Hem > BUN 2012 > Inför BUN 19 mars: Den långa verksamhetsberättelsen (4)

Inför BUN 19 mars: Den långa verksamhetsberättelsen (4)

studerarJag har ägnat en del av helgen åt att studera Barn- och Ungdomsnämndens så kallade långa verksamhetsberättelse. Den skickades ut i slutet av veckan och ska behandlas imorgon måndag, precis som så mycket annat. Den långa verksamhetsberättelsen är en mer omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet 2011.

Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser denna. Det är på sätt och vis synd, eftersom det står en hel del intressant om det gångna verksamhetsåret. På sätt och vis är det inte synd, det är ingen läsning som leder till några större glädjeyttringar… Eller?

hurraBarn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kr för år 2011. Det brukar, inte bara ekonomerna, utan de flesta av nämndens ledamöter anse vara det viktigaste av allt. Inga röda siffror! Inget underskott! Inget minus!

Det kan leda till glädjeyttringar typ: ”Vi har lyckats!”, ”Hurra vad bra vi är!”

0,5 miljoner i plus. Det betyder att Barn- och Ungdomsnämnden bara har gjort av med de pengar som den har fått. No more, no less. Den har använt pengarna, över 600 miljoner kr, till förskola, grundskola, musik, fritid och arena etc.

Om man tittar lite närmare på siffrorna, så ser man att resultaten är lite olika inom de olika verksamheterna. Barnomsorgen gick +2,5 milj kr, grundskolan –1 milj kr och grundsärskolan +3,4 milj kr. De här verksamheterna är lagstadgade. De måste kommunen tillhandahålla. Enlig lag.

Musik och Ungdom gjorde ett underskott på nästan 1 milj kr. Det beror främst på att lokalerna på Vänerparken är så dyra. De är faktiskt dyrare än t ex både Skerrud och Mulltorp.

ledsenArena-Fritid gjorde ett underskott på 4,1 milj kr. Arena Vänersborg gick med nästan 1,5 milj kr i underskott. Då ska vi komma ihåg att arenan har fått extra pengar av kommunfullmäktige under 2011, först med 6 milj kr och senare under året med ytterligare 5 milj kr – plus 2,5 milj till advokatkostnader. Jag ser inte totalen för arenan i materialet, men det torde innebära att arenan kostade Vänersborgs skattebetalare närmare 30 milj kr år 2011. Det är drygt 80.000 kr om dagen. Varje dag hela året…

Huga….

Övriga anläggningar under arena och fritid har haft ökade drifts- och kapitaltjänstkostnader med drygt 2,5 milj kr.

Musik och Ungdom och Arena-Fritid är inga lagstadgade verksamheter. Det finns inga lagar som säger att det måste finnas en musikskola eller en bandyhall.

En verksamhet som har ökat drastiskt under 2011, och som fortsätter att öka, är den enskilda pedagogiska omsorgen, dvs privata fritids i hemmen. Det är svårt att se vad den kostar totalt. I början av materialet står det:

”Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 11,9 Mkr vilket innebär en ökning med 18,2 %, vilket medför att andelen av nettokostnaden ökat från 10 % till 12 % av nettobudgeten.”

Ökat med 12 miljoner…

Under ”Nyckeltal” på barnomsorgen står det att den har ökat med 522% till 56.000 kr per invånare. Nettokostnaden per barn är i den pedagogiska omsorgen är 102.789 per plats.

Under ”Grundskola” står det:

”Bidrag till köp av pedagogisk omsorg står för 3 619 Tkr av ökningen vilket innebär en kostnadsökning med 423 % från 2010.”
”Nettokostnad per elev, kom pedagogisk omsorg (familjefritidshem): 47 018 (per elev; min anm).”

Varför är jag så intresserad av den enskilda pedagogiska omsorgen då? Jo, den ökar dramatiskt (samtidigt som den kommunala omsorgen också ökar) och tar en allt större del av budgeten. Men BUN får inga extra pengar för den enskilda pedagogiska omsorgen. Den ska betalas ”inom ram”, dvs med den påse pengar som BUN får. Det jag egentligen undrar, det är hur många miljoner de ”kommunala” barnen och ungdomarna får spara och lämna över till denna enskilda verksamhet?

Eftersom kommunen inte kan säga nej till den enskilda pedagogiska omsorgen (lag!), så tycker jag att det är i allra högsta grad ”osjyst” att de ”kommunala” barnen ska betala detta genom minskade anslag!

I BUNs budget har det under året ingått 4 milj kr i särskilt statsbidrag för specifika uppgifter. Det har varit lärarlyftet, förskolelyftet och Läsa-Skriva-Räkna. De här statliga pengarna har vad jag förstår bakats in i den totala budgeten för BUN. Med andra ord, det som har sett ut att vara kommunala pengar till barnen och ungdomarna har varit statliga extrapengar till kompetensutveckling för lärarna. Det måste innebära, som jag tänker, att pengar har tagits från den befintliga verksamheten. (Jag är dock inte hundra på detta.)

Det finns många anledningar att tro att barnen och ungdomarna i verkligheten fått ännu mindre pengar än när man tittar på siffrorna i stort. Vad har detta enligt den långa verksamhetsberättelsen inneburit för konsekvenser?

goodbyeFörst av allt. Personalneddragningarna inom BUN i stort har fortsatt. Vi kommer väl ihåg att antalet utbetalda löner minskade 2008 och 2009 (under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre) från 1.459 till 1.230, dvs en minskning med 223 personer. Det innebar att personaltätheten inom grundskolan sjönk från 8,07 till 6,62 per 100 elever, inom skolbarnsomsorgen ökade antalet barn per årsarbetare från 14,62 till 20,96 (förändringen från vårterminen 2009 till vårterminen 2010) och inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.

År 2010 sänkte grundskolan och fritidshemmen sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar gjordes vilket resulterade i att perso­nalkostnaderna minskade med 20 miljoner kr. Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det var en minskning med 49 personer. (Det var fortfarande under socialdemokratiskt och centerpartistiskt styre!)

I verksamhetsberättelsen för 2011, så står det att antal årsarbeten är 981,5 – jämfört med 1.007 år 2010. Det betyder att antalet årsarbeten minskade förra året med 25,5.

hyreskostnadEtt ljus i mörkret är väl då, att trots detta, så ökade inte hyreskostnadernas andel av bruttokostnaderna! För förskolans del så ligger andelen kvar på 10%. Och för grundskolans del, hör och häpna, minskade hyreskostnadernas andel av bruttokostnaderna med 1%!! År 2010 var den 14%, för år 2011 13%!

Det rimmar illa med medborgardialogens antaganden…

Med ett mindre antal personal i för- och grundskola så är det väl inte konstigt att det drabbar barnen och ungdomarna. Verksamhetsberättelsen berättar att

”många föräldrar inte kände sig helt trygga när bar­nen var i förskolan, för de kände en oro över stora barngrupper och minskad personaltäthet.”

Om högstadiet står det:

”Bara varannan elev uppgav att de upplevde arbetsro i skolan.”

Betygsstatistiken i Vänersborg ser ut så här:

betyg11

Förvaltningen skriver:

”Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kom­munens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010.”

När SKL (=Sveriges kommuner och landsting) rankade kommunerna i Sverige och använde alla kända siffror och mått för kunskapsutveckling, så hamnade Vänersborg på plats 213… Det gällde siffrorna från 2010. 2011 har meritvärdet i Vänersborg stigit. Förbättringen har skett genom att resultatet vid Tärnan har förbättrats mar­kant. (Tärnan hade 2011 högst meritpoäng av samtliga skolor i Vänersborg.)

Det finns en hel del att säga om betygen i Vänersborg. Någon borde skriva en blogg i ämnet någon gång…

För övrigt kom Vänersborg på plats 264 bland Sveriges skolkommuner förra året i Lärarförbundets ranking.

Vad görs från förvaltningen för att få för- och grundskola bättre? Ja, vad kan göras utifrån begränsade och för små resurser? Kanske inte så mycket. Men jag tror inte alltid att det lilla som görs är det riktiga.

Ett exempel, kompetensutveckling. Först konstaterar verksamhetsberättelsen att

”Rektorn har ett tydligare ansvar för att resultaten förbättras.”

Sedan står det också:

”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”

I det följande berättas att 182 lärare under året har deltagit i en så kallad FIRO-utbildning. Det är en kurs på 3 dagar, vars syfte är att stärka arbetslagen. ”Utbildningen” har för övrigt kostat kommunen 354.000 (fram till 7 nov) och dessutom 220.000 kr år 2010. (”Satsningarna” fortsätter även 2012.)

Tänk, jag undrar. Har de analyser som förvaltningen, eller någon i förvaltningen, gjort visat att den dåliga måluppfyllelsen i Vänersborg beror på brister i samarbete mellan de vuxna, dåligt arbetsklimat etc? Den här analysen skulle jag i så fall vilja se! (Arbetslagsutbildning när grundskolan har fått en ny Skollag, ny Skolförordning, ny Läroplan, nya betyg osv? Huga. Igen.)

Vart tog förresten rektorns ansvar vägen? Hur kan förvaltningen besluta om en sådan här utbildningsinsats över huvudet på rektor?

I LGR 11 under 2.8 ”Rektors ansvar” står det tydligt att det är rektorn som har ansvaret för att

personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunnalitteratur utföra sina uppgifter.

Huvudmannens uppgift är enligt Skollagen helt enkelt, 34 §, att

se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.”

Den här typen av satsningar inger inget större förtroende. Särskilt inte heller när man vet att kommunen nu också försämrar villkoren för Lärarlyftet. Lärare erbjuds 7,5 dagar för 25% studier på en termin. (Vill inte kommunen att lärare ska kompetensutvecklas?)

Den långa verksamhetsberättelsen är ytterst sparsam när det gäller framtiden. Det finns knappt några framtidsutsikter, visioner, konkreta åtgärder etc. Det brukar det finnas. Det fanns det förra året… Så till den milda grad att Vänsterpartiet var tvunget att reservera sig mot de skönmålningar som gjordes om framtiden…

Några små framtidsutsikter som jag hittar är:

”Förändringar kommer att genomföras med start hösten 2012, vilket kommer att medföra lägre bemanning i förskolans kök.”
”För våren 2012 kommer grupperna ytter­ligare att förtätas för att erbjuda alla som så önskar en plats inom förskolan.”

I det sena utskicket inför Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i morgon måndag så följde det med några korta konsekvensbeskrivningar för årets budget 2012.

Konsekvensbeskrivningen för förskolan slutar med dessa ord:

”Att hinna ge alla barn det stöd som de enligt styrdokumenten har rätt till upplevs av pedagogerna som svårt och krävande med ovanstående personaltäthet. Känslan hos pedagogerna är att barn i behov av särskilt stöd ökar.”

Hela texten från grundskolan lyder:

”I rektorernas konsekvensbeskrivningar och efter budgetuppföljningar framkommer att effekterna av årets budgetfördelning bland annat ger följande effekter i verksamheten:

  1. Ytterligare neddragningar på fritidshemmen; vissa enheter klarar ej servicenivån alt måste samorganisera verksamheten på annan skola.
  2. Svårigheter att få ihop organisationen utifrån timplanen, särskilt på de mindre enheterna (färre än 200 elever), med effekten utökade gruppstorlekar ; B-form eller rektorsbeslut om samorganisation.
  3. Inga förutsättningar för fortsättningsvis prioritera orkesterklassundervisning eller profilklasser.
  4. Åtgärder för att möta konsekvenser och balansera budget, både på enhetsnivå och övergripande, planeras av förvaltningen.”

Verkar år 2012 bli ett bättre år?

Till slut i denna långa blogg. (Jag kan trösta eventuella läsare som orkat hit, med att den långa verksamhetsberättelsen är längre än denna text…)

clip_image001Skolverket publicerade för en tid sedan en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) I den kan man läsa:

”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”

Skolverket skriver vidare:

”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”

Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)

Ett sista citat från rapporten:

”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”

Kategorier:BUN 2012
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: