Stefan Kärvlings blogg

Anm. Fortsättning på bloggen “Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?”.

Det är svårt att få med alla aspekter och samtidigt hålla tråden i en blogg. Därför tänkte jag i denna blogg komplettera något kring allemansrätt och egendomsskydd utifrån andra lagar än Miljöbalken. En hel del har jag beskrivit i tidigare bloggar t ex inför byggnadsnämndens sammanträden. Men jag upprepar vissa saker igen, eftersom det känns att den sista striden närmar sig för Davidsson på Juta…

Regeringsformen 2 kap 15 § stadgar att:

”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”

Strandskyddsreglerna i miljöbalken syftar till samma sak (klicka här):

1. “trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten”

Det är viktiga principer och det är inget som Davidsson på något sätt ifrågasätter. Men samtidigt har alla boningshus rätt till en tomt – och på denna tomt har de boende i huset rätt att få vara i fred. Det är det som kallas hemfrid och området där hemfrid ska råda kallas “hemfridszonen”.

Det kan ibland bli en “krock” mellan dessa två legitima intressen. På Naturvårdsverkets hemsida finns det en publikation som heter “Allemansrätten – Vad säger lagen?” av Bertil Bengtsson. (Den kan laddas ner här.) Bengtsson försöker reda ut vad som gäller. Han skriver:

“En tomt i lagens mening är alltså vidsträckt omkring bostadshus”

“omkring bostadshus” torde innebära att hemfridszonen sträcker sig i alla de fyra väderstrecken, inte enbart mot ett otillgängligt bergsområde i ett av väderstrecken… Som på Juta. Särskilt viktigt torde det väl vara att ha en tomtplats framför husets altan, balkong och huvudingång, dvs där familjen huvudsakligen håller till. Så resonerar också Mark- och miljööverdomstolen i åtminstone två prejudicerande domar, M 12640-19 och M 1850-15.  (Se ”Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?”.)

Det här är ingen överraskning för vänersborgarna och det är något som den absoluta majoriteten av alla “vandrare” och “flanörer” på Juta respekterar och följer. En chef och en ärendehandläggare på Länsstyrelsens naturavdelning har dock en annan uppfattning. Det skrev jag också om i den förra bloggen.

Det finns fler lagar och myndigheter som behandlar tomter och, i varje fall indirekt, hemfridszoner.

Plan- och bygglagen (PBL) definierar en tomt i 1 kap 4 §. En tomt behövs menar PBL för att byggnaden/huset ska kunna användas för “avsett ändamål”. Det är dock lite oklart vad som behövs för “avsett ändamål”. PBL nämner (2 kap 5 §) möjligheter till vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt. Även väg, parkering och möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området ingår också.

Davidsson kommer att få problem med avfallshanteringen med den tomtplatsavgränsning som Länsstyrelsen föreslår och dessutom kommer inte tomten att vara anpassad till Davidssons rörelsehinder.

I Boverkets byggregler står det en del om vad som gäller en tomt vid t ex nybyggnad. Det ska t ex finnas minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan tillgängliga entréer till byggnader, till bostadskomplement och parkeringsplatser menar Boverket. Jag antar att det i stort sett gäller även ombyggnad av bostadshus, fast då “i skälig utsträckning”. Det uppfylls inte på Juta om Länsstyrelsens beslut blir slutgiltigt. Det ska också finnas framkomlighet för utryckningsfordon och möjlighet till lastning och lossning av fordon. Utryckningsfordon kommer att få svårt med framkomligheten på Juta. Händer det Bengt Davidsson något när han befinner sig på “baksidan” av huset (nordsidan), t ex halkar och skadar ben eller höft, så måste en ambulans passera tre grindar. Det måste självklart även räddningstjänsten göra om det börjar brinna i huset… Eller om det blir något fel på avloppsanläggningen. Anläggningen finns utanför tomtplatsen – efter två grindar. (Om nu Kretslopp och Vatten hittar och kommer åt anläggningen. Den kan var igen- och övervväxt eftersom Davidsson inte får sköta området. Området får inte privatiseras.)

Det kan också påpekas att Davidsson antagligen inte får skotta vägen utanför tomtplatsen på vintern eftersom det privatiserar den allemansrättsliga tillgången. Och var ska han lägga snön från den del av grusvägen som han får skotta?

Den “Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna” (EKMR) har gjorts till svensk lag. I denna konvention finns ett egendomsskydd. Även Regeringsformen, som också fick sin nuvarande utformning i samband med att Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt, stadgar i 2 kap 15 §:

“Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”

Det är detta proportionalitetsprincipen handlar om – det enskilda intresset i förhållande till det allmännas. Varje person ska ha rätt till respekt för sin egendom.

Proportionalitetsprincipen innebär en prövning i tre led, och här citerar jag en dom i Mark- och miljööverdomstolen från 1 april 2019 (F 11186-17):

“om det aktuella ingreppet är ägnat att tillgodose det avsedda ändamålet (ändamålsenlighet), om ingreppet är nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller om det finns likvärdiga, mindre ingripande alternativ (nödvändighet) och slutligen om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde (proportionalitet i strikt mening).”

Jag skulle svara nekande på de tre prövningarna i fallet Juta. Det aktuella ingreppet är inte ägnat att tillgodose det avsedda ändamålet, ingreppet är inte nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet och den fördel som det allmänna vinner står inte i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar paret Davidsson.

Mark- och miljööverdomstolen har i två domar från 2020 slagit fast att egendomsskyddet innebär att det även finns (se Wistrand Advokatbyrå “Förstärkt egendomsskydd vid prövning av dispenser enligt miljöbalken”):

“anledning att nyansera den intresseavvägning som ska göras vid prövningen av om strandskyddsdispens kan ges enligt miljöbalken.”

Wistrand Advokatbyrå menar att en inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten inte får gå längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.

“Det innebär att det vid den intresseavvägning som ska göras enligt strandskyddsbestämmelserna måste kunna beaktas även andra omständigheter än de som anges i miljöbalken som skäl för dispens.”

Det bekräftas även av ett examensarbete vid Umeå universitet, “Strandskyddet och äganderätten” (kan laddas ner här):

“Under 2018 kom ett stort och viktigt mål från HD, NJA 2018 s. 753. I målet kom HD fram till att det ska göras en fristående proportionalitetsavvägning mellan allmänna och enskilda intressen i varje enskilt fall som berör tvingande marköverföringar. Fallet har dock fått en bredare tillämpning än så, exempelvis proportionalitetsprövningar vid strandskyddsdispenser.”

Och varför inte avsluta denna blogg med att återge ett argument från byggnadsnämndens beslut om strandskyddsdispens den 7 mars:

“Den intresseprövning som ska göras enligt 7 kap 25§ miljöbalken har med nya rättsfall efter 2018 (M 4244-19 och M 4793-19) getts en större betydelse i prövning av strandskyddsärenden.”

Det första rättsfallet, som nämnden hänvisar till, skrev jag om i den förra bloggen (se “Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?”). Det andra rättsfallet är också prejudicerande (vägledande) eftersom det alltså är Mark- och miljööverdomstolen som har avkunnat domen, den 4 mars 2020. Det vägledande avgörandet sammanfattas på överdomstolens hemsida (se här):

“Med hänsyn till den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet har MÖD, till skillnad från vad som ansetts möjligt i tidigare avgöranden, vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken beaktat även andra omständigheter än de som enligt 7 kap. 18 c-d §§ kan utgöra särskilda skäl för dispens.”

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) hänvisar i sin dom (M 4793-19) till en dom i Högsta Domstolen och konstaterar:

“Det innebär att det vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken måste kunna beaktas även andra omständigheter än de som anges i 7 kap. 18 c–d §§ som skäl för dispens.“

Det här är en mycket annorlunda syn än tidigare på Miljöbalkens särskilda skäl för strandskyddsdispenser. Det är en oerhört viktig komplettering till Miljöbalken. Och det innebär att (citerat från domen):

“egendomsskyddet [måste] få genomslag vid prövningen av förutsättningarna för dispens från strandskyddet”

Byggnadsnämnden är uppdaterad i rättsfall och nya prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Det är inte Länsstyrelsen. Chefen och handläggaren skriver nämligen i beslutet till Davidsson:

“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om dispens från strandskyddet får man endast beakta om det område som dispensen avser…”

Och så räknas de 6 punkterna i Miljöbalken 7 kap. 18 c § upp. Länsstyrelsen har till och med strukit under ordet “endast”! Länsstyrelsen bortser helt från dom M 4793-19 avkunnad av Mark- och Miljööverdomstolen. Det är förvånande…

Byggnadsnämndens beslut tillgodoser syftet med strandskyddet samtidigt som Davidssons rätt att använda sin mark enligt 7 kap. 25 § i Miljöbalken inte inskränks. Det gör inte Länsstyrelsens beslut om tomtplatsavgränsning… Men Länsstyrelsen struntar alltså uttryckligen i allt annat än Miljöbalken, till och med domar från Mark- och miljööverdomstolen…

Till sist, vad skriver då Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen anser, naturligtvis, att den har fattat ett korrekt beslut. Länsstyrelsen tycker att avvägningen mellan de enskilda och allmänna intressena är rimlig och att:

“det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än det enskilda intresset att ha markområdet i öster och norr om grusvägen som tomtmark.”

Det belägger handläggaren och hans chef på följande sätt:

“Att göra markområdet till tomtmark kommer att påverka de allmänna intressena negativt, allmänheten kommer att hindras från att uppehålla sig på platsen och även hindras att passera inom ett större område.”

Som jag ser det är det bara lösa tyckanden. 1+1 personer på Länsstyrelsens naturenhet har en åsikt. De tycker t ex inte att det räcker med att allmänheten får 20 meter att passera på, de tycker att allmänheten ska ha 60 meter…

Chefen och handläggaren belägger inte ens sina åsikter med rättsfall, vittnesmål, fakta, olika perspektiv, olika avväganden – de bara tycker. De torgför en åsikt, som de i kraft av sina ämbeten vill tvinga på Davidsson. Länsstyrelsen i Västra Götaland har inte en tanke på att följa den prövning i tre led som Mark- och miljööverdomstolen slog fast ska gälla när proportionalitetsprincipen ska prövas. (Se dom F 11186-17)

Ska vi tro och hoppas att Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen har ett både bredare och djupare perspektiv än Länsstyrelsen i Västra Götaland?

Fortsättning följer i bloggen ”Juta: Inte ianspråktaget…”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

• ”Juta i Svt (4): Jäv på Länsstyrelsen?” – 19 juli 2023
• ”Juta i Svt (3): Vittnet J” – 16 juli 2023
• ”Juta i Svt (2): Är beslutet i Lst rättssäkert?” – 13 juli 2023
• ”Juta i Svt (1): Lst kan inte lagen” – 11 juli 2023
• ”Jutabron på plats!” – 22 juni 2023
• ”Juta: Mer om flygbilderna” – 11 juni 2023
• ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis” – 4 juni 2023
• ”Juta: Inte ianspråktaget…” – 2 juni 2023
• ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd” – 31 maj 2023
• ”Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?” – 30 maj 2023
• ”Juta: Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning” – 29 maj 2023
• ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?” – 28 maj 2023
• ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet” – 25 maj 2023