Arkiv
Inför BUN 14/9
I slutet av den gångna veckan hamnade höstsäsongens första packe politiska handlingar på mitt skrivbord. Det var handlingarna inför Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde måndagen den 14 september – och faktiskt också fullmäktiges (sammanträde onsdagen den 16 september).
När jag har bläddrat igenom alla papper, så drar jag slutsatsen att det tycks bli en mjukstart på den politiska höstsäsongen. I varje fall ser det ut så på ärendelistorna. Fast ibland bedrar dock skenet och något ärende kan föranleda både oväntade och heta diskussioner.
Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) första riktiga beslut blir om delårsrapporten. Som vanligt i september. Vad det står i den denna gång vet dock varken jag eller de övriga ledamöterna. Rapporten är nämligen inte klar än. Den kommer antagligen typ på torsdag eftermiddag/kväll.
Delårsrapporten är förvånande nog det enda ärende av ekonomisk karaktär på hela sammanträdet. Jag trodde faktiskt att nämnden skulle ha ett särskilt ärende, där konsekvenserna av fullmäktiges horribla ekonomiska beslut skulle diskuteras. Fullmäktige bestämde ju i juni att BUN inte skulle få de begärda 23,4 miljoner kr i höst och inte heller denna summa nästa år. Och, bara för att fräscha upp minnena, dessa två olycksaliga och ödesdigra beslut fattades i samförstånd av socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och sverigedemokraterna… Det kan vara bra att veta.
Jag antar att höstens besparingar (vilket blir konsekvensen av fullmäktiges beslut) ändå kommer att diskuteras på något sätt under sammanträdet. Om inte annat så skulle det vara väldigt intressant att få höra representanterna från socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och sverigedemokraterna förklara hur de kan rösta för mer pengar till BUN när frågan behandlas i BUN, men svänga 180 grader några veckor senare i fullmäktige och argumentera mot mer pengar till BUN. Och också förklara hur de tror att detta påverkar klimatet i nämnden… Jag menar, hur ska de övriga ledamöterna kunna lita på vad de säger i nämnden när de sedan byter uppfattning i fullmäktige…?
Hur som helst, jag kan inte se att något beslut om åtgärder kan fattas. Besparingsbesluten får antagligen vänta ytterligare en månad. (Vi vet säkert när delårsrapporten skickas ut senare i veckan.)
Fast ärende 4, ”Förtydligande av budgettilldelning till enskilda förskolor”, har faktiskt också en viss ekonomisk karaktär.
Bakgrunden till ärendet är att jag i våras tog upp frågan om enskilda förskolor behandlas på ett rättvist sätt i förhållande till de kommunala när det gäller bidragen för lokalhyror. (Se här.) Jag ställde frågan under en diskussion, och fick svar, men tydligen känner ordförande ett behov av ytterligare klarlägganden.
Hyreskostnaderna ingår i förskolans barnpeng. Problemet för de fristående förskolorna är att barn som ska börja skolan på hösten säger upp sin plats före sommaren och de nya barnen vill inte ha plats förrän efter sommaren. Då går det några månader på sommaren med färre barn – och elevpengen sjunker. Samtidigt som hyran är densamma…
BUN ska också fatta ett beslut som innebär att all personal (även visstidsanställda) som ska arbeta i verksamheter för barn mellan 1 och 13 år och som anställs efter årsskiftet:
”ska ha lägst barnskötarutbildning.”
Och visst, det är väl bra. Eller? Om det inte finns några sådana personer då? Och en förskola står med 2-3 vakanta tjänster…
Och kan inte en person som har gått vård och omsorg också vara kvalificerad? Eller en som har gått det samhällsvetenskapliga programmet med toppbetyg i alla ämnen och varit hemma och tagit hand om fyra barn…?
Eller är detta kanske jämställda utbildningar? Jag får nog fråga vad uttrycket ”lägst barnskötarutbildning” innebär…
BUN ska även behandla en revisorsrapport. Rapporten är som vanligt ganska tråkig. (Fast nu är jag lite orättvis, vid vissa tillfällen är revisorsrapporter bland det roligaste man kan läsa!) Rapportens slutsats är att revisorerna typ är ganska nöjda med det som de har undersökt. Och när det gäller den ”lilla” kritik som revisorerna ändå framför, så lovar nämnden högtidligt både bot och bättring.
BUN ska vidare yttra sig över förslaget till detaljplan för Holmängen, men detta yttrande kommer i ett extra utskick. Nämnden ska också yttra sig över en motion om ”långsiktig 
strategi för kommunens simhallar”. Det är två moderater som har lagt en motion.
BUN har ju inte längre något ansvar för fritidsanläggningarna och kan därför ”bara” lämna synpunkter från förskole- och skolperspektiv. Och ur detta perspektiv är det naturligtvis viktigt att det finns tillgång till bad. Det finns ju till exempel ett krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa.
Förvaltningschefen lyfter i yttrandet också upp ”traditionen” att ungdomars aktiviteter på baden har subventionerats. Även förskolans och skolans. Och att det är annorlunda nu när verksamheten drivs av kontraktsbundna entreprenörer.
Förvaltningschefen skriver:
”Det kan krävas politiskt beslutade anslag för att inte barns och ungas tillgång till anläggningarna ska minska.”
Det blir också en del ”ren” information för nämndens ledamöter, inte minst om aktuell forskning och betyg/nationella prov.
Visst är det kul med politik…
Skaven och väghållaransvar
År 2015 tycks vara, och bli, en prövningens tid för många vänersborgare. Badgästerna på Gardesanna har fått hålla sig extra länge, om möjligt, för att hinna fram till ”bajamajorna” i tid, medan Solvarm på Sikhall ska tvångsanslutas till det kommunala bajamaja-nätet.
Invånarna i Skavenområdet har fått sköta sina egna ”bajamajor”. På Skaven finns det nämligen inget kommunalt ”bajamaja-nät” – trots att det ligger hyfsat centralt i Vänersborg mittemellan Blåsut och Öxnered. Kommunen bygger ut VA-nätet längs Vänerkusten, men den har tydligen glömt att det finns Vänerkust söderut också. I varje fall ”Vassbottenkust”.
I vinter stundar dock nya prövningar för invånarna i Skavenområdet, då kommer mörkret att falla över området (liksom på en del andra håll i kommunen). Gatubelysningen ska släckas 
ner. Det som återstår av den vill säga…
I en skrivelse till kommunstyrelsen tidigare i år (som också blev en debattartikel i Vänersborgaren) skriver en invånare på Skaven:
”I rättvisans namn ska vi sedan sitta i mörkret och betrakta de stora strålkastare som varje kväll strålar över uppvärmda och snöfria fotbollsplaner drygt 500m längre bort. Vi kan också njuta av Länsförsäkringars blå logga som från Arenas entré lägger ett blått stråk i Vassbotten vatten. I Arenan lyser tusentals lampor och ismaskinerna mullrar halva året alltmedan mätaren tickar ut skattekronor.”
Kommunens prioriteringar kan man diskutera länge om…
Men vad jag förstår så har de boende på Skaven fått erbjudande om att överta den ”nuvarande” belysningen i befintligt skick. Fast den i stort sett är obefintlig… Förra vintern sågades enligt uppgift tre stolpar ner och en ny stolpe i metall togs bort…
Inte heller ska vägarna underhållas eller snöröjas av kommunen i vinter. Skaven ligger nämligen utanför planlagt område och därmed utanför väghållaransvaret.
Kommunen:
”Det är viktigt att kommunen tillämpar likartade regler på samtliga vägar med samma typ av förutsättningar. Av den anledning föreslås att vägar som ligger utanför kommunens väghållaransvar inte underhålls och sköts av kommunen.”
I TTELA den 2 februari i år säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):
”Givetvis kommer vi att spara pengar, men vi har inte diskuterat det. Det har inte varit det viktiga i det här utan det är likabehandlingsprincipen.”
Alla ska behandlas lika i Vänersborg. Och det är riktigt, det är så det ska vara. Det stadgar om inte annat kommunallagen. Men det måste ju naturligtvis inte innebära att alla måste behandlas lika dåligt.
Som det också stod i skrivelsen från Skaven-invånaren:
”Nu tänker jag i min enfald att eftersom vi på Skaven i alla år saknat VA-nät så måste väl kommunen nu, i rättvisans namn, upphöra med 150 miljonersutbyggnaden av VA vid Vänerns Dalslandssida.”
Och det kan man väl hålla med om. Av likabehandlingsskäl alltså. Alla ska ha lika dålig service…? Eller?
Men… Man kan ju faktiskt tänka sig att det också går att behandla alla kommundelar lika bra…
Vänersborgs vision:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Kommunens beslut angående Skaven har alltså ifrågasatts. Ja, kommunens och kommunens. Det är faktiskt ”bara” Fastighetsutskottet (ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden) som har fattat beslutet. (I TTELA stod det i artikeln i februari att samhällsbyggnadsnämnden hade fattat beslut den 11 december 2014, men det stämmer inte. Det var Fastighetsutskottet.) Vilket kan te sig lite konstigt när beslutet både omfattar ganska många människor och innebär betydande konsekvenser för dessa – alternativt ökade boendekostnader (de boende får betala ljus och snöröjning själva).
Men det är kanske som det ska vara… I varje fall har kommunen, vilken instans det än nu är, rent juridiskt rätt att fatta ett sådant här beslut. I plan- och bygglagen står det:
”Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser.”
Fastighetsutskottet har, enligt artikeln i TTELA (och jag är övertygad om att det stämmer, även om bilagan med dessa uppgifter inte medföljde protokollet ifråga), satt upp tre kriterier för kommunens väghållaransvar när det gäller områden utanför detaljplanelagt område:
- ”om vägen ligger på område som inte är planlagt men mellan två närliggande planlagda områden för bostäder”
- ”om vägen ligger i eller mellan områden som är uppbyggda som sammanhållen bostadsbebyggelse med kvartersstruktur”
- ”om vägen är genomfartsväg eller huvudled.”
De vägar som uppfyller minst två av kriterierna ska kommunen fortsätta att snöröja och underhålla.
Samtidigt ser jag några rader i en presentation gjord i samverkan mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Trafikverket. Presentationen heter ”Rätt väghållaransvar” och under rubriken ”Kriterier för kommunalt väghållaransvar” står det:
”Väghållningsområde bör omfatta:
- planlagt område i tätorten
- områden i och intill tätorten som planeras för exploatering inom de närmaste åren (3-5 år)”
Och som en händelse – kommunen har jobbat med just en planering för exploatering! I januari 2012 så publicerade byggnadsförvaltningen skriften ”Program för Detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered”. Det var för övrigt något som den gamla Barn- och Ungdomsnämnden behandlade och skulle lämna svar på den 16 april 2012… (Se ”Inför BUN 16 april”.)
Och därmed tycks punkt två ovan vara uppfylld. Men nu är väl inte dessa rekommendationer tvingande, så då kan väl kommunen bortse från dem… Enligt en tjänsteman på förvaltningen så handlar det också om:
”enligt uppgift vägar där trafikverket är väghållare och tex avser lämna över till kommunen.”
Och sedan har det ju inte heller hänt så mycket sedan 2012 på Skaven. Kanske blir det inget med detaljplanen…
Jag ställde därför en fråga till ”kommunen” och frågade varför det inte har hänt något på Skaven. Jag fick svaret att arbetet har varit vilande på grund av att påverkan från Malögas flygplats först måste klargöras. Men det är gjort nu. Bullerkartor som visar utbredningen av buller i området har nu levererats. Och slutsatsen blir:
”Med detta som underlag bedömer vi att vi nu kan fortsätta med planprogram för Skaven/Öxnered.”
Även om detta tydligen inte är känt av alla tjänstemän i förvaltningen som arbetar med väghållningsfrågan. Således svarade en annan tjänsteman:
”När det gäller skavenområdet och eventuellt tidigare detaljplaner är det inget kommunens planavdelning känner till.”
Så i vinter försvinner kommunen väghållaransvar på Skaven, för att kanske komma tillbaka nästa vinter? Ska alltså de boende, som det står i Fastighetsutskottets protokoll:
”söka förrättning gällande gemensamhetsanläggning för väg”
…för typ en vinter?
Känns det som om den kommunala logiken är på topp? Inte?
Å andra sidan är det inga lätta frågor det här med väghållaransvar. Var går gränsen för kommunens skyldighet att tillhandahålla service? Hur många människor ska till exempel bo i ett område för att kommunen ska ta över ansvaret? Kan kommunen ha väghållaransvar på alla vägar i kommunen? På landsbygden har enskilda fastighetsägare och samfälligheter alltid underhållit och snöröjt sina vägar.
Å andra sidan betalar alla kommuninvånare skatt. Och bor man i områden med detaljplan så har kommunen väghållaransvar och skattebetalarna får så att säga tillbaka pengarna. Men inte de som bor på landsbygden…
Grunnebos vägnät har till exempel varit kommunalt. (Här finns förresten också kommunalt VA.) När den nya 44:an byggdes tvingades invånarna bilda en samfällighet för att kommunen släppte sitt väghållaransvar. Grunnebo blev tydligen helt plötsligt landsbygd. I Grunnebo ligger det för övrigt också en hel del industrier. De får också betala för vägarna. Om de flyttar någon kilometer bort, till Trestad Center, så hade de sluppit att betala.
Det får mig att fundera, måste den kommunala rättvisan och likabehandlingen innebära att alla behandlas lika dåligt? Varför inte försöka lyfta så många områden som möjligt, så att alla eller så många som möjligt får ”valuta” för sina skattepengar? (Och så blir kanske landsbygden dessutom attraktivare att flytta till.)
Och Skaven då? Ja, ska området detaljplaneras och bebyggas inom kort, varför fortsätter då inte kommunen att ta väghållaransvaret även denna vinter?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer