Stefan Kärvlings blogg

I söndags skrev jag om profilklasserna i Vänersborgs skolor. (Det inlägget kan du läsa här.) Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens-val-tid under hela högstadiet. Skolan kan också besluta om att göra avsteg från timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till profilämnet. På Tärnan har idrottsklassen bara Elevens val och timmarna i Idrott till profilämnet. På Vänerparken har de estetiska profilerna tagit tid från andra ämnen för att skapa mer tid för musik, dans eller bild.

Många föräldrar har de senaste veckorna engagerat sig i frågor kring profilklasserna och då särskilt uttagningen av elever till dem.

Sedan mitt senaste inlägg har jag tagit reda på mer fakta.

Eleverna i åk 6 kan välja på fyra profiler. På Tärnan finns det idrott (inte längre fotboll alltså). På Vänerparken finns det tre olika estetiska profiler. Det är musik, bild och dans.

Över 50% av alla elever i åk 6 i ”stan” sökte till någon av profilklasserna. Detta innebar att alla som sökte inte fick plats. Det fanns nämligen fler sökande än platser. Med ett undantag. Till dansprofilen fick alla 27 som sökte också plats.

Till musikprofilen sökte 60 elever. Det fanns 28 platser. 40 sökte bild, men bara 28 fick plats.

Till Tärnans idrottsklass sökte 14 elever ”för mycket”.

Detta fick till följd att ett urval måste göras. Några elever måste ”gallras bort”.

På Tärnan gjordes urvalet genom att varje sökande blev intervjuad, mellan 30-45 min. Med sig till intervjun hade varje elev svar på 3 frågor som de hade fått i förväg och som skulle besvaras skriftligt.

Efter intervjuerna ”gallrades” 14 bort.

När det gäller Tärnan var det första gången som inte alla sökande till profilen fick plats. Det var inget bra. Föräldrar hörde av sig och hade åsikter om bland annat urvalsprocessen. Ttela publicerade insändare. I tisdags ändrade sig någon i ”ledningen”, någon chef eller grupp av chefer tog beslut om att alla sökande skulle bli antagna!

Detta innebar alltså att alla som sökt Tärnans idrottsprofil till hösten också fick plats. Hur den extra klassen, eller gruppen, ska organiseras – och finansieras! – vet inte Tärnan just nu. 14 elever i en klass är inget optimalt antal ur ekonomisk synvinkel…

Det är väl bra att man kan ändra beslut som blir ifrågasatta. Å andra sidan undrar man hur genomtänkta sådana beslut är – när de som ropar högst kan få makthavare att ändra sig. De som inte kan ropa alls då?

På Vänerparken fick alla som sökte musik göra ett sångprov. Om eleven ifråga spelade ett instrument fick de även spela på detta. Det var dock mindre viktigt för uttagningen, ingen blev ”bortvald” på grund av att han/hon inte spelade ett instrument. Eleverna fick också göra diverse test som gick ut på att ta reda på elevens rytmkänsla, musiköra osv. De olika testerna bedömdes på en skala. Resultaten räknades ihop och de med högst poäng antogs till musikklassen. Inte de andra.

Till Bildklassen lottade man helt enkelt.

Hur ska man ställa sig till detta? Själv tycker jag att det är väldigt tidigt att välja profiler när man går i 6:an med tanke på risken att bli ”bortvald”. Grundskolan är obligatorisk och att då försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger tycker jag är förkastligt.

Det är ju inte bara ett ämne som man inte får, det vore kanske inte så himla farligt. Men det är ju faktiskt så att när de inte får sitt profilval tvingas de kanske till en skola de inte valt och risken finns också att de blir ”ensamma” där om alla gamla kompisar kommer in på sitt val. Det är en ganska stor sak för en 12-åring. Jag tror inte att många vuxna skulle acceptera en sådan behandling.

Nu tillåter den nya Skollagen profilklasser med urval (i och för sig definierat som ett ”undantag”). Vad man än tycker om detta. Som jag har skrivit tidigare så reglerar den nya Skolförordningen hur urvalet får gå till. Och den anger bara färdighetsprov som grund för urval. Förordningen träder i kraft 15 april och ska börja tillämpas 1 juli. Utifrån detta tolkar jag det som att det är dessa bestämmelser som gäller för höstens organisation. Jag tror inte att man kan anföra att urvalet skedde före 15 april och därför hänvisa till den gamla Grundskoleförordningen. Administrativa skäl kan vad jag förstår inte vara ett skäl för att förordningar inte ska följas. Men det är väl som vanligt, kommunala beslut är lagliga så länge ingen överklagar. (Toppaffären lärde oss att även olagliga kommunala beslut blir lagliga om ingen överklagar inom tre veckor…)

Men det finns fler och ännu starkare skäl till att se över förvaltningsledningens policy och riktlinjer för profilklasserna.

Över 50% av alla 6:or har alltså sökt till en profilklass. Betyder det då att eleverna i Vänersborg har ett unikt intresse för estetiska ämnen? Ett intresse som saknar motsvarighet i landet?

Jag tror inte att det är så.

Fundera en stund på följande frågor innan du läser vidare. Varför sökte inte en enda elev från Tärnan till någon av profilklasserna på Vänerparken? Var alla elever i åk 6 på Tärnan ointresserade av musik, bild och dans?

Fundera även på följande frågor: Vilka elever sökte till Vänerparken? Och varför?

Elever väljer skola i första hand. Eleverna ville gå på Vänerparken. Det är framför allt eleverna som tidigare tillhörde Huvudnässkolans upptagningsområde som helt enkelt inte vill gå på nya Torpa eller Tärnan.

Ett skäl som fördes fram, både av förvaltningen och av politiker (framför allt av socialdemokrater, men även av de borgerliga) i samband med diskussionerna om att bygga den nya Torpaskolan, var att en sådan skolenhet skulle leda till ökad integration. Utifrån vad vi kan se nu har det i verkligheten blivit precis det motsatta. Vi har fått en segregering av sällan skådat slag. Och det handlar inte om friskolor – det är kommunen själv som är ansvarig för den.

Hur har det kunna gå så här? Vem är ansvarig? Var har dessa beslut tagits?

Det kan man faktiskt fråga sig. Det är inte rektorerna som fattat besluten. De har tidigt befarat en sådan här utveckling. De har exempelvis föreslagit att dansklassen i stället skulle förläggas till Tärnan. Likadant med bildklassen. Varför inte ha den på Tärnan som till skillnad från Vänerparken dessutom har välutrustade lokaler för bildundervisning? Eller musikklassen till nya Torpa som utrustats med 6-7 lokaler för undervisning i musik! Detta kunde kanske ha fått positiva effekter för integrationen?

Rektorerna är inte ansvariga.

Rektorerna har fått höra att de estetiska profilerna ska ligga på Vänerparken. Det är bara så. Det har politikerna bestämt. ”Det är politiken.”

Nu kan inte politiken ta sådana beslut. Och har inte heller gjort det. Politiker har bestämt att lägga ner Huvudnässkolan och att bygga en ny Torpaskola. Sådana beslut fattas av politiker. Men att bestämma om profilering, nej. Barn- och ungdomsnämnden har inte fattat några beslut om profilklasser. Sådana beslut kan bara fattas av rektorer. Enligt Skollagen.

Har rektorerna fattat dessa beslut? Eller har man fått ”direktiv” från någon annan?

I onsdags hade kommunfullmäktige sammanträde.

Första timmen ägnades åt information. Förvaltningschefer berättade om verksamheterna för alla nya ledamöter. Och gamla.

Först ut var Barn- och Ungdomsförvaltningens chef. Han beskrev verksamheten. Det blev mycket ekonomi. Väldigt mycket ekonomi. Han sa också:

”Vi jobbar med teambuilding för att stärka arbetslagen ute i våra verksamheter.”

Jag funderade på det.

”Arbetslag”? Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen.

Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende vilken klass de undervisar i.

Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund.

Ordet ”arbetslag” förekommer heller inte i varken Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!

Lena Eckerbom Wendel, Barn- och ungdomsnämndens ordförande, har ett favorituttryck.

”HALLÅ ELLER!!??”

Det håller jag helt med om. I det här sammanhanget.

Jag undrar vem som har bestämt att skolorna i Vänersborg ska vara organiserade utifrån en gammal tanke om ”arbetslag”. I Skollagen står det: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. Är det så i Vänersborg? Det verkar inte så.

Att från förvaltningsnivå styra det lilla utrymme som finns för kompetensutveckling av pedagogisk personal mot att jobba med teambuilding för att stärka arbetslag måste ses som ett ”dubbelfel”.

Även den nya Torpaskolan är planerad och byggs utifrån idén om att det ”traditionella” arbetslaget ska vara utgångspunkten för organisationen. Den nya Torpaskolan, ni vet, den skolan som kommunen just nu bygger på Idrottsgatan – den där skolan som beslutades av både Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, utan att någon enda av ledamöterna hade sett ritningarna? Och som inget parti tyckte var anmärkningsvärt eller konstigt. Utom Vänsterpartiet då, men det räknas väl inte?

Att förskolan och grundskolan får nya styrdokument nämndes för övrigt inte på fullmäktigeinformationen. Det kanske inte är så viktigt…

När gymnasieförvaltningens chef presenterade sin verksamhet började han med att säga att han var chef över en verksamhet som stod inför stora förändringar.

”Till hösten får vi en ny Skollag och en ny Läroplan.”

Det var det första han sa. Dessutom fortsatte han att berätta att en lärarlegitimation ska införas.

Han hade förstått vad som är viktigt för verksamheten i skolan framöver och därför bör prioriteras. Att rektorer och personal i grundskolan hellre skulle se kompetensutveckling inom andra områden än teambuilding är nog inte att betrakta som en djärv gissning nu när skolan får en ny Läroplan, en ny Skolförordning och en ny Skollag.

Vad vet förvaltningschefen för Barn och Ungdom om detta?

Gymnasiechefen är som sagt väldigt insatt i verksamheten. Som tack sägs det att han ska flytta till Kommunhuset – bort från verksamheten. I varje fall den verksamhet som han är satt att förvalta. Närhet till verksamheten kanske skapar insikter som kan betraktas som oviktiga eller kanske till och med hotfulla?

På tal om något helt annat.

Häromveckan läste vi att Vänersborgs kommun ska skapa en ny grafisk profil som ska användas i all marknadsföring.

”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil som är mer än tio år gammal.”

Säger informationssekreterare Thomas Fridén.

Det känns väl, tyvärr, som att Vänersborg redan har en ny grafisk profil… vilket vi vill eller ej… Som bara är ett år gammal. I varje fall i den meningen att väldigt många i Sverige får något speciellt på näthinnan när de hör namnet Vänersborg…

Kanske kommunens nya slogan skulle kunna bli, något i stil med – ”kommunen – där allt finns”. Varför inte ”ALLT-I-ETT”?

Och så ska det väl vara internationellt? På engelska blir det väl då…

Whole-in-one!

Reklambyrån som tog hem upphandlingen för att utarbeta den nya grafiska profilen heter Mid Marketing (till företagets hemsida). Det är samma företag som hade uppdraget att jobba med arenan… Och som producerar Vänersborgaren…

Ibland är världen bra liten…

I gårdagens TTELA kunde man läsa en insändare om intagningen till de estetiska profilklasserna i Vänersborg, ”Vem avgör vem som får gå i profilklass?” var rubriken. Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens Val-tid under hela högstadiet. Det kan vara t ex idrott, musik eller dans. Skolan kan också besluta om att ändra i timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till Elevens Val-ämnet. ”Specialämnet” kallas då Skolans val. (På Skolverkets hemsida kallas det också Lokalt tillval.) På Tärnan tror jag t ex att ”fotbollsklassen” har en timme extra i veckan för sitt profilämne, som från hösten är idrott. (Jag tror i varje fall det, trots att det står ”fotbollsklass” på kommunens hemsida.)

Insändaren i TTELA beskriver hur urvalet till klassen med idrottsprofilen på Tärnan har gått till. Insändarskribenten skriver att för att bli antagen till profilklassen ska barnen träna flera gånger per vecka. Dessutom ska eleverna lämna referenser och skriva ett personligt brev.

En annan förälder har haft en ganska omfattande korrespondens med förvaltningen om kommunens urvalsprocess till profilklassen i Bild (det ska finnas en bildklass på Vänerparken i höst). Korrespondensen har lett till en anmälan till både JO och Skolinspektionen. Föräldern reagerar mot att skolan har använt lottning som urval och inte färdighetsprov. (Och att han har fått felaktiga besked av förvaltningen…)

Om insändaren eller föräldern som klagar hos JO har rätt i sina beskrivningar, det vet jag inte med säkerhet. Det kan man naturligtvis inte avgöra genom att bara höra den ena parten. Däremot har den JO-klagande föräldern fått ett svar från förvaltningen. Det svaret diariefördes 25 mars.

I svaret till föräldern skriver en av cheferna på förvaltningen:

”I dans- och bildinriktningarna är testning inte tillåtet och därför har lottning skett då det varit fler sökande än vad vi kan ta emot. Utifrån detta har urvalsprocessen varit olika för olika elever, beroende av vilken inriktning de önskat.”

Föräldern kontaktade Skolverket och fick enligt egen utsago beskedet att:

”Det finns varken i Skollagen eller i Grundskoleförordningen några bestämmelser om urvalsförfaranden i grundskolan.”

Jag har tittat i Skollagen och Grundskoleförordningen. Det stämmer. Det finns inga bestämmelser om urvalsförfarandet.

Däremot har Skolverket uttalat sig om färdighetsprov:

”att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, som exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov.”

Det är enligt Skolverket helt ok med färdighetsprov alltså. I exempelvis musik och dans… (Se källan.)

Det händer emellertid saker på skolans område just nu, saker som leder till stora förändringar. Inför höstterminen träder en ny Skollag och en ny Skolförordning i kraft.

Nu finns det bestämmelser om urvalsförfarandet.

Skollagen börjar gälla 1 juli. Den nya Skollagen gör det möjligt att använda sig av tester och prov för antagning eller urval. (Skollagen 10 kap 9§.)

Den nya Skolförordningen börjar gälla 15 april. Det står uttryckligen att den ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011. Det bör rimligtvis innebära att det är här vi ska titta när det gäller frågorna om urval inför höstterminens profilklasser.

Så här står det i Skolförordningen (här finns källan):

”9 KAP. Grundskolan

Färdighetsprov

25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.”

Det är alltså helt ok att tillämpa färdighetsprov i bild!

Jag ringde Skolverket om dans. ”Det är tillåtet!” svarade personen på upplysningstjänsten. ”Dans ingår i Idrott och hälsa.” Huruvida han har 100% rätt får väl jurister tolka, om det blir aktuellt, men så länge får man väl lita på det.

Vänersborgs utbildningsförvaltning har lämnat ett felaktigt besked till föräldern. Det är tillåtet med ”testning” i dans- och bildinriktningar.

Så var det gårdagens insändare igen. Om antagningen till idrottsklassen har gått till som beskrivs, så är det tveksamt, anser jag, att det har gått rätt till.

Så här står det i den nya Skollagen (Skollagen 10 kap 9§.):

”Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. … Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbildning från och med årskurs 7”

Lagen säger alltså att tester och prov inte får användas som urval, men att undantag kan göras. Regeringen har i Skolförordningen gjort undantag. Det har regeringen gjort i kap 9. Det står att färdighetsprov (i vissa ämnen) får användas. Förordningen beskriver ingen annan urvalsgrund än färdighetsprov.

Att kräva referenser av eleverna, att de ska skriva ett personligt brev eller att de måste träna flera gånger per vecka för att kunna bli antagna måste, vad jag förstår, falla utanför dessa regler. (Om det nu stämmer som insändaren beskriver.) Jag undrar om ens lottning är tillåten som urvalsgrund.

I den nya Skolförordningen står det:

”27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.”

Skolverket skrev för några år sedan (källa):

”En rimlig tolkning avseende möjligheten till ett urvalsförfarande vid fördelning av elever på klasser är därför att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, såsom exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov. Inga andra principer för urval får användas än färdighetsprov i det sökta ämnet. När det gäller övriga ämnen får fördelningen enbart grunda sig på ett intresseval från elevens sida och inga urvalsmetoder får användas (exempelvis lottning).”

Till sist ytterligare en liten fundering på den formella sidan av saken. I brevet till föräldern som klagade till JO skriver chefen på förvaltningen:

”Undertecknad beslutade därför att respekti­ve profilinriktning skulle omfatta en klass per årskurs.”

Det är bara en rektor som kan ta ett sådant här beslut. Precis som en annan chef på förvaltningen skriver i ett annat svar till samme förälder.

”Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn.”

Det står i Grundskoleförordningen 4 kap 4§. Det kanske löser sig i höst. Jag ser inte att det står på detta sätt i den nya Skollagen eller Skolförordningen… Eller? Det står: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. (Den nya Skollagen.)

Det finns många fler aspekter av profilklasser än själva intagningen. Det kan vara klasserna placering på skolenhet, begränsningen av antalet elever som tas in, profilernas inriktning, kostnader för profilklasser, orsaken till att så många väljer de estetiska profilklasserna, följderna av profilklasser ur integrationssynpunkt etc . Det återkommer jag dock till senare.

PS. Hur intagningen, urvalet, till profilklasserna i Vänersborg går till exakt, tänkte jag också återkomma till. Jag tänkte ta reda på det så snart jag kan i veckan. Idag är det ju söndag och folk arbetar inte. Har du som läser detta information är det bra om du skriver några rader.

Det finns flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa.

SKL:s ranking för 2010 publicerades igår. (Du kan läsa rapporten här.) Det är ingen vidare skön läsning för vänersborgarna. Resultaten sjunker i allt. Det är naturligtvis inte förvånande med tanke på den oerhörda ekonomiska neddragning som har skett de senaste åren i Vänersborgs grundskolor. Men inte desto mindre alarmerande.

SKL:s rapport visar att 27,4% av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, inte fick G i samtliga ämnen. Det placerar Vänersborg på plats 212 i landet. (Förra året var siffrorna 23,7% resp plats 158.) Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 257. (203 år 2009.)

Det finns 290 kommuner i Sverige…

Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 196, och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 257.

88,1% av eleverna var behöriga till gymnasieskolan. Det ger en ”hedersam” 147:e plats (plats 135 året innan).

Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var, i matte 76,4%, engelska 95,4% och svenska 93,4%. År 2008 var motsvarande siffror: 90,2%, 96,9% och 98,0%. Förändringen i resultat ledde till att Vänersborg sjönk från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.

Sammanvägs resultaten rankas Vänersborg som den 213:e ”bästa” kommunen i landet.

De svenska kommunerna satsar i genomsnitt 77.427 kr per elev (medianvärdet är 78.234 kr). Vänersborg satsar 74.694 kr. Det lägger Vänersborg på plats 92 i Sverige. (2010 låg Vänersborg på plats 81, år 2009 på plats 68 och år 2008 på plats 57.) Det finns kommuner som satsar mer än 100.000 kr per elev.

SKL:s rapport är med andra ord ingen upplyftande läsning för vänersborgarna. Jag skulle faktiskt vilja påstå att det är mer eller mindre kris för kommunens skolor. Socialdemokraternas och Centerpartiets politik under förra mandatperioden, ivrigt stödda av de borgerliga partierna med moderaterna i spetsen, har lett till denna katastrofala utveckling. Nu måste det göras något snabbt. Personaltätheten måste öka, det måste satsas på kompetensutveckling för pedagogerna (tex kring den nya Läroplanen), ledningsorganisationen, liksom  skolorganisationen, måste ses över, osv – och det måste ske snabbt.

Dessutom. Neddragningarna som Vänersborg har gjort i grundskolan ger inte full effekt förrän i år…

Bäva månde vänersborgarna inför resultatet av nästa års undersökning…

I dagens ttela kan man läsa att Barn- och ungdomsnämnden måste lägga ner skolor. (Till ttelas artikel.) Jag känner inte till den lag som säger detta… Vad jag vet så är nedläggningar ett resultat av politiska beslut. Men visst, skolor är hotade av nedläggning.

Några läsare av gårdagens blogg kanske undrar varför jag inte skrev om nedläggningshoten. Det är helt enkelt så att den diskussion om småskolornas framtid som vi hade i tisdags inte är ny. BUN har diskuterat detta under hela den förra mandatperioden. Det är helt enkelt så att samma diskussion fortsätter.

Jag tycker att frågan om småskolorna är mycket svår. Det finns flera saker som talar för att bevara skolorna på landsbygden och det finns många skäl till att lägga ner några skolor.

Under den förra mandatperioden försökte jag därför hitta en öppning mot en möjlig lösning. Jag framförde mina tankar i en motion. Motionen var inte så lång och jag vill gärna återge den i sin helhet – särskilt när BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel i dagens ttela säger: ”…ska vi även ägna oss åt landsbygdsutveckling måste vi få mer pengar från kommunfullmäktige.”

Jag skrev min motion i september 2007.

Ur ”skolekonomisk” synvinkel är det inte motiverat att behålla småskolorna på Dal. Ser man till elevantalet så räcker det med två F-6-skolor, Frändeskolan och Brålanda skola. Dessa skolor kan rymma samtliga områdets F-6-elever utan några som helst problem. Ur Barn- och ungdomsnämndens perspektiv är detta det mest optimala beslutet. Det är alltså väl motiverat ur ekonomisk synvinkel för Barn- och ungdomsnämnden att lägga ner skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud.

Det finns emellertid andra, tungt vägande skäl till att behålla dessa små skolor. Det kanske tyngsta är att skolorna är i stort sett den enda service som kommunen erbjuder invånarna i dessa delar av kommunen. Invånarna har en mycket dålig kommunal service trots att de betalar lika hög kommunalskatt som alla andra i Vänersborg. Att lägga ner skolorna är att ta den sista, och enda, servicen ifrån dem. Att skolorna finns kvar på landsbygden kan också vara ett sätt att på sikt locka till sig nya invånare till dessa områden. Det finns fler skäl, jag ska inte gå in på dem alla.

Kontentan av det hela är att Barn- och ungdomsnämnden egentligen inte har något intresse av att driva skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud vidare. Kommunen som helhet däremot har ett intresse av dessa skolor finns kvar.

Jag föreslår därför att Kommunfullmäktige ger ett speciellt landsbygdsanlag till Barn- och ungdomsnämnden för att nämnden ska kunna behålla skolorna i Rösebo, Sundals Ryr och Skerrud. Summan bör uppgå till det som det kostar extra att driva dessa skolor jämfört med att lägga ner dem. Hur stort detta belopp är får en utredning visa.

Min slutsats var alltså att kommunfullmäktige borde ge mer pengar till BUN så att BUN skulle kunna bevara skolorna – som ett led i kommunens landsbygdspolitik.

Det var nog synd om landsbygdsskolorna att det var just en vänsterpartist som skrev den här motionen. Förslag från vänsterpartister måste ju de andra partierna rösta mot. Det skedde så klart också. Lena Eckerbom röstade NEJ. Centerpartisterna röstade NEJ. Hela kommunfullmäktige röstade NEJ.

Nu är det en klen tröst att politiker från vissa andra partier säger att de ångrar sig. En klen tröst – i synnerhet för de som bor på landsbygden.

Så nu fortsätter diskussionen.

Lena Eckerbom Wendel säger i ttela idag att det lika gärna kan bli så att en skola i tätorten läggs ned. Samtidigt redovisar ttela de olika skolornas renoveringsbehov. Det gör naturligtvis skolfrågan än svårare. Och det är sant, det är som ttela skriver. Flera skolor, inte bara landsbygdsskolor, är i skriande behov av renovering.

Så det är inte bara dalslandsskolorna det handlar om. Det kanske är Blåsut, som måste renoveras för många miljoner, som bör läggas ner? Det kanske är Mulltorp? (Förslagen finns med som alternativ i den utredning som tjänstemännen gjort.) Det kanske är Väne Ryr?

Hur har det kunna bli så här?

Det grundläggande felet är att sossarna, centerpartisterna och kristdemokraterna (KD stödde som bekant S och C i det mesta förra mandatperioden!), oftast med stöd av moderater och folkpartister, inte har haft någon plan för den framtida skolsituationen i Vänersborg. Partierna har istället fattat flera delbeslut utan att ha en helhetssyn. Flera beslut har dessutom tagits ”under prestige” och på mycket lösa boliner. När väl besluten fattats har de i sin tur försvårat eller till och med omöjliggjort en bra helhetslösning.

Det var t ex viktigast av allt för S, C och KD att lägga ner Huvudnässkolan. Det bestämdes först av allt (trots protesterna från en massiv folkopinion). Efter det beslutet började man att titta på hur resten kunde lösas. Vart skulle eleverna från Huvudnäs ta vägen? Det blev ett hastverk. Det blev en tillfällig inkvartering på Trenova. Det var inget bra för eleverna.

Senare beslutade, först BUN och sedan kommunfullmäktige, att bygga en ny Torpaskola på Idrottsgatan. Det gjorde BUN och KF utan att ens ha sett ritningarna! Vänsterpartiet protesterade högt – men vad hjälpte det? Vänsterpartiet kunde man väl strunta i… (Det här beslutet är egentligen bland de sjukaste beslut som togs förra mandatperioden! Och då var ändå konkurrensen fruktansvärt hård…)

I och med beslutet om en ny Torpaskola tillsammans med ett långt (och dyrt) avtal i Vänerparken – som helt plötsligt dök upp som ett alternativ till skola för 200 elever – har den gamla majoriteten, tillsammans med de nuvarande styrande partierna, låst situationen så att alternativen för den framtida skolsituationen blir allt färre. Om det nu finns några bra alternativ kvar. För inte nog att skolbyggnaderna står där, de har också kostat en massa pengar.

För att inte tala om alla miljoner som är låsta till driften av arenan. I 33 år!

Denna planlöshet och detta slöseri med pengar gör det väldigt svårt att lösa skolproblematiken på ett bra sätt. Det framtida utseendet och den framtida organisationen av skolorna i Vänersborg är nog den mest komplicerade av alla som Barn- och ungdomsnämnden har att hantera…

Det historiska ansvaret för att denna situation har uppkommit vilar tungt på framför allt S, C och KD, men även på M och FP.

Läsare av denna blogg är mycket välkomna att lämna synpunkter och argument i frågan.

OBS!! Länsförsäkringar skriver idag i ett brev till Advokatfirman Lindahl som representerar Vänersborgs kommun:

”Vi är överens om att det var ett konstruktionsfel på takkonstruktionen vilket innebär att skadan är undantagen försäkringen oaktat hur mycket felet påverkat skadan.”

Läs vidare på Vänsterpartiets hemsida!