Stefan Kärvlings blogg

Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen.

I söndags beskrev jag de ärenden som avgörs av KS självt. (Se “Höstens första KS”.) I detta blogginlägg ska jag beskriva ärenden som KS ska skicka vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF) om två veckor.

Tre medborgarförslag ska till KF. KS anser, enligt beslutsförslaget, att det inte ska bli någon översyn av stadgarna för gymnasieelevers resor/skolskjuts. Lag (1991:1110), 2 §, anger att elever som har längre resväg än 6 kilometer ska beviljas ersättning för sin skolresa. Detta följer Kunskapsförbundet Väst – oavsett andra omständigheter i elevernas skolvägar som t ex farliga korsningar.

Det blir inte heller någon hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön. Det saknas resurser anser samhällsbyggnadsnämnden, som även reagerar på att förslagsställaren benämner området för “igenvuxen gräsplätt” när det är en “finklippt gräsmatta”. Kultur- och fritidsnämnden är mer positiv till medborgarförslaget. Förslaget har trots det föreslagna avslaget lett till att:

“de två nämndernas förvaltningar har inlett samtal om hur behovet av anordningar för spontanidrott bäst ska kunna tillgodoses.”

Det tredje medborgarförslaget vill att det återigen ska bli en tåghållplats i Väne Ryr. Jag tror att samtliga partier i kommunen står bakom ett sådant förslag. Väne Ryr är också markerat som ett framtida stationssamhälle i översiktsplanen. Det är emellertid inte Vänersborgs kommun som ensam bestämmer om tågstationer. I första hand är det Västra Götalandsregionen som avgör var tågstationer ska finnas. Och eftersom själva järnvägsanläggningen ägs av Trafikverket så ska det också ha ett ord med i laget. 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 3 milj kr till att montera ner kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Det handlar om 110 gamla trästolpar i dåligt skick längs vägar i t ex Kristinelund, Väne Ryr, Lilleskog, Västra Tunhem, Floget och Vänersnäs (flera vägsträckor). Samtidigt avsätts ytterligare 3 milj kr till 42 trafiksäkra stålstolpar. De ska sättas upp intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.

Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.

Moderaterna är av någon anledning negativ till de 3 milj kr till de nya stålstolparna. Ärendet avgörs alltså slutligen av KF.

Under klang och jubel tillförde regeringen 500 miljoner kronor till skolväsendet i vårändringsbudgeten för 2024. Det var en fantastisk satsning på skolan tyckte Tidöpartierna i allmänhet och Liberalerna i synnerhet. (Se “Vi prioriterar skolan”.)

Vänersborgs del av pengarna är knappt 1,4 milj kr (1.368.000 kr) till barn- och utbildningsnämnden och 552.000 kr till Kunskapsförbundet Väst under 2024. Då går 12% av BUN:s pengar och 30% av KFV:s till vinstdrivande friskolor. Pengarna ska användas för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen… (”Det bidde en tumme…”.)

Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för hållbar hushållning med jordbruksmark. Imorgon bereder KS frågan. Utgångspunkten är 3 kap. 4 § i miljöbalken:

“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Jordbruksmarken är alltså skyddad och får bara tas i anspråk när vissa krav uppfylls. I riktlinjerna diskuteras vad som är väsentliga samhällsintressen. Det kan vara t ex:

“bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”

Det innebär att det i Vänersborgs kommun har byggts, byggs och ska byggas på bland annat Holmängen, Skaven/Öxnered och Källeberg i Brålanda.

Strategisk landsbygdsutveckling kan vara ett väsentligt samhällsintresse t ex för att bibehålla befolkningsunderlag på landsbygden. Jag tänker på planerna i Sikhall.

Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att ge tydligare stöd i dessa prövningar kring jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, prövningar som i regel måste göras i varje enskilt ärende. 

Kommunfullmäktige ska även anta riktlinjer för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.

Sedan 2014 finns det ett översvämningsprogram i Vänersborgs kommun. Det blev emellertid inaktuellt när Länsstyrelsen reviderade nivåerna för översvämningsrisker 2017. De nya nivåerna låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram. Nu är det dags att uppdatera kommunens riktlinjer.

I underlaget konstateras att kommunen under flera år har haft dialog med Länsstyrelsen, SMHI, Vattenfall, Vänerrådet och kommunerna runt Vänern kring de nya nivåerna. En anledning är att det finns saker som är oklara:

“En anledning till oklarhet är att det finns flera tröskelnivåer som ligger under den nivå som länsstyrelsen anger som högsta beräknade för Vänersborgs kommun. De modeller som funnits tillgängliga när SMHI gjort sina prognoser är inte helt anpassade för den komplexitet som Vänerns vattensystem utgör.”

Det framgår inte riktigt vilka “tröskelnivåer” som förvaltningen tänker på. Jag gissar dock på att det bland annat är det som påpekades av min partikollega Pontus Gläntegård (V), i en reservation i byggnadsnämnden:

“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen.”

”Rinna bakom Hunneberg”… ? Vänerns vatten tar en ny väg – se bild nedan.

Ett kanske ännu större misstag, som Gläntegård påpekar, är att Länsstyrelsen bortser från att vattnet dessutom svämmar över slussportarna vid Karls Grav och dammen i Vargön .

Länsstyrelsen har inte lyssnat på Vänersborgs kommun. Riktlinjerna följer därför Länsstyrelsens instruktioner trots att dessa är fel… (Jag har genom åren skrivit ganska mycket om översvämningsrisker i kommunen, senast den 22 april – se “Översvämning!?”.)

Det är också värt att nämna ytterligare två saker som kommunen har med i riktlinjerna, och som Länsstyrelsen har förbisett… I riktlinjerna introducerar kommunen nämligen två parametrar som inte ingår i länsstyrelsens faktablad:

“1) den dynamiska vinduppstuvningen reduceras där det finns skyddande anordningar eller terräng. 2) de mest extrema nivåerna är kortvariga och att det finns fall där tillfälliga skyddsanordningar kan användas för att hantera dessa.”

Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som kommuninvånare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommunen just nu, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. Kommunen måste därför fortsätta att ta översvämningsrisken på allvar och arbeta vidare med förebyggande åtgärder kring framför allt viktiga och strategiska vägar och byggnationer och anläggningar. (Även privatpersoner drabbas naturligtvis av översvämningar på grund av t ex skyfall. Länsförsäkringar skickade idag ut tips till sina medlemmar om hur man skyddar sig, se “Våra bästa tips för att slippa översvämningsskador”.)

Kommunen måste vara förberedd. Det handlar inte om det ska svämma över, utan när.

==

Anm. Det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.