Arkiv
BUN 1: Sossarnas nya oppositionspolitik
Nyss hemkommen från årets sista sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden kan jag inte låta bli att fundera över vad som händer i Vänersborgs socialdemokratiska arbetarparti…
Tydligen har någon (väljarna? Juholt?) smällt vänersborgssossarna på fingrarna för att de inte hörs i debatten, för att de inte gör något, för att de inte kommer med något konstruktivt – utan bara följer strömmen, dvs den borgerliga strömmen.
Sagt och gjort, tillbaka till de historiska rötterna!
Eller?
Nej, det var inte riktigt sant. Så här var det.
På dagens sammanträde fick nämnden reda på att musikskolan tänker höja elevavgifterna med typ en hundralapp per termin (i något fall 50 kr, i två fall 150 kr). Elevavgifterna har varit oförändrade sedan 2002 och höjningen planeras att träda i kraft nästa höst. Bakgrunden är att musikskolan går minus med 800.000 kr.
Socialdemokraterna ville, som enda parti, inte gå med på denna höjning. Var de skulle ta de 800.000 kr ifrån ville de inte säga. Och det är ju inte så konstigt, det finns nämligen inga pengar. BUN har inga pengar. BUN har redan nu för lite pengar. BUN betalar ju bland annat mellan 25-30 miljoner per år till en inte helt okänd investering vid Sportcentrum… Som sossarna drev igenom… Men från arenan vill de inte ta några pengar. Ville sossarna ta från förskolan? Från grundskolan? Inget svar.
Kerstin Andersson (FP) gjorde ett mycket bra inlägg. Hon menade att, om det fanns pengar över, så skulle dessa pengar naturligtvis gå till de lagstadgade verksamheterna. Barnen i förskolan behöver fler pedagoger, elever i behov av stöd på grundskolan behöver fler pedagoger osv. (Kerstin Andersson pratade så engagerat och bra, så att jag har svårt att förstå varför hon inte har stött Vänsterpartiets förslag genom åren att ge mer pengar till förskola och grundskola…) Kerstin Andersson vädjade till sossarna att dra tillbaka sitt förslag. Det gjorde inte socialdemokraterna. De reserverade sig istället mot nämndens beslut att höja avgifterna.
Från att knappt ha yttrat sig i nämnden under ett års tid har nu sossarna lagt fast sin nya profil – att satsa på den frivilliga musikundervisningen före de lagstadgade verksamheterna. Mer pengar till den frivilliga musiken på fritiden före mindre barngrupper i förskolan och fler pedagoger i grundskolan…
Hå hå ja ja… Arbetarpolitik är det i varje fall inte…
Men det är inte nog med detta.
OK Skogsvargarna ville ha 77.000 kr till inköp av en ny skoter och Roddklubben ville ha 250.000–300.000 kr till renovering av klubblokal/båthus.
Visst är det trevligt om alla föreningar får allt. Problemet är, som sagt, att det inte finns några pengar! Och det beror på, återigen, den socialdemokratiska politiken under den förra mandatperioden, att ge allt och mer därtill till bandyn och IFK Vänersborg!
Vad ville socialdemokraterna då? Jo, de ville ge Skogsvargarna och Roddklubben pengarna. Var pengarna skulle tas ifrån? Det svarade inte socialdemokraterna på. Förstås.
Det är ju också så att alla föreningar, enligt kommunallagen, ska behandlas lika. Om Skogsvargarna och Roddklubben får pengar, då måste ju kommunen ge bidrag till alla andra föreningar som också söker pengar. Redan nu är ju kommunens stöd till IFK mycket tveksamt.
Det luktar opportunism lång väg om den nya socialdemokratiska politiken – att
säga ja till alla som vill ha pengar. Utom då till förskola och skola…
Vart är sossarna på väg?
Då var det nog bättre när socialdemokraterna satt tysta under sammanträdena…
Prioriteringar i skolan
På det förra sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika.
Det skriftliga svaret på min fråga löd:
”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Det här svaret fick jag efter mötet. Det är naturligtvis ett ”goddag-yxskaft-svar”, eftersom medlen inte är rättvist fördelade. Det var ju därför jag ställde frågan.
Den bristande likvärdigheten är vad jag kan se inte heller förvaltningens fel, som ordförandens skriftliga svar vill antyda, eftersom t ex Torpaskolan är helt nybyggd, med helt andra pengar, som är beslutade av kommunfullmäktige. Det måste vara vi politiker som ansvarar för att de andra skolorna ska få motsvarande medel för att uppdatera sin utrustning.
Förvaltningschef Kent Javette svarade på sammanträdet att målet är att behandlingen av alla skolor ska vara lika, och att förvaltningen ska börja på IT-området.
Flera lärare har hört av sig och undrat hur jag och de andra i nämnden kan nöja oss med detta. Undervisning med åtföljande bedömning och betygssättning sker ju just nu. Då kan man väl inte nöja sig med att elever på vissa skolor inte har samma förutsättningar att undervisas utifrån läroplanen. I läroplanen ställs krav som kräver uppdaterad utrustning. Likvärdigheten kan inte förpassas till framtiden, utan måste hanteras nu.
Kommunen måste ge eleverna i alla skolor samma förutsättningar till undervisning utifrån gällande läroplan.
Jag kan inte svara dessa kritiker på ett bra sätt. De har rätt. Jag vet ju också av egen erfarenhet att på Dalboskolan är t ex de nyaste datorerna över 6 år gamla. De fungerar mycket dåligt. Dessutom har ett flertal av datorerna helt enkelt slutat fungera, så datorparken är inte särskilt stor. När jag ska ha enskilt arbete vid datorerna måste jag be eleverna i klasserna att ta med sig egna datorer hemifrån. Och hade det inte varit för att det finns 6-7 elever i varje klass som har möjlighet till det, så skulle klasserna aldrig kunna arbeta t ex med rapporter och uppsatser. Den nya läroplanen förutsätter att eleverna har tillgång till bra och fungerande datorer i flera ämnen.
Och inte bara det. I mitten av januari nästa år ska Dalboskolan delta i den stora internationella skolundersökningen PISA. Dalboskolan har blivit utvald! Det är bara ett krux… Undersökningen ska göras på datorer… Det krävs minst 16 fungerande, moderna datorer… Och det finns inte på Dalboskolan…
Lärare har hört av sig angående ytterligare en sak.
Alla enheter i grundskolan har genomgått eller ska genomgå en utbildning i ”gruppdynamik” för att utveckla samarbetet i arbetslagen enligt en metod som heter FIRO. Även rektorer, administrationspersonal etc genomgår denna. Utbildningen är på tre dagar.
Flera lärare undrar över detta, inte så att de tycker utbildningen är dålig på något sätt, utan för att de ifrågasätter prioriteringen. En 3-dagars utbildning i något som inte är användbart i yrkesrollen, samtidigt som grundskolan har fått en ny skollag, en ny förordning och en ny läroplan – med nya kunskapskrav, ny betygsskala osv – ter sig inte som en riktig prioritering av tid och utvecklingsområde.
