Arkiv
En liten annons om medborgardialogen…
”Välkommen till möten om framtidens skola.”
Så lyder rubriken på Vänersborgs kommuns annons i TTELA måndagen den 30 januari. I annonsen berättas om den kommande medborgardialogen.
Jag har fått många reaktioner på annonsen. Några föräldrar med barn i dalslandsskolorna tycker att annonsens rubrik är missvisande och nästan provocerande.
”Vad då ‘framtidens skola’? Det handlar ju bara om att lägga ner skolor! Här på Dal får vi vara glada om det överhuvudtaget finns någon skola i framtiden!”
Sa alltså en förälder. En ganska upprörd förälder för övrigt… Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Hur skulle jag kunna det, jag vet ju inte vilka alternativ det kommer att finnas att ”välja på”. Fast jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden. Och det är faktiskt sant. Trots att annonsen påstår:
”Utifrån detta tar politiker och tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen fram olika alternativ för hur vi ska få bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar.”
Annonstexten stämmer inte. Politiker har inte tagit fram några som helst alternativ. Annonsen far med osanning. Såvida inte Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs ordförande tillsammans med 1:e och 2:e vice ordförande, har tagit fram alternativ i hemlighet… Det skulle väl i och för sig bara betyda att de följer en kär gammal tradition bland betongpartierna i den här kommunen… Att fatta beslut mellan skål och vägg menar jag. Men jag har faktiskt svårt att tro att presidiet har gjort det. (Nu blev jag helt plötsligt osäker. Har jag det?)
Barn- och Ungdomsnämnden har inte varit med och tagit fram några alternativ! Det vet jag säkert! Alternativen har tjänstemännen tagit fram. Och ingen politiker i nämnden vet vilka dessa alternativ är. (Förutom då kanske presidiet…)
Tänk att en officiell annons från Vänersborgs kommun inte redogör för vad som verkligen har hänt… Hmm…
En annan förälder tyckte att formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” i annonsen var fel och direkt lögnaktig. (Hon sa faktiskt det.)
”‘Bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar’? Som blir över då eller? Efter det att arenan har fått sitt?!”
Jag håller faktiskt till stor del med den här föräldern. Det handlar inte om ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar”. För Barn- och Ungdomsnämnden handlar det om att förskola och skola får det som blir över när andra verksamheter har fått sitt. Arenans 30 miljoner kr kommer först, sedan kommer IFK Vänersborg. Och all frivillig musikundervisning. Och snart ska kommunala pengar slussas till en hamn i Vargön… Och sedan ska Bert ha en del uppe på Ursand…
Formuleringen ”bästa möjliga skola och förskola för våra skattepengar” är tillsammans med rubriken ”framtidens skola” vilseledande. Det är lätt att tro att Vänersborg ska göra en storsatsning på grundskolan. Och så är det ju inte. De styrande partiernas intention är att spara in på hyreskostnader genom att lägga ner skolor – en, två eller flera. Därom råder det inga som helst tvivel.
Annonsen kan ge upphov till ytterligare en missuppfattning…
När man läser annonsen får man intrycket av att medborgardialogen redan har börjat. Det intrycket hade t ex en kollega fått. Han var förresten den förste jag träffade på morgonen igår.
”Har medborgardialogen redan börjat? Varför har jag inte fått några papper eller röstsedlar eller vad det nu är?”
Nä, medborgardialogen har inte börjat. Det annonsen menade var att medborgare hade haft chansen i höstas att ge synpunkter på hur medborgardialogen skulle utformas. En slags medborgardialog om medborgardialogen alltså.
Fast för att känna till denna medborgardialog, så skulle man nog ha haft en väldans tur. Det var t ex inga annonser i tidningarna. Men det fanns en Facebook-grupp…
Varenda gång det händer något kring medborgardialogen, så blir jag alltmer fundersam. Annonsen gör det inte bättre…
Det var ingen bra annons.
Och hur ska det bli med medborgardialogen? Enligt Nationalencyklopedin betyder dialog –”samtal mellan två eller flera personer”. Blir medborgardialogen en dialog värd namnet?
Jag hoppas fortfarande det.
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (1)
Skolverket publicerade idag en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) Skolverket har gjort ett stort antal intervjuer med politiker och tjänstemän i flera kommuner. Man har intervjuat ordförande i kommunfullmäktigen, kommunstyrelser, skolnämnder, kommun- och förvaltningschefer.
Rapportens mål har varit att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Eller som det står i rapporten:
”Syftet med denna studie är att öka förståelsen för huvudmannens agerande och påverkan på skolans måluppfyllelse genom att belysa den kommunala huvudmannens ansvarstagande för skolverksamheten.”
Studien görs mot bakgrund av att nästan 25% av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen.
Det är en fantastiskt lärorik studie. Den skulle kunna vara gjord i Vänersborg (fast det är den inte). Rapportens beskrivningar och slutsatser stämmer enligt mitt förmenande helt överens med situationen i vår kommun.
Rapporten beskriver hur den kommunala politiska ledningens fokus (enligt intervjuerna då) ligger på det ekonomiska planet. Enbart. Skolan ses som en av kommunens verksamheter, som vilken annan verksamhet som helst. Konsekvensen av detta synsätt blir att de statliga kraven i praktisk handling underordnas den kommunala prioriteringen.
Rapporten visar att skolans verksamhet och måluppfyllelse sällan diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. (Känner vi igen detta från Vänersborg?) Det är till och med så, att de som bestämmer har mindre med skolsektorn att göra än med andra verksamheter i kommunen. De styrande politikerna ser sig inte ens som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse.
Rapporten visar att det nästan undantagslöst är så att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna sker schablonmässigt enligt varje kommuns traditionella prioriteringar. Det innebär att:
”resursfördelningen till skolverksamheten inte sker utifrån analyserade lokala förutsättningar och behov i relation till nationella måldokument.”
I en undersökning som Skolverket gjorde för några år sedan (2009) framgick att budgetfördelningen i 92 procent av kommunerna inte påverkades av elevernas resultat.
Så är det i Vänersborg också. Vänsterpartiet har gång på gång redogjort för de alltför låga resultaten i skolorna och påtalat nödvändigheten av att detta måste åtgärdas. Ingen har lyssnat. Ingen har ens bemödat sig om att gå i svaromål…
Ytterligare ett tecken på att de styrande politikerna inte ser sig som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse har varit de skolplaner som beslutats i kommunfullmäktige. Det är nämligen enligt Skollagen kommunfullmäktige som är huvudman för skolan.
”Istället för att visa på hur de nationella målen ska uppnås, innehåller de intervjuade kommunernas skolplaner en kommunal vision för skolan. Denna utgörs av en summering av de nationella målen följt av egna kommunala mål. Det framgår av intervjuerna med politikerna att skolplanerna inte har den enligt lagtexten avsedda funktionen att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.”
Notera Skollagen – skolplanens uppgift var att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.
Det här påpekade jag med emfas från talarstolen när kommunfullmäktige beslutade om den senaste skolplanen. Men ointresset var totalt – både från ledamöterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, ordförande och ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden… Och den dåvarande förvaltningschefen…
Det visar sig i Skolverkets rapport att de styrande politikerna i de undersökta kommunerna försvarade sitt handlande med att de nationella målen är alltför högt satta. Målen betraktas inte som möjliga att uppnå. Politikerna såg alltså Skollagens mål som ouppnåeliga visioner, något som man i praktiken därför inte behövde bry sig om. Med detta resonemang behövde de inte heller ge skolan de nödvändiga resurserna.
Ofta följdes denna ståndpunkt av uttalanden som: ”Vår stad är ingen traditionell utbildningsstad” eller ”Beror på omgivningens historiska och demografiska bakgrund”. Med andra ord, den bristande måluppfyllelsen, t ex att 25% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, förklaras som något normalt. Det vill säga, skolan behöver inga större resurser…
”Att skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.”
Skolverket skriver vidare i rapporten:
”Grundläggande i mål- och resultatstyrningstanken är att om resultaten inte stämmer med målen, har huvudmannen ansvaret att förändra verksamheten eller dess förutsättningar så att målen därigenom kan uppnås.”
Det här är viktigt och återkommer flera gånger i rapporten.
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Den nationella kravnivån innebär alltså att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen.
Har alla elever i Vänersborg dessa förutsättningar…?
Det finns ytterligare ett tungt argument för politikerna till att inte ge skolan mer resurser, ett argument som vi har hört, och hör, till leda i Barn- och Ungdomsnämnden – storleken på de ekonomiska resurserna har inget med måluppfyllelsen att göra.
Skolverket skriver:
”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”
Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)
Målet med Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” är alltså att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse.
Statlig styrning ja. Ett sista citat från rapporten:
”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Tycker ni att det verkar som om Vänersborg gör detta? När pratade huvudmannen om läroplanens mål senast? När brydde huvudmannen sig om läroplanens mål senast?
Lagar ska följas. Kommunallagen ska följas. Förvaltningslagen ska följas. Det ifrågasätter ingen.
Skollagen ska också följas.
Skollagen är en lag och ingen vision.
Jag återkommer med ytterligare inlägg om Skolverkets rapport. Då ska jag beskriva vad rapporten säger om förhållandena på en lägre nivå i den kommunala hierarkin.
BUN (2) 23 jan: Bokslut 2011 och lite annat
Barn- och Ungdomsnämnden behandlade inte bara den kommande medborgardialogen på gårdagens sammanträde. Det var en del andra frågor också.
Men först kan jag notera att det finns flera bloggare i BUN – inte bara min partikollega Magnus Bäckström och oppositionskollega Marika Isetorp (MP), utan nu även Annalena Levin från Centerpartiet. Annalena (eller Levin, som Marika, förlåt Isetorp, skulle säga) har blivit alltmer kritisk till den förda politiken från mini-alliansen. Så till skillnad från sina tidigare kollegor i socialdemokraterna (S och C har ju styrt kommunen under de två senaste mandatperioderna) har hon alltmer intagit en oppositionell roll. Kanske snart dags att hälsa Centerpartiet välkommen i gänget? Fast… Får ”centerchefen” Bo Carlsson råda, och det får han antagligen, så blir centern nog kvar i betonggänget…
Allihop, dvs Bäckström, Levin och Isetorp, har bloggat om gårdagens nämndsammanträde. (Du kan läsa inläggen genom att klicka på deras namn.)
Jag har i tidigare blogginlägg tagit upp de flesta av de frågor som Barn- och Ungdomsnämnden behandlade igår. (Se ”Snart BUN!!” och ”Kort verksamhetsberättelse”.) En enig nämnd ökade således det ekonomiska stödet till fritidsgårdarna Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön, en enig nämnd avvisade folkpartisten Göthblads motion om att förbjuda datorer och mobiltelefoner på sammanträden och en enig nämnd beslutade att
”föreslagen detaljplan för kvarteret Astern bör kompletteras och preciseras för att möjliggöra planering av förskolor/skolor och för att skapa säkra skolvägar.”
Så var det då det här med ”Bokslut 2011: Kort verksamhetsberättelse”. Siffrorna i verksamhetsberättelsen kan ju ingen göra något åt just nu, året har ju gått. Dessutom ser nämnden ut att göra ett litet överskott för 2011. Inte så mycket att diskutera alltså.
Jag ställde en fråga om hur det kunde komma sig att några enheter gick back medan andra gjorde plus (se tidigare blogginlägg ”Kort verksamhetsberättelse”). Svaret var att den centrala skolenheten hade gjort en organisation för ett högre elevantal än som sedan blev fallet. På Mariedal hade insatserna för barn i behov av särskilt stöd kostat mer än beräknat. Det hade blivit en förberedelseklass i modersmål mer på Tärnan. Och på andra enheter blev det underskott på grund av ”särskilda åtgärder” på personalsidan. Med andra ord, allt verkar vara i sin ordning. Inget att diskutera.
Det fanns några formuleringar i den korta verksamhetsberättelsen som inte handlade om ekonomi. Jag skrev om dessa formuleringar innan mötet (”Kort verksamhetsberättelse”) och var också den som tog upp dem till diskussion. Jag skriver det, därför att Annalena Levin skriver i sin blogg att
”Jag och Marianne i Centerpartiet och några till retade sig på denna formulering.”
Annalena vill ta en liten poäng där… Lite orättvist tycker jag. Men visst, Annalena och Marianne Karlsson blev uppretade. Efter att jag hade tagit upp formuleringarna… :)
Den första formuleringarna löd:
”Då grundskolans organisation inte har anpassats till förändringar i elevunderlaget finns ett stort antal små skolor och svårigheter för dem att möta skollagens krav.”
Sven-Eric Sjöbergh var tydligen den tjänsteman som hade formulerat detta, så det blev han som svarade på min fråga. Sjöbergh försvarade formuleringen med att praxis har visat att Skolverket inte ger tillstånd för friskolor att starta, om de är mindre än 50 elever.
Formuleringen i verksamhetsberättelsen var med andra ord fel. Skollagen hade inga sådana krav, Skolverket hade inga regler och ”praxis” handlade om nystart av friskolor – ganska långt 
från ”gamla” etablerade kommunala skolor.
Sven-Eric Sjöbergh hade ”förhastat” sig. (Det är inte första gången…)
Förvaltningschef Javette sa att han skulle ändra skrivningen i texten…
Det fanns en annan formulering som också var, om inte fel så i varje fall tveksam, men av en annan anledning:
”… omstrukturera och effektivisera verksamheten så, att en större andel av resurserna kan användas i undervisningen.”
Det luktade nedläggning av skolenheter om den här formuleringen, något som inte ens bör antydas i den här typen av dokument. Förvaltningschef Javette försvarade formuleringen med att förvaltningen såg det tvärtom. Förvaltningen hade ett uppdrag utifrån en bestämd, av politiker beslutad, budget. Och pengarna måste räcka till uppdraget… Så kan man nog se det…
Men visst innebär det att förvaltningschefen anser att undervisningen har för lite pengar…?
Och visst, så är det. Förvaltningschefen har sagt detta öppet inför nämnden vid flera tillfällen. Dock har aldrig någon lyssnat på honom…. Mer än Vänsterpartiet då… Och någon enstaka gång Miljöpartiet.
Förvaltningschefen lovade att ändra denna formulering också…
Annalena Levin (C) var lite tveksam om hon ville ge Kent Javette förtroendet att ändra i texten på egen hand. Hon ville helst se texten först, innan hon bestämde sig… Kent Javette undrade om då hon inte litade på honom…
Annalena Levin skriver i sin blogg:
”Då tillade Stefan Kärvling den erfarne Vänsterpartisten i gänget att om han (Kent Javette; min anm.) inte justerade detta rätt så kommer vi aldrig att lita på honom någon mer gång och sedan klubbades den igenom 
”
Till sist fick nämnden, efter drygt 5 timmars sammanträde, veta att det är ett möte med advokaterna nästa vecka om takraset och att Fastighetschefen har tagit över takreparationen på arenan.
Dessutom har Barn- och Ungdomsförvaltningen äntligen, får man väl drista sig till att säga, gjort upp med Trenova om de lokaler som Huvudnässkolans elever gick i. Nämnden får betala 1,41 miljon kr i återställningskostnad.
Trenova var alltså inte bara en dålig lösning, om än tillfällig, på de stora problem som skapades när sossarna med S Anders Larsson i spetsen och Centerpartiet gick mot vänersborgarnas vilja och lade ned Huvudnässkolan. Den blev dyr också.
BUN (1) 23 jan: En liten fadd eftersmak…
Idag diskuterade Barn- och Ungdomsnämnden medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna.
Inte heller på dagens sammanträde fick nämnden veta, och således inte heller vara med och påverka eller besluta, vilka alternativen är som ska diskuteras bland medborgarna. Det är lite anmärkningsvärt tyckte några av oss.
I projektdirektivet står det att:
”För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har varken prioriterat eller aktivt lett projektet…
När ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet ville veta vilka alternativen var, sades det att de inte var färdigformulerade än. Å andra sidan sa 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) att:
”Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Orvar har tydligen sett alternativen! Hm…
Det är viktigt vilka alternativ som nämnden för ut bland människorna. Alternativen kommer att styra diskussionen. Om någon medborgare, eller varför inte en nämndledamot, föreslår ett annat och kanske bättre alternativ, så kan inga andra ta del av det. Och då hjälper det föga att alla kan tycka vad som helst under dialogen. Färdiga alternativ formulerar ”problemen” och styr således både diskussion och lösningar.
Men vi i nämnden känner alltså fortfarande inte ens till alternativen. Det några av oss fruktar är, att kanske alla alternativ innehåller nedläggningar av minst en, kanske fler, skolor. Tänk om alternativen är: ska vi lägga ner Mulltorp? Eller Rössebo? Eller Skerrud? Eller Brålanda? Eller Blåsut?
Vad skulle det vara för val? Vad skulle det vara för medborgardialog?
Men så är det ju det här med projektdirektivet. Det står i direktivet att det är förvaltningen som ska utarbeta alternativen. Det står faktiskt så. Och enligt ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), så har inte ens styrgruppen lagt sig i utformningen av alternativen. Så visst, nämnden gjorde ”fel”, dvs ur vissas synpunkt (däribland min), att inte skriva in att nämnden skulle besluta om alternativen. Ur formell synpunkt är alltså inget fel begånget.
Men det känns inte rätt.
Så vad hände på sammanträdet? Jo, medborgardialogen fortsätter enligt plan. Ingen reserverade sig, varken Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet eller Välfärdspartiet.
Vi gjorde inte det, därför att det kändes konstigt att reservera sig – för vad reserverade vi oss i så fall mot? Våra egna beslutade projektdirektiv? Det skulle ju innebära att hela medborgardialogen skulle stoppas. Var det det vi ville? Ville vi stoppa hela projektet? Nä, så var det ju inte. Det är ju bra att medborgarna ska få säga sitt…
Vi ville besluta om alternativen! Men projektdirektivet…? Och vi vet ju inte heller vilka alternativen blir. Tänk om de blir jättebra…
En konstig situation.
Medborgardialogen kommer således att fortsätta. Däremot blir det ett extra nämndmöte vecka 5, där nämnden ska få ta del av den tidning som då har tryckts, och där alternativen (och allt annat) ska stå att läsa.
Här ser jag som kritisk vänsterpartist en möjlighet att protestera – om det blir fel. Eller kanske försöka stoppa hela medborgardialogen? För sent? Kanske det, men då får man väl gå ut i media med sin åsikt. Precis som de andra partierna.
Eller helt enkelt avvakta? Låta dialogen ha sin gång. Låta medborgarna säga sitt. Låta medborgarna komma med synpunkter, alternativa förslag osv och därefter ta ställning. I slutändan är det ju ändå vi politiker i nämnden som beslutar.
Så ännu är inget beslut taget i sakfrågan. Och det kan ju bli bra. Det kan till och med bli väldigt bra!
Barn- och Ungdomsnämnden ska fatta det slutliga beslutet om förskolornas och grundskolornas placering den 14 maj. Lite ont om tid kanske, men kommer inte nämnden överens får man väl skjuta på det… Ett nämndbeslut behöver ju inte heller innebära att förändringar ska verkställas redan i höst. De kanske kan vänta till nästa år. Eller nästa?
Medborgardialogen ska hålla på till den 16 mars. Då ska alla svar ha lämnats. Mellan den 16 och 30 mars ska sedan de inkomna synpunkterna sammanställas och analyseras. Dialogen avslutas med ett offentligt, ”återkopplande” möte den 4 april.
Summa summarum. Ett möte med en liten fadd eftersmak…
För övrigt sa sossarna inte ett ord i diskussionen, som gick hög, utom när 1:e vice ordförande Sjöling i slutet sa ungefär:
”Vi får göra en utvärdering efteråt…”
Det var förresten det enda som en socialdemokrat yttrade på hela BUN-sammanträdet.
Vad vi pratade om mer, får jag återkomma till. Dock inte ikväll… Zzzzzzzzzzz……
Mer om medborgardialogen
Häromdagen skrev jag om den annalkande medborgardialogen, dvs den dialog med medborgarna som Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna (här). Eller som det står i Projektdirektivet:
”Projektets syfte är att genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
Målet är att
”Medborgardialogen ska medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg.”
Det är bara det att Barn- och Ungdomsnämnden inte får vara med och utforma eller besluta om de alternativ som medborgarna ska ha dialog om!
Så kan det gå.
Det här har inte gett mig någon ro. Jag har funderat på detta. Demokrati för alla – utom för nämndens egna ledamöter? Vad har hänt?
Nämnden beslutade om ”Projektdirektiven” i oktober förra året. Inför beslutet så läste nämndens ledamöter på alla papper, funderade och frågade andra om råd. På sammanträdet verkade allt bra. Alla skulle delta i en dialog, varenda medborgare. Nämnden diskuterade sin egen roll i processen och jag vet att några av ledamöterna hade synpunkter. Det tycktes som om hela upplägget skulle bli bra.
Nu blev det ju inte så. Därför tittade jag på nytt igenom Projektdirektiven. Och då är det som jag misstänkte. Det står inget om Barn- och Ungdomsnämnden. Det är styrgruppen hit och det är styrgruppen dit.
Så här står det i direktiven, som nämnden beslutade:
”Etapp 2 som avser förutsättningarna
- Uppdatering av strukturutredningen. Utvecklingsledare, klart 2011-10-28.
- Fastställa definition av krav och villkor för förskole- och skolverksamhet. Utvecklingsledare, klart 2011-10-28.
- Medborgardialog för att ta fram olika förslag.
- Förvaltningen lämnar förslag till var förskolor och skolor kan finnas i kommunen i en framtid. Dessa ska innehålla konsekvensbeskrivningar. Klart 2011-11-28.
- Styrgruppen fastställa alternativ till framtidens förskolor och skolor. Klart 2011-12-01.”
Ingen nämnd… Men visst är politiker med. I styrgruppen. Politiker från M, S och KD. Nämndens presidium. Ordförande och förste och andre vice ordförande. De har full kontroll…
Jag känner mig lurad. Vi alla i nämnden tog nog för givet att det skulle vara nämnden som beslutade om alternativen. Kanske för att det i direktiven också stod:
”För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Och:
”Styrgruppen ska rapportera status inklusive eventuella förändringar eller avvikelser vid åtminstone varje Barn- och ungdomsnämndssammanträde.”
Annalena Levin, hårdrockande centerpartist i nämnden, känner sig också lurad. Levin skriver i ett mail till nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel:
”Jag som ledamot i BUN och som ej sitter med i styrgruppen vill kunna bedöma om styrgruppen gör det arbete som vi har satt upp på dem att göra så att inte detta blir som ‘Arena’ frågan där vi vid sammanträdena fick muntlig information som i efterhand visade sig vara otillräcklig för att bedöma om man höll sig inom utsatta ramar både ekonomiska och utförandemässigt.”
Vi blev nog lurade redan i oktober. Eller lurade vi oss själva? Det står ju svart på vitt att styrgruppen fastställer alternativen. Varför såg jag inte detta? Varför såg ingen annan det?
Ibland tror man att man förstår. Fast man inte gör det. Det är deprimerande. Ibland får andra en att tro att man förstår. Fast de vet att man inte gör det. Det är ännu mer deprimerande. Om det nu är så.
Fast å andra sidan. Kan inte gamla beslut upphävas?
Hur det än är med både det ena och det andra, så är det i varje fall nämnden som tar det slutliga beslutet om framtidens skolenheter. Efter medborgardialogen. Även om M, KD tillsammans med sossarna, dvs presidiemedlemmarnas partier, och Folkpartiet har majoritet…
Men medborgarnas åsikter kommer nog att betyda en hel del.
Tror jag.
Hoppas jag.
BUN: Kort verksamhetsberättelse
BUN-sammanträdet närmar sig med stormfart. Häromdagen fick jag också den så kallade korta verksamhetsberättelsen. Den skickades inte ut med de övriga handlingarna.
Verksamhetsberättelser ser ganska lika ut från år till år. Den här är inget undantag. Den är på 5 sidor och de rubriker som återfinns är ”Årets verksamhet”, ”Målavstämning” och Ekonomisk analys”. Jag ska göra ett litet urval av innehållet. Det står således mer i den än det jag kommer att återge här.
Den intressantaste informationen är väl hur det har gått för nämnden ekonomiskt sett.
”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott med 0,5 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 8,7 Mkr. I denna prognos ingick inte budgettillskottet för Arena Vänersborg med 5 Mkr och inte tillskottet för advokatkostnader på 2,5 Mkr, vilket hade medfört ett prognostiserat underskott på 1,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 1,7 Mkr. Skolskjutsarna, inkomstjämförelsen för barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader är det som främst bidrar till förbättringen.”
Med andra ord, nämnden går troligtvis med ett mindre överskott 2011. Sånt gillar ekonomer. Och de som har makten… Men kanske inte de ute i verksamheterna…
En sak som gör mig lite fundersam är siffrorna för de olika förskole- och skolenheterna – hur kan de olika enheterna göra så skiftande ekonomiska resultat? Det är underskott från 645.000 kr till överskott på 320.000 kr. Det kanske inte är så stora pengar om man jämför med den totala budgeten, men det är väldigt mycket pengar för en enskild förskole- eller skolenhet… Har den nya resursfördelningsmodellen något med detta att göra? Eller beror det på något annat?
Grundskolan minskade med 40 elever, i hela Vänersborg. I verksamhetsberättelsen står det:
”Några enheter har svårigheter att anpassa sig till det minskade elevunderlaget.”
40 elever mindre i hela den kommunala grundskolan kan ju innebära typ 3 elever på varje skola. Och ”att anpassa sig” betyder i sådana här sammanhang att dra ned… Är det överhuvudtaget möjligt att ”anpassa sig” (eller ”arbeta in” som det står på ett annat ställe) på en skolenhet? Vad ska rektorn dra ned på, om en skola på 200 elever blir 5 elever färre?
När det gäller ekonomin kan man också läsa att
”Arena och fritid uppvisar i bokslutet ett underskott på 4,1 Mkr. Underskottet i bokslutet avser Arena Vänersborg på 1,5 Mkr samt ett underskott på övriga anläggningar på 2,6 Mkr.”
I och med en riklig tilldelning från början till arenan och extrapengar under året, så syns inte arenans kostnader direkt i verksamhetsberättelsen. Den totala arenaräkningen kommer att hamna någonstans mellan 25-30 miljoner kr (snarare 30 än 25).
Musik och ungdom uppvisar också ett underskott, på 1 miljon kr.
”Detta underskott avser i huvudsak högre lokalkostnader med 0,8 Mkr i Vänerparken.”
Vänerparken är dyr, mycket dyr. De extra hyrespengar som musikskolan fick till Vänerparken från början (jämfört med hyran för de gamla lokalerna) räckte inte. Notera att i detta underskott ligger inte de dyra lokalerna för högstadieskolan.
När det gäller kommunens fritidshem minskade personalkostnaderna per barn med 3 % från 2010…
Den korta verksamhetsberättelsen handlar inte bara om ekonomi. Det finns med en hel del annat också. Alldeles i början av berättelsen står det:
”Då grundskolans organisation inte har anpassats till förändringar i elevunderlaget finns ett stort antal små skolor och svårigheter för dem att möta skollagens krav.”
Det här måste jag fråga om på sammanträdet. Det ska bli intressant att höra vilka dessa krav är som Skollagen ställer. Och vilka skolor som ingår i ”ett stort antal”…?
Formuleringen visar tydligt att de som skriver anser att det finns för många skolor i Vänersborg. Senare står det också:
”… omstrukturera och effektivisera verksamheten så, att en större andel av resurserna kan användas i undervisningen.”
”Effektivisera verksamheten” betyder alltså att spara pengar. Det betyder att skolenheter bör läggas ned. (Är inte detta en politisk fråga?) Men varför inte helt enkelt skriva att skolan har för lite resurser till undervisning? För det är väl det som menas? Och då finns det ju ett annat alternativ – att kommunfullmäktige skjuter till mer pengar. Som fullmäktige gör till arenan…
Under Musik och Ungdom så står det:
”…en dansprofil har startats tillsammans med Vänerparkens grundskola.”
Lite underligt att detta står här, eftersom dansprofilen ska tas bort till hösten.
Och till sist, allas vår arena… Igen.
”Tillsammans med Göteborg & Co pågår ett arbete med destinationsutveckling, vilket syftar till att lyfta Arena Vänersborg som evenemangsarena. Utvecklingen av verksamheten har emellertid bromsats upp av att alla åtgärder ännu inte genomförts för att Arena Vänersborg skall bli fullt färdigställd.”
Det låter väl lugnande?
Snart BUN!!
Det ”politiska året” har börjat så smått. Det är väl i och för sig aldrig helt uppehåll med politiken, men
en viss stiltje har ändå rått. Fast det är klart, många politiker i mini-alliansen och socialdemokraterna har ju politik som ett mer eller mindre heltidsarbete – och därför har det väl surrats en hel del i kommunhusets korridorer mellan alla helgdagar. En del av surret har nått mina öron. Dock är det mesta av surret än så länge obekräftat, de formella politiska sammanträdena har ju knappt kommit igång, så jag får återkomma till detta.
Nu har i varje fall handlingarna, de flesta, skickats ut inför Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde. Om ungefär 1,5 vecka är det dags. Då kommer det politiska året att vara igång på allvar. I varje fall för mig.
Allvar och allvar. Det börjar ganska lugnt. Nämnden ska inledningsvis få en presentation av Kultur och Fritids verksamhetsområde. Arenan lär väl tas upp… Kanske får nämnden reda på hur det står till med bygget efter allt regnande…
Sedan börjar själva sammanträdet.
Under den första punkten tar nämnden upp den så kallade ”korta verksamhetsberättelsen”. Den innehåller förra årets verksamhet, jämförelsetal, målavstämning, ekonomi, personal och investeringar. Den har dock inte skickats ut än, så det är lite svårt att säga vad som kommer att stå där.
Förvaltningen föreslår på nämndens andra punkt, att fritidsgårdarna Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön ska, utöver de nuvarande kommunala bidragen på 340 000 kr, få ett extra tillskott på ytterligare 250 000 kr.
Det var som… Tänker jag, och säkert andra i nämnden med mig. Det är nog första gången sedan valet som den ”nya” nämnden lättar på plånboken. Ska detta bli den styrande mini-alliansens nya giv?
Våra fritidsgårdar utanför centrala stan är viktiga. Som det står i underlaget:
”Likvärdiga möjligheter till trygg och meningsfull fritid i hela kommunen är en viktig del i utvecklingen av Vänersborg som ungdomskommun. En, ur ett ungdomsperspektiv, attraktiv öppen fritidsverksamhet bidrar till ett tryggare samhälle och till det goda livet.”
Även om det är lite väl högtravande ord, så får man hålla med. Det är viktigt att kommunen satsar lite grann på ungdomar, även i Vargön och Brålanda…
Barn- och Ungdomsnämnden ska också yttra sig över en mycket speciell motion av folkpartisten, tillika Demokratiberedningens (och Byggnadsnämndens) ordförande, Peter Göthblad.
Göthblad skriver i sin motion:
”Vänersborg har ingen policy för förtroendevalda när det gäller användandet av datorer vid nämndmöten, Något vi borde ha. Föredragare vid möten kan kanske känna sig ovälkomna om man sitter och skriver eller läser från dator när någon eller några håller föredrag.”
Det är faktiskt sant. År 2012! Göthblad tycker inte att ledamöter ska få skriva på datorn. Socialdemokrater bestämde den förra mandatperioden att alla reservationer skulle vara egenhändigt(!) skrivna, nu kanske det beslutet kompletteras – ”egenhändigt skrivna för hand”…
Men det blir nog inget med det, i beslutsförslaget står det:
”… det är ordförande som ansvarar för ordningen på nämndens sammanträden, samt att alla förtroendevalda måste förutsättas vara koncentrerade på innehållet i pågående möte och därmed använder sin digitala utrustning med förnuft. Upprättande av en policy bedöms ej var nödvändigt.”
Efter punkten ”Svar på samråd avseende detaljplan för kvarteret Astern mm” så ska nämnden ta upp den ”strukturella översynen”.
Den ”strukturella översynen” handlar om hur kommunens ska organisera kommunens förskolor och grundskolor i framtiden. Med andra ord, vilka enheter som ska läggas ner…
Det här är tuffa frågor. Därför har Barn- och Ungdomsnämnden beslutat att hålla en så kallad medborgardialog i frågan.
På nästa sammanträde ska Sven-Eric Sjöbergh (jo då, han jobbar fortfarande kvar på Barn- och Ungdomsförvaltningen) tillsammans med ordförande Lena Eckerbom Wendel redogöra för aktuell information i ärendet.
BUN ska alltså bara lyssna till information. Det här har redan fått nämndens centerpartistiske ledamot Annalena Levin att reagera. Hon skriver så här i ett mail till ordförande Eckerbom Wendel, med kopia till nämndens ledamöter:
”Skriftlig fråga till BUNs ordförande inför sammanträdet 23/1 2012
Kommer styrgruppen för strukturella utredningen detta möte att visa upp och föredra underlaget som skall visas för allmänheten den 7 februari i medborgardialogen? Det står bara informera under punkten på dagordningen och det kan ju vara väldigt olika saker som vi har erfarit.
Jag som ledamot i BUN och som ej sitter med i styrgruppen vill kunna bedöma om styrgruppen gör det arbete som vi har satt upp på dem att göra så att inte detta blir som “Arena” frågan där vi vid sammanträdena fick muntlig information som i efterhand visade sig vara otillräcklig för att bedöma om man höll sig inom utsatta ramar både ekonomiska och utförandemässigt.
Om ni har tänkt att redovisa detta skriftligt och muntligt så är det bra, och då är min fråga hur jag gör i ett informationsärende om jag inte anser att styrgruppen har uppfyllt sitt uppdrag?
Om ni inte har tänkt att redovisa detta skriftligt, så är min fråga varför och hur vi före mötet med allmänheten ska kunna sätta oss in i förslagen och kunna svara på frågor?”
Annalena Levin har naturligtvis rätt i sina funderingar.
Innehållet i medborgardialogen, förslagen som medborgarna ska ta ställning till, måste naturligtvis behandlas och beslutas i nämnden. Det får inte vara så att det finns någon dold agenda, där dialogen tas som förevändning för nedläggning av skolor. Den 27 dec skrev ju Gunnar Lidell och Lena Eckerbom Wendel mfl i en debattartikel i TTELA:
”Vi vill göra oss av med dåligt utnyttjade skollokaler.”
Det kan ju få övriga ledamöter att vara på sin vakt… Det kan nog bli en del diskussion kring den här frågan. Det är ju faktiskt också så att den budget som tilldelats olika skolenheter för 2012, får vissa rektorer att fundera på om de ska tvingas att lägga ner enheter…
Det kan väl tänkas att det kommer upp andra yrkanden på den här punkten…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer