Konstgräs i Brålanda?
Det är väl ingen överraskning eller hemlighet att en väldigt stor del av de skattepengar som betalas in till kommunen varje år går till verksamheter i Vänersborgs tätort. Invånare i Vargön, Frändefors, Brålanda och på landsbygden betalar helt enkelt mer i skatter och avgifter till kommunen än de ”får tillbaka”. Särskilt tydligt märks detta på fritidsområdet. Miljoner och åter miljoner går till idrottscentrum i centralorten, där Arena Vänersborg ensam slukar omkring 25 milj kr årligen – allt medan anläggningarna utanför centrum till stor del åsidosätts. Friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors är t ex i stort behov av upprustning (se här).
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun, ca 27 km norr om Arena Vänersborg. I Brålanda bor det ungefär 1.400 invånare. Här finns det en välskött anläggning med idrottshall, utomhusbad och fotbollsplaner – endast ett stenkast från låg- och mellanstadieskolan.
I Brålanda har fotboll alltid varit en stor sport. Många av traktens ungdomar har genom åren varit aktiva i Brålanda IF. Det gäller också tjejer, som dessutom har varit mycket framgångsrika. Just nu spelar A-damlaget i div 2.
Sörbyvallen är Brålanda IF:s hemmaplan. Det är en anläggning med flera gräsplaner samt en grusplan. Många ideella krafter ställer upp för att hålla anläggningen i ordning.
Det finns dock ett stort problem – träningsmöjligheter på vintertid och tidig vår. Som det är nu hänvisas lagen, inte bara i Brålanda utan i hela Vänersborg, till konstgräsplanen på Vänersvallen. Här är det ett oerhört tryck och det är svårt med träningstider. Dessutom blir det ganska långt att åka för just brålandaborna.
I en skrivelse som kom Barn- och Ungdomsnämnden tillhanda i början på juni skriver ordförande i Brålanda IF:![]()
”Vi yrkar att Barn- och Ungdomsnämnden utreder möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.”
En konstgräsplan i Brålanda?
Ordförande skriver vidare:
”I en tid då ungdomar blir allt mer stillasittande så behövs tidsenliga, attraktiva förutsättningar för att locka till fysisk aktivitet. Detta skulle medföra ökad rekrytering av ungdomar för föreningslivet i Brålanda. Brålanda IF:s ungdomsverksamhet skulle sannolikt få en högre intensitet och bli ännu bredare.”
En konstgräsplan i Brålanda skulle också innebära ett minskat tryck på Vänersvallen – till fromma för resten av klubbarna i kommunen. Konstgräsplanen skulle även frigöra tider och därmed skapa möjligheter för andra aktiviteter i idrottshallen i Brålanda. Dessutom skulle planen kunna användas av förskolan och skolan.
Det är väl ingen tvekan om att en konstgräsplan skulle innebära ett stort lyft.
I skrivelsen föreslås det att en konstgräsplan anläggs på den befintliga grusplanen. Kostnaderna skulle i sammanhanget bli ganska små. Grusplanen är nämligen relativt väl förberedd. Det skulle kanske bara behövas toppning och ett staket runt om. Det kan handla om en kostnad på bara 2-3 milj kr. Och det innebär att det inte blir många hundra tusen per år.
Det är en i sammanhanget liten ekonomisk satsning från kommunen, men den skulle få en stor betydelse för Brålandabygden.
Jag tycker att det är självklart att kravet från Brålanda IF ska tillmötesgås – en utredning bör tillsättas snarast för att utreda möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.
Självklart vore en konstgräsplan bra för fotbollen. Men det är svårt att veta hur den politiska prioriteringen kommer att vara. Om planen ställs MOT friidrotten på Frendevi och annat eller om man anser att dalslandsdelen av kommunen förtjänar båda. Och hur politikerna ser på dom som inte spelar fotboll och vad som kan göras för att aktivera övriga ungdomar. Dom små möjligheterna till friidrott i Brålanda försvann ju för några år sedan t. ex.
När det gäller kommersiellt gym i Brålanda så har det varit ett tiotal genom åren som har räknat på det utan att anse det vara värt att satsa på. Lokaler finns, det har varit ett antal erbjudanden bara under det senaste året.
Det är bara att hoppas att någon försöker och lyckas, för det tillför en ny typ av träning till Brålanda.
Vår verksamhet i GIF påverkas inte av det för den funktionella uppgyggnadsträningen i föreningsregi, som drivs ideellt och med sponsorstöd, är nåt helt annat än gymträning. Det finns ju några som bor i Brålanda och tränar i Vänersborg och det vore ju bekvämt för dom att slippa resorna. Vi har ju tränande som bor i Vänersborg, så stor är skillnaden.
GillaGilla
Gymmet finns fortfarande kvar Roy……det gäller att räkna på alla håll i ekonomin. Trode först att 10% av invånarna i Brålanda skulle teckna sig för ett gymkort , men det blev lite mer än 25%!
GillaGilla
Miljoner hit och dit Roy…..
En konstgräsplan är MYCKET viktig för fotbollen………..framgång skapar motivation för yngre kommande spelare!! Utan RÄTT förutsättningar ( som konstgräs ) blir det mycket svårt att få dessa barn att träna LAGIDROTT! I dagens fotboll så måste man få chansen att kunna träna på någorlunda jämt underlag hela året…… då är inte grusplanen ett alternativ.
Sedan så finns det krafter som jobbar för att få till ett gym i brålanda , men som sagt ……det är inte helt enkelt!
Ett gym i brålanda har endast en chans att överleva OM man kan få till ett samarbete med Tex kuseruds gård …. Jag jobbar på att hitta en lösning
GillaGilla
En konstgräsplan är bra för fotboll, skolidrott och ger möjlighet för nya hobbyverksamheter. Men i övrigt? Stillasittande barn/barnfetma: Nej, den gruppen spelar inte fotboll i alla fall. Stillasittande ungdomar/ungdomsfetma: Nej, redan i den åldern har även dom flesta ”problemfria” lagt av med fotboll. Ett seniorlag kommer från 15-20 årskullar dvs lite mer än EN ENDA från varje årskull. 85 % av alla medelålders har mer eller mindre problem med rygg/nacke/axlar: Nej, det blir inte bättre av att se andra spela fotboll. Pensionärer behöver regelbunden träning för att under fler år klara ett eget boende, vilket gör att kommunen sparar många milioner: Nej, att se på idrott fungerar inte. Många äter för mycket medicin Därför skapades FAR (fysisk aktivitét på recept). Nej, det är inte lagsport dom ordineras.
Så det kanske är bra att ta investering och förhöjda driftskostnader för en konstgräsplan (och mest för våra flickor och damer), men lagsport kan aldrig lösa dom tunga folkhälsoproblemen. D’äremot har vi kunnat se hur kommunens blytunga satsning på lagsport har gjort att det blivit allt svårare att få några stackars tusenlappar till annan idrott, friskvård och folkhälsa.
GillaGilla
Bra skrivet Stefan. Vi i Bif har äntligen fått igång våran dam fotboll tack vare hårt arbete av Stefan o Anicka och många fler. Men ska dom kunna hålla sig kvar i div2 måste dom träna 3-4 gånger i vek och så många tider lär det inte finnas i Vbg utan dom lär få sena tider kanske efter 22.00 då kommer våra spelare och duktiga ledare att tröttna. För att inte tala om våra flicklag som inte kommer få några tider alls i Vbg(för att inte tala om att skjutsa dessa tjejer varje gång till Vbg) När det gäller våra herrar så sticker våra duktiga killar iväg till Trollhätan eller Mellerud där dom får bättre möjligheter att träna. Så en konstgräsplan handlar för våran förening om att överleva…. Men det vicktigaste av allt är den skulle skapa förutsättningar för skolan bedriva bra idrott för alla barn i skolan. Vilket är viktigt i en tid då barn rör sig för lite. Jag skulle kunna hålla på att skriva hur länge som helst om allla fördelar med en konstgräsplan men dom som har frågor om en sådan får gärna kontakta mig.
GillaGilla
Pastischka, kommunala gym får inte förekomma enligt EU-regler, vad det gäller är att skapa förutsättningar för föreningsverksamhet. Och kanske är det nödvändight med en konstgräsplan för att fotbollen har det svårt idag. Damlaget i Brålandaområdet är ett samarbete mellan tre föreningar, Valbo är det fem föreningar bakom och Sotenäs ungefär lika många. Antalet damlag har minskat kraftigt och B-lag saknas ofta. På pojk och herrsidan är det lite bättre, men numera slutar de flesta några år tidigare än förr.
Ingen är emot fotboll, BIF eller tanken på en konstgräsplan eller någon annan idrott. Frågan är hur en kommun med begränsade resurser får ut mesta möjliga verksamhet per satsad tusenlapp. Så, Pastischka, hur mycket MER verksamhet än idag blir det för pengarna till en konstgräsplan och hur faller en jämförelse ut?
Och att hänvisa till verksamheter i Vänersborg för idrott, friskvård och folkhälsa är väl att gå för långt. Även dalslänningarna betalar sin kommunalskatt.
GillaGilla
Tyvärr har vår stackars kommun inte världens bästa ekonomi, varför varje investering måste övervägas himla noga – vad ger mest valuta för pengarna?
Jag har förstått att fotbollsklubbarna i Downtown Vänersborg inte har det så enkelt heller, med många klubbar och lag som samsas om en fotbollsplan – Vänervallen.
Eftersom fotbollen engagerar så många människor av alla åldrar och av båda kön är tanken definitivt god.
Det må vara hänt att fler människor i Sverige sysslar med styrketräning, men det finns ett antal gym i Vänersborg som dessutom är privata varför det skulle se märkligt ut om vi hade ett kommunalt gym bredvid dessa.
Ett V-motion om konstgräs i Brålanda skulle jag gärna vara med på.
GillaGilla
0,65 millioner spelar fotboll i Sverige. Över 2 millioner styrketränar. Hur får man mest verksamhet per satsad tusenlapp? Styrketräning är idag en förutsättning för alla idrotter. Vore roligt att få info om hur V vägt behoven?
GillaGilla
Alla idrottsledare är för ALL idrott. Så långt inget problem. Vi gillar även bandy och fotboll. Problemet kommer av vänersborgspolitikernas principlösa typ att fatta beslut, dvs alla beslut lösryckta och tagna var för sig. Men verkligheten är, som vi numera alla vet, att samtidigt som vi säger ja till en satsning så säger vi nej till en eller flera andra. Vi hade kunnat få 100 gånger mer idrott för 300 millioner vid andra satsningar än på Arenan. Brålandas lilla lek-arena kostade mer än en konstgräsplan. Varför byggdes inte konstgäsplanen då i stället?
En konstgräsplan i Brålanda är bra för den geografiska balansen. Över 10 % av kommunen bor i Brålanda och skall ha investeringar och kommunalt stöd därefter. Däremot förstärker en kontgräsplan i Brålanda skevheterna mellan lagsport och övrig idrott, motion och friskvård. Lagsporterna har många unga, men vi får aldrig glömma att 95 % av dom slutar i tonåren. Dessa besvikna och utslagna är vana att vara i grupper. Polis och socialarbetare, speciellt i storstädernas ytterområden, kan berätta mycket om överrepresentation av dessa grupper.
Men om alla förespråkare kan garantera att en konstgräsplan inte kommer att leda till att annan idrott i Brålanda blir lidande så är det bara roligt.
GillaGilla
nä inte skall man väl förstöra grusplan . var skall då alla parkera vid alla brålanda eventen ,
GillaGilla