Lärare ifrågasätter också den ekonomiska prioriteringen. Kursen kostar 9.000 kr per dag exkl moms och litteratur. Hittills har FIRO kostat kommunen upp mot en halv miljon kronor och då har knappast ens hälften av personalen utbildats. (Till detta kommer kostnader för utbildningslokaler, fika och mat, som kommunen bjuder på.) Detta alltså samtidigt som eleverna inte har t ex fungerande datorer…
Visst har jag synpunkter på detta. Men kompetensutveckling för personal är inte en politisk fråga. Det är inte ens en fråga för huvudmannen. Det är enligt Läroplanen rektors ansvar. Huvudmannen ska bara
”… se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.”
Jag förutsätter därför att det är rektorerna som har beslutat detta. Och då får man, som jag ser det, ta upp frågan i samverkan med sin rektor.
Själv kan jag bara konstatera att ordet arbetslag inte finns som begrepp i skolans värld enligt Skollag, Skolförordning eller Läroplan. Faktiskt. Och det är nog inte av en slump…
Frågor till BUN:s sammanträde 12 dec
Det närmar sig ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Måndag den 12 dec är det dags. Dan före Lucia.
Förra gången ställde jag en hel del frågor. Jag tänkte ställa några denna gång också. Till ordförande Lena Eckerbom Wendel och/eller förvaltningschef Kent Javette.
1. Arena Vänersborg
För någon vecka sedan offentliggjordes ett antal besiktningsprotokoll för arenan. (För mer info, se ”Arvet efter S Anders: Arena Vänersborg”.) I dessa besiktningsprotokoll får vi reda på omkring 150 fel. Det tidigare efterbesiktningsprotokollet påtalade också en del brister kring väggar och tak, några av dem, tycks det mig, ganska allvarliga. Det stod t ex:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
Hur står det till med arenan? Har felen blivit åtgärdade? När ska felen åtgärdas? Hur mycket kommer reparationerna att kosta och vem betalar?
2. Kammarrätten
I protokollet från presidiet den 28 nov står det:
”Dom kammarrätten GBG, upphävande av BUN beslut samt handlingen återlämnas till BUN för ny sekretessbedömning.”
Har en ny sekretessbedömning gjorts och vad blev i så fall beslutet?
3. Fridaskolans förskola
På det senaste BUN-sammanträdet ställde jag en fråga om de ”dolda” avgifter som Fridaskolan enligt uppgift tar ut på sina ”utedagar”, som skolan har ungefär varannan vecka. Föräldrarna ska på dessa dagar skicka med barnen en matsäck. Och matsäck är en kostnad för föräldrarna.
Jag fick svaret från ordförande att det inte var en fråga för BUN. Detta svar var bara till hälften rätt. BUN har ingen rätt att lägga sig i Fridaskolans låg- och mellanstadium. Så långt är det rätt. Men kommunen, dvs BUN, är tillsynsmyndighet över fristående förskolor. Fridaskolans förskola är alltså en fråga för BUN.
BUN måste med andra ord kontrollera vilka förhållanden som råder på förskolan. Det är kommunens skyldighet att se till att Skollagen följs. Och Skollagen är glasklar, avgifter får bara användas som enstaka inslag (1-2 gånger) och till obetydlig kostnad.
Tänker Barn- och Ungdomsnämnden följa upp om Fridaskolans förskola tar ut avgifter som enligt Skollagen inte är tillåtna? I så fall, hur och när?
4. Rektorsorganisationen
Torsdagen den 17 nov föreläste Lars Werner om den nya Skollagen. Han citerade Skollagens 2 kap 9§ där det står:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Varje enhet kan således bara ha en chef. I den nya rektorsorganisationen, som genomfördes tidigare i år, finns det tre (3) rektorer på Centrala skolenheten. Och den centrala skolenheten räknas som en enhet. Vad jag förstår så innebär det att rektorsorganisationen måste göras om.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på rektorsorganisationen, strider den mot Skollagen? Vilka konsekvenser får det för den nuvarande rektorsorganisationen?
5. Skolans val
Jag har varit i kontakt med Skolverket. Av en tillfällighet nämnde jag att Vänersborg har ett antal profilklasser där tid för profilämnet (=Skolans val) har tagits från bland annat Elevens val.
Kvinnan jag talade med på Skolverket var mycket tydlig. Det var inte tillåtet att ta tid till Skolans val från Elevens val! Hon läste högt ur propositionen (Proposition 1992/93:220):
”I regeringens förslag till timplan finns ett utrymme om högst 410 timmar angivet som skolans val. Detta utrymme får skolan ta i anspråk genom en jämkning inom timplanens ram. Timmar får således tas från den praktiskt/estetiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga ämnesgruppen, dock inte i en sådan utsträckning att något ämne drabbas oproportionerligt hårt. En alltför kraftig neddragning av ett enskilt ämne är ju inte heller möjlig med tanke på att kursplanernas mål skall uppnås i alla ämnen.”
Nu var detta propositionen till den förra läroplanen (Lpo 94). Men Skolverksrepresentanten var övertygad, eftersom inga nya instruktioner har tillkommit i förhållande till den nya Skolförordningen och Skollagen – så kvarstår intentionerna utifrån det som skrevs inför den förra.
I den nya Skollagen står det:
”Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. … Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.”
Den här skrivningen är annorlunda. Det är dock viktigt att veta att Elevens val inte räknas som ett ämne eller en ämnesgrupp. Och om det hade gjort det, så hade man bara fått ta högst 20% av timtiden.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på de här uppgifterna att Skolans val inte får ta någon tid från Elevens val? Vad blir konsekvenserna av förvaltningschefens/ordförandes syn på de profilklasser som finns i Vänersborg?
Skollagen – och Vänersborg
Förra torsdagen var jag tillsammans med skolpolitiker, tjänstemän från BUN och gymnasiet, rektorer och andra inbjudna på en heldagsföreläsning om den nya Skollagen.
Föreläsare var Lars Werner. Lars Werner är jurist och domare i Svea hovrätt. Dessutom har han verkat som ämnesråd i regeringskansliet, på utbildningsdepartementet. Där var han sekreterare i Skollagskommittén. En mycket kunnig och erfaren man med andra ord.
Det var en fantastiskt bra föreläsning. Han gick igenom den nya Skollagen, en lag som omfattar 765 paragrafer och 140 sidor lagtext.
Det gjorde han på ett mycket engagerande sätt.
Grundskolan, liksom gymnasieskolan, har genomgått en lång rad förändringar under de senaste åren. Vår utbildningsminister Jan Björklund (FP) har varit flitig. Så flitig att hans partikamrater knappt har hunnit med. I varje fall inte i Vänersborg…
Det är inte bara en ny skollag som införts. Det är en också ny skolförordning, en ny läroplan, en ny betygsskala, en reviderad läroplan för förskolan, lärarlegitimation, nya behörighetskrav till gymnasiet osv.
Jag tänker inte ta upp allt det som Lars Werner sa – bara de saker som Barn- och Ungdomsnämnden i Vänersborg borde tänka på. Och kanske förändra.
På det senaste BUN-sammanträdet ställde jag en fråga om de ”dolda” avgifter som Fridaskolan tar ut på sina ”utedagar”, som skolan har ungefär varannan vecka (efter vad föräldrar har sagt till mig). Föräldrarna ska nämligen på dessa dagar skicka med barnen en
matsäck. Och matsäck är en kostnad för föräldrarna.
Jag fick svaret från ordförande att det inte var en fråga för BUN.
Detta svar var bara till hälften rätt. BUN har ingen rätt att lägga sig i Fridaskolans låg- och mellanstadium. Så långt är det rätt.
Men kommunen, dvs BUN, är tillsynsmyndighet över fristående förskolor. Fridaskolans förskola är alltså en fråga för BUN.
BUN måste med andra ord kontrollera vilka förhållanden som råder på förskolan. Det är kommunens skyldighet att se till att Skollagen följs. Och Skollagen är glasklar, avgifter får bara användas som enstaka inslag (1-2 gånger) och till obetydlig kostnad.
Om Fridaskolan gör fel så måste kommunen påtala det. (Kommunen har till och med sanktionsmöjligheter!) Det är viktigt att friskolor och kommunala förskolor arbetar och verkar under samma förutsättningar. En friskola ska inte kunna bryta mot lagen för att därigenom spara pengar, som man kan använda till annat, t ex inköp av datorer.
Werner tog också upp Skollagens 2 kap 9§:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Varje enhet kan bara ha en chef! Jag har faktiskt läst detta själv en gång i tiden och faktiskt påpekat det i en blogg (”Den nya rektorsorganisationen”). Jag har dock inte lyft frågan i nämnden. Man vill ju inte alltid vara motvalls…
Den omorganisation som förvaltningschefen på Barn och Ungdom nyligen har genomfört tycks alltså inte vara förenlig med Skollagen. Den nya organisationen innebär nämligen att det finns tre (3) rektorer på Centrala skolenheten. Och den centrala skolenheten är en enhet. Därför ska den Centrala skolenheten enligt Skollagen ha endast – en rektor.
Rektorsorganisationen måste alltså göras om. Igen.
Men herregud. Det var bara två ”fel” av 765 paragrafer. Och sådant kan väl hända? Visst, det fanns i och för sig några detaljer till, typ att ledighet för elev är ett rent rektorsbeslut (oavsett längd). Längre ledighet ska alltså inte beslutas av någon högre upp i hierarkin. Som nu. Men visst, det mesta är trots allt rätt.
Den stora frågan när det gäller förskola och grundskola handlar dock om något annat. Och den kom Lars Werner in på när han fick en fråga från publiken. Frågan handlade om stöd och särskilda stödåtgärder till elever. Och ekonomin…
”Eleven har rätt att få relevant stöd … Eleven har rätt att få det den behöver – och det avgör rektor! Elev har rätt att få stödet även om det krockar med skolans budget!”
Sa Lars Werner. Och luften vibrerade för en stund.
Hur gör rektor om lag och ekonomi krockar?
Enligt Lars Werner måste rektor först försöka att omdisponera sin budgetram. Samtidigt var han väldigt tydlig med att påpeka, att han ansåg att rektorerna måste få de nödvändiga redskapen, resurserna, för att kunna utföra sitt uppdrag. Om rektorn anser att resurserna inte räcker till, så har rektor skyldighet att vända sig till nämnden. Enligt Werner. Nämnden har ju det övergripande ansvaret.
Skyldighet är ett tungt ord.
Och det verkade nästan som att det var med adress till alla betongpolitiker i Vänersborg, som år efter år har skurit ner resurserna till alla förskolor och skolor, som han sa:
”Ytterst är detta inte en ekonomisk fråga, utan en fråga om människosyn – mänskligt lidande.”
Vi får se om några rektorer vänder sig till nämnden…
Lars Werner var så bra, så det talades direkt om att han borde föreläsa för alla lärare. Och det håller jag fullständigt med om.
Några rader om profilklasser
Det var alltså BUN-möte i måndags. Jag har tidigare redogjort för några frågor som jag ställde och vilka svar jag fick. (Klicka här!)
Det var en hel del information på sammanträdet, bland annat fick vi information om kommunens profilklasser. Det var ju en del turbulens i samband med urvalet till dessa förra året. En förälder överklagade urvalsprocessen och frågan ligger fortfarande hos Skolinspektionen. Nu är det snart dags för eleverna i åk 6 att välja till åk 7.
Profilklasserna finns på Tärnan, som har profilklasser i idrott, och på Vänerparken. På Vänerparken finns det profilklasser i musik, bild och dans.
Nämnden fick reda på att könsfördelningen i profilklasserna är mycket sned. I idrottsklasserna är det 64% pojkar medan det på Vänerparken är tvärtom. Här dominerar flickorna, hela 66% av eleverna är flickor. Det finns dessutom väldigt få elever med invandrarbakgrund på Vänerparken, färre än 10 elever. Profilklasserna är också dyrare än ”vanliga” klasser. Det är t ex vanligt med halvklass i profilämnena. Det betyder att pengar får tas från de andra eleverna. I åk 7 sätter rektor och lärare samman de nya klasserna. Detta för att klasserna ska bli så pedagogiskt ”bra” som möjligt. Vid val till profilklass kan man inte göra detta. Det är ju elevens val som avgör klassammansättningen.
Vi fick dessutom i ett senare skede höra från Joakim Sjöling (S) att elever på ett möte med Ungdomsrådet hade framfört, att många elever valde profilklass därför att de ville gå på Vänerparken snarare än att de var intresserade av profilämnet.
Tankarna inför nästa läsår är annars att låta musikklasserna på Vänerparken och idrottsklasserna på Tärnan fortsätta precis som förut. Bildprofilen ändras såtillvida att bildämnet får mindre tid än tidigare.
När det gäller dansprofilen är däremot planerna annorlunda. Planerna är att inte fortsätta med den. Det anses att det inte finns något stöd för dansprofil i den nya läroplanen. (De som har valt dansprofil ska dock få fortsätta att ha det i åk 8 och 9.)
Informationen om profilklasserna i Vänersborg borde få politikerna att fundera. Det vi ser är ju en segregering bland eleverna. Är det så här vi vill ha det?
Det tycks mig som om flera politiker inte ser, eller vill se, problemet. De framhåller i stället att det är bra att elever har möjlighet att välja. Och visst, för de elever som väljer en profilklass är det naturligtvis bra, i varje fall för de som får önskat val. Men inte kan väl vi politiker blunda för den ökade segregeringen…?
Jag tycker att nämnden måste tänka om i frågan. En idé skulle kanske vara att ”byta” profiler mellan skolorna. Varför inte låta Torpaskolan ta hand om profilklasserna i musik, Tärnan skulle kunna ha bildprofilerna och Vänerparken idrotten? Om vi nu ska ha profiler? (Jag har tidigare skrivit om profilklasserna på den här bloggen, ”Antagningen till profilklasser”, ”Profilering som leder till segregering!” och ”Urval till profilklasserna i Vänersborg”.) Tilläggas ska, och det är viktigt, att nämnden inte kan ta sådana här beslut. Enligt Skollagen är det endast rektor som kan göra det.
Det är ju också så att många elever väljer den fristående skolan Fridaskolan. Även detta val leder nog, kan man misstänka, till en viss ”uppdelning”.
På tal om Fridaskolan.
Idag fick jag reda på, av en läsare till denna blogg, att Fridaskolan faktiskt har ”utedagar”, åtminstone varannan vecka, från förskolan till åk 4. Under dessa dagar får föräldrar skicka med mat till barnen. Jag vet inte riktigt hur det förhåller sig, det finns flera bud. Men en sak är klar, i en kommunal skola vore inte detta tillåtet. Det ska inte kosta att gå i skola. Skolverket är mycket tydlig på denna punkt! Om det är så på Fridaskolan, undrar jag hur mycket pengar Fridaskolan sparar på minskade skolmatskostnader…?
Svar på frågor till BUN:s sammanträde
Idag hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt sammanträde. Det höll på i nästan 5 timmar. Det var inte särskilt många beslut, och de beslut som fattades var egentligen bara ”rutinbeslut”. (Inte ett enda yrkande! Inte en enda reservation!) Däremot var det väldigt mycket information, och väldigt mycket bra information. Jag ska återkomma till en del av denna information senare.
I fredags redovisade jag på den här bloggen, vilka frågor jag skulle ställa på dagens BUN-sammanträde. (”Frågor till BUN:s sammanträde 14 nov”.) Idag tänker jag redovisa svaren.
Frågorna hade lämnats in i förväg. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), och till viss del förvaltningschef Kent Javette, svarade muntligt på dem. Efter sammanträdet fick jag reda på att ordförande Lena också hade lämnat skriftliga svar. Det visade sig att de svar jag fick muntligt var samma svar som fanns skriftligt. Jag ställde dock följdfrågor under sammanträdet.
Här redovisar jag frågorna och svaren:
Fråga 1. Utredningar kring Arena Vänersborg
a) Barn- och ungdomsnämnden har fattat ett beslut att utreda den framtida användningen av Arena Vänersborg.
Har denna utredning kommit igång och vilka utreder frågan?
Skriftligt svar: ”Utredningen pågick redan innan nämndsbeslutet. Hanteras av berörd förvaltningsenhet.”
Min kommentar: Det hade jag ingen aning om! Då förstår jag inte varför nämnden skulle fatta ett sådan beslut den 19 september överhuvudtaget. Jag förstår inte heller, varför inte Lena meddelade nämnden detta när beslutet togs. Jag fick ingen ytterligare information muntligt.
b) Nämnden ansåg ju också att kommunen bör tillsätta ytterligare två utredningar, dels om vad som gick fel vid bygget av arenan, och dels arenans framtida ägandestruktur.
Har dessa utredningar diskuterats i kommunstyrelsen och vad är kommunstyrelsens syn? Hur har frågan hanterats? När kommer dessa utredningar igång?
Skriftligt svar: ”BOU (=Barn- och Ungdomsnämnden; min anm) kan inte svara för KS (=kommunstyrelsen; min anm).”
Min kommentar: Var det ett svar? Lena Eckerbom sitter dessutom i kommunstyrelsen… Lena fick flera följdfrågor. Till slut fick jag svaret, med hjälp av Marika Isetorp (MP), som också sitter i KS, att frågan inte har behandlats. Med andra ord, dessa utredningar har KS inte fattat något beslut om. När utredningarna kommer igång står väl skrivet i stjärnorna – om de kommer igång… Inget tycks ha gjorts hittills i varje fall.
Fråga 2. Biljettsystemet på Arena Vänersborg
IFK Vänersborg och kommunen har ju olika åsikter om vem som ska betala det elektroniska biljettsystem som IFK har köpt in. IFK påstår ju att kommunen har lovat att betala IFK för detta inköp.
Vad händer? Har frågan fått en lösning och i så fall vilken? Är parterna överens?
Skriftligt svar: ”Detta är inte en politisk fråga — alla inköp hanteras av förvaltningen enligt gällande regelverk. Det blir en fråga för nämnden först då inköpet går utöver förvaltningens mandat.”
Min kommentar: ”Inte en politisk fråga”? Jo, jag tackar jag. Nämndens presidium har ju under hösten träffat Stig Bertilsson och ytterligare några representanter för IFK Vänersborg. Det vore väl konstigt om inte denna för IFK så viktiga fråga lyftes vid detta tillfälle. Dessutom ledde ju arenafrågan till att den förra nämnden inte fick ansvarsfrihet. Fullmäktige tyckte ju inte att BUN hade kontrollerat arenabygget tillräckligt. För mig är det därför självklart att nämnden måste kontrollera sådant här. Efter flera frågor fick jag till slut beskedet att ”kommunen behöver inget biljettsystem”, dvs BUN och IFK är inte överens. Med andra ord, BUN har inte betalat IFK. Inte än i varje fall.
Fråga 3. JO:s kritik
JO har än en gång kritiserat Vänersborgs kommun för brister i diarieföringen.
Vad gick JO:s kritik ut på?
Skriftligt svar: ”Se bilaga.”
Min kommentar: Vid sammanträdet sa Lena att JO kritiserade kommunen för att inte ha diariefört handlingar löpande, vilket kommunen borde ha gjort. Hon sa också att JO gav ett luddigt svar och att viss kritik från James Bucci (V), som var den som hade anmält kommunen, inte hade tagits upp. JO hade inte heller kunnat avgöra om vissa handlingar till konsulter var allmänna eller inte. Jag fick hela JO:s svar som bilaga. Jag har faktiskt inte läst igenom JO:s svar än.
Fråga 4. Boteredsvallen
I våras tog Barn- och ungdomsnämnden följande beslut:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar
att ge förvaltningen i uppdrag att tillse att det upphandlas nya omklädningsrum 80 m2 vid Boteredsvallen på Blåsut.
att byggnationen ska delfinansieras med medel avsatta från samhällsbyggnadsnämnden och SISU.
att ge förvaltningen uppdrag att slutförhandla med samhällsbyggnadsförvaltningen om storlek på det bidrag som förvaltningen ska bidra med som kompensation för rivning/flytt av befintliga omklädningsrum.
att ge förvaltningen uppdrag att förhandla med Vänersborgs IF om vilka insatser föreningen kan bidra med för att sänka kostnaderna.
att avsätta upp till 440 000 kr ur förvaltningens beviljade investeringsutrymme 2011 för
att delfinansiera nya omklädningsrum vid Boteredsvallen.
att finansiering sker ur nämndens anslag till förfogande.”
I protokollet från det senaste presidiemötet står det:
”Omklädningsrum Botered dnr 2010/108, 2010/42
BUN beslutade 110321 §37 om upphandling av nya omklädningsrum vid Boteredsvallen på Blåsut. Verksamhetschef Kultur- Fritid Håkan Alfredsson och chef för Arena Fritid Peter Nilsson, informerade i ärendet.
Ordförande konstaterar att inga ytterligare medel finns att tillgå, samt noterar att byggnation/upphandlingar sker utifrån gällande regelverk.”
Kan nämnden få information om vad det är som händer eller inte händer? Blir det inga omklädningsrum på Botered? Varför, varför inte?
Skriftligt svar: ”Anbuden som kom in var högre än avsatta medel. Förvaltningen har i uppdrag att upphandla enligt BUN:s beslut.”
Min kommentar: Lena sa muntligt att det finns en budget och ett beslut, men att kommunen inte har fått in några anbud som stämmer överens med medlen. Anbuden har varit för höga helt enkelt. Förvaltningen ska fortsätta att jobba med frågan, och vad jag förstår så är det väl tänkt att det ska bli nya omklädningsrum. Förhoppningsvis. …om bättre anbud kommer in. Typ. Jag vet inte om jag är riktigt nöjd med svaret. Lena hänvisar hela tiden till att BUN har tagit ett beslut och nu ligger bollen hos förvaltningen…
Fråga 5. Frendevi
Frendevi i Frändefors är kommunens enda friidrottsanläggning. Anläggningen är i stort behov av upprustning. Jag kan ha missat någon information i detta ärende, men jag frågar ändå:
Hur ser planerna ut för Frendevi?
Skriftligt svar: ”Utredningsuppdrag — föreningsstöd ges förutsättningar. Investeringsmedel inom Arena Fritid i MRP (=Mål- och resursplan; min anm) är delegerad till förvaltningen.”
Min kommentar: Förvaltningen, förvaltningen, ständigt denna förvaltning… Till slut fick jag reda på att det finns en investeringsplan. Och Frendevi är inte prioriterad nästa år. Med andra ord, det blir ingen upprustning av Frendevi 2012. Kanske 2013?
Fråga 6. Fria bussresor
Häromveckan kom en dom från förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Förvaltningsrätten säger alltså att en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan, ska få skolskjutsen betald.
Jag skulle vilja få information om vad detta kan få för konsekvenser för kommunen, framför allt ekonomiskt.
Skriftligt svar: ”Ett skolkort i Vbg har en genomsnittskostnad på 2 320 kr/lå. Beslutet är överklagat till Kammarrätten och i avvaktan på Kammarrättens dom ligger alla ärenden i detta ärende vilande. Brev har gått ut till alla sökande. Som bilaga finns överklagandet!”
Min kommentar: Det är bra att kommunen överklagar. Förvaltningsrättens dom måste prövas, eftersom domen kommer att få stora konsekvenser för hela Sverige.
Fråga 7. Fridaskolan och avgifter
Det sägs att Fridaskolan har så kallade ”utedagar” en gång i veckan. På dessa dagar ska barnen/eleverna ha med sig egen lunch. Egen lunch kostar pengar för föräldrarna.
”Enligt skollagen ska skolan i princip vara avgiftsfri, men bestämmelserna medger att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.”
Stämmer det att föräldrarna på Fridaskolan får bekosta lunchen för sina barn en gång i veckan?
Om ja, hur rimmar det i så fall med att skolorna inte får ta ut avgifter? Eller gäller andra regler för ”friskolor”?
Skriftligt svar: ”Ingen fråga för BUN”
Min kommentar: OK, det kanske inte är en fråga för BUN. Som förälder är man nog tvungen att klaga till Skolverket/Skolinspektionen när det gäller Fridaskolan (som alltså är en ”friskola”)… Det sades inofficiellt att Fridaskolan inte har ”utedagar” en gång i veckan.
Fråga 8. Musikundervisningen på låg- och mellanstadiet
Av tradition har Musikskolan haft hand om musikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Från och med detta läsår har grundskolan fått en ny läroplan. Nytt är bland annat att det finns ett centralt innehåll som måste tas upp och dessutom ska betyg sättas i åk 6 (from nästa läsår). För att sätta betyg krävs inom en ganska snar framtid att den betygssättande läraren har en lärarlegitimation.
Hur organiseras musikundervisningen på LM detta läsår och hur ser planerna ut för framtiden?
Skriftligt svar: ”Arbetet med implementering av ny skollag/läroplan pågår inom förvaltningen. Detaljfrågor hänvisas till berörd rektor.”
Min kommentar: Återigen, det är ingen politisk fråga… Inte nu heller. Muntligt sades det att samma regler gäller för musikämnet som för alla andra ämnen och att frågan finns med i implementeringen, och att regelverket gäller.
Under sammanträdet nämnde jag att den här frågan har varit uppe tidigare och att detta med att musikskolan ska sköta musikundervisningen på låg- och mellanstadiet var en av S Anders Larssons käpphästar. Svaret var – förvaltningsfråga, rektorsfråga… Efter mötet slog det mig att den dåvarande skolstyrelsen den 26 nov 1990 (!) faktiskt tog ett beslut om just detta! Jag har beskrivit det noggrannare i en tidigare blogg (”Dyr musikundervisning på låg- och mellanstadiet”). Så visst är musikundervisningen en politisk fråga. Till Lena Eckerbom Wendels försvar ska väl sägas att det var före hennes tid. (Dessutom har hon slutat att läsa mina bloggar… Å andra sidan kom jag ju inte heller ihåg min egen blogg…)
Fråga 9. Resursfördelningsmodellen
Från och med i höst gäller en ny fördelningsmodell för grundskolan. Jag skulle vilja få information hur den har slagit ut. Är den någon enhet som har fått mer pengar än tidigare, är det någon enhet som har fått mindre? Hur stora skillnader kan det i så fall vara frågan om?
Hur ser fördelningen ut för de olika enheterna jämfört med förra läsåret?
Skriftligt svar: ”Beslutades i BUN 11-04-18 — se bilaga.”
Min kommentar: Bilagan består av hela beslutsunderlaget, och i den finns utfallet. Om det har blivit som förmodat… Och det tog Lena för givet… Jag får väl ta kontakt med förvaltningen om jag vill veta mera… Antar jag.
Fråga 10. ”Extra” pengar till Barn- och ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats extra pengar. I ttela 2011-11-03 så står det: ”Och exakt vilka skolor man ska satsa på blir en fråga för förvaltningen.”
Har inte alla skolor behov av större resurser? Vilka kriterier kommer att användas vid fördelningen?
Skriftligt svar: ”Enligt resursfördelningsmodell. Inkl.de fristående skolorna.”
Min kommentar: Ok. Jag får väl nöja mig med detta. Eller kanske återkomma när fördelningen är gjord. Resursfördelningsmodellen är inte helt solklar, snällt sagt, så det kan vara intressant att se hur pengarna fördelas.
Fråga 11. Likvärdighet mellan skolor
Den nybyggda Torpaskolan, liksom tidigare t ex Rånnum, har naturligtvis fått ny utrustning. Utrustningen är i de flesta fall ny och tilldelningen har varit riklig. Det är som det ska vara. Skolan ska ha läromedel och utrustning som gör att det går att undervisa enligt den nya läroplanen. Men den nya läroplanen gäller också alla andra skolor i kommunen. Att vissa skolor får investeringspengar utöver elevpeng innebär naturligtvis ett likvärdighetsproblem. Att skolor som inte är nybyggda inte får investeringsanslag för att hamna på samma utrustningsnivå, dvs den som krävs utifrån styrdokumenten, kan inte vara ok. Kommunen ska behandla alla skolor lika.
Hur tänker nämnden kring hur skolor som inte är nybyggda ska kompenseras för att nå samma standard så att skolorna blir likvärdiga för kommunens elever?
Skriftligt svar: ”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Min kommentar: Svaret var väl ingen överraskning. Det tycks finnas få frågor som nämndens ordförande tycker är politiska frågor… Vid mötet sa Lena att förvaltningen har i uppdrag att fördela pengarna rättvist. Förvaltningschef Kent Javette sa ungefär så här: ”Vi vet att vi är lite i obalans. Självklart strävar vi att få balans. Ska upprätta en plan. Den kommer så småningom. Tilldelning av datorer och digital utrustning prioriteras.”
Det är oerhört viktigt. Alla elever ska behandlas likvärdigt! Det ska inte spela någon roll i vilken skola de går. De ska ha samma förutsättningar.
Ordförande Eckerbom Wendel (M) hänvisar ofta till förvaltningen. ”Det är ingen politisk fråga, det är en förvaltningsfråga.” Typ. Min åsikt är att eftersom det är nämnden som fattar besluten och har ansvaret, då måste också nämnden genom frågor och annat kunna få information och kontrollera hur förvaltningen verkställer besluten. Löpande.
Om vi politiker i nämnden inte vet vad som händer, vem ska i så fall veta det?
Bakgrunden till mina frågor är också att det är frågor som jag har fått av vänersborgare – i min egenskap av nämndsledamot. De frågor jag kan inte kan svara på måste jag ju kunna föra vidare. Eller?
Kan inte kommuninvånarna kräva det?
Frågor till BUN:s sammanträde 14 nov
På måndag är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Sedan det förra mötet har flera personer ställt ett flertal frågor till mig. På en del frågor har jag kunnat ge svar, på andra inte. Några av de frågor jag inte har kunnat svara på, tänker jag ställa i nämnden. (Och för all del, jag har funderat på några saker själv också.) Som folkvald politiker är det min plikt att lyssna på väljarna. Så är det något ni undrar över, skicka ett mail.
De här frågorna tänker jag ställa:
1. Utredningar kring Arena Vänersborg
a) Barn- och ungdomsnämnden har fattat ett beslut att utreda den framtida användningen av Arena Vänersborg.
Har denna utredning kommit igång och vilka utreder frågan?
b) Nämnden ansåg ju också att kommunen bör tillsätta ytterligare två utredningar, dels om vad som gick fel vid bygget av arenan, och dels arenans framtida ägandestruktur.
Har dessa utredningar diskuterats i kommunstyrelsen och vad är kommunstyrelsens syn? Hur har frågan hanterats? När kommer dessa utredningar igång?
2. Biljettsystemet på Arena Vänersborg
IFK Vänersborg och kommunen har ju olika åsikter om vem som ska betala det elektroniska biljettsystem som IFK har köpt in. IFK påstår ju att kommunen har lovat att betala IFK för detta inköp.
Vad händer? Har frågan fått en lösning och i så fall vilken? Är parterna överens?
3. JO:s kritik
JO har än en gång kritiserat Vänersborgs kommun för brister i diarieföringen.
Vad gick JO:s kritik ut på?
4. Boteredsvallen
I våras tog Barn- och ungdomsnämnden följande beslut:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar
att ge förvaltningen i uppdrag att tillse att det upphandlas nya omklädningsrum 80 m2 vid Boteredsvallen på Blåsut.
att byggnationen ska delfinansieras med medel avsatta från samhällsbyggnadsnämnden och SISU.
att ge förvaltningen uppdrag att slutförhandla med samhällsbyggnadsförvaltningen om storlek på det bidrag som förvaltningen ska bidra med som kompensation för rivning/flytt av befintliga omklädningsrum.
att ge förvaltningen uppdrag att förhandla med Vänersborgs IF om vilka insatser föreningen kan bidra med för att sänka kostnaderna.
att avsätta upp till 440 000 kr ur förvaltningens beviljade investeringsutrymme 2011 för
att delfinansiera nya omklädningsrum vid Boteredsvallen.
att finansiering sker ur nämndens anslag till förfogande.”
I protokollet från det senaste presidiemötet står det:
”Omklädningsrum Botered dnr 2010/108, 2010/42
BUN beslutade 110321 §37 om upphandling av nya omklädningsrum vid Boteredsvallen på Blåsut. Verksamhetschef Kultur- Fritid Håkan Alfredsson och chef för Arena Fritid Peter Nilsson, informerade i ärendet.
Ordförande konstaterar att inga ytterligare medel finns att tillgå, samt noterar att byggnation/upphandlingar sker utifrån gällande regelverk.”
Kan nämnden få information om vad det är som händer eller inte händer? Blir det inga omklädningsrum på Botered? Varför, varför inte?
5. Frendevi
Frendevi i Frändefors är kommunens enda friidrottsanläggning. Anläggningen är i stort behov av upprustning. Jag kan ha missat någon information i detta ärende, men jag frågar ändå:
Hur ser planerna ut för Frendevi?
6. Fria bussresor
Häromveckan kom en dom från förvaltningsrätten:
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Förvaltningsrätten säger alltså att en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan, ska få skolskjutsen betald.
Jag skulle vilja få information om vad detta kan få för konsekvenser för kommunen, framför allt ekonomiskt.
7. Fridaskolan och avgifter
Det sägs att Fridaskolan har så kallade ”utedagar” en gång i veckan. På dessa dagar ska barnen/eleverna ha med sig egen lunch. Egen lunch kostar pengar för föräldrarna.
”Enligt skollagen ska skolan i princip vara avgiftsfri, men bestämmelserna medger att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.”
Stämmer det att föräldrarna på Fridaskolan får bekosta lunchen för sina barn en gång i veckan?
Om ja, hur rimmar det i så fall med att skolorna inte får ta ut avgifter? Eller gäller andra regler för ”friskolor”?
8. Musikundervisningen på låg- och mellanstadiet
Av tradition har Musikskolan haft hand om musikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Från och med detta läsår har grundskolan fått en ny läroplan. Nytt är bland annat att det finns ett centralt innehåll som måste tas upp och dessutom ska betyg sättas i åk 6 (from nästa läsår). För att sätta betyg krävs inom en ganska snar framtid att den betygssättande läraren har en lärarlegitimation.
Hur organiseras musikundervisningen på LM detta läsår och hur ser planerna ut för framtiden?
9. Resursfördelningsmodellen
Från och med i höst gäller en ny fördelningsmodell för grundskolan. Jag skulle vilja få information hur den har slagit ut. Är den någon enhet som har fått mer pengar än tidigare, är det någon enhet som har fått mindre? Hur stora skillnader kan det i så fall vara frågan om?
Hur ser fördelningen ut för de olika enheterna jämfört med förra läsåret?
10. ”Extra” pengar till Barn- och ungdomsnämnden
Barn- och ungdomsnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats extra pengar. I ttela 2011-11-03 så står det: ”Och exakt vilka skolor man ska satsa på blir en fråga för förvaltningen.”
Har inte alla skolor behov av större resurser? Vilka kriterier kommer att användas vid fördelningen?
11. Likvärdighet mellan skolor
Den nybyggda Torpaskolan, liksom tidigare t ex Rånnum, har naturligtvis fått ny utrustning. Utrustningen är i de flesta fall ny och tilldelningen har varit riklig. Det är som det ska vara. Skolan ska ha läromedel och utrustning som gör att det går att undervisa enligt den nya läroplanen. Men den nya läroplanen gäller också alla andra skolor i kommunen. Att vissa skolor får investeringspengar utöver elevpeng innebär naturligtvis ett likvärdighetsproblem. Att skolor som inte är nybyggda inte får investeringsanslag för att hamna på samma utrustningsnivå, dvs den som krävs utifrån styrdokumenten, kan inte vara ok. Kommunen ska behandla alla skolor lika.
Hur tänker nämnden kring hur skolor som inte är nybyggda ska kompenseras för att nå samma standard så att skolorna blir likvärdiga för kommunens elever?
Snart BUN-sammanträde igen
Det närmar sig ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (BUN). Nästa måndag, den 14 november, sammanstrålar ledamöterna i sal 225 på kommunhuset.
Och återigen, det ser ut som om det inte blir några större stridigheter. Inte denna gång heller.
Det är ju nästan så att man börjar undra… Beror det på att Vänsterpartiet har tacklat av? Eller är det så att luften har gått ur efter alla heta Huvudnässkole- och arenadiskussioner under den förra mandatperioden? Eller är det något slags lugnet före stormen?
Stormen skulle i så fall vara frågan om hur skolstrukturen i Vänersborg ska se ut i framtiden. Men den frågan har nämnden bestämt att föra ut i medborgardialog innan beslut fattas. Så beslut om småskolornas, och andra skolors, vara eller inte vara kommer inte upp på dagordningen under detta år.
BUN ska som vanligt få en budgetuppföljning. Det får vi varje möte. Det ekonomiska läget ser ganska ljust ut. Det ser ut som om nämnden kommer att gå plus med ca 2,5 miljoner. Då är de extra 5 miljonerna från fullmäktige till arenan inräknade. Det fattas då ”bara” 1 miljon. (Arenan behöver 6 miljoner för att få kostnaderna täckta.) Den miljonen får nämnden ta från sin övriga verksamhet… Något som vi i Vänsterpartiet inte gillar… Men som de andra BUN-ledamöterna tydligen tycker är helt ok. I varje fall de som sitter i fullmäktige och som bestämde detta. (Marika Isetorp är undantagen.) Pengarna behövs bättre till arenan än till barnen och ungdomarna… Så resonerar betongpartierna. Men det visste ni läsare redan innan, eller hur?
Och de utredningar kring arenan som vi krävde tycks inte heller ha kommit igång… De kanske inte ens blir av? Jag får nog lyfta denna fråga, för att åtminstone få lite info.
BUN ska också diskutera Västbus. Västbus handlar om hur kommunerna och regionen i Västra Götaland ska samverka om barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. I materialet står det:
”Forskning visar bl.a, att
• skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn
• bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till
• på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter”
Det får mig att fundera.
Ju mer det dras ner på resurser till skolan och förskolan i Vänersborg, ju sämre fungerar det – särskilt för de barn och ungdomar som är i störst behov av en fungerande ”dagisvistelse” och skolgång. Det blir allt fler som får problem i stöket i alltför stora barngrupper och skolklasser. Och ju färre pedagoger och andra vuxna, desto mindre tid för det enskilda barnet.
Och då försämras skolresultaten… Som, om de är bra, ”är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till”…
Och slutsatsen? Större satsningar på att försöka åtgärda verkningarna av besparingarna. I varje fall när det handlar om att skriva rapporter, handlingsplaner etc om vad som bör göras och hur. Men när dessa utredningar väl är klara, vem eller vilka på skolorna ska utföra allt som Västbus har planerat för de enskilda eleverna? Det finns ingen personal som kan verkställa det hela… De har sparats bort.
Missförstå mig inte. Västbus behövs. Det finns alltid barn och ungdomar med ”problematik” av olika slag. Men det går inte att bara ta tag i konsekvenserna och försöka mildra eller lösa dem, man måste gå till botten och ta tag i orsakerna! Förskolan och grundskolan måste få ökade resurser!
Det som BUN ska besluta om, det är dock inte denna stora fråga. Nämnden ska besluta om revidering av riktlinjerna.
Det blir en hel del information på mötet. Nämnden ska bland annat få en föredragning om en forskningsrapport som heter Synligt lärande. Den är skriven av den nya zeeländske forskaren John Hattie. (I Sverige har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut en sammanfattning av Hatties rapport, gjord av fil.dr. Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik. Denna skrift kan du hämta här.) Hattie vill få fram vad forskningen säger om elevers studieprestationer och vad som påverkar dessa.
Med tanke på det jag tidigare skrev, om Västbus, så kan man väl inte säga att Hatties slutsats är att minska antalet pedagoger eller ge dem en massa andra uppgifter än undervisning…
Nämnden ska också få en verksamhetsuppföljning, om förskola och profiler på skolor. Det blir säkerligen intressant och lärorikt. En kommuninvånare har ju överklagat själva urvalsprocessen till en profilklass till Skolinspektionen. Vad jag förstår håller Skolinspektionen fortfarande på och utreder ärendet.
Förvaltningen har utrett föreningsbidrag, idrottsföreningars lokaler och föreningssamverkan. Utredningen är lärorik. Den ger en bra bild över vilka olika former av bidrag idrottsklubbarna i Vänersborg får och kan få. Jag lär mig mycket av den.
Utredningen tar dock inte upp hur det står till med våra idrottsanläggningar. På flera håll behöver mycket göras, mycket behöver rustas upp, t ex omklädningsrummen på Hallevi och Botered liksom friidrottsarenan i Frändefors. Men som jag skrev tidigare, pengarna behövs väl bättre till bandyarenan än till de andra anläggningarna… Men ändå.
Enligt utredningen så är det bara 10% av de föreningsanslutna ungdomarna (mellan 7-20 år) som spelar bandy. 90% sysslar med annat.
Jag tycker mig se en annan orättvisa (för visst är det i grunden orättvist att bandyn har en så dominerande ställning i kommunen?) i bidragssystemet. I utredningen står det:
”Föreningar som använder egna idrottsanläggningar får inga bidrag som motsvarar hyressubventionen.”
Jag får fråga om detta. För övrigt är utredningens förslag att nämnden ska besluta om en fördjupad utredning i ärendet. Och det blir nog bra.
Skolskjutsarna kan bli ännu dyrare…
I förra veckan kom en dom från Förvaltningsrätten.
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Det handlar om Vänersborg. Det handlar om en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan.
Vänersborgs kommun har som policy, precis som de flesta kommuner i Sverige, att bara ordna eller betala skolskjuts till den skola som eleven har placerats i, dvs i regel den skola som ligger närmast elevens bostad. Vill eleven välja en annan skola, så får föräldrarna själva stå för busskostnaderna. (Vänersborg har faktiskt ”utökat” rätten till skolskjuts/busskort – väljer eleven en profilklass så betalar kommunen.)
Det är, förutom Skollagen, naturligtvis ekonomiska skäl som ligger bakom Barn- och Ungdomsnämndens
regler kring skolskjuts. Kommunen menar att det skulle innebära alltför höga kostnader om elever väljer att gå på någon annan skola än den de ”tillhör”, och åka buss dit. Och så är det. Helt klart. Kostnaderna kring organisationen av skolskjutsar är redan i dagsläget stora.
Nu kom alltså en dom, som i praktiken innebär att Förvaltningsrätten anser att kommunen ska betala skolskjuts, dvs busskort, till en elev som har valt en annan skola än sin ”egen”, Fridaskolan i stället för Rånnums skola.
I domskälen läser vi att Förvaltningsrätten menar att
”tillhandahållandet av ett busskort inte kan anses orsaka sådana organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att det i … fall fråntar kommunen dess skyldighet att anordna skolskjuts.”
Hur kan Förvaltningsrätten och Vänersborgs kommun, liksom så många andra kommuner, ha så olika åsikter?
För mig tycks det som om Förvaltningsrätten bara ser till detta enskilda fall. Och då är det ju naturligtvis inte speciellt dyrt. Ett busskort kostar 430 kr i månaden. En baggis. Men kommunen tänker ju naturligtvis på att det som gäller för en elev också gäller för alla andra elever i kommunen. Och då kan det bli hur dyrt som helst! Tänk om 50 elever, eller kanske 100, eller varför inte 500 elever, väljer att gå i en annan skola än sin ”egen”!
Det är nämligen ”värre” än vad som framkommer i dagens TTELA-artikel…
Så här står det i Skollagens 10 Kap 32 §:
”Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.” (Anm. Fetstilen är min.)
Står det något om att det bara handlar om friskola/fristående grundskola i Skollagen?
Nej, det gör det inte. Skollagen talar om vilken skola som helst! Det betyder att om alla på Rånnum vill gå i Brålanda, och tvärtom!, så ska kommunen betala deras skolskjuts.
Det här kan bli hur dyrt som helst för kommunerna.
Självklart måste kommunen överklaga detta beslut. Det måste kommunen göra om inte annat av principiella skäl. Anser jag. Förvaltningsrättens dom kommer ju att bli vägledande för hela Sverige – och då måste frågan prövas av en högre instans.
Till sist undrar jag om jag någonsin kommer att förstå mig på jurister. På den gamla ”goda tiden”, dvs för ett år sedan när Ljunggren regerade i Vänersborg, överklagade jag ett kommunalt beslut till Förvaltningsrätten. Det var när kommunfullmäktige inte beviljade mig ansvarsfrihet för arenaskandalen – fast jag hela tiden hade röstat nej. Då sa Förvaltningsrätten bara att – fullmäktige får fatta sådana beslut. Det ankom inte på rätten att pröva innehållet eller sakskälen. Skrev Förvaltningsrätten. Men det är ju precis vad Förvaltningsrätten gör i frågan om busskort. Nu prövar man innehållet och sakskälen.
(Här kan du läsa om min tröstlösa kamp mot Förvaltningsrätten och ett ”odemokratiskt” beslut i kommunfullmäktige: ”Moment 22”, ”Överklagan av Förvaltningsrättens dom”, ”Så är det. Sa Kammarrätten.” och ”Högsta Förvaltningsdomstolen fegar!”)
Rapport från BUN (17 okt)
Idag hade Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Det var ett lugnt möte utan några större skiljaktigheter. (Den största besvikelsen var väl att kaffet var slut när min V-kollega Magnus kom fram till termosen…) Det var också mycket information och genomgångar. … ändå kan jag inte låta bli att göra några reflektioner. Så klart.
Christer Glännestrand, enhetschef musik och ungdom, redovisade resultaten från 2010 års LUPP-enkät. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som genomförs i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet. LUPP-enkäten speglar hur ungdomar ser på sin situation (inte nödvändigtvis hur det verkligen är). För BUN är det väl svaren från 8:orna som är intressantast.
Resultaten är överlag bättre än den förra undersökningen som gjordes 2008. Fler ungdomar tycker t ex, jämfört med tidigare, att stämningen är bra i skolan, att de möts av respekt, att skolan agerar om en elev kränks, att färre anser anser att mobbing är ett problem osv. Dessutom förekommer det mindre skolk, och fler elever upplever att det är mindre främlingsfientlighet och sexuella trakasserier jämfört med den tidigare undersökningen.
Naturligtvis kan siffrorna bli ännu bättre och det är en viktig uppgift för politiker och tjänstemän att arbeta för. Särskilt tänker jag på att många flickor, i markant högre grad än killarna, har huvudvärk och ont i magen, har svårt att somna och upplever stress etc. Det handlar om mellan 25-30% av flickorna!
Nämnden fick också höra en rapport från arbetet kring modellområde Vänersborg, om barn och ungdomars psykiska hälsa.
Min uppfattning är att sådana här projekt ofta sammanställer och konstaterar sådant som redan är känt ”på golvet”. Och i stället för att ta tag i orsakerna och försöka förebygga dem, så utreds det…
Det kanske inte är så konstigt att neddragningar i storleksordningen 35-40 miljoner på grundskolan, vilket motsvarar tror jag upp mot 120 tjänster, de senaste 3 åren, får negativa följder för den psykiska hälsan? Särskilt inte när det kan konstateras att resultaten i skolan, resultat på prov, betyg etc, är en av de starkaste riskfaktorerna för psykisk ohälsa, och även spelar en avgörande för den psykiska hälsan senare i livet.
När jag ställde en fråga kring det här, så var svaret att lärartätheten inte var det avgörande, det fanns andra faktorer, t ex relationen mellan lärare och elever etc. Och då tänker jag, menas det då att det är lärarnas fel att elever mår dåligt? Har vi dåliga lärare? Det tycks mig som att man flyttar problemen från de ekonomiska neddragningarna till lärarna som personer…
Det var också lite ekonomiuppföljning – som vanligt. Alla verksamheter i nämnden går just nu med plus, utom… Ja, just det. Så klart. Arena Vänersborg. Vår gökunge. Den går med 5,8 miljoner i minus. Då ska vi komma ihåg att den redan har fått en massa pengar… Arenan kommer att kosta skattebetalarna minst 25 miljoner i år. Arena-Fritid går för övrigt med ytterligare 2,4 milj i underskott. Även Musik och ungdom gör ett minus, dock betydligt mindre.
Jag frågade också nämnden om TTELA-artikeln, med rubriken ”Från hemlagat till halvfabrikat” för några veckor sedan (se här). Där stod det:
”Sex årsarbeten riskerar att försvinna när Vänersborgs kommun vill organisera
om förskoleköken.”
Svaret var att förvaltningen ser över kostnaderna på förskolan. Det har visat sig att Vänersborg har större bemanning i förskoleköken än våra grannkommuner. Verksamheten i köken ska därför effektiviseras, t ex genom att köpa färdigskalad potatis, färdigstyckat kött etc, så att pengarna kan användas till förskolelärare i stället.
Kommunal, som organiserar denna personal, har förklarat sig oenig med arbetsgivaren. Kommunal ser en fara i ökat ensamarbete, att det blir svårare att rekrytera personal, att det går emot kommunens policy att personal ska ha heltidstjänster, svårigheter att hantera specialkost (allergier, vegetarisk mat etc) med mindre personal etc.
Själv anser jag att det är fel att ställa personal mot personal. Om det behövs fler förskolelärare, vilket jag är helt övertygad om att det behövs, så tycker jag att nämnden, på ett tydligt och konkret sätt, ska beskriva konsekvenserna av den alldeles för dåliga tilldelningen av pengar – och begära mer pengar. För övrigt tror jag att måltidspersonalens pedagogiska roll på förskolorna underskattas.
Till sist lämnades en skrivelse in om fotbollsplanen i Holstorp, Västra Tunhem. Det ställdes ett antal frågor i skrivelsen. Bland annat frågas det varför målen har tagits bort från fotbollsplanen, i stället för att lagas eller ersättas, varför planen klipps så sällan etc.
Det unika med skrivelsen var att den hade undertecknats av Centerpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet – tillsammans!
Senaste kommentarer