Stefan Kärvlings blogg

Bläddrar i mina digitala BUN-papper medan jag kastar ett öga på TV-utsändningen av Vänsterpartiets 40:e kongress i Stockholm. Båda vänersborgarna, dvs Åsa Olin och Lutz Rininsland, har synts i rutan…

Om ungefär en vecka, måndagen den 20 januari, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt första sammanträde för i år. Sammanträdet domineras, tror jag, av Skolinspektionen. I varje fall blir det ett heldagssammanträde, allt för att ge inspektionen tid för att redogöra för sina ”resultat”. Jag kan väl säga att jag inte är särskilt imponerad av inspektörernas så kallade tillsyn och deras rapporter. Kanske återkommer jag till dessa. Rapporterna är stundtals lite känsliga… (Tillsynsrapporterna finns att läsa här.)

Förutom en del ärenden som är av lite mer ”rutinkaraktär”, så är det några ganska tunga frågor som ska behandlas. Redan under ärende 3 kommer ett sådant.

”Från och med årskurs sju har kommunen med nuvarande organisation lyckats skapa bra förutsättningar för integration i skolmiljön inom tätorten.”

Enligt Nationalencyklopedin betecknar integration:

”de sociala processer genom vilka minoriteter, t.ex. invandrade etniska grupper, slussas in i och blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till.”

Förvaltningen syftar naturligtvis på att ”invandrande etniska grupper” nu finns, inte bara i Tärnanskolan, utan också på Torpaskolan och i viss mån Vänerparken. Det är tack vare att skolorna tillsammans bildar en skolenhet. Det innebär att eleverna inte kan välja vilken av de här skolorna de ska gå på. Revisorerna har i och för sig kritiserat denna ordning, därför att den strider mot Skollagen (varje skolenhet ska ha endast en rektor). Organisationen har dock definitivt gynnat integrationen. Med undantag då för profilklasserna på Vänerparken.

Förvaltningen anser att elever med olika bakgrund och förutsättningar bör mötas tidigare än i högstadiet och skriver:

”Utifrån detta föreslås att elever vid Tärnans årskurser fyra till sex ska placeras vid andra skolenheter med start för årskurs fyra från höstterminen 2014.”

Det är ett mycket radikalt grepp. Förvaltningen vill alltså lägga ner Tärnans mellanstadium.

Av någon konstig anledning är inte detta förslag föremål för ett beslut i nämnden. Å andra sidan vet jag inte riktigt vem som formellt beslutar i ett sådant ärende. Det är ju rektor som enligt Skollagen fattar beslut kring sin skolas inre organisation. Skollagen 2 kap 10§:

”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation”

Huvudmannen ansvarar emellertid för skolenheterna:

”hemkommunen anordnar grundskola…”

Men Tärnanskolan läggs ju inte ner, lågstadiet ska ju fortsätta sin verksamhet.

Denna fråga måste redas ut. Någon måste ju ta ett beslut om att lägga ner Tärnans mellanstadium. Och det kan bara vara huvudmannen (kanske till och med kommunfullmäktige) eller rektor. Ingen annan.

För att Tärnans elever ska beredas plats på andra skolor föreslås, och detta ska nämnden fatta beslut om:

• ”att från och med höstterminen 2014 hyra en paviljong motsvarande två klassrum att placeras vid Norra skolan samt
• att vid samma tidpunkt hyra en paviljong motsvarande två klassrum att placeras vid Öxnereds skola.”

Paviljonger ska införskaffas i avvaktan på permanenta lösningar. Vilka dessa permanenta lösningar är vet ingen i nu-läget. Jag antar att det kan handla om en utbyggnad av Norra skolan och en ny skola vid Öxnered. Det är det som det har ryktats om i korridorerna… Hur som helst har Barn- och Ungdomsnämnden definitivt några stora beslut framför sig… Beslut som dessutom kommer att kosta en hel del pengar…

Barackerna kostar förresten också en del. 655.000 kr per år om de hyrs för en treårsperiod och 475.000 kr om de hyrs för en femårsperiod. Hyrestiden är emellertid inte heller föremål för något nämndbeslut…

Är det bra att lägga ner Tärnans mellanstadium?

Det finns för- och nackdelar med de flesta beslut. Så också det här. Men jag tror att jag vågar sticka ut hakan och säga att jag tror att fördelarna överväger. De ”svenska” eleverna väljer och har valt bort Tärnanskolans mellanstadium. Enligt uppgift utgör de bara omkring 10% på skolan just nu. Det är förödande för integrationen. Det har också lett till sjunkande studieresultat för de elever som går på skolan.

Om det blir så att Tärnanskolan 4-6 läggs ner, så är det dock en del andra praktiska frågor som måste lösas. Personalfrågan (lärare och övrig personal måste ju också flytta), transportfrågan (det är nästan en halvmil mellan Tärnan och t ex Blåsuts skola) och inte minst frågan om modersmålslärarna/studiehandledarna, speciallärare etc måste få en lösning.

Modersmålslärarna/studiehandledarna t ex får ju nu två skolenheter att arbeta på, i stället för en. Det tror jag ökar behovet av denna yrkesgrupp, eftersom en del samordningsvinster försvinner. Det är viktigt att fler anställs för att underlätta integrationen, och framför allt för att dessa elever ska få rimliga möjligheter att lära sig det svenska språket. Att kunna språket är en förutsättning för att ha en chans att klara skolans kunskapskrav.

Sedan är det viktigt att en eventuell förändring föregås av en riskbedömning. Det har tidigare hänt att kommunen har glömt detta… En skriftlig riskbedömning måste nämligen ske:

“i samband med planeringen av ändringar i verksamheten.”

Och i detta arbete ska:

“arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden [ges] möjlighet att medverka.”

Urvalsfrågan är en annan fråga som måste lösas, dvs vem ska få gå på en viss skola om efterfrågan på platser på en skola överstiger det antal som finns att tillgå.

Ärende 7 tar upp urvalsfrågan. Barn- och Ungdomsnämnden ska fatta ett beslut om urvalsregler. Och det är viktigt, eftersom alla kommunmedlemmar ska behandlas lika och reglerna ska vara tydliga och kännas till av alla.

Skollagen 10 kap 30 §:

”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.”

Förvaltningen menar i handlingarna att ”nära hemmet” inte behöver innebära skolan närmast hemmet. Och det har förvaltningen säkert rätt i… Förvaltningen menar att en bedömning av detta får göras i varje enskilt fall.

Det här kan det nog bli en del diskussion om.

Sedan menar förvaltningen att så kallad syskonförtur ska gälla vid skolplaceringen. Med andra ord, har du ett syskon som redan går på skolan, så ska du få förtur. I andra hand, om det fortfarande finns större efterfrågan än platser, så ska lottning gälla. Skolinspektionen har godkänt båda dessa urvalsregler.

Urvalsreglerna ska inte gälla för profilklasserna. Dessa klasser har andra urvalsregler. Dock infinner sig en fråga. Om en elev redan har t ex en storebror i en profilklass på Vänerparken (eller Tärnan 7-9), får lillasyster då förtur till en icke-profilklass?

Förvaltningens tankar och idéer kring Tärnan 4-6 är som sagt mycket radikala. Något måste dock göras åt den bristande integrationen i Vänersborg, det står helt klart och det är nog de flesta överens om. Men många har säkerligen synpunkter på om en nedläggning av Tärnan är rätt väg att gå. Jag tror att det kan vara det. Fast jag är inte hundra…

Barn- och Ungdomsnämnden har fler ärenden att avhandla.