Stefan Kärvlings blogg

Det finns som bekant flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa. I veckan som gick publicerades SKL:s ranking för 2011. (Du hittar rapporten här.)

Statistiken från SKL visar att Vänersborg har tagit några steg i rätt riktning. Sammanvägs resultaten av ”elevernas prestationer” rankas Vänersborg som den 191:a ”bästa” kommunen i landet. (Det finns 290 kommuner.) Det är en förbättring med 22 placeringar. Förra året kom nämligen Vänersborg på plats 213. (2009 var Vänersborg på plats 203.)

SKL:s rapport visar att 73,8% (2010: 72,6%. 2009: 76,3%) av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, fick minst G i samtliga ämnen. (26,2% uppnådde alltså inte målen i alla ämnen.) Det placerar Vänersborg på plats 193 (2010: 212. 2009: 158) i landet.

Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 229 (2010: 257. 2009: 203.) För Skolverket är de här så kallade modellberäknade siffrorna de viktigaste.

Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 169 (2010: 196), och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 213 (2010: 257).

Kanske kan det vara av ett visst intresse att studera några av våra grannkommuners skolresultat.

Anm. ”Modellberäknat värde” är när hänsyn tas till de socioekonomiska faktorerna.

SKL har också tittat på resultaten av de nationella proven för åk 9. Även här har Vänersborg förbättrat sig jämfört med 2010.

Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var i matte 78,8% (2010: 76,4%), engelska 97,8% (2010: 95,4%) och svenska 98,7% (2010: 93,4%).

Vänersborg förbättrar alltså sina resultat jämfört med 2010. Tittar vi på tidigare år, så ser vi dock att resultaten har varit bättre än nu, speciellt i matematik.

Med andra ord. När det gäller samtliga redovisade siffror, så fluktuerar resultaten år från år. Jämfört med andra kommuner är dock Vänersborg hela tiden på efterkälken. Vänersborg ligger lågt, alltför lågt.

Barn- och Ungdomsförvaltningen sammanfattar läget ganska bra i den långa verksamhetsberättelsen som skrevs tidigare i år:

”Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kom­munens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010. … Slutbetygen i årskurs 9 visar på en höjning av det genomsnittliga meritvärdet (202 jämfört med 199 föregående år). Förbättringen har skett genom att resultatet vid en enhet har förbättrats mar­kant. Värdet för 2010 var lite lägre än normalt och över en längre period har meritvärdet varit tämligen konstant. … Andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit från 88,1 % till 87,2 %.”

Orsaken till den förbättring som vi ser för 2011, när det gäller betygen, beror på att Tärnanskolan uppvisar bättre resultat än tidigare. Tärnanskolan visar i många fall bäst resultat av alla högstadieskolor i stan.

SKL redovisar i sin rapport också siffror om pengar.

De svenska kommunerna satsade i genomsnitt 80.578 kr per elev (medianvärdet var 81.564 kr) under åren 2006-2010. (Notera att SKL endast redovisar till och med 2010.) Vänersborg satsade 77.766 kr. Det placerar Vänersborg på plats 81 i Sverige.

Wow!

Men… SKL har tydligen uppfattningen att ju mindre nettokostnad per elev, desto bättre… SKL:s ranking innebär därför att Vänersborg kommer på plats 81 av de kommuner som satsar minst! Vänder vi i stället på rankingen, vilket torde ge en ”rättvisare” bild, så kommer Vänersborg på plats 209! (Om SKL räknar på det här sättet, dvs tycker att det är bra om så lite pengar som möjligt  läggs på grundskolan, så innebär det kanske att Vänersborg får en högre ranking totalt sett…)

Lokalkostnader för de olika skolenheterna har ju diskuterats flitigt den senaste tiden i Vänersborg. SKL redovisar följande siffror för lokalkostnad per elev (kolumnen ”B1 Nettokostnad på elev, genomsnitt för fem år, 2006-2010):

• Vänersborg: 12.959 kr
• Vägt medel riket: 13.672 kr
• Median riket: 13.124 kr

Solklart. Vänersborg har (fortfarande) mindre kostnader för lokaler per elev än genomsnittet i Sverige! (Och då är ändå hyreskostnaderna för den absolut dyraste grundskolan i Vänerparken inräknade, 1.369 kr per kvm.)

Rapporten med all statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av flera som kommer varje år. Senare under året kommer också statistik från både Lärarförbundet, Skolverket och Statistiska Centralbyrån. Det är inte riktigt alltid som dessa siffror stämmer överens. Men även om nu Vänersborg verkar ha tagit några steg i rätt riktning i SKL:s statistik, så står det helt klart att Vänersborg hamnar på den lägsta tredjedelen av Sveriges kommuner. Och det gör Vänersborg i alla de rankningar som görs.

Det står också helt klart, att ska Vänersborg lyfta sig från dessa ”blygsamma” resultat, dåliga är ett bättre ord, så måste grundskolan tillföras betydligt mer pengar. Det är inte bara det att besparingar har lett till att 30-40 miljoner kr har skurits ner på grundskolan de senaste fyra åren – grundskolan skulle redan innan besparingarna ha behövt mer pengar. Lärartätheten är rent generellt alldeles för låg i Vänersborg.

SKL:s siffror, precis som all sådan här statistik, bör, både när det gäller ”uppgång och fall” (så att säga), ge upphov till noggranna analyser.

Som utgångspunkt tycker jag emellertid att det först och främst är viktigt att titta på, om de slutbetyg som eleverna får, avspeglar den ”verkliga kunskapen”. I SKL:s rapport visas t ex att 31% av eleverna i Vänersborg har fått ett högre slutbetyg i matematik 2011 än det betyg de hade på det nationella provet. Det är en anmärkningsvärd stor skillnad – resultaten kan alltså vara (ännu) sämre än vad statistiken visar…

Den fortsatta analysen av SKL:s siffror bör utgå från frågan: vad bör göras i Vänersborg för att vi ska lyckas bättre med utbildningen av barnen och ungdomarna?

Jag vill här delge några tankar – och frågeställningar.

I en ledare i Expressen igår, 30 april (klicka här), som skrevs utifrån resultaten på det nationella provet i matte, står det:

”Den viktigaste förklaringen till skolresultatens fria fall är att de svaga eleverna presterar allt sämre. All statistik tyder på att de högpresterande eleverna är lika duktiga nu som förr. Skolans kris är till stor del en fråga om klyftor. … Det är dags att sluta tala om skolans kris som ett generellt problem och i stället koncentrera sig på de elever saken handlar om.”

Gäller detta Vänersborg också? Bör i sådant fall inte mer pengar avsättas för att hjälpa just dessa elever, dvs pengar till specialpedagoger, speciallärare och elevassistenter? Bör förvaltningen utifrån detta se över resursfördelningsmodellen?

Kommunens arbete med frånvaro och skolk, som har varit framgångsrikt, kan naturligtvis med goda skäl antas ha bidragit till bättre skolresultat. Men vad kan tänkas hända med resultaten, om denna åtgärd kombineras med behovsanpassade insatser? För elever med sådana behov är detta nog nödvändigt – här räcker det antagligen inte bara med närvaro.

I DN i lördags skrev Bo Rothstein att en viktig framgångsfaktor för skolan är de lokala skolledarna:

”…börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.”

Har Vänersborg en ledningsorganisation som ger möjlighet till detta eller behöver den göras om? Behöver rektorerna mer tid till att fungera som pedagogiska ledare? Behövs fler administratörer som kan överta rent administrativa delar av rektorernas arbetsuppgifter?

Rektorerna har en nyckelroll i svensk skola. De har fått sitt uppdrag av riksdag och regering. Det är de som ansvarar för att det statliga uppdraget genomförs. Det är ett pedagogiskt uppdrag. Vad behöver rektorerna för att kunna verkställa sitt viktiga pedagogiska uppdrag? Den frågan borde naturligtvis ställas av kommunens politiker och ”centrala tjänstemän”. Och varför inte direkt till rektorerna? Utan inskränkningar… Typ att tänka ut ett svar ”inom ekonomisk ram”… Som det brukar vara…

Politiker och tjänstemän måste analysera och använda SKL:s siffror, liksom all annan statistik, för att få grepp om situationen, och ta tag i den! Skolresultaten i Vänersborg måste bli bättre! Vänersborgs kommun måste satsa mer på barnen och ungdomarna!