lennon:
”Give peace and Väne Ryr a chance.”
Nu gäller det för Väne Ryr-borna att fylla den nyrenoverade och mycket fina skolan med massor av barn.
Hinder för trafikhinder i Väne Ryr
I lördags blev en släkting till mig påkörd av en bil när han gick över en gata i Stockholm. Tragiskt nog omkom han.
Det är ett känt faktum att många förare av motorfordon som bilar, bussar, lastbilar och långtradare inte alltid håller hastighetsgränserna. Några kör vårdslöst också på andra sätt. Det gör oskyddade fotgängare och cyklister mycket sårbara. Särskilt barn. Trafikverket och landets kommuner försöker på olika sätt göra vägar och gator trafiksäkrare.
Trafikverket har ställt upp en ”noll-vision” för trafiksäkerhetsarbetet. Den är fastställd genom ett riksdagsbeslut. Nollvisionen säger bland annat (se här):
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag…”
Ett sätt att göra vägar och gator trafiksäkrare är att bygga särskilda gång- och cykelvägar, men också genom att få ner hastigheterna.
Så också i Vänersborg.
Jag läser på Vänersborgs hemsida:
”Hastigheten är den enskilt största anledningen till att trafikolyckor inträffar. Om alla höll hastighetsgränserna skulle 100-150 liv sparas varje år.”
Jag var ute i helgen och tog några bilder från olika delar av Vänersborg, där anordningar finns för att dämpa farten på gatorna.
Det var stolpar av olika slag, där bilar tvingas ”sick-sacka” för att komma mellan, det fanns fartgupp, det fanns fartgupp kombinerade med rondell, osv.
Även på sträckor där det inte fanns barn, skolor eller bostadshus hade fartdämpande anordningar ibland anlagts, som t ex guppet vid Trestad Center. Där har ju en del ”hastighetstävlingar” hållits genom årens lopp.
Det är bra att kommunen tänker på alla fotgängare och cyklister.
Ibland tar fastighetsägare ”saken i egna händer” och sätter upp ”blomlådor” på vägar och gator. Det sker, antar jag, alltid med tillstånd från kommunen. Uppe på Blåsut såg jag ett exempel på fem ”blomlådor” på en kort sträcka.
Som bilägare har vi vant oss vid dessa farthinder. Några av oss kan kanske ibland bli lite lätt irriterade över dem, men när vi tänker efter så inser vi varför de finns där. I varje fall de flesta av oss…
Och trafikhindren är bra. De räddar antagligen åtskilliga liv varje år, och speciellt små barns.
Men det är inte alltid så lätt för fastighetsägare och småbarnsföräldrar att få kommunens representanter att lyssna på nödvändigheten av att sätta upp farthinder. På en av bilderna ovan, så har blomlådorna tagits bort. Kommunen fick nämligen klagomål på att bilister hade stört sig på dem. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
”väldigt många har stört sig på blomlådorna”
Vad bra, tänker jag som trafikamatör, det är väl liksom det som är meningen. Jag menar, de finns ju där för att göra det svårare för bilisterna att köra för fort. Eller?
Det handlar om två blomlådor på en vägsträcka på väg 2031 genom Väne Ryr. Det är en mycket lång raksträcka med fri sikt. Kanske 600 – 700 meter. Det är tydligen frestande för många trafikanter att öka hastigheten här. Bredvid vägen finns det flera bostadshus.
Här har kommunen vidtagit en del åtgärder för att göra trafiken säkrare. Kommunen har anlagt en gång- och cykelväg och gjort vägen smalare på ett ställe. (Kommunen har dock glömt att sätta upp ett varningsmärke om att det är avsmalnande väg, på den vänstra sidan om man kommer från Vänersborg.) Hastigheten har också sänkts till 40 km/h på en del av raksträckan. Det är bra, men varför inte på hela sträckan? 
(Kommunen har inte sänkt hastigheten till 40 km/h förrän några meter innan Rämjes Musik. Det betyder att alla boende på sträckan innan fortfarande har 50 km/h utanför sina tomter.)
Men det räcker inte. De boende är inte nöjda. Trafikanterna respekterar inte alltid hastighetsbegränsningen och den avsmalnande delen av vägen blir bara ett hinder när två fordon möts precis här. Vilket inte alltid är fallet. Ganska sällan faktiskt.
Därför hade de boende längs vägen fått tillstånd att sätta ut två blomlådor. Lådorna bekostades av de boende. Men så ändrade Samhällsbyggnadsförvaltningen sig. Samhällsbyggnadsförvaltningen drog helt plötsligt in tillståndet. Blomlådorna på väg 2031 får inte längre stå där.
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver i sitt beslut:
”Visst kan det vara så att en del tyvärr håller för hög hastighet men det är inte realistiskt att anlägga farthinder överallt där det finns förare som kör för fort.”
Men Samhällsbyggnadsförvaltningen, farthindren stod ju redan där. De behövde inte anläggas. Det hade varit enklare att låta dem stå kvar än att ta bort dem. Dessutom är det ju privatpersoner som har sett till att de har kommit på plats. Som på många andra ställen i kommunen…
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver vidare i sitt beslut:
”2010 gavs tillstånd till att placera ut blomlådor. När vi utvärderar detta så visar det sig att väldigt många har stört sig på blomlådorna vilket resulterar i omkullvälta lådor och ”rallykörningar” förbi lådorna.”
Slutsatsen från Samhällsbyggnadsförvaltningen borde väl bli att det krävs ytterligare åtgärder för att sänka hastigheten och öka säkerheten. Att välta omkull lådorna och att köra rally torde väl inte vara argument för att vika sig för ”fortkörarna”. Kan jag tycka. Men Samhällsbyggnadsförvaltningens slutsats är i stället alltså:
”…har tillståndet dragits in.”
Blomlådorna är nu borttagna.
När jag tittar på trafiklösningen, så måste jag hålla med de boende i området. Trafiklösningen är på långt när tillräcklig för att trygga trafiksäkerheten för framför allt barnen. Det är ju faktiskt så att de inte bara ska gå längs vägen, de ska också korsa den. Och ska de korsa den på ett hyfsat säkert sätt så finns det bara ett enda ställe på den långa raksträckan – och befinner sig barnen i början eller slutet av den, så är det lång väg till ”avsmalningen”. Antagligen för lång väg. De korsar vägen lite överallt.
Till saken hör att det är många barn, och vuxna, som måste korsa vägen. Busshållplatsen vid väg 44 ligger på ena sidan och bostäder, fotbollsplan och hembygdsgård etc på den andra.
Och på hembygdsgården har det startats förskola och förskoleklass…
På Samhällsbyggnadsförvaltningens hemsida står det:
”Kontakta oss gärna om du upptäcker någon trafikmiljö som kan verka farlig”
Samhällsbyggnadsförvaltningen!
Det är väl uppenbart att den långa raksträckan ”inbjuder” många till alltför höga farter. Det är väl uppenbart att trafiklösningen inte är tillräcklig. Det är väl uppenbart att barn inte kan korsa vägen på ett säkert sätt.
Låt de boende sätta tillbaka blomlådorna! Eller om ni inte tycker att det fungerar, hjälp de boende och de som behöver korsa vägen till bostäder, skolverksamhet och annat att få till en trygg trafiksituation i området på något annat sätt. Kanske genom ett eller flera fartgupp.
Och se till att göra ett riktigt övergångsställe vid avsmalningen!
”Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer