Stefan Kärvlings blogg

I morgon måndag den 19 januari börjar vårterminen för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg. Klockan 08.30 kommer ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban i bordet och förklara årets första sammanträde för öppnat.

Fast vårterminen har egentligen börjat redan under helgen för ledamöterna. De har naturligtvis ägnat några timmar åt att förbereda sig för sammanträdet genom att läsa handlingarna. Det var dock lite mindre att läsa än vanligt, underlaget består ”bara” av 81 sidor.

Årets första dagordning har följande utseende:

Förvaltningschef Sofia Bråberg och antagligen ytterligare några tjänstepersoner börjar sammanträdet med en föredragning om hur hon och förvaltningen tänker lägga upp presentationen av och informationen om  BUN, dess verksamhet och behov mm, inför budgetberedningen senare i januari. Arbetet med budgeten för år 2027 har nämligen börjat och i slutet av månaden kommer politiken in i arbetet på allvar. Då börjar de 5 ledamöterna i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) tillsammans med 5 politiker från de partier som inte är med i KSAU, och som har insynsplats i budgetberedningen, sitt arbete. Ledamöterna i BUN ska naturligtvis få lyssna på förvaltningens upplägg av presentationen och komma med synpunkter och frågor.

Det är inte alltid så lätt att hålla tungan rätt i munnen så här i början av ett nytt år. Det första ärendet ser alltså framåt mot nästa år medan det andra, “Kort verksamhetsberättelse”, ser tillbaka på det nyss avslutade verksamhetsområdet. Och samtidigt ska beslut fattas för innevarande år. Jag tänkte spara verksamhetsberättelsen, som ligger som punkt 2 på dagordningen, till sist i detta inlägg. Det blir ett längre avsnitt som bland annat tar upp resultaten för de elever som gick ur åk 9 våren 2025.

Två ärenden behandlar två nästan identiska medborgarförslag. Förslagen handlar om att kommunen ska köpa Equmeniakyrkan i Frändefors och starta upp en fritidsgård i den del av lokalen som inte förskolan använder. Fritidsgårdar ligger inte inom BUN:s område och därför har förslaget också gått på remiss till Kultur- och fritidsnämnden. Det är alltså förskoleverksamhet i byggnaden och det hör till saken att Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat om förbud att bedriva förskoleverksamhet i dessa lokaler från och med 1 januari 2029.

I dagsläget finns det behov av fler förskoleplatser i Frändefors och barn- och utbildningsförvaltningen har också haft planer på att utöka antalet platser. Men på grund av nya befolkningsprognoser med minskat antal barn håller förvaltningen på att se över de kommande årens behov. Prognoserna visar nämligen att:

“antalet barn i åldern 1-5 år i Frändefors prognostiseras minska med 37 barn från år 2025 till 2036. Den betydande delen av den minskningen (31 barn) väntas ske redan inom tre år.“

Om det behövs fler platser så anser förvaltningen att det bästa vore att verksamheten samlas i en byggnad, dvs att Frändefors förskola byggs ut. Och tills utredningen och eventuell nybyggnad är klar kommer förskoleverksamheten att fortsätta använda Equmeniakyrkans lokaler.

Svaren på själva remisserna om fritidsgård torde vara att BUN ser positivt på att samnyttja lokaler med andra verksamheter i kommunen.

BUN ska ha en workshop om “Intern kontroll 2026” – “risk och väsentlighetsanalys samt kontrollområden”. Syftet är att nämnden ska:

“ta fram förslag på kontrollområden som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2026.”

Vi politiker ska alltså komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. Och då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar.

Kort verksamhetsberättelse

BUN ska alltså fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2025.

Den korta verksamhetsberättelsen ser ut att vara kortare än vanligt. Den består bara av fyra sidor. Men naturligtvis finns en resultatavstämning med. (Dock utan det rikliga antal ploppar som brukar finnas med och som trogna följare av denna blogg vet att jag brukar ondgöra mig över…)

Nämnden bidrar till uppfyllelse av fullmäktiges inriktningsmål genom “förväntade resultat – uppnå” och “förväntade resultat – genomföra”. Som helhet bedömer nämnden att 9 förväntade resultat uppnås under året och att 9 inte uppnås.

Förvaltningen kommenterar resultaten och börjar:

“Andelen elever i årskurs 9 med hemkommun Vänersborg som var behöriga till yrkesprogram uppgick läsåret 2024/2025 till 83,6% vilket är lägre än kommunfullmäktiges ambitionsnivå på 85,6%. Det är även lägre än genomsnittet för riket som för läsåret 2024/2025 låg på 84,2%.”

Att vara behörig till yrkesprogram på gymnasiet innebär att eleverna har godkända betyg i svenska, matte och engelska samt fem ämnen till, “vilka som helst”. Det är naturligtvis tråkigt att andelen är lägre i Vänersborg än i riket. Det skulle det inte behöva vara. BUN når inte heller upp till fullmäktiges förväntningar. Man ska dock komma ihåg att fullmäktiges ambitionsnivå är tämligen “random” (slumpmässig), det är mest fromma förhoppningar. Menar fullmäktige allvar med sina “ambitioner” så ska naturligtvis ekonomiska medel följa med till nämnden som gör det möjligt med mer stöd till eleverna, mindre klasser och fler vuxna i klassrum och skolor osv.

 Ett ljus i mörkret är emellertid att eleverna som gick ur 9:an våren 2025 hade osedvanligt låga resultat i årskurs 6. Under deras 3 år på högstadiet förbättrades deras resultat, mätt som behörighet till gymnasiet, med cirka 19 procentenheter. Det är en anmärkningsvärd förbättring. Det kan också nämnas att behörigheten putsades till lite uppåt efter lovskolan och slutade på 84,8%. Värt att notera är att:

“skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) var liten, samtidigt som elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”

Meritvärde är ett samlat betygsvärde. Det beräknas genom att omvandla bokstavsbetyg (A-F) till poäng (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0) och dela med antal ämnen ( 16-17 ämnen beroende på språkval). Meritvärdet uppgick läsåret 2024/2025 till 210. Det var lägre än ambitionsnivån på 217 och det var 17 poäng lägre än riket (227). Det här måste kommunen ta tag i. Meritvärdet i Vänersborg var påtagligt högre för flickorna (216) jämfört med pojkarna (205).

69,0% av eleverna i årskurs 9 uppnådde betygskriterierna i alla ämnen förra året. Det var återigen lägre än ambitionsnivån på 71,0%. En högre andel av pojkarna uppnådde faktiskt kriterierna i alla ämnen (69,8%) jämfört med flickorna (67,1%). Resultatet var bättre än resultaten de senaste tre åren.

Resultaten från förra läsåret utgör ingen rolig läsning, det är helt klart. Förvaltningen skriver:

“En förklaring till resultatet är att stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet”

Högstadieskolorna har vidtagit organisatoriska insatser fortsätter förvaltningen. I skolorna har man bland annat gjort små undervisningsgrupper och det har riktats stöd till framför allt matematikundervisningen. Det man ska komma ihåg är att pengapåsen till BUN från fullmäktige är densamma. Görs det mindre grupper i matte i åk 9 så betyder det mindre resurser till andra elever (åk 7 och 8) eller andra ämnen…

Det har även skett en ökad samverkan med elevhälsa och socialtjänst skriver förvaltningen vidare. Även tillgång till studie- och yrkesvägledare samt närvarokoordinatorer har varit viktiga för elevers lärande. Självklart är närvaron central för resultaten.

I årskurs 7-9 låg andelen elever med mer än 75% närvaro på 84,9% förra läsåret. Det betyder att 15,1% av eleverna hade en högre frånvaro än 25%. Förvaltningen skriver:

“… fler flickor än pojkar [har] en hög frånvaro. Elever i särskild undervisningsgrupp har en högre frånvaro än elever i ordinarie klass.”

Insatserna för att nå ökad gymnasiebehörighet – små undervisningsgrupper, riktat stöd och lovskola – har visat sig vara effektiva. Samtidigt konstateras det att detta fokus kan ha bidragit till lägre meritvärden och sämre resultat i andra ämnen. Det visar på en målkonflikt mellan ökad behörighet och en bredare kunskapsutveckling. Förvaltningen och skolorna har enligt min mening helt rätt fokus, men politikerna i kommunfullmäktige måste vara medvetna om denna målkonflikt. Vill kommunen att eleverna ska uppnå bättre resultat över “hela linjen” måste ekonomiska medel skjutas till.

I verksamhetsberättelsen konstateras också att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar.

Förvaltningen konstaterar:

“Det är en utmaning att med tilldelade budgetmedel möta barn och elevers behov av särskilt stöd.”

Förskolan och de tidiga skolåren visar tydligt positiva resultat. En hög andel barn lämnade förskolan med god språklig nivå, och läsförståelsen i årskurs 1 översteg ambitionsnivån med nästan 6%-enheter.

“Läsförmågan har generellt förbättrats både för elever i svenska och svenska som andraspråk samt både för flickor och pojkar.”

Det är dock en fortsatt utmaning att elever som läser svenska som andraspråk har lägre resultat än elever som läser svenska (77,0% jämfört med 92,0%).

Vänersborgs kommunala skolor ligger över riket både i årskurs 5 och 8 när det gäller elevers nöjdhet med sin skola och upplevelsen av att få den hjälp man behöver från skolan för att klara skolarbetet. Det är också glädjande att sjukfrånvaron minskar bland personalen. Den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen var 7,4%.

Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg minskade förra året med 46 barn och i grundskolan minskade elevantalet med 55. Samtidigt blev det 12 elever fler i anpassad grundskola.

Årets resultat, 2025, för barn- och utbildningsnämnden uppgick till +3,6 milj kr. Det kan tyckas lite problematiskt – verksamheten når inte sina mål, samtidigt som ekonomin visar plus. BUN har en budget på över 1 miljard kronor. Det är inte lätt att ha järnkoll på alla siffror, särskilt som en del siffror inte blir klara förrän vid årets slut. Samtidigt är det så i kommunen att ett mycket stort fokus riktas på att hålla budget. Det är inte ovanligt att både nämnder och förvaltningar vill ha en liten marginal för att vara på den säkra sidan. Men självklart ska helst alla pengar som finns i “pengapåsen” användas till det som de är avsedda för.

Till sist ska naturligtvis förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informera nämnden om vad som har hänt sedan sist.