Arkiv
Inför BUN 16 april (1)
Påskhelgen har inneburit politisk stiltje, och därmed en välbehövlig vila. I Skåne. Nu är politiken dock igång igen. Även om jag inte är det. Än.
I veckan som kommer har flera nämnder sammanträde. Barn- och Ungdomsnämnden möts emellertid inte förrän på måndag. Men för att så sakteliga komma igång igen, började jag bläddra i papperen för en stund sedan.
Som vanligt hittar vi frågor av varierande natur på dagordningen. Nämnden ska få lyssna till en verksamhetsuppföljning om förskolan. Det betyder att nämnden helt enkelt får en allmänt hållen information. Det är naturligtvis viktigt att vi politiker är uppdaterade om 
hur verksamheten ser ut, vad som är på gång etc.
Information är dock inte alltid problemfri. Sådan här information går från verksamheten via rektorer och förskolechefer till den centrala förvaltningen – och därifrån till oss politiker. Inte alltför sällan tycks något hända på denna väg. Informationen tycks förändras. Och därmed verkligheten. Inte alltför sällan ”förskönas” den. Jag vet inte var det sker i ”processen”, eller varför, men det tycks mig som om nämnden inte alltid får en riktig bild av vad som händer ”på golvet”.
Nämnden ska fatta ett beslut om att starta en ”process gällande detaljplaneändring” på Tenggrenstorps förskola. Tenggrenstorp har fått ett föreläggande från arbetsmiljöverket. Det gäller säkerheten vid av- och pålastning av gods. Dessutom finns det sedan tidigare planer på att bygga ut Tenggrenstorp med ytterligare två avdelningar. Det är tänkt att
Belfragegatans förskola (tidigare Kulturförskolan) ska avvecklas och ”flytta dit”.
Två flugor i en smäll.
Barn- och Ungdomsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om en utredning angående ”Öppen fritidsverksamhet”. Förvaltningen vill förändra formen för fritidsverksamheten. Man vill införa så kallat öppet fritidshem. I Skollagen står det:
”Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem”
Den öppna fritidsverksamheten (citerat från förslaget):
”skulle förändra ersättningsgrunder, ge möjligheter till omfördelning, bättre resursutnyttjande samt möjliggöra en utökad samverkan med föreningslivet och andra.”
Det här är naturligtvis ett sätt att spara pengar. Tror jag. Förutom att Barn- och Ungdomsnämndens verksamhet ständigt lider brist på pengar, så slukar den nya företeelsen ”Enskild pedagogisk omsorg” åtskilliga miljoner. Enligt uppgift på förra nämndmötet kostar denna enskilda verksamhet 12 miljoner kronor per år.
Den öppna fritidsverksamheten ska enligt planerna införas från och med januari 2013.
Barn- och Ungdomsnämnden ska också lämna ett svar på ”samråd avseende program för detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered”.
Det ska förberedas för byggnation, se cirkeln i bilden till vänster!
Barn- och Ungdomsnämnden ska yttra sig över förslaget på följande sätt, är det tänkt:
”Barn- och ungdomsnämnden finner att föreslaget program för detaljplaner bör kompletteras med en studie kring skolor och skolvägar.”
Och det är klart. Fler barn i detta område sätter förskolorna och skolorna under tryck. Blåsuts skola är full och Öxnereds skola kan nog inte ta alla som ska bo i detta område. Det tål att funderas på. Annars är Skaven ett ganska bra område att bygga bostäder på tycker jag. Nära till natur, nära till vattnet.
Inte så nära till arenan…
Under etapp 4 funderar man på att bygga en gång- och cykelbro mot Korseberg. Över Vassbotten! Till idrottscentrum. Till Onsjöskolan. Och till arenan…
Wow!
I det här området har jag badat! (Jag kände en som bodde på Korseberg…) Tänk att det kanske ska bli en bro här! Fast det tycks väl inte helt genomtänkt…? Eller?
Vill du titta på planerna så hittar du dem här!
Barn- och Ungdomsnämnden ska också prata om ekonomi och budget…
”Ärende 3: Budget 2013 — Mål och resursplan 2013-2015 för barn- och ungdomsnämnden”
Det här ärendet är oerhört viktigt. Kanske årets viktigaste. Men när jag har skrivit så här långt, så får jag ett mail från Barn- och Ungdomsförvaltningen. Det är ett extra utskick. Om precis det här.
Jag återkommer.
Medborgardialogen: Så talade medborgarna
På Idrottshuset, i skuggan av arenan (som så mycket annat i den här kommunen), presenterades resultatet av de inkomna synpunkterna i medborgarenkäten.
Tyngden av denna unika händelse illustrerades av att Sven-Eric Sjöbergh inte förärades med ansvaret att hålla i presentationen. Istället ställde sig kapten, dvs förvaltningschef, Kent Javette vid rodret och styrde skutan.
Den verkliga orsaken till denna ”petning” kan man spekulera i. Det tänker jag dock inte göra…
Mötet varade i två timmar. Javette inledde med att visa statistik på enkätsvaren, hur gamla de var som svarat på enkäten, var de bodde, osv. Men naturligtvis också vad de svarade.
Kom det fram något ”nytt”? Kom det fram något som man inte kunde räkna ut i förväg? Var det t ex inte ganska självklart att de som svarade på enkäten också var de som berördes av frågorna? Var det någon som blev förvånad att Blåsutborna vill ha kvar Blåsuts skola? Eller att medborgarna i centrala stan vill ha kvar Norra skolan? Eller Gestadborna Skerruds skola, människorna i Västra Tunhem Mulltorp, osv?
Trodde de tjänstemän som utarbetade enkäten och de politiker som beslutade om den slutgiltiga utformningen, att det skulle bli på något annat sätt?
För att sammanfatta resultatet av medborgardialogen:
Det har inte skickats in några svar som har gett fler argument till att lägga ner skolor än de som angavs i det katastrofalt dåliga underlaget, i broschyren ”framtidens skola”. Tvärtom, de argument som förvaltningen angav i broschyren har dissekerats, har analyserats sönder och samman – och avfärdats. Allihop. Det finns inga argument kvar för nedläggning.
Det har å andra sidan skickats in oerhört många svar för ett bevarande av småskolorna. Och argumenten för att bevara skolorna har ”finslipats” med fakta från de mest skiftande håll. Här har många medborgare lagt ner ett enormt arbete.
I en tidigare blogg (se här) skrev jag om de synpunkter som skickades in till Barn- och Ungdomsnämnden i pappersform. Jag skulle efter presentationen i Idrottshuset ha kunnat skriva i stort sett samma sak.
Och nu när man har genomfört medborgardialogen, och fått dessa svar – hur ska man då hantera dem?
Lena Eckerbom Wendel sade flera gånger att:
”Vi måste göra en förändring.”
Men den överväldigande majoriteten av de som svarade vill ju inte göra någon förändring! De ville inte lägga ner några skolor! Det kan vi väl inte bortse från?
”Vi måste göra en förändring.”
Och tycker inte medborgarna att vi måste göra en förändring, så har de fel. Eller? Och eftersom de medborgare som har svarat på enkäten uppenbarligen har ”fel”, så kan vi strunta i enkätsvaren.
Eller?
Så kan väl inte vi politiker hantera medborgarna? Har vi nu genomfört en medborgarenkät så måste vi väl också respektera och ta hänsyn till medborgarnas synpunkter?
Lena Eckerbom Wendel pratade för övrigt ganska mycket under mötet. Efter presentationen av svaren, så skulle Eckerbom Wendel nämligen redogöra för den fortsatta politiska processen. Hon fick då många frågor från publiken och det hela utvecklade sig till frågor-svar i själva sakfrågan. Lite spontant. Lite oplanerat. Det kändes som om vi andra politiker
hamnade lite vid sidan av.
Kanske visade mötets utveckling att det borde anordnas typ en paneldebatt – där de olika partierna helt enkelt får diskutera frågan och redogöra för sina respektive partiers ställningstaganden? Inför publik och inte inom stängda dörrar i rum 223 på kommunhuset…
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) fick en fråga om varför inga ordentliga risk- och konsekvensanalyser har gjorts.
Lena Eckerbom Wendel svarade att det beslut som ska tas i skolfrågan är ett ”inriktningsbeslut”.
Inriktningsbeslut?
Inriktningsbeslut har tagits förr i den här kommunen. Inriktningsbeslut är ”livsfarliga”. När ett inriktningsbeslut fattas ger man sken av att beslutet bara är preliminärt, att det går att ändra. Och att det kan fattas med bristfälligt faktamaterial. Beslutet går ju att ändra…
När ett inriktningsbeslut tas, tror folk, eller snarare, vill politikerna få medborgarna att tro, att medborgarna ska få fler chanser att påverka. Att diskussionen ska komma igång igen när nytt material, nya fakta tas fram – inför det ”riktiga” beslutet.
Så är det inte. Inriktningsbeslut står fast. Jag har lärt mig detta ”den hårda vägen”, bland annat i samband med en annan nedläggningsdebatt. Det gällde då Huvudnässkolans vara eller inte vara.
Det beslut som kommer att fattas är ett ”riktigt” beslut. Därför måste allt bakgrundsmaterial, alla kostnadsberäkningar, hyror, rättelser, risk- och konsekvensanalyser vara framme på bordet!
Något i Lenas resonemang gör mig lite konfunderad och lite bekymrad…
En annan sak som gör mig bekymrad, det är att Lena Eckerbom Wendel (M), som alltså är nämndens ordförande, står på ett offentligt möte och säger att Vänersborg inte uppfyller Skollagen!
Detta är mycket anmärkningsvärt! Jag undrar om det finns någon annan ”skolordförande” i hela detta land som helt öppet tillstår att kommunen bryter mot Skollagen?
Men det mest anmärkningsvärda är nog att Lena Eckerbom Wendel nöjer sig med att konstatera att hon och mini-alliansen bryter mot Skollagen – utan att vidta några som helst åtgärder för att ändra på detta!
Bryter Vänersborg mot Skollagen kan inte Lena Eckerbom Wendel försvara sig med att hon ska hålla lagen nästa år. Eller nästnästa. Eller efter valet…
Lagar skall följas. Alltid. Även av moderater, folkpartister och kristdemokrater (och varför inte också socialdemokrater) i Vänersborgs kommun.
Avslutningsvis.
Lena Eckerbom Wendel fortsätter att upprepa samma mantra: Kommunen måste lägga ner skolor för att frigöra pengar, pengar som kan användas till fler lärare och mer undervisningsmaterial…
Jag blir så trött.
Det här är ju inte sant. Kommunen kommer knappast att frigöra en enda krona på att lägga ner skolor.
Snälla moderater, folkpartister, kristdemokrater – och sossar:
Under de senaste fyra åren har flera hundra tjänster försvunnit i Barn- och Ungdomsförvaltningen! Det har tagits bort flera tiotals miljoner kronor. Neddragningarna har lett till att Vänersborg hamnade på plats 213 när SKL (=Sveriges kommuner och landsting) rankade skolkommunerna i Sverige. Och på plats 264 när Lärarförbundet gjorde detsamma.
Moderater! Folkpartister! Kristdemokrater! Socialdemokrater!
Är det så fruktansvärt svårt att förstå att förskola och grundskola måste ha mer pengar?
Medborgardialog: Presentation av medborgarnas synpunkter
Barn- och Ungdomsnämndens medborgardialog om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna har pågått i ett antal veckor nu. Imorgon onsdag är det slut. Kl 18.00 presenteras de inkomna synpunkterna – i Idrottshusets A-hall.
Är detta informationsmöte slutet på medborgardialogen?
Eller är det början? Slutet på början? Eller kanske början på slutet…?
Dörrarna har stängts för medborgarna att lämna synpunkter till Barn- och Ungdomsförvaltningen. På det sättet är dialogen slut. Och tittar man på Facebook så tycks det, som om det också är många medborgares uppfattning. Det tycks som om de anser att de har gjort sitt. Att det nu är läge att dra sig tillbaka och lämna över bollen till politikerna.
Jag tror att det är feltänkt. Medborgardialogen är inte slut. Jag tror att det är nu som man måste börja, att det är nu som man måste intensifiera ”kampen” för sina åsikter.
I varje fall om man vill bevara småskolorna…
Som det ser ut, så ligger många skolenheter i farozonen för nedläggning. Det är min, liksom många andras, bestämda uppfattning. När Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde senast så argumenterade både folkpartiets Kerstin Andersson och moderaternas Lisbeth Brodin för nedläggningar. De var mycket öppna med detta, de tog nästan nedläggningarna för givna. Jag är därför tämligen säker på att mini-alliansens partier (M, FP och KD) har bestämt sig.
På andra sidan står Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet.
Det betyder 4-4 i Barn- och Ungdomsnämnden. Det betyder 20-19 i kommunfullmäktige. (Jag räknar med att Sverigedemokraterna röstar mot nedläggning av skolor.)
Socialdemokraterna då? Socialdemokraternas röster kommer att avgöra. Ingen vet dock var de står. De säger aldrig något i nämnden. Men jag gissar att sossarna har kommit överens med mini-alliansen om nedläggningar.
Å andra sidan. Jag vet att flera socialdemokrater på Dal vill att skolenheterna ska bevaras…
Hur kommer socialdemokraterna att rösta? Ingen vet. Men jag tror att de kan påverkas…
Av medborgarna.
De måste påverkas av medborgarna. Med tyngden av alla argument som man kan tänkas komma på.
Och vem vet, kanske kan några i mini-alliansen också fås till att ändra åsikt. Flera av dem bor ju faktiskt på Dal.
Morgondagens möte på Idrottshuset är ett viktigt möte. Gå dit! Se det som att det är början på dialogen med politikerna!
Medborgardialogen: Medborgarnas synpunkter
På onsdag, den 4 april kl 18.00 i Idrottshusets A-hall, presenteras alla inkomna synpunkter i medborgardialogen. Om ni har missat vad medborgardialogen handlar om, så ger kommunens hemsida dig svaret:
”Läs mer om satsningen Framtidens skola. … Med din hjälp kan vi få mycket bättre skolor för barnen i Vänersborg.”
Själv har jag nu läst de synpunkter som skickats in till Barn- och Ungdomsnämnden i pappersform. (OBS! Alltså inte de synpunkter som har kommit in via hemsidan.) Materialet består av fyra ”kataloger” med synpunkter. Det är mycket att läsa. Och det är klart, några synpunkter har jag kanske missat. Och några handskrivna var t ex inte helt lätta att tyda.
Det är emellertid ganska lätt att sammanfatta synpunkterna:
Lägg inte ner några skolor!
Några enstaka medborgare, och då menar jag enstaka (de kan räknas på ena handens fingrar), anser att några av skolorna kan läggas ner. Den överväldigande majoriteten vill behålla samtliga skolor!
Materialet innehåller en uppsjö av argument för att behålla skolorna. De flesta handlar om att de små skolorna är överlägsna när det gäller elevernas utbildning och sociala situation. Det framhålls att kunskapsresultaten är bra, t ex att dessa skolor har bra resultat på nationella prov. Det hänvisas också till vetenskapliga undersökningar som visar på den lilla skolans överlägsenhet. Alla elever blir sedda, alla elever får mycket tid med sina lärare, elever i behov av särskilt stöd upptäcks tidigt och får den hjälp de behöver osv. osv.
Man menar också att eleverna får en lugn och harmonisk uppväxt. Problem med mobbing är små och ”konflikter” upptäcks och blir lösta tidigt. Resultaten blir trygga elever, som är vana att ta hand om varandra.
Ett annat argument som återkommer ofta är att landsbygdsskolornas vara eller inte vara, inte enbart är en skolfråga, utan en landsbygdsfråga.
Det framhålls hur viktiga skolorna är för de människor som har valt att bo på ”landet”. Skolorna fungerar som samlingsplats i bygden. Det är också i stort sett den enda service som landsbygdsborna har kvar och detta trots att de betalar lika mycket skatt som ”stadsborna”. De menar att Vänersborg är en landsbygdskommun och då måste politikerna också värna dem som bor på landsbygden.
Det är nog ingen av dem som har lämnat synpunkter, som tror att kommunen verkligen sparar några pengar på att lägga ner skolor. De har kritiska synpunkter på hyressättningen och de beräkningar som ligger till grund för förslagen. De menar också att hänsyn inte tas till busskostnader, föräldrarnas kostnader av att köra barnen fram och tillbaka och att tomma skollokaler kommer att kosta kommunen i fortsättningen också. Dessutom måste andra skolor renoveras och investeras i för att ta emot fler elever. Sammantaget tycker många alltså att de ekonomiska beräkningarna helt enkelt vilar på felaktiga grunder.
Medborgarna menar också att det finns faktorer och omständigheter som BUN helt har bortsett från, t ex resandets (negativa) betydelse för barnen, förskolorna, som oftast ligger i skolbyggnaderna, och fritids. För att nämna några.
Flera medborgare anser, som sagt, att materialet som ligger till grund för medborgardialogen är ofullständigt, tendentiöst och felaktigt. Många vill att förslagen kompletteras, förutom med bättre genomarbetade kostnadsberäkningar, också med riskanalyser och konsekvensbeskrivningar. Det har för övrigt utlovats, i varje fall ska allt detta ha gjorts innan Barn- och Ungdomsnämnden fattar sitt beslut i maj.
När det gäller enskilda skolor så skriver flera om kommunens VA-satsning på Vänerkusten, och tycker då att en nedläggning av skolan i Skerrud ter sig ovanligt korkad. Föräldrar till barn på Norra höjer röster om Norra skolans fantastiska läge och att det är den enda centrala skolan som finns kvar i kommunal regi. Föräldraföreningen på Blåsut menar att det går att bygga ut skolan, men att BUN inte har brytt sig om att studera detta alternativ. Föräldrar på Mulltorp påpekar närheten till skolorna i Trollhättan, dit eleverna redan flyttar när de börjar högstadiet (eller redan efter åk 5). Brålandaborna menar att en nedläggning av skolan kommer att, inom en snar framtid, innebära en nedläggning av hela Brålanda samhälle. Något som föräldrar i Väne Ryr redan upplever när det gäller ”sitt” samhälle. Dalslandsföräldrar anser att resvägen till 7-9-skolorna i stan blir alltför lång för eleverna på Dal.
I det här sammanhanget är det värt att uppmärksamma att föräldrarna inte spelar ut de enskilda skolorna mot varandra. Ingen skriver t ex att ”lägg ner den och den skolan”, ”huvudsaken är att min skola får vara kvar”, typ. Ingen!
Röster höjs också på folkomröstning i frågan eller att frågan ska skjutas upp och avgöras i valet 2014. Andra menar att eleverna kommer att gå över till t ex Trollhättans och Melleruds skolor. Några ser att det kommer att etableras friskolor…
Det finns också en klar tendens bland medborgarna att skolan måste få kosta – att barnen och ungdomarna måste prioriteras, att de är det viktigaste vi har. Kostnaderna för skolan ställs ofta mot de kostnader som arenan drar varje år.
”Varför ska barnen lida för alla felbeslut i kommunen?”
Flera anser också att en skattehöjning är helt ok, om pengarna är direkt riktade till skolorna.
Hur stod det på kommunens hemsida?
”Läs mer om satsningen Framtidens skola. … Med din hjälp kan vi få mycket bättre skolor för barnen i Vänersborg.”
Svaret från de som skickat in sina synpunkter, ”på papper”, är entydigt:
Framtidens skola är att ha kvar de skolor som finns – men med mer pengar!
Vad jag och Vänsterpartiet anser i frågan…? Vad tror ni?
Jag återkommer…
BUN 19 mars: Fritidspedagogerna och Arbetsdomstolen (4)
På BUN-sammanträdet i måndags ställde jag en fråga om tvisten mellan Vänersborgs kommun och fritidspedagogerna:
”Vänersborgs kommun och Barn- och ungdomsnämnden har haft en tvist med Lärarförbundet om arbetstiden för ett antal fritidspedagoger. Arbetsdomstolen ansåg i sin dom att Vänersborg hade fel och utdömde därför bland annat skadestånd. Jag utgår ifrån att det har varit en svår tid för de berörda fritidspedagogerna.
Därför undrar jag om Barn- och ungdomsnämnden planerar att be de berörda fritidspedagogerna om ursäkt?”
Innan jag fortsätter, så föreslår jag att du som läsare tar dig en funderare på vad DU tror att förvaltningschef Kent Javette svarade.
Klar?
Här kommer Kent Javettes svar:
”NEJ.”
Förvaltningschef Kent Javette motiverade sitt svar. Det gick ut på att Barn- och Ungdomsnämnden som arbetsgivare försökte hitta en bra lösning för sina anställda, att de flesta fritidspedagogerna gick med på arbetsgivarens krav, att facket, dvs Lärarförbundet, inte agerade helt ärligt, att Arbetsdomstolens dom inte var så farlig etc.
Kanske kan jag ha missuppfattat någon del av vad förvaltningschefen sa, men kontentan var att han menade att arbetsgivaren ville allas bästa, men blev typ missförstådd. Javette bagatelliserade hela tvisten, och domen, det är helt klart.
Följaktligen hade inte Barn- och Ungdomsnämnden någon anledning till att be om ursäkt…
Jag kände mig inte riktigt bekväm med den här historiebeskrivningen. Fallet hade väl inte gått till Arbetsdomstolen utan orsak?
Jag bad ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) om tillstånd att få fråga Lärarförbundets representant om Lärarförbundets syn. (De fackliga organisationerna har rätt att närvara på ”informationsdelen” av nämndens sammanträden. De får lyssna och anteckna. De får dock inte yttra sig, såvida inte ordföranden ger dem lov till det.)
Innan jag fortsätter, så föreslår jag att du som läsare tar dig en funderare på vad DU tror att Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) svarade.
Klar?
Här kommer Lena Eckerbom Wendels svar:
”NEJ.”
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel motiverade inte sitt svar.
Är inte känslan att den nya styrande borgerliga mini-alliansen tycks ta ganska lättvindigt på några demokratiska principer?
Kommunen i allmänhet och Barn- och Ungdomsnämnden i synnerhet kan vara ganska känslokalla och tuffa mot sina anställda, när det passar deras syften. Då är alla samverkansavtal, överenskommelser, fina ord etc inte mycket värda. Det är i varje fall min erfarenhet. Men i det här fallet avgjordes faktiskt tvisten mellan kommunen och Lärarförbundet av Arbetsdomstolen.
Och Arbetsdomstolen gav Lärarförbundet rätt! Och Vänersborgs kommun fel!
Var de då inte på sin plats att be om ursäkt?
Som sagt,
NEJ.
Vänersborgs kommun blev dömd att betala rättegångskostnaderna och skadestånd till Lärarförbundet och till fritidspedagogerna.
- Rättegångskostnader 800.000 kr
- Skadestånd 900.000 kr
De 1,7 miljoner kronorna, som ska utbetalas, väljer Barn- och Ungdomsförvaltningen att bokföra på grundskolans konto. Det vill säga, barnen och ungdomarna i förskolan, på fritids och i grundskolan ska betala kostnaderna för att arbetsgivaren misslyckades med sina planer på att säga upp barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger.
Och när det nu ska skäras ännu mer på barnen och ungdomarna 2013, så går det ju alltid att skylla på barnens och ungdomarnas egna fritidspedagoger…
Men.
Vad gör man när man inte känner sig bekväm med svaret i Barn- och Ungdomsnämnden? Och när Lärarförbundet dessutom nekas att ge sin syn på tvisten ? Jo, man letar fram och läser Arbetsdomstolens dom i original. Den hittade jag här: DOMEN! (Tyvärr hade jag alltså inte läst denna dom innan nämndens sammanträde.)
De första 14 sidorna i domen beskriver parternas syn på tvisten. Det man slås av är hur diametralt motsatta versioner Vänersborgs kommun respektive Lärarförbundet ger av händelseförloppet. Det känns direkt att båda inte kan ha rätt. Och att sanningen inte heller kan ligga någonstans mitt emellan. Med andra ord, någon part ger inte en sann bild av vad som har tilldragit sig.
Domskälen är emellertid viktigast. Där redogör Arbetsdomstolen för varför den dömer som den gör.
Den första tvistefrågan mellan Vänersborgs kommun och Lärarförbundet var:
”Har parterna träffat en överenskommelse i tvistefrågorna under den lokala förhandlingen?”
Arbetsdomstolen:
”Arbetsdomstolen anser att det inte är visat att parterna kom till en överenskommelse på det sätt som kommunen har gjort gällande.”
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-1.
Den andra tvistefrågan:
”Har inte bara I.B. och P.G. utan även de övriga elva arbetstagarna blivit uppsagda?”
Arbetsdomstolen:
”Som har nämnts klargjordes i kommunens blankett att den arbetstagare som inte accepterade något av de angivna alternativen riskerade sin anställning. Redan på grund av detta är det knappast möjligt att betrakta arbetstagarnas ställningstagande som frivilligt.”
Och så slutsatsen:
”… måste enligt domstolens mening anses ha blivit föremål för en åtgärd som bör jämställas med uppsägning från kommunens sida.”
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-2.
Den tredje tvistefrågan:
”Var uppsägningarna sakligt grundade?”
Arbetsdomstolen:
”… framstår det för domstolen som uppenbart att det var arbetsbrist som utgjorde bakgrunden till de vidtagna åtgärderna. … Vid ställningstagandet till denna fråga bör framhållas att kommunen ostridigt inte vidtog någon som helst åtgärd för att undersöka möjligheterna till omplacering. … Det ter sig enligt domstolens mening sannolikt att åtminstone några av de berörda tretton arbetstagarna hade kunnat omplaceras till anställning på heltid om kommunen hade undersökt saken närmare. Den oklarhet som råder i frågan beror uteslutande på att saken över huvud taget inte utreddes av kommunen.”
Och så Arbetsdomstolens slutkläm:
”Arbetsdomstolen kommer till slutsatsen att uppsägningarna inte har varit sakligt grundade.”
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-3.
Den fjärde tvistefrågan:
”Har kommunen beträffande två arbetstagare åsidosatt 34 § anställningsskyddslagen?”
Arbetsdomstolen:
”Det ålåg kommunen att trots uppsägningarna även fortsättningsvis betala lön till arbetstagarna såsom om de hade arbetat heltid. Kommunens underlåtenhet innebar alltså ett åsidosättande av 34 § anställningsskyddslagen.”
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 0-4.
Den femte tvistefrågan:
”Har kommunen brutit mot föräldraledighetslagen?”
Arbetsdomstolen:
”Arbetsdomstolen kommer på grund av det anförda till slutsatsen att kommunen har åsidosatt föräldraledighetslagen endast beträffande J.H. och K.S.”
Om de tre andra personerna, som tvisten också gällde i denna fråga, skriver AD:
”Beträffande S.P., J.S., Å.F. är utredningen i denna del av målet mycket knapphändig. Förbundet har gjort gällande att kommunen har lämnat muntliga besked till arbetstagarna om att föräldraledighet inte skulle beviljas. Det är mot kommunens bestridande dock inte visat att så har varit fallet.”
Brist på bevis.
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet ½-4½.
Den sjätte tvistefrågan:
”Har kommunen åsidosatt 11 § medbestämmandelagen?”
Arbetsdomstolen:
”Arbetsdomstolen … finner att kommunen får anses ha uppfyllt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Förbundets yrkande i denna del ska därför avslås.”
Vänersborgs kommun – Lärarförbundet 1½-4½.
Den sista punkten torde vara den minst viktiga punkten i hela tvisten. (Tror jag.)
Räknar vi på ett modernt fotbollsvis, med 3 poäng vid seger, blir slutresultatet 4-13. Det speglar nog tyngden, och allvaret, i Arbetsdomstolens dom på ett bättre sätt.
Arbetsdomstolen skriver själv i domen:
”Arbetsdomstolens ställningstaganden i det föregående innebär att förbundet i allt väsentligt har vunnit målet. De delar vilka förbundet har förlorat får i sammanhanget anses vara av mindre betydelse, och förbundet får anses som helt vinnande part.”
Sedan ogiltigförklarar Arbetsdomstolen uppsägningarna och utdömer skadestånd på 1,7 miljoner kr för Vänersborgs kommun – att betala till fritidspedagogerna och till Lärarförbundet.
Arbetsdomstolens dom var enhällig, alla 7 ledamöter ansåg att Vänersborgs kommun skulle fällas.
Till skillnad från förvaltningschefen anser jag att denna dom i Arbetsdomstolen är oerhört tydlig – och viktig. Vänersborgs kommun har helt klart brustit i sitt arbetsgivaransvar. Vänersborgs kommun borde ta konsekvenserna av domen. Kommunen bör be de berörda fritidspedagogerna om ursäkt!
…och dessutom inte ta pengarna till skadeståndet från barnen…
.
PS. För kännedom, jag är inte med i Lärarförbundet.
PPS. Min förra blogg om diarieföringen skickade jag för diarieföring till Barn- och Ungdomsnämnden igår kväll. Jag noterar att handlingen ännu inte är diarieförd.
BUN 19 mars: Svar på frågor om diarieföring (3)
Det känns som om man skulle kunna blogga på heltid… Här följer rapport nummer 3 från måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (BUN). (Till rapport 1 och rapport 2.) Och fortfarande finns det mer att rapportera…
Jag hade ställt ett antal frågor till förvaltningschefen och till ordförande Lena Eckerbom Wendel. Det är för övrigt nästan bara jag som ställer frågor till nämnden, kanske beror det på att jag är den ende som inte har koll på allt… Men som jag säger till mina elever, det finns inga dumma frågor, det finns bara dumma svar… (Är det så i nämnden också?)
De frågor och svar som tas upp i denna blogg handlar om den famösa diarieföringen som Gunnar Lidell, kommunstyrelsens moderate ordförande, stod för när han inregistrerade en handling som han hade kopierat från en diskussion i en privat Facebookgrupp. Enligt ordförande Lena Eckerbom Wendel, också moderat ordförande, så är tydligen Lidell också medlem i gruppen. En katt bland hermelinerna skulle väl en jägare kunna säga?
Bakgrunden till mina frågor kan du läsa i tidigare bloggar. (Här, här och här.)
(Notera att svaren i det följande inteär ordagranna citat. Svaren gavs muntligt och jag försökte hinna med på tangentbordet.)
Fråga: ”Varför diariefördes handlingen?”
Svar från Lena Eckerbom Wendel (LEW): Det var en inkommen allmän handling och då gäller kommunens dokumenthanteringsplan.
Fråga: ”Hur kan en handling diarieföras som inte har inkommit till kommunen?”
Svar från LEW: Handlingen var inkommen.
Lena Eckerbom Wendel menade naturligtvis att den blev inkommen i och med att Gunnar Lidell lämnade in den.
Fråga: ”Hur kan en handling diarieföras där en massa personer framträder under både namn och bild?”
Svar från LEW: Vill man inte framträda med namn och bild, då ska man inte skriva i en öppen Facebookgrupp. Meddelande på Facebook skiljer sig principiellt inte från ett mail. Har pratat med juristen om detta. Gunnar Lidell är medlem i gruppen. Du lämnade säkert in dina frågor för att det var just Gunnar Lidell.
Oj. Lena Eckerbom Wendel menar att det inte finns någon skillnad mellan email och Facebook. Hallå eller?! Facebookgruppen är ju ett forum för diskussion mellan ett antal privata gruppmedlemmar! Ett email har ju en specifik mottagare. Skriver man ett mail till Lidell, så är det klart att han som heltidsanställd politiker ska diarieföra det, det är ju ställt just till honom. Men vad har ett sådant mail med ett diskussionsinlägg på Facebook att göra? Funderar på att skriva till kommunjuristen och fråga vad hon har sagt eller inte. Och dessutom få det skriftligt.
Sedan tycks det som om makthavare moderater bestämmer om du ska vara en offentlig person eller inte. Är du med under ditt riktiga namn på Facebook så får du finna dig i att ståta med namn och bild i Vänersborgs diarier. Du har dig själv att skylla!
Wow!
Och… Ni noterar vad Lena Eckerbom Wendel påstår. Jag är ute efter politiska poäng. Jag reagerar på diarieföringen bara för att det är Gunnar Lidell (M)… En diskussion om grundläggande demokratiska principer viftas undan med att det egentligen handlar om personliga motsättningar…
Hmm Lena Eckerbom Wendel (M)… Det är inte så att det är tvärtom?
För övrigt tror jag inte att Gunnar Lidell är eller har varit medlem i Facebookgruppen. Han är det i varje fall inte just nu.
Fråga: ”Om ett inlägg upplevs som ett hot, varför diarieföra alla andra inlägg?”
Svar från LEW: Detta var en del av en hotbild.
Här kom andra nämndledamöter in i diskussionen. Kristdemokraten Gunnar Bäckman tyckte att det tidigare var ett väldigt tjat från Vänsterpartiet om att handlingar inte blev diarieförda. Då skulle väl jag vara nöjd nu när detta diariefördes?
Jag undrade vänligt (tror jag) om han var allvarlig. Den tidigare diarieföringen som Bäckman syftar på är den kritik som Vänsterpartiets James Bucci riktade mot kommunen angående hanteringen av handlingar kring arenan. Kritiken slutade med 5 st JO-anmälningar. JO gav James Bucci rätt – alla 5 gångerna!
Tja kristdemokrater. Ni halverades i det senaste valet. Det fanns nog en orsak till det.
Folkpartiets Kerstin Andersson, tillika kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande (för övrigt tack vare att socialdemokraterna röstade på henne och inte på Marianne Ramm från Vänsterpartiet), ansåg att kommentaren på Facebook var ett hot. Andersson menade att nämnden kräver noll-tolerans mot dåligt språkbruk bland elever och då ska vi kräva samma sak av de vuxna.
Parallellen är väl inte helt lätt att förstå. Jag frågade Andersson om hon visste vad yttrandefrihetsgrundlagen var… Då menade Andersson att hon visst värnar om yttrandefriheten. Men att det rent moraliskt följer ett visst ansvar. Det som gäller i sådana här sammanhang – det är vad LAGEN säger. Inte Kerstin Anderssons åsikter om moral.
Kanske skulle kommentaren på Facebook polisanmälas bara för att få en juridisk syn på frågan?
En gång i tiden sa den berömde Voltaire:
”Jag avskyr dina åsikter men jag är villig att dö för din rätt att få framföra dem.”
Är det inte det yttrandefrihet handlar om? Att människor ska få framföra sina åsikter även om man inte håller med om vad de säger?
Fråga: ”Varför inte en polisanmälan istället för en diarieföring?”
Svar: Det blev nog inget svar på den här frågan vad jag kommer ihåg.
Fråga: ”Var det rätt eller fel att utdraget från Facebook kopierades och diariefördes?”
Svar från LEW: ”Rätt!”
Kenneth Borgmalm (S), som faktiskt tidigare på mötet hade hållit med mig en gång, menade att kommunen är tvungen att ta emot papper. Jag undrade om ett Facebookinlägg verkligen kan definieras som en inkommen och upprättad handling. Det tyckte både Borgmalm och Eckerbom Wendel – i och med att Gunnar Lidell lämnat in den.
Känns som lite rundgång, typ cirkelresonemang.
I Tryckfrihetsförordningen, som reglerar allmänna handlingar etc, så står det så här:
”11 § Som allmän handling anses ej
1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande, …
3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha överlämnats till myndighet uteslutande för ändamål som nu angivits,”
Jag vet inte om det har bäring i det här fallet, men Gunnar Lidell sa i Radio Väst att:
“Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där. Jag tyckte de behövde veta detta.”
Nu var ju inte tjänstemän och politiker omnämnda, men notera:
”Jag tyckte de behövde veta detta.”
Vad stod det i Tryckfrihetsförordningen?
”handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande”
”eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård”
Händelsen är nu JO-anmäld, inte av mig (inte heller av James Bucci), utan av en av de gruppmedlemmar på Facebook som hamnade i diariet. (Personen är inte heller vänsterpartist om någon undrar.)
Hur det än går hos JO, är inte känslan att den nya styrande borgerliga mini-alliansen (M, FP och lilla KD) tycks ta ganska lättvindigt på några demokratiska principer?
Fråga: ”Skulle jag kunna lämna in mina bloggar till diarieföring? Vart går gränsen? Vem bestämmer denna gräns?”
Svar: Inget svar.
Så jag tänker ta reda på svaret själv. Jag tänker skicka in denna blogg till Barn- och Ungdomsförvaltningen och be om att den diarieförs!
BUN 19 mars: Den långa verksamhetsberättelsen (1)
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden slutade inte förrän strax före kl 20. Då hade nämnden ändå börjat sitt möte redan kl 13.15…
Det blev mycket information under sammanträdet. Informationen handlade bland annat om enskild pedagogisk omsorg, om skolfastigheter och hyror, om budgetuppföljning och konsekvensbeskrivningar, om budget 2013 och som grädde på moset avslutades nämndmötet med svar på en hel del frågor. Som jag hade ställt…
Vänsterpartiet reserverade sig vid ett tillfälle idag. Det var mot den långa verksamhetsberättelsen. Och det var (är) mycket bråttom med denna reservation. Därför fick jag efter hemkomsten slänga mig på datorn, för att tillsammans med min partikollega Magnus bli överens om formuleringarna. Och nu när reservationen är skriven, så är det väl inte mer än rätt att den publiceras här.
Det kommer för övrigt fler bloggar om sammanträdet senare under veckan (fast jag måste rätta 
en ansenlig hög med prov också…). Jag kan utlova en del spännande läsning och en del ”intressanta” uttalanden. Bland annat från de två kristdemokraterna i nämnden, Orvar Carlsson och Gunnar Bäckman. De antydde vid flera (minst 3) tillfällen att de inte gillade mitt skrivande. Och eftersom jag inte har för avsikt att bli populär inom de kristdemokratiska leden, så lovar jag att bjuda på några ”läckerheter” från vederbörande… ;)
Men först, här följer Vänsterpartiets reservation:
”Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ställa sig bakom den långa verksamhetsberättelsen. Vänsterpartiet hade inget annat yrkande. Vänsterpartiet vill dock genom denna reservation framföra några synpunkter.
Den långa verksamhetsberättelsen är en mer omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet 2011. Barn- och ungdomsförvaltningen lägger ner en hel del tid på att arbeta fram verksamhetsberättelsen. Barn- och ungdomsnämnden i sin tur tar sedan upp den, diskuterar den lite grann, och så länge siffrorna inte är röda, så ägnas den ingen mer uppmärksamhet utan den läggs till handlingarna…
Enligt Vänsterpartiet borde denna berättelse studeras och analyseras noggrant. Politikerna borde granska, fundera och dra slutsatser om vad som har gått bra och varför och, framför allt, vad som skulle kunna ha gjorts bättre. En analys borde leda till att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för arbetet framåt. Analyserna och resultaten borde leda fram till konkreta åtgärder för att göra arbetet både innevarande år och det kommande bättre.
Vänsterpartiet ser inte att verksamhetsberättelsen används så.
En ganska snabb analys av verksamheten för 2011 ger vid handen att betygsresultaten i Vänersborg är låga i förhållande till riket. Vänersborg kom t ex på plats 264 bland Sveriges skolkommuner förra året i Lärarförbundets ranking. Förskolan har tagit emot hundratals nya barn utan nyanställning.
Musik och Ungdom gjorde ett underskott på nästan 1 milj kr. Arena-Fritid gjorde också ett underskott – på 4,1 milj kr. Arena Vänersborg gick med nästan 1,5 milj kr i underskott, trots extra pengar under året med 11 milj kr, plus 2,5 milj kr till advokatkostnader.
Kostnaderna för den enskilda pedagogiska omsorgen har ökat drastiskt under 2011. Enligt uppgift så kostade den minst 12 miljoner kr.
Så trots att Barn- och ungdomsnämnden gjorde ett överskott 2011 med 0,5 milj kr, så kan man fråga sig vad detta överskott har krävt av besparingar i de lagstadgade verksamheterna förskola och grundskola.
Det skulle också vara viktigt att ta en genomgripande diskussion om vad de senaste 4 årens nedskärningar av personal på omkring 300 personer har fått för konsekvenser för verksamheterna inom förskola och grundskola.
Verksamhetsberättelsen borde också ha gett upphov till en diskussion om Arena Vänersborgs skenande kostnader – och möjliga åtgärder för att stoppa denna pengarullning.
Vänsterpartiet anser att den långa verksamhetsberättelsen borde ha gett upphov till den här sortens diskussioner och att Barn- och ungdomsnämnden sedan skulle ha ägnat tid åt att hitta lämpliga åtgärder för att komma tillrätta med de problem som finns inom verksamheterna.
Skolverket skriver:
”Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Verksamhetsberättelsen borde ge upphov till denna typ av diskussion.”
Inför BUN 19 mars: Den långa verksamhetsberättelsen (4)
Jag har ägnat en del av helgen åt att studera Barn- och Ungdomsnämndens så kallade långa verksamhetsberättelse. Den skickades ut i slutet av veckan och ska behandlas imorgon måndag, precis som så mycket annat. Den långa verksamhetsberättelsen är en mer omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet 2011.
Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser denna. Det är på sätt och vis synd, eftersom det står en hel del intressant om det gångna verksamhetsåret. På sätt och vis är det inte synd, det är ingen läsning som leder till några större glädjeyttringar… Eller?
Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kr för år 2011. Det brukar, inte bara ekonomerna, utan de flesta av nämndens ledamöter anse vara det viktigaste av allt. Inga röda siffror! Inget underskott! Inget minus!
Det kan leda till glädjeyttringar typ: ”Vi har lyckats!”, ”Hurra vad bra vi är!”
0,5 miljoner i plus. Det betyder att Barn- och Ungdomsnämnden bara har gjort av med de pengar som den har fått. No more, no less. Den har använt pengarna, över 600 miljoner kr, till förskola, grundskola, musik, fritid och arena etc.
Om man tittar lite närmare på siffrorna, så ser man att resultaten är lite olika inom de olika verksamheterna. Barnomsorgen gick +2,5 milj kr, grundskolan –1 milj kr och grundsärskolan +3,4 milj kr. De här verksamheterna är lagstadgade. De måste kommunen tillhandahålla. Enlig lag.
Musik och Ungdom gjorde ett underskott på nästan 1 milj kr. Det beror främst på att lokalerna på Vänerparken är så dyra. De är faktiskt dyrare än t ex både Skerrud och Mulltorp.
Arena-Fritid gjorde ett underskott på 4,1 milj kr. Arena Vänersborg gick med nästan 1,5 milj kr i underskott. Då ska vi komma ihåg att arenan har fått extra pengar av kommunfullmäktige under 2011, först med 6 milj kr och senare under året med ytterligare 5 milj kr – plus 2,5 milj till advokatkostnader. Jag ser inte totalen för arenan i materialet, men det torde innebära att arenan kostade Vänersborgs skattebetalare närmare 30 milj kr år 2011. Det är drygt 80.000 kr om dagen. Varje dag hela året…
Huga….
Övriga anläggningar under arena och fritid har haft ökade drifts- och kapitaltjänstkostnader med drygt 2,5 milj kr.
Musik och Ungdom och Arena-Fritid är inga lagstadgade verksamheter. Det finns inga lagar som säger att det måste finnas en musikskola eller en bandyhall.
En verksamhet som har ökat drastiskt under 2011, och som fortsätter att öka, är den enskilda pedagogiska omsorgen, dvs privata fritids i hemmen. Det är svårt att se vad den kostar totalt. I början av materialet står det:
”Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 11,9 Mkr vilket innebär en ökning med 18,2 %, vilket medför att andelen av nettokostnaden ökat från 10 % till 12 % av nettobudgeten.”
Ökat med 12 miljoner…
Under ”Nyckeltal” på barnomsorgen står det att den har ökat med 522% till 56.000 kr per invånare. Nettokostnaden per barn är i den pedagogiska omsorgen är 102.789 per plats.
Under ”Grundskola” står det:
”Bidrag till köp av pedagogisk omsorg står för 3 619 Tkr av ökningen vilket innebär en kostnadsökning med 423 % från 2010.”
”Nettokostnad per elev, kom pedagogisk omsorg (familjefritidshem): 47 018 (per elev; min anm).”
Varför är jag så intresserad av den enskilda pedagogiska omsorgen då? Jo, den ökar dramatiskt (samtidigt som den kommunala omsorgen också ökar) och tar en allt större del av budgeten. Men BUN får inga extra pengar för den enskilda pedagogiska omsorgen. Den ska betalas ”inom ram”, dvs med den påse pengar som BUN får. Det jag egentligen undrar, det är hur många miljoner de ”kommunala” barnen och ungdomarna får spara och lämna över till denna enskilda verksamhet?
Eftersom kommunen inte kan säga nej till den enskilda pedagogiska omsorgen (lag!), så tycker jag att det är i allra högsta grad ”osjyst” att de ”kommunala” barnen ska betala detta genom minskade anslag!
I BUNs budget har det under året ingått 4 milj kr i särskilt statsbidrag för specifika uppgifter. Det har varit lärarlyftet, förskolelyftet och Läsa-Skriva-Räkna. De här statliga pengarna har vad jag förstår bakats in i den totala budgeten för BUN. Med andra ord, det som har sett ut att vara kommunala pengar till barnen och ungdomarna har varit statliga extrapengar till kompetensutveckling för lärarna. Det måste innebära, som jag tänker, att pengar har tagits från den befintliga verksamheten. (Jag är dock inte hundra på detta.)
Det finns många anledningar att tro att barnen och ungdomarna i verkligheten fått ännu mindre pengar än när man tittar på siffrorna i stort. Vad har detta enligt den långa verksamhetsberättelsen inneburit för konsekvenser?
Först av allt. Personalneddragningarna inom BUN i stort har fortsatt. Vi kommer väl ihåg att antalet utbetalda löner minskade 2008 och 2009 (under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre) från 1.459 till 1.230, dvs en minskning med 223 personer. Det innebar att personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010) och inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.
År 2010 sänkte grundskolan och fritidshemmen sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar gjordes vilket resulterade i att personalkostnaderna minskade med 20 miljoner kr. Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det var en minskning med 49 personer. (Det var fortfarande under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre!)
I verksamhetsberättelsen för 2011, så står det att antal årsarbeten är 981,5 – jämfört med 1.007 år 2010. Det betyder att antalet årsarbeten minskade förra året med 25,5.
Ett ljus i mörkret är väl då, att trots detta, så ökade inte hyreskostnadernas andel av bruttokostnaderna! För förskolans del så ligger andelen kvar på 10%. Och för grundskolans del, hör och häpna, minskade hyreskostnadernas andel av bruttokostnaderna med 1%!! År 2010 var den 14%, för år 2011 13%!
Det rimmar illa med medborgardialogens antaganden…
Med ett mindre antal personal i för- och grundskola så är det väl inte konstigt att det drabbar barnen och ungdomarna. Verksamhetsberättelsen berättar att
”många föräldrar inte kände sig helt trygga när barnen var i förskolan, för de kände en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.”
Om högstadiet står det:
”Bara varannan elev uppgav att de upplevde arbetsro i skolan.”
Betygsstatistiken i Vänersborg ser ut så här:
Förvaltningen skriver:
”Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kommunens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010.”
När SKL (=Sveriges kommuner och landsting) rankade kommunerna i Sverige och använde alla kända siffror och mått för kunskapsutveckling, så hamnade Vänersborg på plats 213… Det gällde siffrorna från 2010. 2011 har meritvärdet i Vänersborg stigit. Förbättringen har skett genom att resultatet vid Tärnan har förbättrats markant. (Tärnan hade 2011 högst meritpoäng av samtliga skolor i Vänersborg.)
Det finns en hel del att säga om betygen i Vänersborg. Någon borde skriva en blogg i ämnet någon gång…
För övrigt kom Vänersborg på plats 264 bland Sveriges skolkommuner förra året i Lärarförbundets ranking.
Vad görs från förvaltningen för att få för- och grundskola bättre? Ja, vad kan göras utifrån begränsade och för små resurser? Kanske inte så mycket. Men jag tror inte alltid att det lilla som görs är det riktiga.
Ett exempel, kompetensutveckling. Först konstaterar verksamhetsberättelsen att
”Rektorn har ett tydligare ansvar för att resultaten förbättras.”
Sedan står det också:
”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”
I det följande berättas att 182 lärare under året har deltagit i en så kallad FIRO-utbildning. Det är en kurs på 3 dagar, vars syfte är att stärka arbetslagen. ”Utbildningen” har för övrigt kostat kommunen 354.000 (fram till 7 nov) och dessutom 220.000 kr år 2010. (”Satsningarna” fortsätter även 2012.)
Tänk, jag undrar. Har de analyser som förvaltningen, eller någon i förvaltningen, gjort visat att den dåliga måluppfyllelsen i Vänersborg beror på brister i samarbete mellan de vuxna, dåligt arbetsklimat etc? Den här analysen skulle jag i så fall vilja se! (Arbetslagsutbildning när grundskolan har fått en ny Skollag, ny Skolförordning, ny Läroplan, nya betyg osv? Huga. Igen.)
Vart tog förresten rektorns ansvar vägen? Hur kan förvaltningen besluta om en sådan här utbildningsinsats över huvudet på rektor?
I LGR 11 under 2.8 ”Rektors ansvar” står det tydligt att det är rektorn som har ansvaret för att
”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna
utföra sina uppgifter.”
Huvudmannens uppgift är enligt Skollagen helt enkelt, 34 §, att
”se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.”
Den här typen av satsningar inger inget större förtroende. Särskilt inte heller när man vet att kommunen nu också försämrar villkoren för Lärarlyftet. Lärare erbjuds 7,5 dagar för 25% studier på en termin. (Vill inte kommunen att lärare ska kompetensutvecklas?)
Den långa verksamhetsberättelsen är ytterst sparsam när det gäller framtiden. Det finns knappt några framtidsutsikter, visioner, konkreta åtgärder etc. Det brukar det finnas. Det fanns det förra året… Så till den milda grad att Vänsterpartiet var tvunget att reservera sig mot de skönmålningar som gjordes om framtiden…
Några små framtidsutsikter som jag hittar är:
”Förändringar kommer att genomföras med start hösten 2012, vilket kommer att medföra lägre bemanning i förskolans kök.”
”För våren 2012 kommer grupperna ytterligare att förtätas för att erbjuda alla som så önskar en plats inom förskolan.”
I det sena utskicket inför Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i morgon måndag så följde det med några korta konsekvensbeskrivningar för årets budget 2012.
Konsekvensbeskrivningen för förskolan slutar med dessa ord:
”Att hinna ge alla barn det stöd som de enligt styrdokumenten har rätt till upplevs av pedagogerna som svårt och krävande med ovanstående personaltäthet. Känslan hos pedagogerna är att barn i behov av särskilt stöd ökar.”
Hela texten från grundskolan lyder:
”I rektorernas konsekvensbeskrivningar och efter budgetuppföljningar framkommer att effekterna av årets budgetfördelning bland annat ger följande effekter i verksamheten:
- Ytterligare neddragningar på fritidshemmen; vissa enheter klarar ej servicenivån alt måste samorganisera verksamheten på annan skola.
- Svårigheter att få ihop organisationen utifrån timplanen, särskilt på de mindre enheterna (färre än 200 elever), med effekten utökade gruppstorlekar ; B-form eller rektorsbeslut om samorganisation.
- Inga förutsättningar för fortsättningsvis prioritera orkesterklassundervisning eller profilklasser.
- Åtgärder för att möta konsekvenser och balansera budget, både på enhetsnivå och övergripande, planeras av förvaltningen.”
Verkar år 2012 bli ett bättre år?
Till slut i denna långa blogg. (Jag kan trösta eventuella läsare som orkat hit, med att den långa verksamhetsberättelsen är längre än denna text…)
Skolverket publicerade för en tid sedan en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) I den kan man läsa:
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Skolverket skriver vidare:
”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”
Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)
Ett sista citat från rapporten:
”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Medborgardialog: Är det inte dags att hålla sig till fakta?
Visst blir man trött när folk inte fattar? Och visst blir man arg när folk ljuger? Men hur gör man när man inte vet om de inte fattar eller om de ljuger? Resignerar?
Sedan kan ju folk också vara nonchalanta. Eller arroganta. Kanske överlägsna. Hur ska man då reagera? Skratta? Gråta?
Informationsbroschyren ”framtidens skola” var så full av sakfel, tendentiösa tolkningar, partiskhet, arrogans – att folk uppfattade det som att någon försökte lura dem, bedra dem, manipulera dem. Folk blev upprörda och arga. I första hand på politikerna. I andra hand på tjänstemännen – när Barn- och Ungdomsnämnden tvådde sina händer och förklarade att de inte hade något med broschyrens innehåll och alternativ att göra, fast Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD) hade det.
Både politiker och tjänstemän tycks ha legat lågt ett tag efter att kritiken och avslöjandena tog fart. Men häromdagen framträdde Lena Eckerbom Wendel i radion och upprepade sina gamla felaktiga mantra om lokalkostnaderna. (Se ”Skolan eller arenan?”) Okunskap? Försök till manipulation? Förvaltningschefen förklarade i samma radioinslag att arenan inte hade något med skolan att göra. Okunskap? Försök till manipulation?
Igår publicerades en brevväxling med Sven-Eric Sjöbergh, upphovsmannen till broschyren med de felaktiga påståendena, och en förälder (tror jag att det är) på Facebook.
Sven-Eric Sjöbergh skrev:
”Bakgrunden är att samtliga politiska partier i Barn- och ungdomsnämnden enhälligt givit förvaltningen i uppdrag att lämna alternativa förslag på nedläggningar av skolor/förskolor för att får resurser till mer lärarpersonal.”
Ska man bli trött? Arg? Besviken? Jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden. Nämnden har inte gett tjänstemännen i uppdrag att lägga ner skolor. Tjänstemännen fick följande uppdrag under förra mandatperioden, en tid då den gamle legendariske arenabyggaren S Anders Larsson ännu var ordförande:
”Barn- och ungdomsnämnden beslutade 090914 § 97, att ställa sig bakom följande
uppdrag som ordförande givit till förvaltningschefen vid barn- och ungdomsnämndens presidium 090831:
Elevantalet har minskat under lång tid, varpå svårheter har uppstått att upprätta en resurseffektiv organisation. Härav beslutar ordförande att ge förvaltningschefen i
uppdrag att göra en översyn av Barn- och ungdomsnämndens utbudspunkter, avseende förskole- och grundskolor. Uppdraget redovisas vid Barn- och ungdomsnämndens februarimöte 2010, då alternativa förslag på strukturella förändringar ges.”
Det är skillnad på översyn och lägga ner! (Vad sedan ordförande S Anders Larsson, och sedan Eckerbom-Wendel, viskade i tjänstemännens öron hade inte med nämndens beslut att göra. Eller med demokrati att göra. Även om jag ibland kan förstå tjänstemännens dilemma… Om det nu var så att någon viskade i öronen… Var det så?)
Ovanstående uppdrag har ju några år på nacken. Är det ens fortfarande aktuellt? Det är svårt att tro det, när man läser det som ligger till grund för medborgardialogen, nämligen ”Projektdirektiv för medborgardialog – strukturell översyn av förskolor och skolor”. Direkt i inledningen slås Projektdirektivets syfte fast.
”Syftet med direktivet är att ge de övergripande direktiven för arbetet med strukturell översyn inom Barn- och ungdomsnämnden.”
Uppdraget och direktiven när det gäller medborgardialogen är:
”Projektdirektiv:
Inriktningsmål
• Medborgardialogen ska medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg.
Förväntade resultat
• Barn- och ungdomsnämndens förslag inför budget 2013 ska inom nämndens ansvarsområde tillförsäkra barn och ungdomar den omsorg och undervisning de är berättigade till.
• Alla i kommunen ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha likvärdig och lika tillgång till utbildning.
• Medborgarna ska få nya kunskaper om verksamhetens förutsättningar.
• Medborgarna ska få större förtroende för kommunen.”
”Lägga ner skolor”? Nej Sven-Eric Sjöbergh. Tjänstemännen har inget uppdrag att ”lämna alternativa förslag på nedläggningar av skolor/förskolor”! INTE!
I svar nummer 2, det är en mailväxling mellan Sven-Eric Sjöbergh och föräldern, skriver Sven-Eric Sjöbergh:
”Jag har tidigare sagt att det möjligtvis går att flytta över ca 8-10 miljoner till lärare, dvs nyanställa ca 20 lärare kan vara möjligt, knappast mer. Detta är inte en beräkning utan bara en skattning.”
Nej Sven-Eric Sjöbergh. Det har du inte sagt tidigare. I broschyren ”framtidens skola” skriver du:
“Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
Sjöbergh har alltså backat med minst 10 miljoner kr och 20 extra lärarresurser. Om ytterligare en månad, eller två, så kanske Sjöbergh kommer fram till den rätta siffran…
Ska man skratta eller gråta? Eller bli arg?
Om det nu är så att man kan spara in 10 miljoner kr på nedläggningar, som Sven-Eric Sjöbergh (och Lena Eckerbom Wendel) säger, vilka skolor ska då läggas ner?
Var ska Sjöbergh (och Lena Eckerbom Wendel) hitta dessa miljoner?
Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.
Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 10 miljoner kronor till 20 lärartjänster får följande skolor läggas ner:
- Blåsut
- Norra skolan
- Brålanda
- Skerrud
- Rösebo
- Sundals Ryr
- Mulltorp
- Väne Ryr
Lägger vi ner dessa skolor så får vi ihop 9 miljoner. Vi måste ”klippa” en skola till.
- Dalboskolan
Yes! Nu har BUN sparat 11,6 miljoner!
Menar Sjöbergh (och Lena Eckerbom Wendel), att han ser ett scenario med samtliga dessa skolor bortsopade från Vänersborgs karta? Är detta ett verkligt alternativ? Tror Sjöbergh att BUN tänker lägga ner dessa 9 skolor?
Eller? Jag kanske får ta tillbaka? Är det kanske detta scenario som BUN:s presidium ser framför sig, mellan skål och vägg, och som de de viskar i tjänstemännens öron?
Jag vet inte. Jag tvivlar.
Fast, kanske är Sven-Eric Sjöberghs svar och uttalanden lika vederhäftiga som hans underskrift?
”Med vänlig hälsning
Sven-Eric Sjöbergh
Tf områdeschef
Barn och Ungdomsförvaltningen”
Det var länge sedan Sjöbergh var tf områdeschef. Men igår skrev Sjöbergh under två mail så här. Jag kommenterade det på Facebook, i en av de grupper som vill bevara skolorna i Vänersborg. Strax senare svarade Sven-Eric Sjöbergh återigen på ett mail. Det tredje mailet. Det skrevs under med:
”Sven-Eric Sjöbergh
Utvecklingsledare”
”Utvecklingsledare” – precis som det ska vara. Det tycks som om Sven-Eric Sjöbergh är inne och läser på Facebook. Fast det finns en möjlig förklaring till. Kanske kommunalrådet Gunnar Lidell har kopierat och diariefört Facebookinläggen – som han brukar. Då kan ju Sjöbergh ha läst det i diariet… Det tycks ju ibland som om kommunalrådet Lidell kommunicerar med tjänstemännen på det här sättet…
Det är dags att försöka rädda det som räddas kan med den här medborgardialogen.
Det är dags att hålla sig till fakta!
Vänersborg satsar inte särskilt mycket på lokalhyror jämfört med resten av Sverige! Arenan slukar pengar! Det finns inget uppdrag att lägga ner skolor!
.
PS. I dagens TTELA har Sven-Eric Sjöbergh infört ett nytt begrepp: ”traditionella korridorskolor”. Undrar vilka skolor som avses då?
Medborgardialog: Skolan eller arenan?
Igår onsdag hade Radio Väst ett inslag från Vänersborg. Det handlade både om den pågående medborgardialogen och om – arenan…
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) ville i intervjun återigen ge sken av att Vänersborg satsar lika mycket (eller mer?) pengar på sina elever som alla andra kommuner. Men att Vänersborg oturligt nog har en massa skollokaler som slukar de pengar som är ämnade åt elevernas undervisning. Typ.
Lena Eckerbom Wendel sa (källa):
”Vi lägger för stor andel av våra fasta kostnader på organisation och för liten andel på lärare. Det måste vi komma åt på något sätt.”
Lena Eckerbom Wendel upprepar detta som ett mantra. Jag vet inte vem hon försöker lura. Vänersborg lägger inte mer pengar på varken organisation eller lokaler än genomsnittet bland kommunerna i Sverige. Jag vet inte hur många gånger jag med siffror och statistik har motbevisat detta i denna blogg (t ex ”Medborgardialog: Lokalytor”). Men det hjälper tydligen inte.
Lena Eckerbom tycks tro att det är som någon en gång sa:
”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning.”
Men så är det inte.
SCB (Statistiska Centralbyrån) redovisade följande siffror 2011:
“Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”
Istället visar siffrorna från SCB att Vänersborg totalt sett satsar oerhört mycket mindre pengar på skolan och eleverna än de flesta andra kommuner i Sverige:
“Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”
“Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”
“Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Det här ledde till att Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking 2011 över Sveriges bästa skolkommuner… På plats tvåhundrasextiofyra…
Sanningen är att det bara finns en lokal i Vänersborg som det satsas onödigt mycket pengar på. Och det är ”en viss fritidsfastighet”, som socialdemokraten Joakim Sjöling (tillika BUN:s 1:e vice ordförande) uttryckte det i en debattartikel i höstas.
Radio Väst intervjuade också Barn och Ungdoms förvaltningschef Kent Javette. Javette menar att skolan och arenan inte konkurrerar med varandra om pengarna.
”Nej, det gör den inte. När det gäller finansiering utav arena Vänersborg så har nämnden begärt tilläggsanslag för finansieringen och det har vi fått. … De pengarna tas från kommunens samlade ekonomi.”
Det här är den bild, som först sossar, kristdemokrater, folkpartister och centerpartister ville ge medborgarna, sedan (efter valet) också moderaterna.
Är det logiskt? Är det så?
En partikollega uttryckte det så här:
”Det är ungefär som att jag privat skulle ha ett traktorkonto. Alla pengar jag flyttar till traktorkontot kan jag köpa traktorer för. Kontot för mat till barnen (läs: skolan) är ett annat konto. Det är tomt. Men jag tog inga pengar från detta konto, för jag tog ju pengarna till traktorerna (läs: arenan) direkt från lönen (läs: skatten).
Kontentan… Familjen svälter och fryser ihjäl.
Kronofogden kommer och undrar varför det står 100 st grålletraktorer i ladan till ett värde av 300.000 kr, när halva familjen fryst och svultit ihjäl?
Jag svarar att det är ett annat konto.”
En något drastisk liknelse kanske, men jag tror att poängen framgår.
Till och med S Anders Larsson (S) sa i fullmäktige kvällen då hela fullmäktige röstade för en bandyarena, utom sex ledamöter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet (ja, vi var inte fler. …då…) (från KF-debatten):
”För jag kan ju inte säga till någon att det inte är samma plånbok vi hämtar pengar ur. För det är det ju, de facto, hur vi än ser och vänder och vrider på detta. Så är det ju samma pengar.”
I detta hade S Anders Larsson rätt.
Alla andra verksamheter (med några lagstadgade uppgifter inom främst det sociala området som undantag) är tvungna att dela på det som blir kvar – efter att arenan har fått sina miljoner… Och barnen och ungdomarna tycks alltid stå sist på kommunens prioriteringslista…
Skolan eller arenan?
Valet är enkelt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer