Arkiv
Det är klart att jag ska överklaga!
Jag fick ett oväntat samtal i fredags. Det handlade om Förvaltningsrättens dom förra måndagen, en dom som onekligen gjorde mig lite nedslagen. Domstolen prövade ju inte ens det individuella revisionsansvaret. Det handlar naturligtvis om kommunfullmäktiges unika beslut att inte ge mig ansvarsfrihet för arenabygget trots att jag röstade nej, och reserverade mig.
”Du är ett stort samtalsämne i kommunala kretsar” sa rösten i andra änden.
Rösten tillhörde en man som är expert på Kommunallagen, en man som föreläser om den för politiker och tjänstemän.
”Du måste överklaga för alla kommunalpolitikers skull. Vi är många som följer ditt fall.”
Han tyckte att det var helt absurt att bli ansvarig när man reserverat sig. Han sa åt mig att läsa igenom propositionen om den nya Kommunallagen från 1990/91 för att få reda på syftet med lagen när det gäller det individuella revisionsansvaret.
Fan, jag blev upplyft och stridslysten av samtalet! Det är klart att jag ska överklaga och söka prövningstillstånd i Kammarrätten!
Och så skrev jag en fråga till Lars-Göran Ljunggren som ska ställas i fullmäktige på onsdag.
Om förhandlingarna mellan M+FP och V
På onsdag väljer alltså kommunfullmäktige nämnder och styrelser. Det bloggade jag om tidigare. Mina ord gav upphov till en diskussion på Facebook. I diskussionen hävdades från moderat håll att den nya majoriteten, dvs M+FP, och numera också KD, har sträckt ut handen till Vänsterpartiet och erbjudit samarbete.
Jag vill kommentera detta. Det innebär vissa upprepningar, men så får det bli.
Det är sant att Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet och Välfärdspartiet har diskuterat med M+FP (KD hade då inte anslutit sig). Vi möttes mer än en gång.
M+FP ställde krav för ett samarbete, orimliga krav. M+FP erbjöd V+MP+VfP posterna som 2:e vice ordförande i de 3 stora nämnderna. I gengäld skulle V+MP+VfP inte kräva posterna som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
Det räckte dock inte med detta krav. För att ingå en uppgörelse ställde M+FP också ett krav när det gällde budgeten för 2011. Vid tiden för samtalen fanns det tre budgetförslag. M+FP föreslog i sitt förslag 2 miljoner till Barn- och ungdomsnämnden för ”kvalitetshöjande åtgärder”, Vänsterpartiet 6,9 miljoner till förstärkt personaltäthet och S+C föreslog 6 miljoner till detsamma. I kommunfullmäktige skulle de tre förslagen ställas mot varandra med följd att Vänsterpartiets förslag skulle röstas ner. Två alternativ skulle då ställas mot varandra, 2 MKr mot 6 MKr. M+FP krävde att vi det läget skulle lägga ner våra röster. Det skulle innebära att förslaget från M+FP på 2 MKr skulle vinna.
Det insåg nog också M+FP att Vänsterpartiet inte skulle kunna gå med på. Vänsterpartiet skulle självklart rösta med förslaget på 6 MKr från S+C i det läget. Den summan låg ju mycket nära vårt eget förslag.
I diskussionerna framfördes också synpunkten att denna typ av överenskommelse skulle gälla hela mandatperioden. Den framfördes från Folkpartiet. Möjligtvis delades inte denna uppfattning av M. Det framkom inte riktigt.
Kraven från M+FP på vad Vänsterpartiet skulle ge i gengäld för att få tre vice ordförandeposter var alltså orimliga. Min uppfattning är att M+FP visste det. Dessutom kunde inte förhandlarna lova att Vänsterpartiet verkligen skulle få dessa poster. Det var inte säkert att medlemmarna i respektive parti skulle stödja resultatet av förhandlingarna(!). Den utsträckta handen kändes för mig, och känns så än starkare idag, att förhandlingarna fördes av endast ett skäl, att M+FP senare skulle kunna säga: ”Vi gav er en chans men ni tog den inte!”
I synen på posterna som 2:e vice ordförande anser Vänsterpartiet att är man kommunens 3:e största parti med 15% av rösterna och dessutom ingår i ett valteknisk samarbete med Miljöpartiet och Välfärdspartiet och därigenom representerar 27% av väljarna så bör demokrati innebära att posterna som 2:e vice ordförande går till partierna i detta block. Vänsterpartiet tar dessa poster av egen kraft, på grund av de röster vi har fått. Det är ingen sak för förhandling. Det handlar om respekt för valresultatet. Anser jag.
M+FP, nu tillsammans med KD, vill inte ge V+MP+VfP dessa poster. Lena (M) skriver på Facebook att Vänsterpartiet ”inte ville ha det som erbjöds eftersom ni inte fick mer”. För mig är det en underlig syn på demokrati. Demokrati kan inte innebära att det är M+FP som ska bestämma vem som ”ska få vad”. Det måste vara valet som avgör. Och i valet hade vårt block 27%. Det kan jämföras med S+C som tillsammans fick 29%. Och S får samtliga poster som vice och 1:e vice ordförande…
Vänsterpartiet kräver helt enkelt att väljarnas röster i ett demokratiskt val ska respekteras. De ska inte bli föremål för politiskt rävspel. Demokrati är för allvarligt för det. Nu ”straffas” Vänsterpartiet och de partier vi har teknisk valsamverkan med. Vi kommer inte att få en enda ordförandepost på onsdag. I stället provocerar M+FP+KD genom att erbjuda Centerpartiet och Bo Carlsson platsen som 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden. Centerpartiet som fick 6% av rösterna! 6%!
Det är uppenbart att det är ett politiskt spel, ett spel där vissa partier tänjer på demokratins principer – allt för att begränsa Vänsterpartiets inflytande.
Vem är terrorist?
Läst på Facebook:
”Galen svartskalle spränger sig själv och skadar ingen annan = terrorism. Galen svensk skjuter 15 svartskallar i Malmö = inte terrorism. Är det någon mer än jag som undrar hur rättsväsendet använder sig av terrorismbegreppet? MÅSTE man vara muslim för att vara terrorist eller går det bra med vilken svartskalle som helst?”
Makten talar
På onsdag är det fullmäktige, årets sista. Då blir det äntligen slut på den speciella och konstiga situation som följer efter alla val, och i synnerhet denna gång, att fullmäktiges sammansättning inte tajmar med sammansättningen av nämnder och styrelser. På onsdag ska det rättas till, fullmäktige ska välja nytt folk till alla nämnder och styrelser. Dock träder inte dessa som väljs ”i tjänst” förrän efter årsskiftet.
Efter nyår ska dessutom Vänersborg få tillbaka sin gamla Barn- och ungdomsnämnd. Den har ju inte funnits sedan i maj då den på något sätt ”avsattes”. Jag och resten av nämnden befanns ju ”skyldiga” till de skenande kostnaderna för arenan. Nu har ju kommunstyrelsens avgående/avsatte kommunalråd Ljunggren tagit på sig skulden, men för min och nämndens del alldeles för sent.
Efter att Barn- och ungdomsnämnden avsatts har ju dess uppgifter tagits om hand av ett särskilt utskott i kommunstyrelsen. Bo Carlsson har varit ordförande i detta utskott. Det är egentligen väldigt provocerande mot t ex mig eftersom Carlsson i egenskap av heltidsarbetande kommunalråd med hög lön har haft både ansvar och möjligheter att ta del av den katastrofala ekonomiska utvecklingen av arenan. Och göra något åt det.
Carlsson var ju dessutom för bygget. Han var uppe i talarstolen när beslutet togs och applåderade det. Men Bo Carlsson saknar tydligen självkritik. Det har ju dessutom visat sig efter valet. Han sitter fortfarande kvar som ledare för sitt parti trots att Centerpartiet nästan halverades.
Bo Carlsson och hans vapenbroder i utskottet, den bittre moderaten Anders Forsström (han fick ju inte bli partiets gruppledare vilket gjorde att han grät ut offentligt i TTELA), uttryckte i ett av utskottets protokoll sin uppskattning av Sjöberghs behandling gentemot mig när det gällde schemaläggningen – ett ärende som inte hade något med politik att göra. Att som politiker ta upp och dessutom ta till protokollet ett enskilt tjänsteärende torde vara unikt. De träder definitivt över den gräns som finns mellan politikers och tjänstemäns göranden och låtanden. Ett ärende blir ju inte politiskt bara för att den inblandade råkar vara politiker. Men herrarna Carlsson och Forsström tar tydligen tillfället i akt för att försöka få till stånd någon slags hämnd, kanske för att Vänsterpartiet har rört om i kommunens maktgryta där dessa herrar ingår eller vill ingå. Carlsson sitter ju kvar som ledare och räknar väl med att fortsättningsvis också få någon post i kommunens byråkrati.
Och som en händelse har det nya styret nominerat Bo Carlsson som 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden. M+FP+KD ger alltså Bo Carlsson en plats som egentligen, om man respekterar valresultatet, bör gå till Vänsterpartiet som är fullmäktiges 3:e största parti. I stället tar det nya styret inte ens platsen själva – de ger bort den till en av det gamla styrets toppar, en person som de har varit i opposition till, en person som borde vara i opposition nu, Bo Carlsson. Det är anmärkningsvärt.
Anders Forsström sägs bli kommunfullmäktiges nye ordförande.
Ja ja, det är väl en merit i maktmaffian att jaga misshagliga vänsterpartister.
Det är tråkigt att det nya M-styret tycks fortsätta samma politik som sina föregångare, en politik som handlar om att stänga ute alla som på något sätt hotar de makthungriga herrarna i toppen.
Den nya mandatperioden har inte börjat bra.
Flera personer, i synnerhet politiker, har talat om en ny tid i politikens Vänersborg. Den gamla socialdemokratiska och centerpartistiska majoriteten har ju röstats bort med buller och bång och den tidigare oppositionen gick starkt framåt. Moderaterna blev kommunens största parti och Vänsterpartiet fördubblade sitt röstetal och sina platser i fullmäktige.
Det har pratats om att den nya mandatperioden ska präglas av öppenhet och samarbete.
Öppenhet och samarbete.
Det har inte börjat så bra.
I veckan sammanträdde den gamla kommunstyrelsen för sista gången. Budgeten för 2011 diskuterades. Budgeten ska beslutas en gång till nu när det är valår. Det visade sig att det nya styret med M+FP+KD under den senaste veckan har diskuterat sig samman med det gamla styret, dvs S+C. De fem partierna lägger ett gemensamt förslag i nästa veckas fullmäktige.
På kommunstyrelsens sammanträde lades förslaget fram också för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet tillfrågades om inte de också skulle stödja förslaget.
Ingen hade pratat om förslaget med Vänsterpartiet innan. Bucci som är Vänsterpartiets representant i kommunstyrelsen sa nej. Han kunde naturligtvis inte ta ställning till ett nytt förslag utan att ha läst det eller utan att ha diskuterat det med andra partimedlemmar.
Det är intressant att det nya styret med Moderaterna i spetsen och det gamla som leds av Socialdemokraterna direkt har hittat varandra i politiken. De gör gemensam sak direkt.
Men samarbete har det inte varit, inte med Vänsterpartiet i varje fall. Samarbete är inte detsamma som att V ska rösta JA till förslag som andra lägger. Samarbete är att man tillsammans diskuterar och arbetar fram gemensamma förslag. Om man inte kommer överens alla gånger är ju en annan sak. Det finns ju inte olika partier av en slump. Det är klart att man ibland har olika åsikter. Men i ett samarbete pratar man med varandra innan de färdiga förslagen läggs.
Inget av de andra partierna tog kontakt med Vänsterpartiet i budgetfrågan.
Att de 5 partierna har kunnat komma överens om ett gemensamt budgetförslag beror främst på att M+FP+KD har backat på sina krav. De har gjort stora eftergifter för att kunna komma överens med S+C. Det skulle ju se ut om det nya styret inte fick igenom sitt förslag i fullmäktige. Eftersom det budgetförslag som Vänsterpartiet har lämnat ligger väldigt nära det tidigare S-förslaget kanske Vänsterpartiet, efter genomläsning och diskussion, kan stödja det liggande förslaget. Vi får se, men jag tycker nog det.
Men någon öppenhet eller samarbete med Vänsterpartiet har det inte varit. Inte denna gång heller.
Kommunstyrelsen tog även upp en av skandalaffärerna under den tidigare mandatperioden, Toppskandalen. Den riksbekanta skandalen som anmälts till EU.
Alla partier ställde sig bakom en skrivelse till EU-kommissionen. Alla partier utom Vänsterpartiet. Skrivelsen går ut på att Vänersborgs kommun är så oskyldigt. Så oskyldigt. De inblandade höga herrarna har självklart följt lagen och har man inte det så har man gjort det för allas bästa.
Toppaffären är på allvar. Det är ingen lek. Hammar Nordic Plugg har ju t ex redan fällts av Förvaltningsrätten. Hammar har nämligen på ett felaktigt sätt försökt att göra skatteavdrag. I GT har det öppet spekulerats om oegentligheter. EU-kommissionen utreder. Skatteverket utreder. Det finns fortfarande många frågetecken.
Och det handlar om miljoner. Miljoner skattepengar. Vänersborgarnas pengar.
Det är viktigt att allt offentliggörs. Vi vänersborgare kan inte gå vidare förrän vi har gjort upp med det som hänt. Vi måste bringa klarhet i alla skandaler. Alla papper måste upp på bordet! De ansvariga måste ställas till svars. Det är först därefter som vi kan ta nya tag och gå vidare för att utveckla vår kommun!
Öppenhet? Samarbete?
Det verkar bli som vanligt. Betongpartierna håller varandra om ryggen.
Den nya mandatperioden har inte börjat bra.
Moment 22
Idag kom Förvaltningsdomstolens dom. Jag hade överklagat kommunfullmäktiges beslut att inte ge mig ansvarsfrihet för att budgeten för Arena Vänersborg gick överstyr. Jag menade på att jag hade röstat mot arenan, både i fullmäktige och i Barn- och ungdomsnämnden, och dessutom varenda gång reserverat mig skriftligt. Jag menade att Kommunallagens skrivning om individuellt ansvar måste gälla här. Jag menade att säger man nej måste det respekteras. Jag menade att det inte kan vara Kommunallagens mening att en förtroendevald politiker måste avgå för att slippa ansvar för andras beslut fast man själv är mot.
Jag har väntat på domen ganska länge nu. När jag kom hem för några timmar sedan låg det ett kuvert från Förvaltningsdomstolen i min brevlåda. I domen står det:
“Förvaltningsrätten finner att det faller inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde att avgöra vem eller vilka som inte beviljas ansvarsfrihet. Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått för verksamhetsåret 2009.”
Det står alltså att att fullmäktige får fatta beslut om ansvarsfrihet och att det inte ankommer på domstolen att pröva sakfrågan!
Det visste jag ju! Det är ju inte det som min laglighetsprövning handlar om! Det är klart att jag inte ifrågasatte fullmäktiges rätt att fatta beslut om ansvarsfrihet. Det jag ville ha prövat var ju om fullmäktiges skäl till att inte bevilja ansvarsfrihet var lagliga. Och det tar Förvaltningsrätten INTE upp! (“Det ankommer inte på Förvaltningsrätten.”)
Vad har vi då Förvaltningsrätten till? Varför finns det då skrivningar i Kommunallagen om individuellt revisionsansvar? Varför har vi då en Kommunallag?
Domstolen har ju överhuvudtaget inte laglighetsprövat om det är rätt att ”fälla” en ledamot som sagt nej till ett beslut som majoriteten fattat. Jag undrar, varför har då domstolen tagit upp fallet överhuvudtaget?
Vad jag förstår av domen så finns det ingen som kan ta upp innehållet i min överklagan, dvs sakskälen till att jag anser att fullmäktige gjorde fel som inte beviljade mig ansvarsfrihet. Det finns alltså ingen instans i Sverige som kan pröva sakargumenten? Kommunfullmäktige får besluta hur som helst, på vilka grunder, eller brist på grunder, som helst.
Det är ju absurt. Följden av Förvaltningsrättens dom är att kommunfullmäktige kan ta vilka idiotiska beslut som helst. Allt är lagligt.
Nu skulle det kunna bli ännu värre. Det är ju faktiskt så enligt Kommunallagen att kommunfullmäktige kan gå vidare med en skadeståndstalan mot ledamöter som inte beviljats ansvarsfrihet. Det betyder att fullmäktige skulle kunna besluta om att jag skulle kunna bli skadeståndsskyldig för arenafiaskot!
Mina politiska fiender kan ruinera mig bara för att de inte gillar mig och mitt parti?! Och jag skulle enligt Förvaltningsrätten inte kunna överklaga.
Det är ju helt sjukt! Vågar någon engagera sig politiskt på sådana villkor?
Eller har Förvaltningsrätten fel? Är lagarna bra men inte domstolarna? Regeringsrätten hade ett mål 1999 (Målnummer 3701-98) som handlade om ett beslut av kommunfullmäktige i Borgholms kommun att vägra en förtroendevald ansvarsfrihet. Omständigheterna är olika de här i Vänersborg men det intressanta är att Regeringsrätten i Borgholmsmålet faktiskt tittade på och värderade vad som egentligen hände för att komma fram till sitt avgörande. Det är alltså det som Förvaltningsrätten i Göteborg inte gör.
Mörkning och mygel
TTELA:s ledarskribent UA reagerar i ett ledarstick på James Buccis nya JO-anmälan. Ny och ny… James lämnade in den före valet. UA konstaterar liksom vi andra att de 4 tidigare anmälningarna alla har lett till att Bucci fått rätt. Varför inte James då ska fortsätta att anmäla när han ser hur tydligt och solklart, och i det närmaste provocerande, höga tjänstemän i kommunen bryter mot regler och lagar svarar inte UA på. Hon bara tycker att James Bucci och Vänsterpartiet ska lämna det gamla bakom sig och sikta framåt.
Hur ska man förstå det? Ska man strunta i att höga tjänstemän i kommunen sitter och mörkar som de själva vill? De arbetar ju för skattebetalarna och invånarna i Vänersborg. Vi är inte till för deras skull – de är till för vår skull. Och om de inte fattar det så måste de JO-anmälas. Jag undrar om de egentligen ska arbeta kvar i förvaltningen. De begår ju uppenbarligen tjänstefel efter tjänstefel. Åtminstone en liten skriftlig varning kunde väl vara på sin plats?
Många (kanske inte UA då) undrar hur tjänstemännen överhuvudtaget kan få fortsätta att agera så här. Jag har fått många frågor kring detta. Svaret är helt enkelt att det finns höga politiker bakom ryggen på de höga tjänstemännen. De har växt ihop och bildar tillsammans ett lokalt maktcentrum, ett grabbigt maktgäng. De tycker uppenbarligen att de är Vänersborg. Och passar det inte så väljer de väl ett nytt folk, i Brechts anda.
Det som bekymrar mig är att mörkandet och myglet fortsätter in i det sista, dvs vid nyår ska ju de gamla makthavarna bytas ut. De förlorade ju i valet. Det får en att tro att maktklicken, grabbgänget, inte bara består av gamla sossar och centerpartister…
Jag hoppas att vår nye “statsminister” Gunnar Lidell inte tillhör dessa grabbar utan kan ta tag i styret och kräva slut på myglet och mörkandet. Det är dags att få upp alla papper på bordet. Han kommer givetvis att få Vänsterpartiets fulla stöd i ett sådant arbete.
På tal om mörkning och mygel. Jag undrar varför Carl Bildt och andra makthavare reagerar så starkt mot Wikileaks avslöjanden av vad makthavarna säger bakom stängda dörrar. Varför ska inte vi vanliga människor få ta del av dessa så intressanta samtal? Carl Bildt och de andra makthavarna får ju genom FRA-lagen ta del av våra.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer