Arkiv
Dags för BUN igen!
Oj vad tiden går. Det är bara en vecka kvar till nästa sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Måndag den 14 oktober är det dags.
Handlingarna är redan utskickade. Ja, inte riktigt alla. Några ”kompletteringar” får vi inte förrän imorgon onsdag. De handlar om budgetuppföljning och en begäran om överföring av pengar till badplatser.
Barn- och Ungdomsnämnden ska behandla en rad frågor. Dock lär det bli ett ganska lugnt sammanträde. Igen. Jag ser just ingen punkt där åsikterna kan gå isär. Å andra sidan har oväntade saker hänt förr…
Ett ärende handlar om förskolor i centrum. BUN föreslås besluta att:
”uppdra åt förvaltningen att starta en förstudie för projektering av Central förskola.”
Tanken är att flytta Poppelvägens och Nattugglans verksamhet till en nybyggd förskola någonstans i centrala Vänersborg, antagligen till området mellan Belfragegatan och Marierovägen (bakom Pärlans gatukök). Det planeras att bli en stor förskola på 6 avdelningar. Frågor kring kostnader, utformning och sådant lär väl förstudien ge svar på så småningom.
Nämnden ska också ge ett svar på
”samråd gällande Detaljplan för fastigheten Månen 110, Mariedal.”
Det är Byggnadsnämnden som upprättar detaljplaner och innan beslut tas skickas det på ”remiss” (samråd) till berörda nämnder. Området som det är frågan om här, är det område där barn- och ungdomshabiliteringen finns – i direkt anslutning till Mariedalsskolan.
Syftet med detaljplanen är att området ska kunna användas för bostäder, vård, kontor, kultur och skola. Den nuvarande planen ger nämligen inte någon närmare vägledning av hur marken i området ska användas. Fast den största delen av området är redan bebyggd.
Vi får väl se vad Miljöpartiet säger. Ska det byggas på fastigheten måste nog ett och annat träd huggas ner…
Jag blir lite konfunderad över det svar som nämnden föreslås avge, liksom den kortfattade motivering som ges i handlingarna. I motiveringen står det att nämndens
”möjlighet att uppfylla invånarnas förväntningar [inte] gynnas av fler bostäder eller skolor i området.”
”Invånarnas förväntningar”…? Jag är inte riktigt med här. Men jag tror att det menas att Mariedalsskolan är tillräckligt stor som den är och att den inte kan inrymma fler barn. Att kommunen inte ska bygga en helt ny skola precis bredvid den nuvarande skolan lär väl vara tämligen självklart. Om det nu är det som menas.
Men Mariedalsskolan kan ju faktiskt byggas ut! Enligt förvaltningen får dock en utbyggnad som konsekvens att
”organisationen blir mindre resurseffektiv.”
Det förklaras inte någonstans i handlingarna varför en större skola skulle bli mindre resurseffektiv. Av alla saker. Överhuvudtaget förstår jag inte resonemanget om varför nämnden inte skulle kunna ”godkänna” att bostäder byggs på området.
Och inte blir det bättre av att de förutsättningar som nämnden får ta del av i handlingarna inte stämmer. Det står att det finns två klasser per årskurs på Mariedalsskolan med ca 26-29 elever per klass. Det är emellertid bara i årskurs 6 som det finns två paralleller. I alla de andra årskurserna finns det tre klasser med ca 20-25 elever.
Det kanske inte är något avgörande fel, men det känns ändå inte helt bekvämt att förvaltningen inte serverar rätt fakta till nämnden. Dessutom om kommunens största grundskola.
Förresten. Skulle det inte kunna gå att flytta Mariedalsskolans fritids till lokaler vid barn- och ungdomshabiliteringen och använda de frigjorda ytorna till fler klassrum?
Nämnden ska också få en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är en ”nymodighet” som Lena Eckerbom Wendel (M) införde när hon blev ordförande. Det var, och är, en bra idé. Det innebär att nämndens ledamöter får veta mer om vad som händer i verksamheten. Denna gång ska vi få information om modersmålsstöd inom förskolan och resultaten från de nationella proven. Det senare tycker jag ska bli särskilt intressant.
Helene Torstensson från Migrationsverket kommer till nämnden för att informera om det tillfälliga boendet för asylsökande på Restad. Migrationsverket har ju upphandlat ett avtal med Restad Gård AB om 579 platser. (Upphandlingen är överklagad.) För Barn- och Ungdomsnämndens del kan det bli aktuellt att ordna med skolgång för några av barnen. (Det är för övrigt Mariedalsskolan som ligger närmast.)
Det blir nog ingen större diskussion i ärendet. Det är bara information det handlar om och dessutom finns det ingen sverigedemokrat representerad i nämnden… Som tur är. Det kan för övrigt vara bra att veta att det här boendet är en fråga mellan staten och ett privat fastighetsbolag.
Och undrar någon vad jag tycker om att ta emot asylsökande, så är det enkelt. Det handlar om SOLIDARITET – solidaritet med människor som tvingas fly undan krig och elände.
Ett osedvanligt lugnt BUN-möte
Det blev som vi alla anade – ett lugnt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Väldigt lugnt. Inte ens någon folkpartist höjde rösten… Det var nog egentligen alldeles för lugnt…
Lugnet före stormen?
Det mest uppseendeväckande på hela mötet, för min del, var väl egentligen att Marika Isetorp från Miljöpartiet inte mötte min blick en enda gång. Och då sitter vi ändå mitt emot varandra.
Kanske är det bloggarnas fel?
Häpp! Och jag som funderar på att skriva en blogg, en till!, om Miljöpartiets kovändning, och svek, i budgetfrågan…
Fast det var nog inget personligt från Isetorps sida. För när det var dags för ajournering och traditionsenligt gruppmöte (sedan 1,5 år tillbaka, så har S+V+MP+C+VFP haft gemensamma gruppmöten), så gick Isetorp och hennes ersättare Christer åt ett annat håll. Tillsammans med Bengt från Välfärdspartiet…
Så där satt vi andra i oppositionen, inte bara jag alltså – och undrade. Vad var detta? Men det var nog tänkt att vara en markering från Miljö- och Välfärdspartiets sida:
”Vi tillhör inte längre oppositionen!”
Typ.
Det kanske är proteststormen i TTELA:s spalter kring nedläggningen av Gläntan som har fått miljö- och välfärdspartister att dra öronen åt sig? De kanske skäms?
Hur som helst. Det är tråkigt tycker jag. Egentligen. Vi i Vänsterpartiet har haft både ett bra samarbete och en gemensam syn i mångt och mycket under mandatperioden. Inte bara med Miljöpartiet, utan också med Välfärdspartiet.
Annars var det som väntat mycket information på sammanträdet. Enhetschef Glännestrand informerade om fritidsgårdsverksamheten, dvs om Ungdomshuset, Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön. Glännestrand informerade på ett professionellt sätt, som vanligt.
Förvaltningschef Javette inledde ärendet om delårsrapporten. Han skrädde inte orden, när han beskrev svårigheterna med att analysera och följa upp de mål för verksamheten som politikerna i Vänersborg har satt upp. Det finns t ex inget som egentligen går att mäta, ansåg han. Javette menade att det statliga uppdraget var enklare att utvärdera.
Jag tycker att förvaltningschefen har helt rätt. Vilket är lite förvånande. Inte att han hade 
rätt alltså (det har han ganska ofta), men att nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte har gjort ett bättre arbete. Fast just det sa han inte. Är det något som är och har varit en verklig käpphäst för nämndens ordförande, så är det nämligen att sätta upp tydliga och mätbara mål. Men så har det alltså inte blivit…
BUN:s budget ligger för övrigt på 666 milj kr. En bra bit över en halv miljard alltså! Och prognosen för året är ett överskott på +1,4 miljoner. Som sagts i en tidigare blogg, de som anser att siffrorna i en budget är det viktigaste i en kommunal verksamhet har anledning att hoppa jämfota. De som anser att kunskapsmål, sociala mål, trygghet etc är viktigast, kan stå still ett tag till. Kanske till efter nästa val…
Nämndens ledamöter fick veta att Samhällsbyggnadsnämnden (=SHB) och BUN fortfarande inte har skrivit några hyresavtal med varandra. SHB har ju ”tagit över” alla fastigheterna, inklusive fritidsanläggningarna. Det var lite av en nyhet. Både nämndens ordförande Eckerbom Wendel och förvaltningschefen klargjorde att de inte tänker betala någon hyra förrän avtal har upprättats och undertecknats. Det var också en nyhet…
Detta innebär kanske att BUN kommer att gå med ett ännu större plus vid årets slut? Det skulle för övrigt behövas nu när mini-alliansen tillsammans med MP och VFP lägger en nedskärningsbudget…
Väne Ryr.
Suck.
Det upptäcktes asbest i skorstenen vid renoveringen av skolan i Väne Ryr. (Typ asbestkanaler inuti murstocken.) Vilket inte var känt innan. Arbetet stoppades upp några dagar, men nu är saneringen klar, och arbetet fortskrider enligt planerna. Förhoppningsvis håller också tidsplaneringen. Den 7 oktober ska renoveringen vara klar.
Naturligtvis har även en del andra saker upptäckts ”i efterhand” vid renoveringen, men det blir antagligen bara marginella överskridanden av budgeten. Som för övrigt ligger på omkring 7 milj kr – pengar som får hämtas hem inom andra delar av BUN:s verksamhet.
…nu när MP och VFP gjort gemensam ”budgetsak” med Gunnar Lidell (M)…
Till sist.
Marianne Karlsson (C) ställde en fråga till förvaltningschefen, om det var så att landsbygdsskolorna har tillräckliga resurser för särskilt stöd. Kent Javette svarade att alla barn har rätt till stöd. Det spelar ingen roll på vilken skola de går.
Inför BUN: Delårsrapporten (2/2)
Delårsrapporten med helårsprognos ska också behandlas på morgondagens BUN-sammanträde. Som vanligt i september.
Jag vet inte om delårsrapporten har någon större praktisk betydelse. Egentligen. Det är många ord… Fast det som har med pengar och ekonomi att göra är förstås viktigt.
Men också i den löpande texten finns det faktiskt en hel del intressanta formuleringar. Jag kan t ex inte minnas att nämndens prioritering har framgått på samma tydliga sätt förut. Visst har alla vetat vad det är som gäller, men nu står det där – ristat i sten. Typ.
”Nämnden … har ekonomin högst upp på agendan.”
Lagar och förordningar har fått ge vilka. Verksamhetens kvalitet har fått ge vika. Kunskapsmålen och de sociala målen likaså. I den moderatledda nämnden är inte det statliga uppdraget viktigast. Inte att följa Skollag och Läroplan.
Det är det kommunala kravet att hålla budget som står ”högst upp på agendan”.
Så det prognosticerade resultatet i delårsrapporten på +1,4 milj kr bör få alla politiker att hoppa jämfota av glädje. Oavsett allt annat. Oavsett skolresultat, verksamhet, trygghet etc.
Hmm…
Det är nog bara mini-alliansens partiet som hoppar. Tillsammans med Miljöpartiet och Välfärdspartiet förstås. De har ju ändrat sina politiska visioner och mål helt och hållet de senaste veckorna… Fast. Om man tittar på den förda politiken under den förra mandatperioden så hoppar nog Socialdemokraterna och Centerpartiet också…
Tittar man närmare på det beräknade överskottet, så härrör det till största delen från grundskolan. Grundskolan visar ett överskott på 4,7 milj kr. Barnomsorgen (den sk anslagsbindningsnivån kallas så) beräknas gå med ett minus på 2 milj kr. Inte helt oväntat går också arena/fritid med ett underskott på 2 milj kr.
Är det i arenan som vi kan hitta underskottet i arena/fritid?
”under vårsäsongen har Arena Vänersborg varit fullbokad under alla tillgängliga helger.”
Tydligen inte… Jag är emellertid inte helt säker vad som menas med ”fullbokad” och ”tillgängliga helger”. Jag tycker att jag har kört förbi en tom arena ganska många gånger… Det kanske är de andra anläggningar som går med underskott?
”Underskottet avser i huvudsak driften av fritidsanläggningarna.”
Tipset är trots allt att det är arenan som kostar…
När det gäller arena/fritid så ska en besparing ske, skriver förvaltningen, genom att:
”senarelägga och korta säsonger för både isläggning samt uppvärmning av fotbollsplaner.”
Det blir fler barn mellan 1-5 år i förskolan och den pedagogiska omsorgen – nästan 100 fler jämfört med förra året. Barnantalet beräknas också öka på fritids och den pedagogiska omsorgen, 6-12 år, med ungefär 40 barn. I grundskolan ökar, äntligen, antalet elever. Inte så mycket, men ändå. 26 elever fler beräknas gå i grundskolan vid årsskiftet jämfört med förra året.
Det är väl tur att Miljöpartiet och Välfärdspartiet har fått mini-alliansen att öka anslaget till Barn- och Ungdomsnämnden för 2014 med hela 54.000 kr…
Det kan vara bra att känna till att det just nu är ungefär 300 barn mellan 1-12 år som är inskrivna i den enskilda pedagogiska omsorgen. Det är dyrt för kommunen…
Något helt annat.
I delårsrapporten står det att:
”verksamheten arbetar utifrån att möta de förändrade skollagskraven … att öka undervisningsresurserna.”
Formuleringen i materialet är inte helt tydlig. I stycket direkt under fortsätter texten:
”En allmän återhållsamhet gäller för verksamheten”
Det syns mig som att dessa två saker är svåra att få att gå ihop. Hur det blir nästa år, då det nya budgetförslaget i praktiken innebär besparingar på verksamheten för åtskilliga miljoner, vet jag inte.
Till glädje för alla som arbetar inom förskolan och för alla föräldrar, så kommer edWise lärplattform att börja införas i höst.
Nämnden arbetar också för ett ökat miljömedvetande får vi veta. Arbetet går framåt tycks det – Elevhälsan har köpt in två cyklar.
Förvaltningen satsar väldigt mycket resurser på matematik. Det är inte bara en slagsida för matten när det gäller tillsättandet av förestelärare, en matematikutvecklare har också tillsatts. Det har satsats på matematiken i många år, både från kommunalt och statligt håll, utan att elevresultaten blir bättre. Bör det inte ge resultat snart?
Men? Varför ska matematik vara så speciellt? Eleverna har många andra ämnen. Och de andra ämnena har faktiskt lyfts upp de senaste åren. Inte minst av utbildningsminister Björklund själv. Nu räcker det ju t ex inte med ett godkänt betyg enbart i ”basämnena”. För att bli behörig till gymnasiet krävs det ju ett godkänt betyg i minst fem andra ämnen, och för de ”teoretiska” programmen, 8 ämnen. Varför satsas det inte i de ämnen som inte räknas till de traditionella basämnena?
Till sist.
I delårsrapporten står det att cheferna i kommunen har gått någon slags charmkurs. Undrar om Barn- och Ungdomsförvaltningens personal då hade sällskap med folk från Samhällsbyggnadsförvaltningen?
Inför BUN: Ett lugnt möte (1/2)
Äntligen!
Äntligen kommer Barn- och Ungdomsnämnden igång efter det långa sommaruppehållet. På måndag samlas nämndens 13 ledamöter och 13 ersättare för att informeras, diskutera och besluta.
Det är information som kommer att bli den huvudsakliga sysselsättningen. Naturligtvis hittar vi ett och annat beslut också, men till stor del handlar det om att ”notera informationen till handlingarna”. Det blir med andra ord en ganska lugn uppstart för kommunens skolpolitiker.
Först på dagordningen hittar vi ärendet ”Yttrande till Socialstyrelsen angående Vägledning för elevhälsan”. Vägledningen har tagits fram av Socialstyrelsen och Skolverket och är på ungefär 150 sidor.
Det är egentligen inget kontroversiellt material. Vägledningen lyfter betydelsen av Elevhälsans arbete. Hälsan i befolkningen är nämligen ojämlikt fördelad och det är:
”de svagaste grupperna i samhället som har det svårast, exempelvis de lägst utbildade, de fattigaste, de ensamstående och de utanförstående.”
Dessutom är framtidsutsikterna sämre för de elevgrupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan. Dessa elever har:
”kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem.”
Elevhälsan har en viktig roll att hjälpa till med att förebygga ohälsa och hinder för lärandet.
Elevhälsans uppdrag är, kan vi läsa i vägledningen:
- ”Elevhälsan ska […] bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
- Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor.
- I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande.”
Det står väldigt mycket bra i vägledningen. Det slås t ex fast att huvudmannen, dvs vi kommunalpolitiker, ansvarar för att utbildningen i kommunen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen. Det kan vara viktigt att hålla i minnet. Det står t ex i Skollagen att:
”För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.”
Naturligtvis vilar det på oss politiker att ge Elevhälsan, och skolan, tillräckliga resurser för att de ska kunna utföra sitt uppdrag, och följa lagen. Och självklart är det då lite illavarslande med sparbeting efter sparbeting inom Barn- och Ungdomsnämndens område.
BUN ska yttra sig över detaljplanen för Cypressen 17. Det handlar om kvarteret där Huvudnässkolans C-hus ligger (låg), t ex idrottshallen. Det är tänkt att det ska byggas bostäder där. Och det är väl bara att bygga…?
I det svar, som förvaltningen föreslår att BUN ska lämna, står det att:
”byggnadernas höjd och deras utformning utifrån ljudkrav bedöms medföra att antalet barn boende i kvarteret blir begränsat.”
Det undrar jag. Det står inget om detta i själva planen. Tvärtom. Det ska anläggas lekplats på innergården, och den ska vara attraktiv att vistas på, och tyst. Dessutom ligger kvarteret nära Skräcklan.
Vi får väl se vilka som flyttar dit. Utifrån sitt resonemang skriver förvaltningen vidare:
”… sannolikt kommer antalet boende barn i centrum att kunna erbjudas plats vid de närliggande skolorna.”
Bara ”sannolikt”… Förvaltningen fortsätter i sitt förslag till yttrande:
”För närvarande genomförs en prövning av om Norra skolan ska byggnadsminnesförklaras. Om så sker, och utbyggnad av skolan omöjliggörs, bör förtätning av bostadsbebyggelse i centrum förhindras.”
Oj. Bör kommunen förhindra en ”förtätning av bostadsbebyggelse i centrum” om Norra skolan byggnadsminnesförklaras? Det tycker inte jag. Jag tycker faktiskt precis tvärtom. Kommunen bör i alla lägen sträva efter att förtäta. Ju mer människor, både vuxna och barn, i centrum, ju större möjligheter till en ”levande stad” och ett levande centrum.
Är det Huvudnässkolan som spökar? Borde den ha funnits kvar? Jag vet vad jag tycker i den frågan…
Miljöpartiet, ni vet partiet i Vänersborg som prioriterar skogar framför barn, har lagt en motion om att Vänersborg ska införa ett miljöledningssystem som heter EMAS. Enligt ett förvaltningsövergripande tjänstemannasvar utreds frågan om miljöledningssystem just nu. Därför anser tjänstemännen att motionen föregår utredningen och att motionen av detta skäl ska avslås.
Tjänstemännen har säkerligen rätt i den här frågan.
Jag har själv lagt en motion, tillsammans med Pontus Gläntegård, som ska behandlas. Motionen handlar om att Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg ska samordna skolskjutsarna i områdena kring Väne Ryr och Båberg. Det har emellertid visat sig att Trollhättan och Uddevalla inte har något intresse av att utreda frågan – och därför avslutas ärendet.
Det var tråkigt, men inte så mycket mer att orda om.
Karriärtjänster i skolan
Det kanske är dags för ett pedagogiskt genombrott i Vänersborg detta läsår? En nyhet för i år är nämligen att 10 lärare har fått titeln ”förstelärare”.
Det är på utbildningsminister Jan Björklunds (FP) förslag som så kallade karriärtjänster har införts inom skolväsendet. Björklund säger (källa):
”Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Regeringen beslutade att finansiera inrättandet av karriärtjänster för lärare i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Reformen trädde i kraft den 1 juli i år. Vänersborg har sökt och fått 425.000 kr av Skolverket för att inrätta 10 tjänster som så kallade förstelärare i grundskolan. Bidraget motsvarar den löneökning på 5.000 kr i månaden som förstelärarna ska få. (Eller?)
Det finns en del frågetecknen kring dessa karriärtjänster i Vänersborg. Det beror inte bara på att allt gick väldigt fort inför detta läsår. Barn- och Ungdomsförvaltningen ville nämligen inte att de statliga pengarna skulle frysa inne, utan utsåg ”hastigt och lustigt” ett antal personer till så kallade förstelärare. För detta läsår. Och bara för detta läsår.
Och så fick 10 lärare ”dela på” de statliga pengarna.
Jag har förståelse för att det blev bråttom och att tjänsterna bara avsåg en begränsad tidsperiod på ett läsår under de omständigheter som rådde. Men när jag läser en protokollsanteckning (MBL 14 maj) från Lärarförbundet blir jag lite fundersam. Lärarförbundet skriver:
”Vi reagerar kraftigt på arbetsgivarens sätt att hantera uttagningsprocessen till förstelärartjänsterna i matematik och no.”
Skrivningen är tämligen kraftfull och får mig att ana ugglor i mossen – eller att något i varje fall skulle kunna ha gjorts både annorlunda och bättre. Men jag vet inte. I varje fall är det anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren och facket kan bli överens i denna fråga. Frågan är som jag ser det oerhört viktig.
Det är förvaltningschefen som bestämmer, och ska bestämma, vem som ska bli förstelärare. Jag anser att det vore bättre om förvaltningschefen bestämde detta tillsammans med personalorganisationerna (facken). Om det bara är arbetsgivarsidan som utser förstelärarna finns det en viss risk att personliga relationer kan få betydelse. Eller, vilket är minst lika allvarligt (för alla parter), misstanken om det…
För övrigt trodde jag att tjänsterna som förstelärare gällde ett läsår bara detta innevarande läsår och sedan, nästa läsår (2014-2015), skulle tjänsterna gälla tills vidare, dvs den som blir förstelärare kommer att vara det de kommande åren också. Och också få behålla löneökningen på 5.000 kr i månaden.
Så verkar det inte bli. Tydligen ska tjänsterna alltid gälla läsårsvis. Det betyder att den som genom sina meriter blir utsedd till att bli förstelärare ena året kan betraktas som mindre skicklig och erfaren nästa läsår – och bli av med både förstelärartjänst och lön…
Lärarförbundet skriver:
”Om karriärtjänsterna ska vara attraktiva och locka ”exceptionellt duktiga lärare” innebär en reell löneökning den extra morot som kommer att gynna utvecklingen och den ökade måluppfyllelse som kommunen som huvudman eftersträvar. Regeringens ambition är att både förstelärare och lektorer ska vara tills vidareförordnanden.”
Lärarnas Riksförbund skriver i sin protokollsanteckning:
”En förstelärare kommer naturligtvis inte sluta vara kvalificerad enligt ovanstående exempel bara för att tjänsten ”tar slut”, och inte heller sluta utveckla undervisningen. Om huvudmannen en gång bedömt en lärare att vara särskilt kvalificerad kvarstår väl den bedömningen? Det är en mycket märklig karriärtjänst om man gör karriär under ett år och sedan tar ett ”kliv ned” igen.”
Det verkar vara ett tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Och det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan bli överens med facken i denna viktiga fråga.
De 10 tjänsterna som förstelärare fördelas enligt följande:
- Matematik 3 tjänster
- NO/Teknik 3 tjänster
- Svenska 3 tjänster
- Musik 1 tjänst
Det kommande läsåret utgör undantag. Då gäller följande: matte 6 tjänster(!), NO/Tk 1, Sv 2 och Mu 1. Visst är det många mattelärare… Det har satsats på matematikundervisningen i många år nu och resultaten bland eleverna tycks ändå sjunka för varje år. Både i Vänersborg och Sverige. Men ok, 6 förstelärare i matematik det första året. Det gick som sagt fort…
De fackliga organisationerna reagerade inte på den fördelning av tjänsterna som ska gälla fortsättningsvis (efter det första läsåret). Men det gör jag. Jag kan inte låta bli att undra varför i all världen just matte, NO, svenska och musik ska vara betjänta av förstelärare och inte engelska, tyska, franska, spanska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa?
Vad är orsakerna till denna fördelning? Hur kan förvaltningen motivera att förstelärare ska utses i vissa ämnen men inte i andra? Det är väl inte så att ämnen värderas olika? Det är väl inte så att arbetsgivaren anser att det finns viktiga och mindre viktiga ämnen…?
Detta känns som ett stort tankefel från arbetsgivarens, dvs BU-förvaltningens, sida. Även om arbetsgivaren tycks vara överens med lärarfacken.
Det finns ytterligare en fråga där arbetsgivaren inte kommer överens med ett av lärarfacken.
Lärarna har ett speciellt och för gemene man komplicerat arbetstidsavtal. Det handlar om hur mycket lärare ska ”få lov” att arbeta hemma. Förenklat kan man väl säga att arbetsgivaren vill att lärarna ska arbeta mer i skolan och mindre, eller inget alls, hemma. När lärarna är på skolan kan arbetsgivaren nämligen lägga på lärarna allt fler arbetsuppgifter eftersom det är rektorn som bestämmer över arbetstiden på skolan – något som samtliga lärare i detta land har erfarit. Fler arbetsuppgifter alltså. Och som är en av de absolut viktigaste anledningarna till att unga studenter idag väljer bort läraryrket.
När de nya förstelärartjänsterna nu inrättas passar arbetsgivaren i Vänersborg på att förlägga en större del av lärarnas arbetstid på arbetsplatsen. Det innebär med automatik att förstelärarna får mindre tid till de uppgifter som görs hemma (på så kallad förtroendearbetstid).
Ändå öppnar Lärarnas Riksförbund (LR) dörren för en kompromiss:
”LR har därför den bestämda ståndpunkten att förstelärare själva ska få välja vilket avtal som ska tillämpas.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen bryr sig inte om kompromissförslaget. Den står fast vid sitt beslut. Det är anmärkningsvärt att inte arbetsgivaren kan kan bli överens med facket i denna viktiga fråga.
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks ha glömt att karriärtjänsterna är till för lärarna. Att bli förstelärare innebär att göra karriär för att att läraren ifråga redan är en skicklig yrkesutövare. Eller som utbildningsminister Björklund uttryckte det:
”De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar.”
Arbetsgivaren i Vänersborg tycks vända på det. Den använder förstelärartjänsterna för att lärarna ska göra karriär – genom att få nya arbetsuppgifter.
Det händer alltför ofta att arbetsgivaren i Vänersborg inte kommer överens i viktiga frågor med personalorganisationerna. Ska skolan i Vänersborg ha en chans att lyftas från de bottennoteringar som Vänersborg får i undersökning efter undersökning, så måste arbetsgivaren lyssna på personalorganisationerna och respektera deras professionella insikter.
K som i kompetensutveckling
Hösten har kommit för alla lärare. Sommarlovet är slut och förberedelserna för det nya läsåret har tagit fart.
Under veckan har lärarna haft K-dagar, vilket betyder kompetensutvecklingsdagar.
Kompetensutveckling innebär att
”utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.”
Så står det i avtalet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Arbetsgivaren, dvs SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), förklarar vad som ryms i begreppet:
”ämnesbreddning resp. fördjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings- och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, läroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen”
Det är väl si och så med själva kompetensutvecklingen i kommunen, den tycks inte vara direkt prioriterad. Jag vet egentligen inte om någon tid har ägnats åt detta hittills. Fast det kan ju naturligtvis vara olika på olika skolor.
I veckan kunde vi också läsa om hur en arbetsgivarrepresentant (dock inte från Barn och Ungdom i Vänersborg) såg på kompetensutveckling:
”Det är professionen själv som ska utveckla lärandet.”
En sådan syn på kompetensutveckling förklarar kanske varför kommunerna i Sverige anslår så lite pengar varje år till lärares kompetensutveckling. Lärare skulle alltså, som kanske enda yrkesgrupp, kunna kompetensutveckla sig själva, utan inblandning av forskare, docenter, professorer och andra experter.
Inte undra på att den pedagogiska utvecklingen på många håll i landets skolor går så långsamt…
För ett tjugotal år sedan, i samband med att kommunerna tog över ansvaret för skolan, så användes samma argument för undervisningen. Då var undervisning något som inte skulle förekomma i skolorna. I stället skulle eleverna själva söka sin kunskap…
Den här synen var förhärskande när kommunerna argumenterade för att öka lärares undervisningstid, sänka behörighetskraven och hålla tillbaka löneutvecklingen… Vilket också skedde. Och vilka resultat denna inställning har fått för svensk skola är väl allmänt bekant.
På samma sätt som inom medicinens värld måste fler forskare, experter, professorer inom pedagogikens värld möta och kompetensutveckla landets lärare. Att sedan erfarna och duktiga lärare, eller den som får förmånen att gå på t ex en föreläsning av en forskare, delger sina kunskaper till mindre rutinerade är väl självklart. Precis som inom alla andra yrken.
K-dagarna i Vänersborgs grundskolor handlar nu för tiden mestadels om praktiska förberedelser för elevernas terminsstart.
Men det måste naturligtvis göras det också.
Konstgräs i Brålanda?
Det är väl ingen överraskning eller hemlighet att en väldigt stor del av de skattepengar som betalas in till kommunen varje år går till verksamheter i Vänersborgs tätort. Invånare i Vargön, Frändefors, Brålanda och på landsbygden betalar helt enkelt mer i skatter och avgifter till kommunen än de ”får tillbaka”. Särskilt tydligt märks detta på fritidsområdet. Miljoner och åter miljoner går till idrottscentrum i centralorten, där Arena Vänersborg ensam slukar omkring 25 milj kr årligen – allt medan anläggningarna utanför centrum till stor del åsidosätts. Friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors är t ex i stort behov av upprustning (se här).
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun, ca 27 km norr om Arena Vänersborg. I Brålanda bor det ungefär 1.400 invånare. Här finns det en välskött anläggning med idrottshall, utomhusbad och fotbollsplaner – endast ett stenkast från låg- och mellanstadieskolan.
I Brålanda har fotboll alltid varit en stor sport. Många av traktens ungdomar har genom åren varit aktiva i Brålanda IF. Det gäller också tjejer, som dessutom har varit mycket framgångsrika. Just nu spelar A-damlaget i div 2.
Sörbyvallen är Brålanda IF:s hemmaplan. Det är en anläggning med flera gräsplaner samt en grusplan. Många ideella krafter ställer upp för att hålla anläggningen i ordning.
Det finns dock ett stort problem – träningsmöjligheter på vintertid och tidig vår. Som det är nu hänvisas lagen, inte bara i Brålanda utan i hela Vänersborg, till konstgräsplanen på Vänersvallen. Här är det ett oerhört tryck och det är svårt med träningstider. Dessutom blir det ganska långt att åka för just brålandaborna.
I en skrivelse som kom Barn- och Ungdomsnämnden tillhanda i början på juni skriver ordförande i Brålanda IF:
”Vi yrkar att Barn- och Ungdomsnämnden utreder möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.”
En konstgräsplan i Brålanda?
Ordförande skriver vidare:
”I en tid då ungdomar blir allt mer stillasittande så behövs tidsenliga, attraktiva förutsättningar för att locka till fysisk aktivitet. Detta skulle medföra ökad rekrytering av ungdomar för föreningslivet i Brålanda. Brålanda IF:s ungdomsverksamhet skulle sannolikt få en högre intensitet och bli ännu bredare.”
En konstgräsplan i Brålanda skulle också innebära ett minskat tryck på Vänersvallen – till fromma för resten av klubbarna i kommunen. Konstgräsplanen skulle även frigöra tider och därmed skapa möjligheter för andra aktiviteter i idrottshallen i Brålanda. Dessutom skulle planen kunna användas av förskolan och skolan.
Det är väl ingen tvekan om att en konstgräsplan skulle innebära ett stort lyft.
I skrivelsen föreslås det att en konstgräsplan anläggs på den befintliga grusplanen. Kostnaderna skulle i sammanhanget bli ganska små. Grusplanen är nämligen relativt väl förberedd. Det skulle kanske bara behövas toppning och ett staket runt om. Det kan handla om en kostnad på bara 2-3 milj kr. Och det innebär att det inte blir många hundra tusen per år.
Det är en i sammanhanget liten ekonomisk satsning från kommunen, men den skulle få en stor betydelse för Brålandabygden.
Jag tycker att det är självklart att kravet från Brålanda IF ska tillmötesgås – en utredning bör tillsättas snarast för att utreda möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.
To be or not to be – Frendevi
Jag retar mig ofta på att det alltid tycks finnas pengar till vissa verksamheter i vår kommun, men inte till andra. Det finns sällan pengar till våra barn och ungdomar, men det finns alltid till bandy. Det finns inga pengar till diverse idrottsanläggningar, men det finns till arenan. Typ.
I Vänersborg finns det bara en friidrottsanläggning, Frendevi i Frändefors. Det fanns tidigare en välanvänd friidrottsanläggning på Vänersvallen, där löften som Ralph Antonsson hoppade höjd, Conny Eriksson längd, Lars Lindén sprang 60 meter och Jan Ottosson utövade tiokamp. Möjligheterna att utöva friidrott på Vänersvallen togs dock bort i samband med arenabygget och att fotbollsplanen då rustades upp och gjordes om. S Anders Larson (S) med fler utlovade att det skulle anläggas nya platser för friidrott. En central friidrottsanläggning skulle t ex byggas vid Sportcentrum, runt rugbyplanen.
Och så blev arenan några kronor dyrare än beräknat… Och så bidde det ingen friidrottsanläggning. Den lades i både bokstavlig och bildlig bemärkelse på is.
Frendevis idrottsplats i Frändefors är sliten och har inte rustats upp på många år. Ansatsen för längdhopp blir t ex farligt hal vid regn förutom att det också finns en farlig öppning mellan ansatsbana och planka, kastburen är kass, mattan på ansatsbanan vid spjutkastningen är för smal, området kring kulstötningen blir alltid vattensjukt vid regn och dräneringen och mattorna vid höjdhoppet är dåliga. Med andra ord, regnar det så blir det i princip omöjligt att utöva de flesta fri
idrottsgrenar.
På Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i november 2012 meddelade förvaltningen den glada nyheten att det ”ganska säkert” fanns pengar för att rusta upp Frendevi 2013! I protokollet stod det dock:
”… i den takt som ekonomin tillåter.”
Det muntliga besked som nämnden fick tolkade nog samtliga ledamöter som att det faktiskt fanns pengar till Frendevi, skrivningen till trots. Jag menar, får vi politiker beskedet ”ganska säkert” i november, alltså bara 1,5 månad innan årsskiftet, då finns det pengar. Annars skulle tjänstemännen inte ha sagt så. Då skulle det till något väldigt omvälvande om dessa pengar helt plötsligt skulle försvinna. Kan man tycka.
Men se, det fanns tydligen inga pengar trots allt. För i stort sett ingenting har hänt på Frendevi under 2013…
Jag ställde en fråga om varför inför BUN:s juni-sammanträde och fick då farhågorna bekräftade – svaret var inte helt oväntat, det fanns inte några pengar.
Var tog de pengarna vägen kan man undra? Bandy-VM?
Svaret från förvaltningen höll dock vissa dörrar öppna. Insatser på Frendevi ska prioriteras jämfört med andra anläggningar. Fast det är ju i och för sig redan beslutat. Och:
”Dals södra skulle återkomma, med förslag på insatser, efter diskussion med vår personal på Dal!”
Dals Södra har tidigare lämnat in ett digert material på vad som behöver åtgärdas på Frendevi. Nu fick Dals Södra uppgiften att prioritera bland behoven.
Jag har skrivelsen från Dals Södra, för övrigt den enda friidrottsklubben i Vänersborg, framför mig. Den är daterad 4 juni. Det inleds så här:
”Dals Södra FFI har uppmanats att prioritera vilka åtgärder som behöver göras på Frendevi i det korta perspektivet.”
”Prioritera … i det korta perspektivet” – det låter som det handlar om enbart väldigt akuta åtgärder. Och så är det.
Dals Södra har prioriterat. Det finns många akuta åtgärder.
- ”Längdhopp
- Kastburen
- Spjutansats
- Kulstötning
- Höjdhopp”
Med andra ord. Det krävs en rad åtgärder för att överhuvudtaget kunna bedriva friidrott på Frendevi. I varje fall om det regnar eller nyss har gjort det. Det verkar som om löpning är det enda friidrottarna kan syssla med. Eller?
”En grundförutsättning för hela Frendevi är dränering. Utan dränering kommer Frendevi arena inte att kunna användas på det sätt den är tänkt för och omöjliggör allväderbeläggning på samtliga ansats- och löparbanor vilket i längden är ett måste.”
Det gäller att bestämma sig. Vill vi ha någon friidrott i Vänersborg? Eller vill vi det inte? För mig är inte valet särskilt svårt. Det är klart att en kommun av Vänersborgs storlek måste ha åtminstone en fungerande friidrottsanläggning. Friidrott är en stor sport i Sverige, för att inte tala om i världen. Dessutom har de olika friidrottsgrenarna av tradition ett stort utrymme på schemat i grundskolan.
Barn- och Ungdomsförvaltningen måste ta tag i Frendevi snarast. Förvaltningen måste omedelbart ge Samhällsbyggnadsnämnden, som efter årsskiftet har övertagit ansvaret, i uppdrag att rusta upp Frendevi. Det är ju Barn- och Ungdomsnämnden som betalar. Och saknas det pengar, vilket vi politiker inte trodde att det gjorde, så måste förvaltningen vända sig till nämnden! Några hundratusen eller någon miljon som är avsatt till Ursand, eller arenan, skulle ju kunna användas till Frendevi istället…
Lugnt BUN-möte
Inga misshälligheter, inga bråk, inga okvädningsord… Knappt ens en diskussion! Var det verkligen ett BUN-möte idag? Ja faktiskt. Det var ett BUN-möte!
Det var utan tvekan mandatperiodens lugnaste sammanträde. Kanske berodde det på att vi ledamöter kände att vi skulle vara snälla. Det var ju som en liten julafton idag liksom. De som ville skulle ju få låna en iPad när mötet var slut… Det kan också ha berott på att det inte var några kontroversiella ärenden på dagordningen…
Det var en hel del information idag. Rektorer från Onsjöskolan, Norra skolan och Dalboskolan berättade för nämnden att de hade haft besök från Skolinspektionen. De verkade nöjda med besöken.
Rektorer och lärare från Centrala skolenheten berättade om profilklasserna. Det finns som bekant profilklasser i musik, bild och idrott. Samtliga ansåg att det fanns många positiva saker med att eleverna får välja en profil på högstadiet. Eleverna är nöjda liksom vårdnadshavarna, eleverna får ökad glädje i skolarbetet och klasserna består av elever med samma intresse, mm.
Rektorerna stack inte under stol med att det också finns mindre bra aspekter med profilklasser. Elever väljer ibland som kompisarna i stället för efter intresse och en del väljer skola snarare än profil. Profilklasserna har också en tendens att bestå av övervägande pojkar (idrottsprofilen), eller flickor (musikprofilen). Valen tenderar också att ge upphov till en viss segregering…
Men det mest negativa med valet till profilklass är att inte alla sökande blir antagna. Är det rätt att få ett sådant negativt besked som 12-åring? Den frågan ställde sig de inblandade.
Rektorerna var väl medvetna om nackdelarna, mer medvetna än flera i nämnden, och de arbetar aktivt med att på något sätt lösa ”problemen”.
Nämnden fick också lyssna till en liten budgetuppföljning. Det ser faktiskt ljusare ut för nämnden nu än för bara några veckor sedan! Det har blivit klart att Vänersborgs kommun får ersättning från Länsförsäkringar på ca 3,5 Mkr för takraset. Länsförsäkringar beslutade ju häromsistens för att inte överklaga – i och för sig mot alla odds, men inte desto mindre positivt för kommunen. Dessutom får kommunen nästan en ½ milj kr efter STÅLAB:s konkurs. Pengarna går, vad jag förstår, rätt ner i nämndens pengapåse! (Advokatkostnaderna betalas av kommunstyrelsen…)
Det ska tydligen hållas förlikningsförhandlingar med WSP också. Med tanke på Advokatbyrån Lindahls framgångar i tingsrätten, mot Länsförsäkringar, så bävar nog WSP… Det kanske vankas ytterligare miljoner?
I samband med att vi pratade pengar, så passade förvaltningschef Javette på att vädja lite fint till politikerna… Kanske inte så fint heller förresten… Ganska rakt faktiskt…
”Vilket ben ska vi tjänstemän stå på? Hur ska vi navigera i den här världen? Hur vill ni politiker att vi tjänstemän ska agera?”
Det kan man faktiskt undra. Jag håller med förvaltningschefen.
Bakgrunden är att i juni 2012 beslutade fullmäktige att BUN skulle få +16 milj extra för år 2013. Eftersom organisationen i grundskolan gäller för ett läsår, så kunde förvaltningen knappt använda de extra pengarna på våren 2013. Läsårets organisationen var ju redan lagd på höstterminen; lärare och annan personal var redan anställda, klasserna bestämda, schemat upprättat osv. Det är inget man kan ändra på mitt under ett läsår. När förvaltningen då tänkte använda de extra pengarna, t ex för att anställa fler lärare, höstterminen 2013 nås de av beskedet att BUN ska spara 8 milj år 2014! Och inte kan man anställa lärare bara för höstterminen 2013.
Konsekvensen blir att förvaltningen står där med en massa miljoner som inte kan användas på ett bra och effektivt sätt. Grundskolan har just nu ett plus på 8,6 milj kr!
Jag förstår förvaltningschefens desperation. Vi politiker har gjort att förvaltningen har hamnat i en mer eller mindre omöjlig situation.
Tja, ”vi” politiker förresten. Skulden ligger väl hos mini-alliansen som vill spara på våra barn och ungdomar. Men också hos socialdemokraterna! Som av någon outgrundlig anledning inte har velat berätta om hur de ville ha det med pengar till BUN.
Och nu är skolornas bantade organisation för nästa läsår redan bestämd…
Och så kanske det inte blir någon besparing nästa år… Vi får se vad kommunfullmäktige säger imorgon onsdag.
När det gäller revisorsrapporten, som jag skrev om inför sammanträdet (se här), så fick nämnden helt enkelt en dragning om hur förvaltningen arbetar med, och tänker fortsätta att arbeta med, de ”förbättringsområden” som revisorerna pekade på.
Till sist.
Väne Ryr.
Väne Ryrs skola ska ju som bekant öppna i höst. Tyvärr blir renoveringen något försenad och det krävs därför en tillfällig lösning frampå höstkanten. Förskolan kommer troligen att få hysas in i bygdegården en månad. Det tycks dock som om alla, både föräldrar och personal, anser att detta blir en bra lösning.
Öppnandet av Väne Ryr kommer att kosta BUN 7 milj kr. Det är vad det kommer att stå på räkningen från Samhällsbyggnadsnämnden – trots att räkningen från PEAB, som ska utföra renoveringen, endast är på 5,75 milj kr. Var mellanskillnaden hamnar vet jag inte.
För övrigt räknar förvaltningen med att Väne Ryr kommer att kosta, fullt utbyggd (dvs också med lågstadium och fritids), 4,5 milj kr per år. Det är bara Vänsterpartiet som har satt av pengar till Väne Ryr i budgetförslaget för 2014.
För övrigt får jag önska mina BUN-kollegor en glad sommar!
Eller…?
Säsongens sista BUN
Även solen har fläckar.
Som Niklas Claesson mycket riktigt påpekar i en kommentar till det förra blogginlägget, så missade jag totalt, och helt obegripligt, moderaternas annons i reklamtidningen för Aqua Blå. Annonsen finns precis bredvid Välfärdspartiets annons. Kanske missade jag den för att den var liten, kanske för att den var så blek…
Men annonsen finns där. I annonsen hälsas välkommen till moderaternas monter. Sedan finns inget mer, förutom en adress till hemsidan. Faktiskt en annan adress än den jag lämnade tidigare. Klickar man på ”Nyheter” på de ”nya” moderaternas ”nya” hemsida, så ser man att den inte är särskilt ”ny”. Precis som de ”nya” moderaterna själva. Det är samma gamla, konservativa, tankar och idéer.
Moderaternas hemsida har bara uppdaterats 5 gånger i år – med mestadels små och ganska intetsägande notiser. Inte mycket till nyheter alltså. Klickar man sig runt på hemsidan, så ser man snabbt att den består av gamla inlägg. Under ”företrädare” så hittar jag t ex min svensklärare från gymnasiet. Karlsson-Björkman står med som ledamot i gymnasienämnden. Det finns ingen sådan nämnd längre. Inte heller är Karlsson-Björkman med i det nya Kunskapsförbundet.
På måndag är det vårsäsongens sista ”match” med Barn- och Ungdomsnämnden. Det är ganska få ärenden som nämnden ska behandla och följaktligen har vi fått ett ganska tunt häfte i vår hand inför mötet.
Som vanligt inleder nämnden med en budgetuppföljning. Arena-Fritid står just nu på ett minus med 1,7 milj kr och förskolan gör ett underskott på 1,3 milj. Å andra sidan står grundskolan på plus med 7,5 milj. Men det är efter årets första fem månader. Mycket lär hända innan årets slut.
Nämnden ska få information om Väne Ryr och sedan en uppföljning av en revisionsrapport. Revisionsrapporten ifråga, ”Rektors styrning och ledning”, engagerade mig då det begav sig och jag skrev tre bloggar om den (1, 2 och 3).
I sammanfattningen av revisionsrapporten stod det:
”Men vår granskning visar också att det finns behov av förbättringar.
- Vi vill särskilt understryka att barn- och ungdomsnämnden behöver analysera orsakerna till den låga måluppfyllelsen i grundskolan. Relevanta åtgärder har vidtagits, och planeras, men varje enskild rektors pedagogiska ledarskap behöver stärkas. Som ett led i detta arbete rekommenderar vi nämnden att utveckla former för dialog med rektorerna, vilket i dagsläget saknas.
- Den ständigt återkommande frågan om otillräckliga resurser är en fråga om styrning och ledning, som bör ges hög prioritet — i syfte att undanröja vad som kan uppfattas som otydlighet i uppdraget och därmed utgöra hinder för utveckling och förbättring.
- Vi rekommenderar att nämnden utifrån gällande skollag ser över verksamhetens organisation vad avser indelning i skolenheter. Vår bedömning är att Centrala skolenheten inte utgör en skolenhet i skollagens mening. Det formella rektorsansvaret blir därmed otydligt.
- Modellen för resursfördelning begränsar på de små enheterna rektorernas möjligheter att kunna ta sitt ansvar i enlighet med gällande styrdokument.”
Det är nog en uppföljning av det här nämnden ska få information om, antar jag. Det ska bli intressant – information om det pedagogiska ledarskapet, otillräckliga resurser, organisationen kring den Centrala skolenheten (och även Dalbo/Frände) och modellen för resursfördelning…
Kanske får nämnden också svar på revisorernas avgörande fråga:
”Säkerställer nämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor att skolans verksamhet optimeras och bedrivs i enlighet med gällande styrdokument?”
Nämnden har också sent omsider fått ett extra ärende, och handlingarna skickades ut i ett separat email. Det handlar om frågan om ”ensamkommande flyktingbarn”.
Förslaget är att Vänersborg:
”tecknar avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn med fyra platser för asylsökande och sex barn med uppehållstillstånd.”
Att Vänersborg ska ta emot ensamkommande flyktingbarn tycker jag är självklart. Det handlar helt enkelt om solidaritet! Det är inget att diskutera.
Nämnas kan också att regeringen/riksdagen planerar att tvinga kommunerna att ta emot flyktingbarn, oavsett om avtal träffats eller inte. Skriver Vänersborg inte avtal utan istället blir tvingat, kan Vänersborg enligt handlingarna istället gå miste om det sk ”överenskommelsebidraget” på 500.000 kr årligen. Det kan väl vara bra att veta, i varje fall om Sverigedemokraterna i Vänersborg vill göra politik av andra människors, dessutom ensamma barns, olycka…
Sammanträdet avslutas med att de nämndledamöter som så önskar kommer att få låna en surfplatta, en iPad 4… Tanken är att kommunen ska kunna spara in på kostnaderna för kopiering och utskick av pappershandlingar. ”Plattan” ska förhoppningsvis betala sig själv.
Jag önskar…
Jag skrev nog inte det i den förra bloggen, att det är Åsa Olin och jag som ska företräda Vänsterpartiet i det sk dialogmötet, mellan politikerna och kommuninvånarna, på lördag kl 13-15 i tältet vid Stora scenen.
Missa inte det!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer