Arkiv
Inför KF 20 juni (1): Beslutet om skolfrågan och budgeten
Imorgon onsdag gäller det. Kommunfullmäktige har sitt sista möte innan sommaruppehållet och flera viktiga beslut ska tas. Jag tänker närmast på skolfrågan och budgeten för nästa år.
Hur besluten kommer att se ut är helt klart – om inget oppositionsparti gör en kovändning i sista stund. Eller kommer överens med mini-alliansen om någon typ av kompromiss. Och det kan man ju aldrig veta säkert. Mini-alliansen har sedan det senaste mötet i kommunstyrelsen (se ”Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen.”) slängt ut inviter både till höger och vänster. (Det är sant.) Och vem vet, kanske är det någon som har nappat.
Kanske förhandlar Per Sjödahl och Miljöpartiet bort 16 nya miljoner kr mer till skolan 2013 för att i stället få igenom att området Mariedal Östra inte ska bebyggas (utgå ur exploaterings- och investeringsbudgeten)? Kanske tycker socialdemokraterna att det blir för drastiskt att rösta med Vänsterpartiet mot mini-alliansens partier, som man oftast, i ärlighetens namn, kommer ganska bra överens med?
Frågorna om skola och budget är nämligen så viktiga att de kan betyda politiskt liv eller död för mini-alliansen. Mini-alliansen kämpar helt enkelt för sitt fortsatta maktinnehav. Och när man står öga mot öga med en förlust av makten, och härligheten, så är man nog beredd till både en och två och tre, både stora, och ännu större, eftergifter… Typ.
Även om det inte går att utesluta kompromisser och uppgörelser mellan skål och vägg, så 
tror jag ändå inte att något av oppositionspartierna ändrar sig. Skillnaderna i sakfrågorna är nog för stor mellan ”blocken” och dessutom tror jag att partierna vet att väljarnas dom skulle bli hård om man sviker skolorna nu.
Osvuret brukar dock vara bäst.
Men mitt tips är alltså, trots allt, att alla skolor utom Sundals Ryr blir kvar och att en utredning tillsätts om Väne Ryrs skolas framtid. När det gäller budget 2013 får Barn- och Ungdomsnämnden 16 milj kr mer än innevarande år.
Som jag ser det helt i linje med medborgardialogens resultat.
När kommunstyrelsen behandlade skolfrågan så skrev mini-alliansens tre partier en reservation. De skriver:
”Detta innebär att vi fördelar ännu mer medel, ifrån de elever som vi idag inte klarar att ge den utbildning de har rätt till, till sten och betong på platser där det finns ett litet antal elever som dock har röststarka föräldrar.”
Noterar ni den föraktfulla tonen?
Tänk, BUN går ut med en medborgardialog för att höra vad medborgarna tycker. De som engagerar sig och gör sina röster hörda, precis som var syftet med dialogen, beskrivs som ”ett litet antal” (är två tusen röster ”ett litet antal”?) som är ”röststarka”. Och eftersom de är ”röststarka” så ska man inte lyssna till dem? Menar mini-alliansen att man istället ska lyssna till de ”röstsvaga”? Eller, som Kerstin Anderssons (FP) säger, de som inte yttrar sig….?
I sakfrågan ville medborgarna, de som yttrade sig, behålla småskolorna. I mini-alliansens reservation beskrivs ett sådant här ställningstagande som dels ett ”behagligt” beslut och dels som ett ”icke-beslut”.
Kerstin Andersson (FP) gick ett steg längre i sin debattartikel i TTELA häromsistens (se här):
”Att föreslå att alla skolor ska fortsätta att användas … är rent ut sagt oansvarigt!”
”Icke-beslut”. ”Oansvarigt.” Tonen är hård. Jag undrar egentligen varför mini-alliansens partier överhuvudtaget ville ha en medborgardialog.
Kerstin Andersson i Folkpartiet sa till oppositionen på ett sammanträde i nämnden att:
”Ni bara letar kryss till nästa val.”
Jag hoppas att Kerstin Andersson får rätt i sin profetia. Jag hoppas att medborgarna kommer ihåg vilka som lyssnar på dem – och vilka som inte gör det.
.
PS. KS-protokollet med mini-alliansens reservation hittar du här (bilaga 1 i slutet).
Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen
Idag är det Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan.
Några hektiska veckor ligger framför politikerna i Vänersborg, innan det är dags för semester. Nu på måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Då ska en del intressanta saker avhandlas, bland annat kring arenan. Däremot ska inte skollokaler eller budget 2013 upp. Här har BUN redan sagt sitt. Och nu även kommunstyrelsen.
Igår var nämligen båda dessa tunga och viktiga frågor uppe till behandling i kommunstyrelsen (KS). Den styrande mini-alliansen led två svidande nederlag. Men varken skolfrågan eller budgeten är slutgiltigt avgjorda. Det blir de först den 20:e juni, när frågorna kommer upp i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade annars helt enligt Barn- och Ungdomsnämndens förslag när det gällde frågan om framtidens skola i Vänersborg. (Du kan se BUN:s beslut här.) Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet röstade som partikamraterna i BUN. (Ja, några sitter ju både i BUN och KS, dock inte undertecknad.) Det betydde 9-6 till att alla skolor skulle bevaras. (Utom Sundals Ryr då, som alla känner till vid det här laget, och att en utredning ska avgöra Väne Ryrs framtid.) Morgan Larsson i Välfärdspartiet ersatte för övrigt Marika Isetorp, som var på resande fot till Bryssel, så Miljöpartiet representerades endast av Per Sjödahl.
Mini-alliansens partier, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, lade fram ett nytt förslag i KS. Jodå, det stämmer. Från sammanträdet i BUN på måndagen till KS på tisdagen veckan efter, på drygt 1 vecka kommer ett nytt förslag. Trots att de har haft ett halvår på sig… Det är till att ha beslutsångest, när man styr över invånarna i Vänersborg…
Mini-alliansens förslag såg ut så här (det är naturligtvis inte helt olikt det tidigare förslaget, lite rättvis får man väl vara…):
- ”att bygga om Norra skolan och Öxnereds skola till tvåparallelliga skolor för att täcka behovet av elevplatser i tätorten Vänersborg och därefter avveckla grundskoleverksamheten i Blåsuts skola”
- ”att avveckla grundskoleverksamhet under kommunalt huvudmannaskap vid Väne-Ryrs skola och Sundals-Ryrs skola omgående samt Rösebo skola och Mulltorps skola till höstterminen 2013 eller senast 2014 i syfte att slippa minska på resurserna till lärare och läromedel”
Noterar ni uttrycket ”under kommunalt huvudmannaskap”. Det är så man kan tro att mini-alliansen tänker sig att driva skolorna som friskolor…
Sedan kan mini-alliansen inte släppa det här med att försöka lura i folk att en nedläggning av några skolor skulle ge nämnden en massa resurser till lärare och läromedel. Men det har jag skrivit om i min förra blogg, se här. Däremot kan jag inte låta bli att citera nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Under förra årets budgetdebatt i kommunfullmäktige sa Eckerbom Wendel:
”Hur ger mer pengar en bättre skola? Jag tror inte att det är pengarna.”
Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i skolfrågan. Det var mini-alliansens första nederlag i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens ställningstagande i skolfrågan gör inte Gunnar Lidell (M) särskilt glad. Tvärtom, han blir ganska orolig. I Radio Väst säger han:
”Vi är lite oroliga för över hur finansiering ska ske av och behålla hela organisationen utan att tillföra pengar till organisationen och lokaler.”
Gunnar Lidell behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen. På punkten efter hände nämligen något unikt!
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kom överens om ett gemensamt budgetförslag för 2013!
Ja, ni läste rätt. Efter att partierna hade kommit överens om ett gemensamt förslag i skolfrågan, så ledde det på ett ganska naturligt sätt till diskussioner kring pengarna till skolan och BUN. När det sedan dessutom visade sig att partiernas olika budgetförslag hade många andra beröringspunkter, så tog partierna sitt ansvar och kom fram till ett gemensamt förslag.
16 miljoner kronor mer till skolan 2013! 16 miljoner kronor till ökad personaltäthet inom grundskola/fritidshem!
Det ska jämföras med de minus 6 miljoner som mini-alliansen röstade igenom i BUN tidigare i vår…
Så Gunnar Lidell – du behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen…
Ett gemensamt förslag från oppositionen innebär naturligtvis en stor styrka. Chanserna att förslaget ”går igenom” i fullmäktige ökar dramatiskt. Nackdelen är att varje parti får kompromissa bort något. Detta förslag innebär att alla partier har både gett och tagit.
Så här ser jag det som vänsterpartist.
Vänsterpartiet begärde i våras 25 miljoner kronor mer till förskola och skola än vad BUN får i år. Socialdemokraternas bud var plus/minus noll. De andra oppositionspartierna lade sig någonstans mittemellan. Vänsterpartiet ansåg att om inte de 25 miljonerna fanns, så skulle förslaget finansieras med en skattehöjning. Socialdemokraterna och Välfärdspartiet sa nej till skattehöjning. Centerpartiet också tror jag. Sedan dess har de olika partierna haft en del interna diskussioner om sina ”bud”, och antagligen också om de andra partiernas yrkanden.
I en omröstning i fullmäktige hade aldrig Vänsterpartiet fått majoritet för sitt förslag (även om det är det bästa förslaget…). Istället hade risken varit att ett mycket sämre förslag, t ex mini-alliansens, hade gått igenom på grund av oppositionens splittring.
16 miljoner kronor mer till BUN utan skattehöjning blev kompromissen. Pengarna ska tas från resultatet. Som då blir plus/minus noll. En liten ovanlig lösning, men om det går ”framåt” med ekonomin, som en del tyder på, kan det ordna sig. I värsta fall, om t ex försörjningsstödet fortsätter att öka, så får oppositionen ta diskussionen om en skattehöjning i oktober/november. Som jag ser det.
Som vänsterpartist tycker jag att kompromissen är bra. Det gemensamma förslaget innebär ett stort trendbrott. För första gången på många, många år tillförs skolan mer pengar. Och 16 miljoner är faktiskt inte småpengar, tvärtom, det är en betydande summa.
Och naturligtvis, klarar kommunen av mer pengar till barnen och ungdomar utan en skattehöjning, så är det naturligtvis att föredra. En skattehöjning är en nödlösning.
Dessutom ser jag det här som ett första steg i en satsning på kommunens barn och ungdomar, både i stan och på landet… Efter den genomförda medborgardialogen så tror jag också, att de andra partierna, utom mini-alliansens då, inser kraften och det stora engagemang för skolan som medborgarna har demonstrerat. Och det påverkar naturligtvis partierna. I varje fall de partier som vill lyssna…. En del politiker, t ex Kerstin Andersson (FP), tycker ju att de som lyssnar bara ”letar kryss till nästa val” och borde skämmas. Själv lyssnar Kerstin Andersson bara på dem som inte säger något…
Det finns dock en liten fnurra på tråden… Den uppmärksamme läsaren undrar naturligtvis – Miljöpartiet då? Tja, Miljöpartiet i allmänhet och Per Sjödahl i synnerhet, går ibland sina egna vägar. Och för många av oss andra i politiken, så är dessa vägar ibland ”outgrundliga”. Miljöpartiet ställde som villkor för att delta i kompromissen – att Mariedal Östra inte skulle exploateras…
Precis som förra året. Då ingick Miljöpartiet en ”pakt” med moderaterna, som gick ut på att Miljöpartiet röstade på mini-alliansens budgetförslag, mot att mini-alliansen gick med på att Mariedal Östra skulle utgå ur exploateringsbudgeten. Det förlorade barnen och ungdomarna några miljoner på.
Tänker Miljöpartiet gör samma sak i år igen? Tänker de rösta på mini-alliansens budgetförslag, som inte innebär en krona till skolan – mot Mariedal Östra? Är Mariedal Östra en så viktig fråga, att barnen och ungdomarna ska få betala för den?
Det tror inte jag att väljarna skulle acceptera. Domen skulle bli hård från väljarna i nästa val – tror jag. Dessutom kan ju frågan om Mariedal Östra hanteras på sedvanligt sätt. Det kanske ändå blir som Miljöpartiet vill. Men att koppla Mariedal Östra med pengar till barnen och ungdomarna…
Nä.
I den slutliga omröstningen i kommunstyrelsen lade Miljöpartiet ned sin röst. Det blev därför ”bara” 8-6 till oppositionen. Trots det innebar det mini-alliansens andra nederlag i kommunstyrelsen den här dagen. Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i budgetfrågan.
Om miljöpartisterna vidhåller sin inställning till det kommande fullmäktige, och eventuellt röstar med mini-alliansen, så blir det Sverigedemokraterna som med sina två röster avgör frågan…
Kommunfullmäktige i Vänersborg tar det slutliga beslutet om budgeten den 20 juni. Det blir ett spännande sammanträde – innan semestern.
.
PS. Vill du veta mer om KS-mötet, mini-alliansen fick också stryk i Ursandsfrågan, kan du redan nu läsa mer på Rininslands blogg här och Vänsterpartiets hemsida här.
PPS. Jag förstår mig inte på TTELA. I min debattartikel som publicerades igår (du kan läsa den här) räknade jag upp vilka skolor som Folkpartiet ville lägga ner. Av någon anledning strök TTELA Blåsuts skola! Jag menar, nu för tiden skriver ju ingen av en text, den kopieras ju bara och klistras in. Att ta bort Blåsut innebär en aktiv handling. Varför tog TTELA bort Blåsut i min uppräkning? Och varför just Blåsut? Kanske har någon läsare en teori? Ulla Andersson har inte svarat på mitt mail…
Om de nya skolkostnaderna: "En knäpp på näsan"
Det här börja likna själva… arenan…
Inför skolbeslutet den 14 maj skrev Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år.”
Om alla skolor i Vänersborg skulle behållas, så skulle det krävas 25-30 miljoner per år. Det menade Barn- och Ungdomsförvaltningen. Före Barn- och Ungdomsnämndens (BUN) beslut. I onsdags kom ett nytt bud. Då handlade det om 34-48 miljoner kr. Det menar nu Barn- och Ungdomsförvaltningen att det krävs, om alla skolor i Vänersborg ska behållas. Efter BUN:s beslut.
Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu? Det ska denna blogg handla om.
På insändarsidan i TTELA kommenterades förresten de nya siffrorna:
”Undrar om det är samma gäng som gjorde de första beräkningarna på vad arenan skulle kosta, som nu har räknat på skolkostnader i Vänersborg?”
I det beslutsunderlag som fanns på BUN-ledamöternas bord vid beslutstillfällena den 14 maj respektive den 28 maj hade utvecklingsledare (fd verksamhetschef) Sven-Eric Sjöbergh, beräknat att det skulle kosta 25-30 miljoner per år att bevara småskolorna.
Jag tänkte redogöra för de ekonomiska tankar och beräkningar som Sjöbergh förde fram i detta ”gamla” material. Hur kom Sjöbergh fram till dessa kostnader?
Det är inte helt solklart vad som ingår i summan 25-30 milj. Men jag tar post för post i materialet.
”För att nå samma lärartäthet per elev som genomsnittet i riket krävs ett lärartillskott motsvarande ca 8 miljoner kronor.”
8 miljoner kr. Fast egentligen har ju detta inget som helst att göra med skollokalerna. Det är ju en helt annan fråga!
”För att nå en normal standard på läromedel krävs ett tillskott på 6 miljoner.”
Vad som beräknas vara en ”normal standard” anges så vitt jag kan se ingenstans. Det här kommer jag inte ihåg att förvaltningen har tagit upp någon gång tidigare. Av någon anledning. Men visst, det är ett skriande behov av läromedel på de flesta skolor. Dock inte på de nybyggda eller nyrenoverade skolorna – de har det mesta. (Det här har Vänsterpartiet påpekat.)
Fast egentligen har ju detta inte heller något att göra med skollokalerna. Det här är ju en helt annan fråga! Också.
Nu är vi uppe i 14 miljoner kr.
”Om eftersatt underhåll/investeringar genomförs enligt plan de kommande åren kommer hyreskostnaderna för Barn- och ungdomsförvaltningen att stiga med ca 5,7 miljoner per år.”
Vad jag förstår betyder det här investeringar på 60-70 milj kr. Vad som är ”enligt plan” är inte helt klart. Är det ”önskvärda” eller ”nödvändiga” investeringar? Är det nästa år eller om 5 eller 10 år? Men är detta allt som behöver betalas, så låter det i mina öron inte som särskilt mycket pengar.
Då är vi uppe i ca 20 miljoner kr. Men knappast redan 2013. Och, som sagt, inte heller har ju alla miljoner med skollokalerna att göra.
”Utöver detta krävs att det finns särskilda resurser att använda för stöd till elever i behov av särskilt stöd etc. då personal inte kan utnyttjas på ett optimalt sätt med nuvarande organisation.”
Här har inte förvaltningen angett någon summa. Konstigt nog. I stycket direkt efter detta citat så kommer förvaltningens slutsats:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år, under förutsättning att inga strukturella förändringar genomförs, för att verksamheten skall få ekonomiska förutsättningar som motsvarande kommuner normalt erbjuder. Intervallet är delvis avhängigt vilka investeringar och därmed ökade driftskostnader som väljs.”
Vi var uppe i 20 miljoner. Helt plötsligt blir det 25-30 milj. Räknar förvaltningen med att ”stöd till elever i behov av särskilt stöd” ska uppgå till 5-10 miljoner?
Måttstocken i citatet ovan är ”som motsvarande kommuner normalt erbjuder”. Det har jag aldrig hört som argument från förvaltningen tidigare. Varför alla dessa nya argument just nu kan man fråga sig? (I och för sig inte så svårt att gissa…)
Nu är det som sagt inte helt lätt att följa med i förvaltningens resonemang, men slutsatsen blir nog:
- att vill inte BUN höja måluppfyllelsen i skolan, och det har ju de flesta partier inte velat på många, många år (gäller inte Vänsterpartiet), så behöver fullmäktige inte lägga särskilt mycket extra pengar till BUN nästa år. Trots att de flesta småskolor bevaras.
Utanför dessa beräkningar finns det i materialet med en summa som gäller om Blåsuts skola läggs ner.
”En utbyggnad av Norra skolan respektive Öxnered medför en ökad hyreskostnad på ca 7 miljoner kronor/år om Blåsut avvecklas.”
Det hade blivit aktuellt om mini-alliansens förslag hade blivit BUN:s beslut. Liksom det här avsnittet i materialet:
”Eventuella strukturförändringar syftar till att öka tillgängliga ekonomiska resurser till undervisning, dvs ökad lärartäthet och läromedel. Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
Den här summan blir väl bara till 3 milj då, om kostnaderna för Blåsut ska tas med? Då ska vi också komma ihåg att man inte räknar med några som helst extra kostnader för t ex skolskjutsar, fler lokaler (när Dalbo läggs ner enligt detta förslag, så får inte alla elever plats i de nuvarande lokalerna i den centrala skolenheten!), förskolor (Skerrudsbarnen får väl inte plats i Brålanda t ex?), fritidshemmen osv. Kan vi tänka oss att de 3 miljonerna försvinner…?
Jag tror att mini-alliansen har en del att förklara kring sitt förslag.
Förresten. För att BUN ska få ihop ca 8-10 miljoner i sänka hyreskostnader, som det står i materialet, måste ganska många skolor läggas ner…
Det är bara att räkna… För att få ihop 9 milj, så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. Läggs Dalboskolan ned också, så blir det 11,6 milj.
En sak till måste nämnas innan jag lämnar detta ”gamla” förslag. Sven-Erik Sjöbergh, inklusive mini-alliansen, räknar med att nedläggningarna ska ge ytterligare resurser.
”Dessutom uppgavs att ca 20 lärare, genom att elevgrupper slås samman, kan användas till särskilt stöd, gruppdelningar osv. istället för att skapa den minsta garanterade undervisningstiden.”
Förvaltningen gör en stor sak av detta kreativa och nydanande förslag. (OBS. Ironi.) Gör större klasser – då frigörs resurser! Eleverna ska själva få bekosta speciallärare, resurslärare etc genom att gå i större klasser.
Det är nog det här som Kerstin Andersson (FP) menar med att ta ansvar… Eleverna tar ansvar för varandra. Typ.
Vad större klasser betyder för den enskilde eleven tänker jag inte gå in på här. Jag tror att de flesta vet vad det får för resultat, när varje elev får mindre tid med sin lärare och också vad större klasser betyder för lugnet och atmosfären i klassrummet. Å andra sidan, det förstår ju inte förvaltningen och mini-alliansen… Hmm.
Det gamla förslaget, dvs det underlag som BUN fattade beslut utifrån, består av flera pusselbitar. Det är inte helt klart hur dessa bitar ska läggas för att pusslet ska gå ihop. Men nog måste man väl kunna säga att det har en del i övrigt att önska. Beslutsunderlaget är, om man ska säga det snällt, inte speciellt bra. Men nämnden tog dock sitt beslut. Beslutsunderlaget lämnades åt sidan…
Nu har väl också författaren till beslutsunderlaget, utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, också underkänt det. Under det senaste sammanträdet i kommunstyrelsen i onsdags (30 maj) presenterade han nya siffror. För övrigt bara två(!) dagar efter BUN:s beslut…
Jag har inte hört Sjöberghs presentation i kommunstyrelsen. Däremot har jag fått det 
bildmaterial som visades. Men eftersom det muntliga fattas, kan nedanstående redogörelse ”halta”. Och det känns, som om det gör det… Vad det nu kan bero på…
På en av bilderna (i det ”nya” materialet) står det att hyrorna kan minska med 12,9 miljoner om enheter läggs ner. I materialet framgår inte hur denna nya siffra har räknats fram. (Någon som vet?)
Är nästa bild i Sjöberghs presentation förklaringen?
De här siffrorna finns inte med i det tidigare materialet, men de stämmer i sina slutsatser med vad som sades tidigare. I de gamla siffrorna stod det att hyreskostnaderna skulle öka med 5,7 milj kr, och det gör det nu också, ca 6 milj. Fast då är både Sundals Ryr och Väne Ryr inräknade.
När det gäller rubriken ”Driftskostnad” i bilden ovan är jag inte riktigt 100. Hyreskostnaderna för skolorna bör väl vara som de är idag. (Varför de inte stämmer överens med föregående tabell kan jag inte svara på.) ”75% av resurs” respektive ”4,5 lärare” bör väl innebära en satsning på ökad personaltäthet – som fortfarande inte har något med själva skollokalsfrågan att göra.
Sedan följer några bilder, som diskuterar små klasser. Och, tro det eller ej, några bilder tar upp de små klassernas fördelar! (Så kanske man kan säga att materialet är objektivt…?)
Men så kommer de sista två ”avgörande” bilderna. Och jag fattar inget. Helt plötsligt står det ”Landsbygdskostnader”. Vad landsbygdskostnader är framgår inte av någon annan bild. Vad skulle det vara för kostnader som finns efter BUN:s beslut den 28 maj, men som inte fanns innan?
Sjöbergh måste ha sagt något på föredragningen, som var av stor betydelse och som förklarade allt. Och som jag missade. För utgår man bara från bilderna, så är det mycket svårt att förstå. Ja, helt omöjligt.
Landsbygdskostnader?
Jag måste få veta…
Ingen av de som jag har varit i kontakt med i kommunstyrelsen vet. Däremot sades det mig att Lennart Niklasson (S) direkt underkände dessa kostnader!
Så Sjöberghs resonemang kan inte ha varit helt övertygande…
På sista bilden återkommer ”landsbygdskostnad”.
Det är de här beräkningarna som gav upphov till rubriken i TTELA (31 maj):
”Nya beräkningar för skolkostnader”
Imponerade av beräkningarna?
TTELA skriver vidare:
”I de mest pessimistiska ekonomiska beräkningarna närmar sig notan för att behålla dagens skolorganisation och samtidigt förbättra undervisningen 50 miljoner extra om året.”
De beräkningar som ligger till grund för TTELA:s artikel är, som framgår ovan, för mig, helt oförståeliga. Vilka ekonomiska beräkningar? Det mesta tycks bara vara ”höftade” siffror, inte ens riktiga beräkningar. Siffrorna har inte ens, till största delen, med BUN:s beslut i skollokalsfrågan att göra. Hur i herrans namn kan förvaltningen mena att oppositionens beslut i skollokalsfrågan i BUN skulle kosta 34-48,1 miljoner kr?
Obegripligt!
Och fortfarande verkar ingen veta vad landsbygdskostnader är.
Det underlag som Barn- och Ungdomsförvaltningen har levererat tidigare i medborgardialogen har varit totalt undermåligt. Och det fortsätter att vara det…
Jag började denna blogg med att fråga: Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu?
Vad tycker läsarna?
Kan man lita på Barn- och Ungdomsförvaltningen överhuvudtaget?
Epilog. (Tror aldrig att jag har haft en epilog förut…)
Kommunstyrelsen har med Sjöberghs föredragning fått information i skollokalsfrågan som inte ”expertnämnden”, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, har fått. Således borde ledamöterna i kommunstyrelsen veta mer i frågan än BUN inför kommunfullmäktiges beslut i juni. Och då är det något som inte stämmer.
Fast Marie Dahlin blev inte särskilt imponerad av föredragningen i kommunstyrelsen och de nya uppgifterna (TTELA 31 maj):
”…spontant kändes det som att man sa ‘ni har tagit fel beslut, ändra er’. En knäpp på näsan.”
Så Sjöbergh är på kommunstyrelsen och ”knäpper ledamöterna på näsan”… Marie Dahlin tycks för övrigt enligt TTELA ifrågasätta det viktigaste i underlaget, nämligen att nedlagda skolor ger mer pengar.
Tanken är nog följande. Om BUN lämnar en hel skolbyggnad ifrån sig, så finns ingen anledning för kommunledningen att fortsätta att tillskjuta budgetmedel motsvarande kostnaden för den nedlagda skolbyggnaden. Om byggnaden inte används av någon annan och alltså inte ger några intäkter – varför skulle då kommunledningen ”betala dubbelt”, dvs fortsätta att ge BUN hyrespengarna? Och även om byggnaden kunde användas av någon annan – varför skulle dessa pengar gå till BUN?
Orvar Carlsson (KD) är som bekant en frispråkig 2:e vice ordförande i BUN. Orvar Carlsson citeras också i TTELA:
”Ska bli intressant att se hur oppositionen löser ekonomin.”
Orvar Carlsson säger ibland en del ”intressanta” saker i sin frispråkighet. Det här yttrandet tar nog priset. Det kan väl inte tolkas annat än att Orvar Carlsson mentalt inte längre sitter kvar på maktens taburetter? För är det något, som den som styr en kommun har ansvar för – så är det väl ändå ekonomin?
Tänker mini-alliansen avgå?
Jag håller nog med Marie Dahlin. Allt handlar om ett sista desperat försök från mini-alliansen, med Sjöbergh som språkrör, att ge den samlade oppositionen:
”En knäpp på näsan.”
Folkpartiet i Vänersborg tar inget ansvar för skolan!
Kerstin Andersson är medlem i Folkpartiet. Hon är ledamot av Barn- och Ungdomsnämnden och dessutom 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Kerstin Andersson är ett av de ”tunga” namnen i Folkpartiet Vänersborg. Samma Folkparti som är med i mini-alliansen. Samma Folkparti som är med och styr Vänersborg.
Kerstin Andersson är med och styr Vänersborg.
Kerstin Andersson vill, tillsammans med resten av mini-alliansen, lägga ner några skolor, faktiskt ganska många. Kerstin Andersson vill lägga ner DALBOSKOLAN, RÖSEBO, BLÅSUT, MULLTORP, SUNDALS RYR OCH VÄNE RYR. Allihop. Sex skolor.
Barn- och Ungdomsnämnden ville inte lägga ner dessa skolor. Oppositionen i Barn- och Ungdomsnämnden hade en annan uppfattning. Barn- och Ungdomsnämnden beslutade att alla skolor i kommunen, utom Sundals Ryr, ska bevaras. (Och att en utredning av Väne Ryr ska genomföras innan beslut fattas.)
Det här har gjort Kerstin Andersson mäkta upprörd. Och Kerstin Andersson kan bli upprörd. Tro mig. I en debattartikel i torsdagens TTELA (se här) skriver Kerstin Andersson:
”Att föreslå att alla skolor ska fortsätta att användas … är rent ut sagt oansvarigt!”
De ledamöter i nämnden, de medborgare som vill bevara småskolorna, är oansvariga. De ledamöter i nämnden, de medborgare som inte tycker som Kerstin Andersson – de är oansvariga!
Så talar makten.
De som tycker annorlunda än JAG – de är oansvariga.
”L’État c’est moi.” (Staten, det är jag.) Ludvig XIV.
Och detta skriver Kerstin Andersson efter det största demokratiska projektet i kommunens historia – medborgardialogen. En medborgardialog om skolan, där medborgarnas åsikter efterfrågades. Och där medborgarna engagerade sig och levererade sina åsikter. Och svaret som politikerna fick av medborgarna – det var att småskolorna skulle bevaras.
Medborgardialogen var uppenbarligen ett spel för galleriet för Kerstin Andersson. Hade medborgarna tyckt som Kerstin Andersson hade väl allt varit väl, men om inte… Vilket nu var fallet. Då kan man strunta i medborgarna. Annars är man ”oansvarig”. Som oppositionen då.
Makten har talat.
Kerstin Andersson försöker intala invånarna i Vänersborg att hon och Folkpartiet står på elevernas och skolans sida. Kerstin Andersson skriver i debattartikeln:
”Folkpartiet har alltid värnat om utveckling i skolan.” 
Det är inte sant. Folkpartiet i Vänersborg har aldrig värnat om utvecklingen i skolan.
Under alla de år (11 år), som jag har varit aktiv i kommunpolitiken, har Vänsterpartiet i både BUN och kommunfullmäktige alltid krävt mer pengar till barnen och ungdomarna än övriga partier. Vänsterpartiet har velat satsa på barnen och ungdomarna. Vi anser, och har ansett, att barnen och ungdomarna inte bara har lagstadgad rätt till bra undervisning och omsorg, utan att detta också skulle lyfta och stärka både barnen och ungdomarna – och Vänersborg som kommun.
Under alla år har Folkpartiet och Kerstin Andersson röstat mot detta. Varenda gång! Alltid!
När det däremot har lagts förslag om att skära ner på barnen och ungdomarna, 25-30 miljoner kr de senaste 5 åren, så har Kerstin Andersson och Folkpartiet alltid röstat för det. Att dra ner på resurserna till förskola och skola har Folkpartiet och Kerstin Andersson alltid framställt som en politik präglad av ansvar. Ansvar för vad kan man fråga.
Och inte nog med det. I april i år, så röstade Kerstin Andersson och Folkpartiet för att Barn- och Ungdomsnämnden skulle få drygt 6 miljoner kr mindre nästa år!! Det här var den 16 april i år!! (Se här.)
6 miljoner kr mindre till Barn- och Ungdomsnämnden 2013. Det här menar Kerstin Andersson är att ta ansvar. Ansvar för vad?
Men när det läggs förslag på mer pengar till Arena Vänersborg – gissa hur Kerstin Andersson och Folkpartiet röstar då…?
Kerstin Andersson, ledamot av Barn- och Ungdomsnämnden och 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, håller sig inte till sanningen. Folkpartiet i Vänersborg och Kerstin Andersson har aldrig värnat om utvecklingen i skolan.
Och gör det inte nu heller.
BUN:s extrainsatta sammanträde (28 maj)
Idag hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt extrainsatta sammanträde. Mötet tog nästan 2 timmar, inklusive fem ajourneringar…
Som den minnesgode läsaren erinrar sig, så fick nämnden bakläxa på sitt skolbeslut. Det var kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som tyckte att beslutet skulle preciseras. (Läs här.)
KSAU föreslog:
”att barn- och ungdomsnämndens beslut per 120514 § 52, förtydligas avseende punkten:
- att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i”
Nu är ett nytt, delvis förändrat, beslut fattat. Jag återger det i sin helhet:
”Oppositionens förslag till ärende 2 strukturell översyn
Efter en lång strukturell översyn samt dialog med medborgarna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet följande förslag till beslut.
Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i.
- Att skolan i Sundals Ryr avvecklas.
- Att Barn- och Ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.
- Att Barn- och Ungdomsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder utreda optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att Barn- och Ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda skolsituationen avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Beslutet är preciserat. Precis som KSAU ville.
Beslutet stöds nu dessutom, i sin helhet, också av socialdemokraterna. Socialdemokraterna var ju tidigare inte överens med resten av oppositionen angående Väne Ryr.
Med andra ord, bakom dagens BUN-beslut står: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet! Hela oppositionen! Unikt!
Trycket var hårt på oppositionen att ändra i beslutet. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att flera av punkterna inte var något för kommunfullmäktige. Vi i oppositionen ansåg däremot att hela skolbeslutet, efter den omfattande medborgardialogen, är så viktigt att kommunfullmäktige, som kommunens högsta beslutande organ, ska avgöra skolfrågan. I sin helhet. Det är ju dessutom det som har förespeglat både BUN och medborgarna hela tiden.
Materialet inför medborgardialogen, ”framtidens skola”, avslutas till exempel med:
”Den politiska processen inleds med beslut i barn- och ungdomsnämnden, och den avslutas på Vänersborgs kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni 2012.”
Så nu är beslutet klart! Hur KSAU reagerar i eftermiddag, det får vi väl se. Nämnas ska väl också att mini-alliansens partier, dvs Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, röstade mot, och reserverade sig.
Majoriteten i Barn- och Ungdomsnämnden har lyssnat på medborgarna!
Hårda ord ja… För inte så länge sedan läste kristdemokraternas Gunnar Bäckman, på ett nämndsammanträde, upp ett öppet brev riktat till mig. Han gillade inte det jag skrev i min blogg. (Läs här!)
På dagens möte fällde Gunnar Bäckman bland annat följande kommentarer om oppositionens förslag (ordagranna citat):
”Det här populistiska förslaget. … Har inget vett i sig. … Practical joke.”
Kerstin Andersson i Folkpartiet ville inte vara sämre (också ordagrant):
”Jag håller med Gunnar. … Ni vägrar att ta ansvar och borde skämmas. … Ni bara letar kryss till nästa val. Skäms på er!”
Det fick Annalena Levin (C) att säga:
”Var och en skäms för sig.”
Marika Isetorp (MP) ansåg sig till och med vara tvungen att påpeka för de borgerliga ledamöterna att tänka över hur de uttrycker sig gentemot sina nämndkollegor.
Kanske ska jag skriva ett öppet brev till nästa sammanträde…
EXTRA! Extrainsatt BUN-sammanträde!
Igår eftermiddag fick alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) ett mail.
”Barn- och ungdomsnämnden kallas till ett extra nämndsammanträde måndagen den 28 maj klockan 08.00, rum 367 kommunhuset Vänersborg.”
Nytt sammanträde med BUN??!! Varför det?
Svaret är att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har haft sammanträde. Och KSAU är inte nöjt med BUN:s beslut i skolfrågan, dvs det beslut som BUN tog måndagen den 14 maj och som löd:
”Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i
- Att optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att skolsituationen utreds avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
KSAU reagerar mot den första punkten. Utskottet menar att den går att tolka. Därför föreslår KSAU:
”att barn- och ungdomsnämndens beslut per 120514 § 52, förtydligas avseende punkten:
- att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i”
Och vi i oppositionen som tyckte att detta var en klockren formulering, och ett klockrent beslut. Det pågår verksamhet i alla skolor utom Sundals Ryr och Väne Ryr. Vad är problemet?
Alltså, nytt möte… Bråttom. Nu på måndag.
”…ingen rast, ingen ro, ingen vila…”
KSAU:s beslut är lite intressant… Om det först är nu på måndag, som ett formellt avvecklingsbeslut av verksamheten skall fattas, så måste ju KSAU anse att då har det varit ”verksamhet” i Sundals Ryr och Väne Ryr. Och om det då har varit verksamhet, så skulle det innebära att majoriteten i BUN fattade ett beslut om att skolorna skulle vara kvar… Alla skolor. Eller?
Och om inte BUN fattar något nytt beslut på måndag, så gäller beslutet att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i… Oppositionen kanske skulle bojkotta mötet…? Då blir inte nämnden beslutsför…
”En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.” (Kommunallagen 6 kap §23)
Inför det nyinsatta nämndsammanträdet så har förvaltningen skickat med ett beslutsförslag. Sådana här förslag brukar vara förankrade med ordförande. Så det är kanske Lena Eckerbom Wendels förslag? Beslutsförslaget lyder:
”Barn- och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige
att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i, det vill säga grundskoleverksamheten i Väne Ryr samt Sundals Ryr avvecklas.”
Kommer det här förslaget att tillfredsställa KSAU? Jag menar, KSAU hade ju problem med just ordet ”verksamhet”. KSAU visste ju inte vad ordet betydde. Och är inte grundskoleverksamheten i Ryr-orterna redan avvecklad? Vad innebär det att avveckla något som redan är avvecklat? Osv.
Puh.
Det finns emellertid ett problem. Ett verkligt problem.
Hela oppositionen, och även den styrande mini-alliansen, är överens om att Sundals Ryr ska läggas ner. (Läggas ner, inte bara ”avvecklas”.) Det är inget problem. Men när det gäller Väne Ryr finns det ett problem. Här går nämligen meningarna isär. Mini-alliansen vill lägga ner Väne Ryr. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet vill inte att någon nedläggning ska ske, åtminstone inte förrän en utredning har undersökt möjligheterna att öppna skolan igen. Socialdemokraterna har inte tagit ställning. De lade ner sina röster i BUN.
I omröstningen i BUN vann därför mini-alliansens avslag på utredning – eftersom ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) hade utslagsröst. Det blev ju 5-5 i omröstningen.
Men inte kan man väl avslå en utredning i en sådan här viktig fråga – bara på ordförandes utslagsröst? Socialdemokraterna måste nog ta sitt ansvar och ta ställning till Väne Ryr.
Helst redan nu på måndag.
Kanske bör oppositionen dela upp beslutsförslaget? Fatta ett beslut om det man är överens om, dvs räkna upp de skolor som man vill ska vara kvar – och lägga ner Sundals Ryr. Och göra frågan om Väne Ryrs vara, eller inte vara, till ett eget separat beslutsförslag?
Eller helt enkelt ha två förslag. Den ena om Sundals Ryr och det andra om Väne Ryr. Resten behöver man ju inte ta beslut om. Jag menar, tar BUN inget nedläggningsbeslut så innebär det per automatik att alla de andra skolorna ska vara kvar!
Skolfrågan har blivit mer komplicerad än vad man kunde tro. Och det är inte över med detta. Enligt säkra källor ska nämligen skolfrågan INTE beslutas i kommunfullmäktige!!
Det är något nytt! Tidigare har BUN, hela BUN, tagit för givet att hela skolpaketet ska till fullmäktige för avgörande. Nu säger ryktena att kommunfullmäktige bara ska besluta om eventuella nedläggningar (avvecklingar?) och pengarna… Inget mer.
Förvirring.
Det är helt klart att BUN, och medborgarna, har fått felaktig information om beslutsgången. Och det är naturligtvis ytterst ordförandes fel. Ordförande ska ju ha det formella klart för sig.
Därför kan man fråga sig, talar inte KSAU:s ordförande Gunnar Lidell (M) och BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) med varandra?
Eller är det taktik? Vill mini-alliansen på något sätt driva in en kil i oppositionen, så att det blir ett helt nytt beslut på måndag? Är det detta som mini-alliansen planerar och hoppas på?
Eller vill man helt enkelt undvika att hela frågan beslutas i kommunfullmäktige, därför att mini-alliansen inser att frågan är så stor att en ”förlust” i omröstningen rimligtvis borde leda till att den styrande mini-alliansen måste avgå?
Det kan bli ett viktigt sammanträde nästa måndag.
.
PS. I torsdags skickade jag en debattartikel till media. Debattartikeln blev efter gårdagens mail med ens ganska gammal…
BUN 14 maj: Ett förtydligande av skolbeslutet
Politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud, bluffspel…
Alla våra lokala medier uppfattade inte riktigt hur det gick till på gårdagens möte i Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) och vad som blev resultatet. Det ser man på dagens och gårdagens rapportering. På Nyheterna i TV4, så fick tittarna till och med uppfattningen att det var mini-alliansens förslag som gick igenom… Men på sätt och vis är det inte så underligt. Mini-alliansen gjorde sitt bästa för att försöka sprida rökridåer och blanda bort korten.
Låt mig först av allt återigen slå fast. Oppositionens förslag fick majoritet. Mini-alliansens förslag förlorade. Det blev 8-5 till oppositionen i omröstningen. 8-5 till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet.
Det betyder att småskolorna blir kvar. Undantagen är Sundals Ryr och Väne Ryr. För Väne Ryr är dock inte sista ordet sagt i frågan.
Det definitiva, slutgiltiga beslutet om småskolorna fattas dock av kommunfullmäktige. Det sker på kommunfullmäktiges sammanträde i juni.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kommer naturligtvis att rösta på samma sätt i kommunfullmäktige som i Barn- och Ungdomsnämnden. (I fullmäktige kommer med all sannolikhet också Sverigedemokraterna att rösta för detta förslag.) Det kan Vänersborgs medborgare lita på till 100%.
Och det här beslutet kommer att fattas oavsett hur många miljoner extra som kommunfullmäktige bestämmer sig för att skjuta till. I nuläget kan inte oppositionen riktigt komma överens om hur många miljoner extra det blir. En fingervisning om hur mycket pengar det handlar om får man dock av gårdagens nämndbeslut. Det står:
”Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Och förvaltningen pratar om 25-30 miljoner!
Oavsett hur många miljoner det blir i slutändan, så kommer småskolorna att bli kvar. BUN kommer att få tillräckligt med pengar. Småskolorna blir kvar. Det är inte förhandlingsbart!
Så här hade det inte blivit om mini-alliansens förslag hade segrat. Mini-alliansens förslag på 35 miljoner kr mer till Barn- och Ungdomsnämnden var bara politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud. Det var ett bluffspel. Och vill mini-alliansen fortsätta sin bluff, så kommer åtminstone Vänsterpartiet att syna denna bluff i fullmäktige.
Men det är ingen risk. Redan idag framgick det att det var en bluff. Mini-alliansen kommer aldrig att föreslå att barnen och ungdomarna får 35 miljoner kr extra!
I dagens TTELA säger nämligen mini-alliansens odiskutable ledare, kommunstyrelsens ordförande, Gunnar Lidell (M):
”De medel man äskat om tidigare, mellan 25-30 miljoner, de finns inte i nuläget och framför allt inte år 2013.”
I Radio Väst säger Gunnar Lidell:
”Det finns möjlighet att få en del av pengarna, men inte alls i den utsträckning det talats om.”
Alltså. När Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna igår måndag lade förslaget att
”Kommunfullmäktige föreslås utöka barn- och ungdomsnämndens ram med 35 mkr”
så visste de att detta aldrig skulle hända. Med andra ord:
Politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud, bluffspel!
Det betyder att det är ”noten” i mini-alliansens förslag som gäller! Den ”not” som löd:
”Skulle kommunfullmäktige inte besluta i enlighet med ovannämnda förslag, så föreslås kommunfullmäktige att i stället avveckla skolenheter i enlighet med tjänsteyttrande 120508 för att åstadkomma en budget i balans.”
Tjänsteyttrandet, som förslaget hänvisar till, föreslår att följande skolor läggs ner, och håll i er nu:
DALBOSKOLAN, RÖSEBO, BLÅSUT, MULLTORP, SUNDALS RYR OCH VÄNE RYR.
Om Skerrud skrivs i tjänsteyttrandet att en nedläggning bör avvaktas till läsåret 2015-16.
Notera alltså att moderaterna med Gunnar Lidell som ”ledare” föreslår att också Dalboskolan ska läggas ner!
”…bör verksamheten i Dalbo omlokaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grundskola för årskurserna 7-9.” (Källa: Tjänsteyttrandet från 120508.)
Det förslag som mini-alliansens partier lämnade till BUN var ett nedläggningsförslag – och inget annat!
Barn- och Ungdomsnämnden har nu genomfört en medborgardialog. Tusentals medborgare har på något vis engagerat sig. En absolut majoritet av dessa har velat ha kvar småskolorna. Oppositionen lyssnade och tog till sig medborgarnas argument och synpunkter. Mini-alliansens ledamöter gjorde det inte. Mini-alliansens ledamöter har inte lyssnat ett ord på vad medborgarna sa. Även om Kerstin Andersson (FP) under sammanträdet igår menade att hon lyssnade till de som inte yttrade sig….
Efter sammanträdet igår fick jag av någon anledning frågan:
”Hur sover du på nätterna?”
av en ledamot från mini-alliansen.
Jag sover gott. Undrar hur personen som frågade gör…
BUN 14 maj: Småskolorna ska vara kvar!
Politisk taktik, rävspel, överbud… Det hände mycket i rum 225 när Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde idag. Men först den glädjande nyheten:
Småskolorna ska vara kvar!
Samtliga oppositionspartier i nämnden kom tidigt överens – och lade fram ett gemensamt förslag:
”Oppositionens förslag till ärende 5 strukturell översyn
Efter en lång strukturell översyn samt dialog med medborgarna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet följande förslag till beslut.
Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i
- Att optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att skolsituationen utreds avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Förslaget antogs med röstsiffrorna 8-5. Det var bara mini-alliansens partier som röstade mot.
Det här är en unik händelse i Vänersborgs moderna politiska historia: Samtliga oppositionspartier enar sig kring ett gemensamt förslag! Till gagn för alla de medborgare som har lagt ner ett enormt arbete för att bevara småskolorna.
Oppositionen lade också ett tilläggsförslag angående Väne Ryr. Tyvärr ville inte socialdemokraterna medverka i detta förslag, men de sade inte heller nej. Förslaget från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet om Väne Ryr löd:
”Utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.”
Vid voteringen avstod följaktligen socialdemokraterna, vilket ledde till röstsiffrorna 5-5. I ett sådant läge avgör ordförandes röst. Det betydde att förslaget avslogs.
Sammanfattningsvis: Barn- och Ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bevara alla skolor utom Väne Ryr och Sundals Ryr.
Jag ska återkomma till mini-alliansens förslag senare, men först en lite resumé om hur sammanträdet gick till.
Ärendet om skolorna startade kl 10.30. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inledde ärendet med att säga:
”Jag vill helst ha ett enigt beslut.”
Kerstin Andersson (FP) höll med Eckerbom:
”Vi måste vara öppna för kompromisser. Annars blir det ingen ordning på någonting. Vi vill se era förslag. Kan vi enas vore det väldigt bra. Vi vill samma sak.”
Lite desperat kan man väl tycka. Kompromiss så här i sista stund… När mini-alliansen vet att oppositionen har bestämt sig… Dessutom hade mini-alliansens partier själva inte lagt något förslag. Det skulle ta ytterligare några timmar. De ville se oppositionens först… Av någon anledning.
Eckerbom kom snabbt in på pengar:
”Vi kan inte säga till kommunfullmäktige att ge mer pengar! Om alla husen ska vara kvar måste vi ha mer pengar. Vi kan inte begära mer pengar av kommunfullmäktige.”
Det tyckte jag att BUN kunde. Det gör alla andra nämnder. De begär det de anser sig behöva för verksamheten. Sedan är det fullmäktiges ansvar att prioritera. Så tycker mini-alliansen i BUN att man inte ska göra…
Annalena Levin (C) tyckte att mini-alliansens ledamöter satt på två stolar.
”Ni tänker med kommunfullmäktigehatten!”
Efter en ajournering (=mötet avbryts för att partierna ska kunna diskutera) så visade det sig att Eckerbom Wendel hade tillkallat kanslichef Katrin Siverby till sammanträdet. Kanslichefen skulle uttala sig om oppositionens förslag(!). Mycket märkligt agerade av nämndens ordförande. Visst kan nämndens ordförande ogilla oppositionens förslag, men att tillkalla en jurist…
Oppositionen stod fast vid sitt förslag.
Klockan 14.55 lämnande mini-alliansen sitt förslag! Notera alltså, först efter det att ärendet diskuterats i nästan 4,5 timmar (med avbrott för lunch) lämnar de styrande sitt förslag. Också en mycket märklig ordning. Men det var naturligtvis ett resultat av politisk taktik och rävspel. Och överbudspolitik…
Mini-alliansens förslag:
- ”Barn- och ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avveckla Sundals Ryrs skola och Väne Ryrs skola från och med höstterminen 2012.
- Kommunfullmäktige föreslås utöka barn- och ungdomsnämndens ram med 35 mkr i enlighet med barn- och ungdomsförvaltningen utredning avseende Strukturell översyn, för att i övriga skolor bedriva utbildning med adekvat kvalité i enlighet med gällande lagar och avtal.
Not: Skulle kommunfullmäktige inte besluta i enlighet med ovannämnda förslag, så föreslås kommunfullmäktige att i stället avveckla skolenheter i enlighet med tjänsteyttrande 120508 för att åstadkomma en budget i balans. - Kommunfullmäktige föreslås att avsätta ett investeringsutrymme om 12 Mkr år 2013, 30 Mkr år 2014, 60 Mkr år 2015, för att tillskapa elevplatser i området Öxnered- Blåsut-Katrinedal —Centrum, och tillskjuta barn- och ungdomsnämnden ramökning för att täcka kapitaltjänstkostnader för denna investering.”
Tidigare under mötet hade Eckerbom sagt, att nämnden inte kunde begära mer pengar av kommunfullmäktige. (Se ovan.) Men nu gällde helt plötsligt inte det. Istället klämmer mini-alliansen till med en summa på 35 miljoner kr. 35 miljoner kr! Då ska man komma ihåg att för en månad sedan beslutade mini-alliansen att yrka på en budget för BUN på minus 5 miljoner kr, jämfört med i år. Och helt plötsligt, klockan 14.55, så höftar man alltså till med 35 milj kr mer.
Wow!
Denna ”överbudspolitik” är som tagen från historien om bröderna Gracchus i det gamla Rom på 200t f.Kr.
Begär mini-alliansen att medborgarna ska tro på att denna ko-vändning är seriöst menad? Tror någon att mini-alliansen hade lagt detta förslag, om det inte hade funnits en enad opposition för att bevara småskolorna?
Det ska bli mycket intressant att se hur långt mini-alliansen driver detta ekonomiska krav. Lägger de ett förslag på denna summa i kommunfullmäktige, så lovar jag, och jag tror många vänsterpartister med mig, att rösta på förslaget. Vilket innebär att förslaget i så fall får majoritet i kommunfullmäktige! Det blir upp till bevis. Är det någon som tror att mini-alliansen tänker fullfölja sitt krav?
Den som lever får se, men jag anser (tills motsatsen bevisas) att detta är ett ”fult trick” för att försöka splittra oppositionen. Med syftet att kunna lägga ner skolor. Jag har under mina år som politiskt aktiv inte varit med om något liknande.
Mini-alliansens förslag är också unikt på det sätt att det innehåller en ”not”. Men det är väl själva vitsen med hela förslaget.
En ”not”? Vad betyder det? Betyder det att mini-alliansen ”vet” att det ekonomiska ”budet” på 35 milj kr är så högt, att de andra partierna inte kan acceptera detta? 35 miljoner kr betyder skattehöjning! Vilket en majoritet i fullmäktige är emot (i varje fall än så länge). (Men de har tydligen glömt att Vänsterpartiet är positivt till en skattehöjning, om pengarna går direkt till förskolan och skolan…)
Jag tror att mini-alliansens partier tänker sig, att eftersom en majoritet i fullmäktige är mot en skattehöjning, så ska ”noten” träda i kraft. Så att småskolorna kan läggas ner! Mini-alliansens förslag tycks enligt min mening vara ett sista desperat försök att få igenom sin vilja att lägga ner småskolorna. Att blanda bort korten. Ett taktiskt politisk rävspel – av en ganska dålig sort…
Det är svårt att se att mini-alliansen för en ärlig och seriöst menad politik.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet har däremot tagit sitt ansvar. Oppositionens förslag har ingen ”not”. Oppositionens förslag innebär att småskolorna ska vara kvar! Punkt!
Hur mycket pengar som ska tillföras BUN är oppositionen inte riktigt överens om, det är inget att sticka under stol med. Förvaltningens bedömning är dock att det krävs ytterligare 25-30 miljoner kr för att behålla nuvarande skolorganisation. Och den bedömningen ställde sig hela oppositionen bakom.
BUN i Brålanda
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Nu närmar sig medborgardialogen sitt slut. På måndag tar BUN beslutet. Och igår gick den sista paneldebatten av stapeln…
Representanter för samtliga partier var inbjudna till Brålanda – denna pärla på Dalboslätten. Lukten från den dalsländska myllan stack för övrigt fränt i näsan när man gick den korta biten från parkeringen till idrottshallen.
Som brukligt är i Brålanda hade arrangemanget förberetts mycket noga. Upplägget var genomtänkt in i minsta detalj. Kvällen började med att mötesdeltagarna fick fakta och information i skolfrågan.
Det var inte bara mötesarrangörerna som hade förberett sig noga. Det hade även den stora publiken gjort. Den var påläst och kunnig. Många hade till och med hunnit ta del av det rykande färska underlaget, som just hade hamnat i BUN-ledamöternas mailboxar, inför måndagens BUN-sammanträde. Och det var nog mer än vad de flesta politiker hade gjort. Jag kan faktiskt inte på rak arm säga någon annan som verkade ha läst materialet. Och det var synd. Materialet hade behövt lyftas upp och diskuteras. Det är ju faktiskt det slutliga beslutsunderlaget – det underlag som vi politiker ska fatta beslut utifrån. Nu på måndag.
Och om detta material finns det mycket att säga. Väldigt mycket… (Se gärna min tidigare blogg och även Zerlins blogg.)
Själva utfrågningen av politikerna och paneldebatten var lyckad. Det tror jag nog att de flesta av åhörarna tyckte. Trots att det nya materialet knappast diskuterades. Partiernas synpunkter och åsikter framgick med all tydlighet.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och Sverigedemokraterna har alla tagit ställning i skolfrågan. De har alla gett ett klart besked:
I de skolor där det bedrivs skolverksamhet idag – i de skolor ska det bedrivas skolverksamhet också imorgon!
Det betyder att det finns en majoritet för detta krav. Det vet den styrande mini-alliansen, vars obeslutsamhet och vägran att ta ställning blev nästan pinsam. Moderaterna, folkpartisterna och kristdemokraterna säger att de fortfarande lyssnar… Det är nog många som undrar – på vem? Vad medborgarna tycker bör väl stå ganska klart för dem vid det här laget.
Marika Isetorp (MP) tyckte att det lät som att mini-alliansen tänkte kasta tärning i frågan på måndag…
De argument som framfördes från mini-alliansens representanter bestod mestadels av tomma fraser och till intet förpliktigande ”klyschor”, typ:
”Folkpartiets mål är att öka lärartätheten.”
”Kristdemokraterna vill att barnen ska få så bra undervisning som möjligt.”
Nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) menade att
”Våra barn får inte den utbildning de har rätt till. Lokalfrågan är en subfråga.”
I sakfrågorna undvek mini-alliansen att gå i svaromål.
Anders Forsström (M) satt på podiet för moderaterna tillsammans med Eckerbom Wendel. När han fick frågan vad han ansåg i denna fråga, dalslänning som han är, så sa han något i stil med att han som ordförande i kommunfullmäktige stod över debatten och att han därför inte ville ta ställning. Då undrade någon i publiken varför han då satt där i panelen i en debatt om skolorna. Och det var ju en berättigad undran.
Då sa faktiskt Anders Forsström:
”Jag är för mindre skolor.”
Men vad betydde detta konkret? Det vet vi fortfarande inte.
Orvar Carlsson (KD) sa under utfrågningen:
”Det är inte enkelt att sitta i en styrande minoritet.”
Och det är klart att det inte är, eftersom en minoritet inte kan bestämma på egen hand – utan måste lyssna på andra personer och partier. …och det kanske inte är så enkelt för Orvar.
Själv reagerar jag på att skolfrågan av de flesta politiker, även inom oppositionen, reduceras till en fråga om tyckande. Politikerna glömmer bort att skolans uppdrag är beslutat av riksdag och regering. Detta uppdrag ska rektorer och lärare genomföra. Det handlar inte om ”tyckande” eller att man vill det ena eller det andra. Uppdraget regleras i Skollagen och det skall följas.
Och det är kommunens skyldighet att ge de medel till rektorn som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras.
Debatten/utfrågningen slutade inte förrän en bit efter kl 21.00. De flesta i publiken var kvar ända till slutet. Det visar på det stora intresse som finns i frågan. Själv tycker jag att det har varit mycket positivt att få komma ut till olika skolor och träffa kommuninvånarna. Det har antagligen ökat både intresset för politik bland medborgarna och klargjort var de olika partierna står, samtidigt som vi politiker har fått mängder av ”input” och lärt oss massor. Medborgarna har också fått se politikerna ”på riktigt”, en nog så viktig erfarenhet. Och jag har svårt att tro att mini-alliansen har fått några nya ”sympatisörer” under medborgardialogen. Tvärtom tror jag att många tidigare sympatisörer har blivit djupt besvikna, både på mini-alliansens partier och dess representanter. Och vem vet, en och annan kanske har fått upp ögonen för Vänsterpartiet…
Jag vill avsluta med att berätta en episod från paneldebatten.
Ingen mindre än demokratiberedningens ordförande, folkpartisten och liberalen(?) Peter Göthblad, utdelade ett slag under bältet under debatten. Peter Göthblad ska ju som ordförande i demokratiberedningen vara själva symbolen och drivkraften i arbetet med att demokratisera Vänersborg. Han ska arbeta för att invånarna i Vänersborg ska få ökat inflytande, få stimulans och tillfälle att framföra sina åsikter och att bli hörda. Peter Göthblad ska leda arbetet med att åsikter ska brytas i en öppen, tillåtande och demokratisk anda.
Men det är tydligen inte Peter Göthblads uppfattning om sin roll. Istället för att diskutera budskapet vill han diskutera budbäraren. Kunde Vänsterpartiets representant, som är lärare på Dalboskolan, verkligen få diskutera dessa frågor och dessutom vara med i nämnden och besluta i dem? Göthblad ansåg att det förelåg en intressekonflikt, att jag var jävig.
Det är för övrigt inte första gången som demokratiberedningens ordförande vill få politiska motståndare förklarade jäviga. (Se ”Kampen i Byggnadsnämnden” när Göthblad ville jävförklara socialdemokraten Dan Nyberg.) Det kanske är lättare att försöka få bort sina politiska motståndare än att ta en ärlig och öppen debatt i sakfrågorna?
För övrigt var kanslichef, och kommunens högste jurist, Katrin Siverby på BUN förra sammanträdet och hade genomgång om sådana här frågor. (Se ”Jäv, IFK och lite annat”.) På en direkt fråga, om det var att betrakta som jäv att arbeta på en skola, svävade hon inte på målet en sekund.
”Nej.”
Även om svaret inte var vad demokratiberedningens ordförande Peter Göthblad (FP) hoppades på, så är det något han måste acceptera. Även i detta fall står lagarna över borgerliga politikers personliga tyckanden.
Inför BUN 14/5 (3): Strukturell översyn – beslutsunderlaget
Igår, tisdag, skickades förvaltningens beslutsunderlag för den strukturella översynen ut till alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden. TTELA hade en informativ artikel om materialet idag och dessutom skrev Ulla Andersson en ledare i ämnet.
Det räcker med att läsa några sidor i det utskickade beslutsunderlaget, så börjar man klia sig lite smått i huvudet… Så småningom börjar man också riva sitt hår…
Det mesta är ”gammal skåpmat”, en del har putsats till lite, annat är precis som förut. Materialet är fortfarande ensidigt, vinklat och tendentiöst. Det finns inga exempel på fördelar med små skolor, det finns inga nackdelar med stora skolor. Och överhuvudtaget tycks inte medborgarnas synpunkter ha fått något genomslag.
Tesen som drivs är fortfarande att skollokaler måste läggas ner för att frigöra pengar.
”I samband med Strukturutredningen och inför medborgardialogen gjordes en bedömning av möjligheter att inom tilldelad budgetram flytta resurser från fasta kostnader, främst lokalkostnader, till undervisning, dvs. mer lärarpersonal och läromedel. Detta är fullt möjligt och det skapar förutsättningar att höja kvaliteten och måluppfyllelsen. … Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
(Alla citat är från beslutsunderlaget.)
Jag kan inte se hur förvaltningen kan få denna tes att stämma med verkligheten. För att få ihop 9 (nio) miljoner kr i sänkta hyreskostnader så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. ”Klipper” man Dalboskolan också, så sparas 11,6 miljoner!
Men förvaltningen föreslår inte detta. Förvaltningen föreslår ”bara” att följande skolor ska läggas ner: Blåsut, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp, Dalboskolan och Väne Ryr. Och då sänks hyreskostnaderna med knappt 5,5 milj kr.
Å andra sidan. För att kunna lägga ner dessa skolor, så måste investeringar ske på Norra och på Öxnereds skolor. (Eleverna från Blåsut måste ju ta vägen någonstans.) Investeringarna på Norra skolan beräknas till 40 milj kr och på Öxnered till 58 milj. (Ok, då finns det plats för en ev framtida elevökning med 75 elever på Öxnered.) Vill man dessutom bygga en ny idrottshall på Öxnered, så kostar det ytterligare ca 20 milj. Det skulle innebära ökade hyreskostnader för nämnden med 7 milj kr per år (exkl idrottshall).
Sedan måste åtgärder vidtas när Dalboskolan läggs ner. Den centrala skolenhetens skolor rymmer nämligen inte Dalboskolans elever.
”Under förutsättning att det finns lediga lokaler som är lämpliga för grundskolans senare årskurser bör verksamheten i Dalbo omlokaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grundskola för årskurserna 7-9.”
Ytterligare lokaler alltså. Ytterligare hyreskostnader. (Ytterligare en skolbyggnad. Fyra skolbyggnader i samma skolenhet? Undrar vad Skollagen säger om det?) Sedan ”glömmer” man att Dalboskolan är utrustad med en särskild allergiavdelning… Ytterligare kostnader. …som inte finns med i materialet.
Var frigörs pengar vid en nedläggning av skolor?
Den andra tesen som förvaltningen driver är att större klasser ska frigöra resurser till ”stödlärare” av olika slag, dvs extra lärarresurs till elever i behov av särskilt stöd.
I frågan om små klasser och små skolor kan man konstatera att förvaltningen inte har tagit det minsta intryck av de synpunkter som framkom i medborgardialogen. Förvaltningen har inte tittat på de forskningsrapporter som finns om små skolor. Det skrivs inget om fördelarna, t ex att behovet av särskilt stöd kanske blir mindre med färre elever i en klass. Det skrivs inget om skolresornas effekter på eleverna, de bättre kunskapsresultaten, inget om landsbygdsfrågan i stort, osv.
Istället blir tonen i materialet nästan lite ”otrevlig”. Tycker jag.
”Den lärarresurs som krävs för att ge en klass dess garanterade undervisningstid enligt timplanen är konstant oavsett hur få eller många elever som finns i klassen. Då resurserna till skolan fördelas per elev, blir den kvarstående resursen till exempelvis stödundervisning mindre om klasserna innehåller få elever. När antalet elever minskar, och därmed även klassernas storlek, får skolorna allt svårare att tillgodose kraven på stöd till elever i behov av särskilt stöd.”
Det känns som om vi, som vill ha mindre skolor och klasser, får ta på vårt ansvar att de elever som behöver stöd inte får det… Typ, ni som vill ha landsbygdsskolorna kvar, ni tänker inte på de elever som behöver extra stöd…. Elever ställs mot elever. Och vi som inte vill lägga ner skolor ska få dåligt samvete.
”Övertolkar” jag? Kanske, jag vet inte. Men det är faktiskt den känsla jag får när jag läser materialet. Det är också den uppfattning jag får av de diskussioner som förs med representanter för den styrande mini-alliansen.
När det gäller särskilt stöd till elever. Det står så här i Skollagens 3 kap:
”…att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. … Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
”ska”! Lagen säger ”ska”!
Det är rektors skyldighet att ge särskilt stöd om det befaras att en elev inte når kunskapskraven. Och det är huvudmannens uppgift, dvs kommunen, att ge rektorerna de medel och ekonomiska resurser som krävs för att rektorn ska kunna genomföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag!
Inga elever ska ställas mot varandra! Oavsett om skolor läggs ner eller inte.
Jag kan inte låta bli att dra en parallell med Socialnämnden och Socialförvaltningen. Tänk om de resonerade på samma sätt. Då skulle det låta ungefär så här: ”Vi har nu fått en summa pengar till försörjningsstöd (‘socialbidrag’) av kommunfullmäktige. Om fler personer behöver försörjningsstöd så måste vi minska på stödet till de andra! Vi får inte överskrida budgeten.”
Tror någon att Socialnämnden eller Socialförvaltningen resonerar så? Får de resonera så? Nej! Och nej! Uppfyller personer socialtjänstlagens kriterier, så är de berättigade till försörjningsstöd! Vare sig kommunfullmäktige har avsatt pengar till detta eller inte. Räcker inte pengarna från fullmäktige till, vilket de inte gör, så fortsätter socialförvaltningen ändå att betala ut försörjningsstödet. … för det är de enligt socialtjänstlagen skyldiga till!
Kommunen måste följa Skollagen precis som Socialtjänstlagen!
Oj. Jag blev visst lite engagerad där…
Om någon fortfarande inte är övertygad om riktigheten i att lägga ner skolor, så framförs ett tredje argument i materialet:
”Det innebär, att om kommunen kompenserar för en ineffektiv och dyr organisation ekonomiskt, tillfaller för närvarande 14 % av kompensationen de fristående enheterna.”
”Ineffektiv och dyr organisation”. Hmmm. Jag fortsätter att riva mitt hår…
Det finns mycket mer att ta upp om materialet som ska ligga till grund för Barn- och Ungdomsnämndens beslut på måndag. Det saknas också en hel del tycker jag. Det finns t ex inga riskanalyser, konsekvensbeskrivningar, utförligare kostnadsberäkningar etc.
Det finns dock några få meningar som är annorlunda jämfört med resten av underlaget. Och det i samband med konsekvenserna av nedläggningar av Skerrud och Mulltorp. Det gäller vad som då ska hända med fritidshemmen och förskolorna! I materialet nämns att det kan bli ökade restider och att det kan bli dyrare för föräldrarna.
”Konsekvenserna av att behålla alternativt lägga ned fritidshemmet i Skerrud respektive Mulltorp behöver utredas vidare.”
Rätt ska vara rätt. Materialet avslutas också med någon typ av ”gardering”:
”Samtidigt finns andra skäl och motiv till nuvarande skolstruktur än att skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling. Sociala skäl, landsbygdsutveckling, ekonomi, etc, medför att olika perspektiv måste beaktas. Detta har tydliggjorts i medborgardialogen och den politiska diskussion som pågår, Barn- och ungdomsförvaltningens uppgift är inte att belysa och besluta utifrån ett så brett perspektiv. Däremot skall nämnden säkerställa att eleverna ges goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med gällande styrdokument.”
Ska detta vara ”beviset” för att materialet är objektivt? För att man har lyssnat på medborgarna?
Men det är väl svårt att undgå påståendet (det känns som en anklagelse), att de som vill ha kvar ”nuvarande skolstruktur” har andra skäl och motiv än att:
”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”
Vill man med det säga att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och, hm, Sverigedemokraterna – och en stor del av medborgarna i Vänersborg – INTE vill ”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”…?
Till sist.
Beslutsförslaget avslutas med
”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30 miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Onekligen en överraskning, som jag har skrivit om tidigare. Jag ser dock fortfarande inte riktigt hur denna pengafråga är kopplad till den strukturella översynen. Men visst behövs pengarna!!
Det har Vänsterpartiet i Vänersborg alltid hävdat…
.
PS. Det finns en passus i materialet som egentligen inte hör till den strukturella översynen, men som jag blir väldigt frågande till:
”Även om Centrala skolenheten utgör en organisation och rektorerna samverkar kring ekonomi osv. underlättar det om varje rektorsområde har tillräckligt tjänsteunderlag för sina egna lärare. De båda minsta rektorsområdena inom Centrala skolenheten är nu för små för att uppnå detta.”
Jag trodde att den centrala skolenheten var ett rektorsområde…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer