Arkiv
EXTRA! Extrainsatt BUN-sammanträde!
Igår eftermiddag fick alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) ett mail.
”Barn- och ungdomsnämnden kallas till ett extra nämndsammanträde måndagen den 28 maj klockan 08.00, rum 367 kommunhuset Vänersborg.”
Nytt sammanträde med BUN??!! Varför det?
Svaret är att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har haft sammanträde. Och KSAU är inte nöjt med BUN:s beslut i skolfrågan, dvs det beslut som BUN tog måndagen den 14 maj och som löd:
”Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i
- Att optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att skolsituationen utreds avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
KSAU reagerar mot den första punkten. Utskottet menar att den går att tolka. Därför föreslår KSAU:
”att barn- och ungdomsnämndens beslut per 120514 § 52, förtydligas avseende punkten:
- att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i”
Och vi i oppositionen som tyckte att detta var en klockren formulering, och ett klockrent beslut. Det pågår verksamhet i alla skolor utom Sundals Ryr och Väne Ryr. Vad är problemet?
Alltså, nytt möte… Bråttom. Nu på måndag.
”…ingen rast, ingen ro, ingen vila…”
KSAU:s beslut är lite intressant… Om det först är nu på måndag, som ett formellt avvecklingsbeslut av verksamheten skall fattas, så måste ju KSAU anse att då har det varit ”verksamhet” i Sundals Ryr och Väne Ryr. Och om det då har varit verksamhet, så skulle det innebära att majoriteten i BUN fattade ett beslut om att skolorna skulle vara kvar… Alla skolor. Eller?
Och om inte BUN fattar något nytt beslut på måndag, så gäller beslutet att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i… Oppositionen kanske skulle bojkotta mötet…? Då blir inte nämnden beslutsför…
”En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.” (Kommunallagen 6 kap §23)
Inför det nyinsatta nämndsammanträdet så har förvaltningen skickat med ett beslutsförslag. Sådana här förslag brukar vara förankrade med ordförande. Så det är kanske Lena Eckerbom Wendels förslag? Beslutsförslaget lyder:
”Barn- och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige
att behålla de skolor vi i dag har verksamhet i, det vill säga grundskoleverksamheten i Väne Ryr samt Sundals Ryr avvecklas.”
Kommer det här förslaget att tillfredsställa KSAU? Jag menar, KSAU hade ju problem med just ordet ”verksamhet”. KSAU visste ju inte vad ordet betydde. Och är inte grundskoleverksamheten i Ryr-orterna redan avvecklad? Vad innebär det att avveckla något som redan är avvecklat? Osv.
Puh.
Det finns emellertid ett problem. Ett verkligt problem.
Hela oppositionen, och även den styrande mini-alliansen, är överens om att Sundals Ryr ska läggas ner. (Läggas ner, inte bara ”avvecklas”.) Det är inget problem. Men när det gäller Väne Ryr finns det ett problem. Här går nämligen meningarna isär. Mini-alliansen vill lägga ner Väne Ryr. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet vill inte att någon nedläggning ska ske, åtminstone inte förrän en utredning har undersökt möjligheterna att öppna skolan igen. Socialdemokraterna har inte tagit ställning. De lade ner sina röster i BUN.
I omröstningen i BUN vann därför mini-alliansens avslag på utredning – eftersom ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) hade utslagsröst. Det blev ju 5-5 i omröstningen.
Men inte kan man väl avslå en utredning i en sådan här viktig fråga – bara på ordförandes utslagsröst? Socialdemokraterna måste nog ta sitt ansvar och ta ställning till Väne Ryr.
Helst redan nu på måndag.
Kanske bör oppositionen dela upp beslutsförslaget? Fatta ett beslut om det man är överens om, dvs räkna upp de skolor som man vill ska vara kvar – och lägga ner Sundals Ryr. Och göra frågan om Väne Ryrs vara, eller inte vara, till ett eget separat beslutsförslag?
Eller helt enkelt ha två förslag. Den ena om Sundals Ryr och det andra om Väne Ryr. Resten behöver man ju inte ta beslut om. Jag menar, tar BUN inget nedläggningsbeslut så innebär det per automatik att alla de andra skolorna ska vara kvar!
Skolfrågan har blivit mer komplicerad än vad man kunde tro. Och det är inte över med detta. Enligt säkra källor ska nämligen skolfrågan INTE beslutas i kommunfullmäktige!!
Det är något nytt! Tidigare har BUN, hela BUN, tagit för givet att hela skolpaketet ska till fullmäktige för avgörande. Nu säger ryktena att kommunfullmäktige bara ska besluta om eventuella nedläggningar (avvecklingar?) och pengarna… Inget mer.
Förvirring.
Det är helt klart att BUN, och medborgarna, har fått felaktig information om beslutsgången. Och det är naturligtvis ytterst ordförandes fel. Ordförande ska ju ha det formella klart för sig.
Därför kan man fråga sig, talar inte KSAU:s ordförande Gunnar Lidell (M) och BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) med varandra?
Eller är det taktik? Vill mini-alliansen på något sätt driva in en kil i oppositionen, så att det blir ett helt nytt beslut på måndag? Är det detta som mini-alliansen planerar och hoppas på?
Eller vill man helt enkelt undvika att hela frågan beslutas i kommunfullmäktige, därför att mini-alliansen inser att frågan är så stor att en ”förlust” i omröstningen rimligtvis borde leda till att den styrande mini-alliansen måste avgå?
Det kan bli ett viktigt sammanträde nästa måndag.
.
PS. I torsdags skickade jag en debattartikel till media. Debattartikeln blev efter gårdagens mail med ens ganska gammal…
BUN 14 maj: Ett förtydligande av skolbeslutet
Politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud, bluffspel…
Alla våra lokala medier uppfattade inte riktigt hur det gick till på gårdagens möte i Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) och vad som blev resultatet. Det ser man på dagens och gårdagens rapportering. På Nyheterna i TV4, så fick tittarna till och med uppfattningen att det var mini-alliansens förslag som gick igenom… Men på sätt och vis är det inte så underligt. Mini-alliansen gjorde sitt bästa för att försöka sprida rökridåer och blanda bort korten.
Låt mig först av allt återigen slå fast. Oppositionens förslag fick majoritet. Mini-alliansens förslag förlorade. Det blev 8-5 till oppositionen i omröstningen. 8-5 till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet.
Det betyder att småskolorna blir kvar. Undantagen är Sundals Ryr och Väne Ryr. För Väne Ryr är dock inte sista ordet sagt i frågan.
Det definitiva, slutgiltiga beslutet om småskolorna fattas dock av kommunfullmäktige. Det sker på kommunfullmäktiges sammanträde i juni.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kommer naturligtvis att rösta på samma sätt i kommunfullmäktige som i Barn- och Ungdomsnämnden. (I fullmäktige kommer med all sannolikhet också Sverigedemokraterna att rösta för detta förslag.) Det kan Vänersborgs medborgare lita på till 100%.
Och det här beslutet kommer att fattas oavsett hur många miljoner extra som kommunfullmäktige bestämmer sig för att skjuta till. I nuläget kan inte oppositionen riktigt komma överens om hur många miljoner extra det blir. En fingervisning om hur mycket pengar det handlar om får man dock av gårdagens nämndbeslut. Det står:
”Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Och förvaltningen pratar om 25-30 miljoner!
Oavsett hur många miljoner det blir i slutändan, så kommer småskolorna att bli kvar. BUN kommer att få tillräckligt med pengar. Småskolorna blir kvar. Det är inte förhandlingsbart!
Så här hade det inte blivit om mini-alliansens förslag hade segrat. Mini-alliansens förslag på 35 miljoner kr mer till Barn- och Ungdomsnämnden var bara politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud. Det var ett bluffspel. Och vill mini-alliansen fortsätta sin bluff, så kommer åtminstone Vänsterpartiet att syna denna bluff i fullmäktige.
Men det är ingen risk. Redan idag framgick det att det var en bluff. Mini-alliansen kommer aldrig att föreslå att barnen och ungdomarna får 35 miljoner kr extra!
I dagens TTELA säger nämligen mini-alliansens odiskutable ledare, kommunstyrelsens ordförande, Gunnar Lidell (M):
”De medel man äskat om tidigare, mellan 25-30 miljoner, de finns inte i nuläget och framför allt inte år 2013.”
I Radio Väst säger Gunnar Lidell:
”Det finns möjlighet att få en del av pengarna, men inte alls i den utsträckning det talats om.”
Alltså. När Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna igår måndag lade förslaget att
”Kommunfullmäktige föreslås utöka barn- och ungdomsnämndens ram med 35 mkr”
så visste de att detta aldrig skulle hända. Med andra ord:
Politiskt taktik, rävspel, rökridåer, överbud, bluffspel!
Det betyder att det är ”noten” i mini-alliansens förslag som gäller! Den ”not” som löd:
”Skulle kommunfullmäktige inte besluta i enlighet med ovannämnda förslag, så föreslås kommunfullmäktige att i stället avveckla skolenheter i enlighet med tjänsteyttrande 120508 för att åstadkomma en budget i balans.”
Tjänsteyttrandet, som förslaget hänvisar till, föreslår att följande skolor läggs ner, och håll i er nu:
DALBOSKOLAN, RÖSEBO, BLÅSUT, MULLTORP, SUNDALS RYR OCH VÄNE RYR.
Om Skerrud skrivs i tjänsteyttrandet att en nedläggning bör avvaktas till läsåret 2015-16.
Notera alltså att moderaterna med Gunnar Lidell som ”ledare” föreslår att också Dalboskolan ska läggas ner!
”…bör verksamheten i Dalbo omlokaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grundskola för årskurserna 7-9.” (Källa: Tjänsteyttrandet från 120508.)
Det förslag som mini-alliansens partier lämnade till BUN var ett nedläggningsförslag – och inget annat!
Barn- och Ungdomsnämnden har nu genomfört en medborgardialog. Tusentals medborgare har på något vis engagerat sig. En absolut majoritet av dessa har velat ha kvar småskolorna. Oppositionen lyssnade och tog till sig medborgarnas argument och synpunkter. Mini-alliansens ledamöter gjorde det inte. Mini-alliansens ledamöter har inte lyssnat ett ord på vad medborgarna sa. Även om Kerstin Andersson (FP) under sammanträdet igår menade att hon lyssnade till de som inte yttrade sig….
Efter sammanträdet igår fick jag av någon anledning frågan:
”Hur sover du på nätterna?”
av en ledamot från mini-alliansen.
Jag sover gott. Undrar hur personen som frågade gör…
BUN 14 maj: Småskolorna ska vara kvar!
Politisk taktik, rävspel, överbud… Det hände mycket i rum 225 när Barn- och Ungdomsnämnden hade sammanträde idag. Men först den glädjande nyheten:
Småskolorna ska vara kvar!
Samtliga oppositionspartier i nämnden kom tidigt överens – och lade fram ett gemensamt förslag:
”Oppositionens förslag till ärende 5 strukturell översyn
Efter en lång strukturell översyn samt dialog med medborgarna har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet följande förslag till beslut.
Barn och Ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige:
- Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i
- Att optimera nyttjandet av kommunens lokaler, samt när det är möjligt att gå ur externa lokaler
- Att skolsituationen utreds avseende en ev. utbyggnad eller ny skola i västra stadsdelen av Vänersborg
Vi ställer oss bakom förvaltningens bedömning att denna skolorganisation kräver ytterligare ekonomiska resurser.”
Förslaget antogs med röstsiffrorna 8-5. Det var bara mini-alliansens partier som röstade mot.
Det här är en unik händelse i Vänersborgs moderna politiska historia: Samtliga oppositionspartier enar sig kring ett gemensamt förslag! Till gagn för alla de medborgare som har lagt ner ett enormt arbete för att bevara småskolorna.
Oppositionen lade också ett tilläggsförslag angående Väne Ryr. Tyvärr ville inte socialdemokraterna medverka i detta förslag, men de sade inte heller nej. Förslaget från Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet om Väne Ryr löd:
”Utreda möjligheterna att åter öppna Väne-Ryrs skola för verksamhet hösten 2012 med start av förskola och förskoleklass samt fritids 2012 och på sikt åk F-3 samt fritidsverksamhet även åk 4-6.”
Vid voteringen avstod följaktligen socialdemokraterna, vilket ledde till röstsiffrorna 5-5. I ett sådant läge avgör ordförandes röst. Det betydde att förslaget avslogs.
Sammanfattningsvis: Barn- och Ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bevara alla skolor utom Väne Ryr och Sundals Ryr.
Jag ska återkomma till mini-alliansens förslag senare, men först en lite resumé om hur sammanträdet gick till.
Ärendet om skolorna startade kl 10.30. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inledde ärendet med att säga:
”Jag vill helst ha ett enigt beslut.”
Kerstin Andersson (FP) höll med Eckerbom:
”Vi måste vara öppna för kompromisser. Annars blir det ingen ordning på någonting. Vi vill se era förslag. Kan vi enas vore det väldigt bra. Vi vill samma sak.”
Lite desperat kan man väl tycka. Kompromiss så här i sista stund… När mini-alliansen vet att oppositionen har bestämt sig… Dessutom hade mini-alliansens partier själva inte lagt något förslag. Det skulle ta ytterligare några timmar. De ville se oppositionens först… Av någon anledning.
Eckerbom kom snabbt in på pengar:
”Vi kan inte säga till kommunfullmäktige att ge mer pengar! Om alla husen ska vara kvar måste vi ha mer pengar. Vi kan inte begära mer pengar av kommunfullmäktige.”
Det tyckte jag att BUN kunde. Det gör alla andra nämnder. De begär det de anser sig behöva för verksamheten. Sedan är det fullmäktiges ansvar att prioritera. Så tycker mini-alliansen i BUN att man inte ska göra…
Annalena Levin (C) tyckte att mini-alliansens ledamöter satt på två stolar.
”Ni tänker med kommunfullmäktigehatten!”
Efter en ajournering (=mötet avbryts för att partierna ska kunna diskutera) så visade det sig att Eckerbom Wendel hade tillkallat kanslichef Katrin Siverby till sammanträdet. Kanslichefen skulle uttala sig om oppositionens förslag(!). Mycket märkligt agerade av nämndens ordförande. Visst kan nämndens ordförande ogilla oppositionens förslag, men att tillkalla en jurist…
Oppositionen stod fast vid sitt förslag.
Klockan 14.55 lämnande mini-alliansen sitt förslag! Notera alltså, först efter det att ärendet diskuterats i nästan 4,5 timmar (med avbrott för lunch) lämnar de styrande sitt förslag. Också en mycket märklig ordning. Men det var naturligtvis ett resultat av politisk taktik och rävspel. Och överbudspolitik…
Mini-alliansens förslag:
- ”Barn- och ungdomsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avveckla Sundals Ryrs skola och Väne Ryrs skola från och med höstterminen 2012.
- Kommunfullmäktige föreslås utöka barn- och ungdomsnämndens ram med 35 mkr i enlighet med barn- och ungdomsförvaltningen utredning avseende Strukturell översyn, för att i övriga skolor bedriva utbildning med adekvat kvalité i enlighet med gällande lagar och avtal.
Not: Skulle kommunfullmäktige inte besluta i enlighet med ovannämnda förslag, så föreslås kommunfullmäktige att i stället avveckla skolenheter i enlighet med tjänsteyttrande 120508 för att åstadkomma en budget i balans. - Kommunfullmäktige föreslås att avsätta ett investeringsutrymme om 12 Mkr år 2013, 30 Mkr år 2014, 60 Mkr år 2015, för att tillskapa elevplatser i området Öxnered- Blåsut-Katrinedal —Centrum, och tillskjuta barn- och ungdomsnämnden ramökning för att täcka kapitaltjänstkostnader för denna investering.”
Tidigare under mötet hade Eckerbom sagt, att nämnden inte kunde begära mer pengar av kommunfullmäktige. (Se ovan.) Men nu gällde helt plötsligt inte det. Istället klämmer mini-alliansen till med en summa på 35 miljoner kr. 35 miljoner kr! Då ska man komma ihåg att för en månad sedan beslutade mini-alliansen att yrka på en budget för BUN på minus 5 miljoner kr, jämfört med i år. Och helt plötsligt, klockan 14.55, så höftar man alltså till med 35 milj kr mer.
Wow!
Denna ”överbudspolitik” är som tagen från historien om bröderna Gracchus i det gamla Rom på 200t f.Kr.
Begär mini-alliansen att medborgarna ska tro på att denna ko-vändning är seriöst menad? Tror någon att mini-alliansen hade lagt detta förslag, om det inte hade funnits en enad opposition för att bevara småskolorna?
Det ska bli mycket intressant att se hur långt mini-alliansen driver detta ekonomiska krav. Lägger de ett förslag på denna summa i kommunfullmäktige, så lovar jag, och jag tror många vänsterpartister med mig, att rösta på förslaget. Vilket innebär att förslaget i så fall får majoritet i kommunfullmäktige! Det blir upp till bevis. Är det någon som tror att mini-alliansen tänker fullfölja sitt krav?
Den som lever får se, men jag anser (tills motsatsen bevisas) att detta är ett ”fult trick” för att försöka splittra oppositionen. Med syftet att kunna lägga ner skolor. Jag har under mina år som politiskt aktiv inte varit med om något liknande.
Mini-alliansens förslag är också unikt på det sätt att det innehåller en ”not”. Men det är väl själva vitsen med hela förslaget.
En ”not”? Vad betyder det? Betyder det att mini-alliansen ”vet” att det ekonomiska ”budet” på 35 milj kr är så högt, att de andra partierna inte kan acceptera detta? 35 miljoner kr betyder skattehöjning! Vilket en majoritet i fullmäktige är emot (i varje fall än så länge). (Men de har tydligen glömt att Vänsterpartiet är positivt till en skattehöjning, om pengarna går direkt till förskolan och skolan…)
Jag tror att mini-alliansens partier tänker sig, att eftersom en majoritet i fullmäktige är mot en skattehöjning, så ska ”noten” träda i kraft. Så att småskolorna kan läggas ner! Mini-alliansens förslag tycks enligt min mening vara ett sista desperat försök att få igenom sin vilja att lägga ner småskolorna. Att blanda bort korten. Ett taktiskt politisk rävspel – av en ganska dålig sort…
Det är svårt att se att mini-alliansen för en ärlig och seriöst menad politik.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet har däremot tagit sitt ansvar. Oppositionens förslag har ingen ”not”. Oppositionens förslag innebär att småskolorna ska vara kvar! Punkt!
Hur mycket pengar som ska tillföras BUN är oppositionen inte riktigt överens om, det är inget att sticka under stol med. Förvaltningens bedömning är dock att det krävs ytterligare 25-30 miljoner kr för att behålla nuvarande skolorganisation. Och den bedömningen ställde sig hela oppositionen bakom.
Inför BUN 14/5 (5): Ursand, Bert och Väne Ryr
Morgondagens dagordning för Barn- och Ungdomsnämnden är inte speciellt lång. Ärendena är redan beskrivna i flera av mina bloggar: Delårsrapporten, Ursands Camping, beslutsförslaget för den strukturella översynen och också beslutsunderlaget för densamma.
Sammanträdet börjar redan kl 08.30, vilket innebär att vi har hela dagen på oss att fatta bra beslut…
När det gäller småskolornas vara eller inte vara har hela medborgardialogen som bekant lett till att en majoritet av politikerna tagit ställning för att bevara småskolorna. Jag är inte säker på att det här hade skett, utan det enorma engagemang som ett par tusen vänersborgare har visat. Hade nämnden fattat beslut ”på egen hand”, så hade säkerligen sagan varit all för några av de minsta skolorna. Heder åt alla som aktiverat sig!
Så här i slutet av dialogen har några ute i Väne Ryr tagit kontakt. De menar att en (definitiv) nedläggning av skolan i Väne Ryr är detsamma som en nedläggning av hela samhället. Väne Ryr blev ju omtalat för någon vecka sedan, när kommunen i en broschyr, och på hemsidan, ville locka folk att köpa tomter. Ett av argumenten för att bosätta sig i Väne Ryr var – skolan…
”Skolan har alla de fördelar den lilla skolan har. Där finns förskoleklass t om årskurs 6.”
Problemet var bara att det inte fanns någon skola. Bara en skolbyggnad. (Nu har kommunen tagit bort ovanstående mening från hemsidan.)
Förutom kyrkan och församlingshemmet finns det inte mycket kvar i Väne Ryr. Fotbollen är borta, affären försvann för länge sedan och bensinstationen med kiosk har slagit igen. Motorvägen utanför samhället är sliten och ljudnivån har enligt uppgift höjts med 22%. Ingen, inte ens de som bor inne i skogen, är opåverkad. Och bullerplank längs järnvägen är inte heller att tänka på, förrän man väcker folk mer än 5 ggr per natt!
Har det sagts mig av boende i Väne Ryr.
På Vänersborgs hemsida står det att Väne Ryr har ”bra utbud av kollektivtrafik”. Jag vet inte om det är så. Enligt vad ”ryrarna” skriver, så går det väldigt få bussar. De skriver att det går snabbare att åka tåg från Vänersborg till Göteborg, än att åka buss från Väne Ryr till Vänersborg…
Det verkar som om flera invånare hellre vill tillhöra Trollhättan eller Uddevalla… Det är inget bra. De som bor i Väne Ryr betalar lika mycket i skatt som övriga vänersborgare. Det tål också att tänka på.
Bert Karlsson ger mig inte heller någon ro så här kvällen före sammanträdet.
Texten i materialet till nämnden, i detta ärende, börjar så här:
”Barn- och ungdomsnämnden har ett arrendeavtal med Dream World Design AB gällande Ursand Camping.”
När jag vänder blad, så hittar jag den första av Bert Karlssons ansökningar. I rutan ”Sökanden” står det:
”Ursands Resort och Camping AB”
Det är företaget Ursands Resort och Camping AB, som söker alla bygglov. När jag läser vidare i materialet, så hittar jag i tjänstemännens sammanfattning:
”Dream World Design AB har inkommit med ansökningar om bygglov.”
Fast så var det ju inte. Det var ju Ursands Resort och Camping AB…
Varför söks bygglov av ett annat bolag än det i arrendeavtalet?
Nu ägs båda företagen i och för sig av Bert Karlsson (med flera), men just detta faktum gör att jag (jag kan inte hjälpa det) blir lite misstänksam. Varför bollas avtal, pengar etc mellan olika företag – som alla ägs av samma personer? Det luktar… Tja, säg ”planering”, så tar jag inte i. Jag hoppas att jag har fel, men när jag läser i en av Berts böcker så blir jag ännu mer ”fundersam”…
”Jag lärde mig mycket av det här. Nämligen att man inte kan lita på någon. … Vi hade förberett oss inför bankattacken genom att arrendera ut spelverksamheten, campingen och restaurangen. … Vi hade kunnat köpa varumärket Sommarland, satt marken på ett bolag, parken på ett annat och sedan arrenderat ut alltihop på 25 år med avtal där arrendatorn bestämmer hur mycket han vill betala. Då hade banken stått där med sina lån.” (Källa: Bert Karlsson: Mitt liv som Bert, sid 159.)
Kanske skall jag ställa följande frågor på morgondagens BUN-sammanträde:
- Vem skall bekosta byggnaderna?
- Hur skall byggnaderna regleras den dagen Bert Karlsson inte vill arrendera längre?
- Vad händer om Dream World Design AB och/eller Ursands Resort och Camping AB går i konkurs?
- Vad händer om Dream World Design AB och/eller Ursands Resort och Camping AB säljs vidare?
- Varför kan man inte invänta en (eventuell) detaljplaneprocess?
Kanske är det just det Vänsterpartiet borde yrka – att Barn- och Ungdomsnämnden motsätter sig nybyggnation på Ursand tills det att en detaljplan för området har upprättats och vunnit laga kraft?
Inför BUN 14/5 (3): Strukturell översyn – beslutsunderlaget
Igår, tisdag, skickades förvaltningens beslutsunderlag för den strukturella översynen ut till alla ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden. TTELA hade en informativ artikel om materialet idag och dessutom skrev Ulla Andersson en ledare i ämnet.
Det räcker med att läsa några sidor i det utskickade beslutsunderlaget, så börjar man klia sig lite smått i huvudet… Så småningom börjar man också riva sitt hår…
Det mesta är ”gammal skåpmat”, en del har putsats till lite, annat är precis som förut. Materialet är fortfarande ensidigt, vinklat och tendentiöst. Det finns inga exempel på fördelar med små skolor, det finns inga nackdelar med stora skolor. Och överhuvudtaget tycks inte medborgarnas synpunkter ha fått något genomslag.
Tesen som drivs är fortfarande att skollokaler måste läggas ner för att frigöra pengar.
”I samband med Strukturutredningen och inför medborgardialogen gjordes en bedömning av möjligheter att inom tilldelad budgetram flytta resurser från fasta kostnader, främst lokalkostnader, till undervisning, dvs. mer lärarpersonal och läromedel. Detta är fullt möjligt och det skapar förutsättningar att höja kvaliteten och måluppfyllelsen. … Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
(Alla citat är från beslutsunderlaget.)
Jag kan inte se hur förvaltningen kan få denna tes att stämma med verkligheten. För att få ihop 9 (nio) miljoner kr i sänkta hyreskostnader så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. ”Klipper” man Dalboskolan också, så sparas 11,6 miljoner!
Men förvaltningen föreslår inte detta. Förvaltningen föreslår ”bara” att följande skolor ska läggas ner: Blåsut, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp, Dalboskolan och Väne Ryr. Och då sänks hyreskostnaderna med knappt 5,5 milj kr.
Å andra sidan. För att kunna lägga ner dessa skolor, så måste investeringar ske på Norra och på Öxnereds skolor. (Eleverna från Blåsut måste ju ta vägen någonstans.) Investeringarna på Norra skolan beräknas till 40 milj kr och på Öxnered till 58 milj. (Ok, då finns det plats för en ev framtida elevökning med 75 elever på Öxnered.) Vill man dessutom bygga en ny idrottshall på Öxnered, så kostar det ytterligare ca 20 milj. Det skulle innebära ökade hyreskostnader för nämnden med 7 milj kr per år (exkl idrottshall).
Sedan måste åtgärder vidtas när Dalboskolan läggs ner. Den centrala skolenhetens skolor rymmer nämligen inte Dalboskolans elever.
”Under förutsättning att det finns lediga lokaler som är lämpliga för grundskolans senare årskurser bör verksamheten i Dalbo omlokaliseras till Centrala skolenheten och Dalboskolan läggas ned som grundskola för årskurserna 7-9.”
Ytterligare lokaler alltså. Ytterligare hyreskostnader. (Ytterligare en skolbyggnad. Fyra skolbyggnader i samma skolenhet? Undrar vad Skollagen säger om det?) Sedan ”glömmer” man att Dalboskolan är utrustad med en särskild allergiavdelning… Ytterligare kostnader. …som inte finns med i materialet.
Var frigörs pengar vid en nedläggning av skolor?
Den andra tesen som förvaltningen driver är att större klasser ska frigöra resurser till ”stödlärare” av olika slag, dvs extra lärarresurs till elever i behov av särskilt stöd.
I frågan om små klasser och små skolor kan man konstatera att förvaltningen inte har tagit det minsta intryck av de synpunkter som framkom i medborgardialogen. Förvaltningen har inte tittat på de forskningsrapporter som finns om små skolor. Det skrivs inget om fördelarna, t ex att behovet av särskilt stöd kanske blir mindre med färre elever i en klass. Det skrivs inget om skolresornas effekter på eleverna, de bättre kunskapsresultaten, inget om landsbygdsfrågan i stort, osv.
Istället blir tonen i materialet nästan lite ”otrevlig”. Tycker jag.
”Den lärarresurs som krävs för att ge en klass dess garanterade undervisningstid enligt timplanen är konstant oavsett hur få eller många elever som finns i klassen. Då resurserna till skolan fördelas per elev, blir den kvarstående resursen till exempelvis stödundervisning mindre om klasserna innehåller få elever. När antalet elever minskar, och därmed även klassernas storlek, får skolorna allt svårare att tillgodose kraven på stöd till elever i behov av särskilt stöd.”
Det känns som om vi, som vill ha mindre skolor och klasser, får ta på vårt ansvar att de elever som behöver stöd inte får det… Typ, ni som vill ha landsbygdsskolorna kvar, ni tänker inte på de elever som behöver extra stöd…. Elever ställs mot elever. Och vi som inte vill lägga ner skolor ska få dåligt samvete.
”Övertolkar” jag? Kanske, jag vet inte. Men det är faktiskt den känsla jag får när jag läser materialet. Det är också den uppfattning jag får av de diskussioner som förs med representanter för den styrande mini-alliansen.
När det gäller särskilt stöd till elever. Det står så här i Skollagens 3 kap:
”…att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. … Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
”ska”! Lagen säger ”ska”!
Det är rektors skyldighet att ge särskilt stöd om det befaras att en elev inte når kunskapskraven. Och det är huvudmannens uppgift, dvs kommunen, att ge rektorerna de medel och ekonomiska resurser som krävs för att rektorn ska kunna genomföra sitt av riksdag och regering beslutade uppdrag!
Inga elever ska ställas mot varandra! Oavsett om skolor läggs ner eller inte.
Jag kan inte låta bli att dra en parallell med Socialnämnden och Socialförvaltningen. Tänk om de resonerade på samma sätt. Då skulle det låta ungefär så här: ”Vi har nu fått en summa pengar till försörjningsstöd (‘socialbidrag’) av kommunfullmäktige. Om fler personer behöver försörjningsstöd så måste vi minska på stödet till de andra! Vi får inte överskrida budgeten.”
Tror någon att Socialnämnden eller Socialförvaltningen resonerar så? Får de resonera så? Nej! Och nej! Uppfyller personer socialtjänstlagens kriterier, så är de berättigade till försörjningsstöd! Vare sig kommunfullmäktige har avsatt pengar till detta eller inte. Räcker inte pengarna från fullmäktige till, vilket de inte gör, så fortsätter socialförvaltningen ändå att betala ut försörjningsstödet. … för det är de enligt socialtjänstlagen skyldiga till!
Kommunen måste följa Skollagen precis som Socialtjänstlagen!
Oj. Jag blev visst lite engagerad där…
Om någon fortfarande inte är övertygad om riktigheten i att lägga ner skolor, så framförs ett tredje argument i materialet:
”Det innebär, att om kommunen kompenserar för en ineffektiv och dyr organisation ekonomiskt, tillfaller för närvarande 14 % av kompensationen de fristående enheterna.”
”Ineffektiv och dyr organisation”. Hmmm. Jag fortsätter att riva mitt hår…
Det finns mycket mer att ta upp om materialet som ska ligga till grund för Barn- och Ungdomsnämndens beslut på måndag. Det saknas också en hel del tycker jag. Det finns t ex inga riskanalyser, konsekvensbeskrivningar, utförligare kostnadsberäkningar etc.
Det finns dock några få meningar som är annorlunda jämfört med resten av underlaget. Och det i samband med konsekvenserna av nedläggningar av Skerrud och Mulltorp. Det gäller vad som då ska hända med fritidshemmen och förskolorna! I materialet nämns att det kan bli ökade restider och att det kan bli dyrare för föräldrarna.
”Konsekvenserna av att behålla alternativt lägga ned fritidshemmet i Skerrud respektive Mulltorp behöver utredas vidare.”
Rätt ska vara rätt. Materialet avslutas också med någon typ av ”gardering”:
”Samtidigt finns andra skäl och motiv till nuvarande skolstruktur än att skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling. Sociala skäl, landsbygdsutveckling, ekonomi, etc, medför att olika perspektiv måste beaktas. Detta har tydliggjorts i medborgardialogen och den politiska diskussion som pågår, Barn- och ungdomsförvaltningens uppgift är inte att belysa och besluta utifrån ett så brett perspektiv. Däremot skall nämnden säkerställa att eleverna ges goda förutsättningar att utvecklas i enlighet med gällande styrdokument.”
Ska detta vara ”beviset” för att materialet är objektivt? För att man har lyssnat på medborgarna?
Men det är väl svårt att undgå påståendet (det känns som en anklagelse), att de som vill ha kvar ”nuvarande skolstruktur” har andra skäl och motiv än att:
”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”
Vill man med det säga att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Välfärdspartiet och, hm, Sverigedemokraterna – och en stor del av medborgarna i Vänersborg – INTE vill ”skapa optimala möjligheter för elevernas utveckling”…?
Till sist.
Beslutsförslaget avslutas med
”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30 miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Onekligen en överraskning, som jag har skrivit om tidigare. Jag ser dock fortfarande inte riktigt hur denna pengafråga är kopplad till den strukturella översynen. Men visst behövs pengarna!!
Det har Vänsterpartiet i Vänersborg alltid hävdat…
.
PS. Det finns en passus i materialet som egentligen inte hör till den strukturella översynen, men som jag blir väldigt frågande till:
”Även om Centrala skolenheten utgör en organisation och rektorerna samverkar kring ekonomi osv. underlättar det om varje rektorsområde har tillräckligt tjänsteunderlag för sina egna lärare. De båda minsta rektorsområdena inom Centrala skolenheten är nu för små för att uppnå detta.”
Jag trodde att den centrala skolenheten var ett rektorsområde…
Inför BUN 14/5 (2): Strukturell översyn – beslutsförslaget…
När jag hade bläddrat igenom alla sidor om Ursand och Bert Karlsson i kallelsen till Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde, och dessutom känt mig tvingad att skriva en blogg i ämnet (se här!), så kom jag till den nästa sista sidan…
På sidan 45 i utskicket inför sammanträdet, så hittade jag sammanträdets huvudfråga: ärende 5, Strukturell översyn. Det är det här ärendet, och inte Bert, som är orsaken till att sammanträdet börjar redan kl 08.30, och inte kl 13.15 som det brukar.
Alla handlingar är inte utskickade inför beslutet. Rättare, inga handlingar är utskickade. De kommer först den 8 maj. Endast beslutsförslaget finns med. Det lyder så här, i sin helhet:
”Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att:
1. Avveckla Sundals- Ryr och Väne-Ryrs skola som grundskolor
2. Alt 1: Bygga ut Norra skolan och Öxnered skola för att därefter stänga Blåsuts skola.
Alt 2: Behålla Norra skolan, Öxnereds skola samt Blåsuts skola med nuvarande
dimensionering.
3. Dalboskolan: Alt 1: Dalboskolan finns kvar.
Alt 2: Dalboskolan kvar till år 2015.
4. Alt 1: Behåll skolorna: Skerrud skola, Brålanda skola, Frändeskolan, Rösebo skola,
Granås skola, Rånnums skola, Tärnan F-6, Mariedal, Onsjöskolan samt
Mulltorps skola.
Alt 2: Avveckla Skerrud skola, Rösebo skola och Mulltorps skolas grundskolor, behåll
skolorna Brålanda skola, Frändeskolan, Tärnart F-6, Mariedal, Onsjöskolan,
Granås skola och Rånnums skola.
5. Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30
miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Oj! Kan man nog lugnt säga…
Jag har, mig veterligt, aldrig tidigare sett ett liknande beslutsförslag. Det är ju faktiskt inget beslutsförslag, det är inte ens två beslutsförslag! Det är en hel massa förslag! Alternativen kan ju kombineras på åtminstone 8 olika sätt. Sedan kan man ju faktiskt säga både ja och nej till den första respektive sista punkten. Det blir 32 kombinationer… 32 förslag… Sedan kan man komma med egna förslag…
Oj! Kan man nog lugnt säga… Igen.
Alla förslag som läggs fram inför möten brukar ha de styrandes signatur. De brukar vara de förslag som alla andra partier har att förhålla sig till – ja eller nej. Nu finns inget sådant förslag. Det kan bara betyda att den borgerliga mini-alliansen ännu inte har bestämt sig…
Eller…
En bättre teori.
Den borgerliga mini-alliansen (moderater, folkpartister och kristdemokrater) har insett att de inte får igenom sin vilja att lägga ner skolor. De vet att, nu när Joakim Sjöling (S) blev överkörd av Marie Dahlin respektive medlemsmötet (se här), alla de andra partierna vill bevara småskolorna. Jag tror att mini-alliansens partier, och framför allt ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), inte vill framstå som de förlorare de i verkligheten är. Lena Eckerbom Wendel vill att det ska se ut som om hon har fått det sista ordet – på den vinnande sidan.
Vem som nu skulle tro på det?
Beslutsförslaget överraskar på ytterligare en punkt, den sista…
”Utöka budgetramen för Barn- och ungdomsnämnden inför budget 2013 med 25-30
miljoner samt eventuellt anslå medel i samband med beslut om lokalinvesteringar.”
Har mini-alliansen övertagit Vänsterpartiets förslag rätt upp och ner? Ja, det ser inte bättre ut. Vänsterpartiet har ju i alla år begärt mer pengar till kommunens barn och ungdomar. Senast gjorde Vänsterpartiet det på det förra sammanträdet, i april. För bara en månad sedan. När budgeten för 2013 diskuterades och beslutades. (Se här!) Vi i Vänsterpartiet krävde ytterligare 25 miljoner kr till barnen och ungdomarna. (Vänsterpartiet vill finansiera det med en skattehöjning på 40 öre.)
Då, liksom alla andra år, blev Vänsterpartiet nedröstat. Av både mini-alliansare och sossar. De har alltid tyckt att Vänsterpartiets förslag har varit orimliga och orealistiska. Att pengarna bättre kan användas på typ bandyhallar och fastighetsbolag….
Hur kan helt plötsligt Vänsterpartiets ”orimliga och orealistiska” förslag bli – rimliga och realistiska?
Är det så att mini-alliansen och ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte vill framstå som de förlorare de i verkligheten är? Att de vill att det ska se ut som om de har fått det sista ordet – på den vinnande sidan?
Vem som nu skulle tro på det?
Men… Vad har den här punkten med den strukturella översynen att göra? Är inte en begäran om mer pengar något som hör till budget 2013? Som avhandlades förra månaden?
Märklig tågordning i Barn- och Ungdomsnämnden just nu…
Men missförstå mig inte. Om de andra partierna ändrar sig och röstar för att barnen och ungdomarna ska få ytterligare 25-30 miljoner kr, så skulle Vänsterpartiet inte ha det minsta emot det…
Inte det minsta!
SKL:s skolranking 2012 – och några funderingar
Det finns som bekant flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa. I veckan som gick publicerades SKL:s ranking för 2011. (Du hittar rapporten här.)
Statistiken från SKL visar att Vänersborg har tagit några steg i rätt riktning. Sammanvägs resultaten av ”elevernas prestationer” rankas Vänersborg som den 191:a ”bästa” kommunen i landet. (Det finns 290 kommuner.) Det är en förbättring med 22 placeringar. Förra året kom nämligen Vänersborg på plats 213. (2009 var Vänersborg på plats 203.)
SKL:s rapport visar att 73,8% (2010: 72,6%. 2009: 76,3%) av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, fick minst G i samtliga ämnen. (26,2% uppnådde alltså inte målen i alla ämnen.) Det placerar Vänersborg på plats 193 (2010: 212. 2009: 158) i landet.
Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 229 (2010: 257. 2009: 203.) För Skolverket är de här så kallade modellberäknade siffrorna de viktigaste.
Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 169 (2010: 196), och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 213 (2010: 257).
Kanske kan det vara av ett visst intresse att studera några av våra grannkommuners skolresultat.
Anm. ”Modellberäknat värde” är när hänsyn tas till de socioekonomiska faktorerna.
SKL har också tittat på resultaten av de nationella proven för åk 9. Även här har Vänersborg förbättrat sig jämfört med 2010.
Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var i matte 78,8% (2010: 76,4%), engelska 97,8% (2010: 95,4%) och svenska 98,7% (2010: 93,4%).
Vänersborg förbättrar alltså sina resultat jämfört med 2010. Tittar vi på tidigare år, så ser vi dock att resultaten har varit bättre än nu, speciellt i matematik.
Med andra ord. När det gäller samtliga redovisade siffror, så fluktuerar resultaten år från år. Jämfört med andra kommuner är dock Vänersborg hela tiden på efterkälken. Vänersborg ligger lågt, alltför lågt.
Barn- och Ungdomsförvaltningen sammanfattar läget ganska bra i den långa verksamhetsberättelsen som skrevs tidigare i år:
”Betygsresultaten är låga i förhållande till rikets resultat och utvecklas inte enligt kommunens målsättningar, orsaker till detta kan vara flera, men bidragande orsaker kan vara de stora personalneddragningar som gjordes 2010. … Slutbetygen i årskurs 9 visar på en höjning av det genomsnittliga meritvärdet (202 jämfört med 199 föregående år). Förbättringen har skett genom att resultatet vid en enhet har förbättrats markant. Värdet för 2010 var lite lägre än normalt och över en längre period har meritvärdet varit tämligen konstant. … Andelen behöriga till gymnasieskolan har sjunkit från 88,1 % till 87,2 %.”
Orsaken till den förbättring som vi ser för 2011, när det gäller betygen, beror på att Tärnanskolan uppvisar bättre resultat än tidigare. Tärnanskolan visar i många fall bäst resultat av alla högstadieskolor i stan.
SKL redovisar i sin rapport också siffror om pengar.
De svenska kommunerna satsade i genomsnitt 80.578 kr per elev (medianvärdet var 81.564 kr) under åren 2006-2010. (Notera att SKL endast redovisar till och med 2010.) Vänersborg satsade 77.766 kr. Det placerar Vänersborg på plats 81 i Sverige.
Wow!
Men… SKL har tydligen uppfattningen att ju mindre nettokostnad per elev, desto bättre… SKL:s ranking innebär därför att Vänersborg kommer på plats 81 av de kommuner som satsar minst! Vänder vi i stället på rankingen, vilket torde ge en ”rättvisare” bild, så kommer Vänersborg på plats 209! (Om SKL räknar på det här sättet, dvs tycker att det är bra om så lite pengar som möjligt läggs på grundskolan, så innebär det kanske att Vänersborg får en högre ranking totalt sett…)
Lokalkostnader för de olika skolenheterna har ju diskuterats flitigt den senaste tiden i Vänersborg. SKL redovisar följande siffror för lokalkostnad per elev (kolumnen ”B1 Nettokostnad på elev, genomsnitt för fem år, 2006-2010): 
- Vänersborg: 12.959 kr
- Vägt medel riket: 13.672 kr
- Median riket: 13.124 kr
Solklart. Vänersborg har (fortfarande) mindre kostnader för lokaler per elev än genomsnittet i Sverige! (Och då är ändå hyreskostnaderna för den absolut dyraste grundskolan i Vänerparken inräknade, 1.369 kr per kvm.)
Rapporten med all statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av flera som kommer varje år. Senare under året kommer också statistik från både Lärarförbundet, Skolverket och Statistiska Centralbyrån. Det är inte riktigt alltid som dessa siffror stämmer överens. Men även om nu Vänersborg verkar ha tagit några steg i rätt riktning i SKL:s statistik, så står det helt klart att Vänersborg hamnar på den lägsta tredjedelen av Sveriges kommuner. Och det gör Vänersborg i alla de rankningar som görs.
Det står också helt klart, att ska Vänersborg lyfta sig från dessa ”blygsamma” resultat, dåliga är ett bättre ord, så måste grundskolan tillföras betydligt mer pengar. Det är inte bara det att besparingar har lett till att 30-40 miljoner kr har skurits ner på grundskolan de senaste fyra åren – grundskolan skulle redan innan besparingarna ha behövt mer pengar. Lärartätheten är rent generellt alldeles för låg i Vänersborg.
SKL:s siffror, precis som all sådan här statistik, bör, både när det gäller ”uppgång och fall” (så att säga), ge upphov till noggranna analyser.
Som utgångspunkt tycker jag emellertid att det först och främst är viktigt att titta på, om de slutbetyg som eleverna får, avspeglar den ”verkliga kunskapen”. I SKL:s rapport visas t ex att 31% av eleverna i Vänersborg har fått ett högre slutbetyg i matematik 2011 än det betyg de hade på det nationella provet. Det är en anmärkningsvärd stor skillnad – resultaten kan alltså vara (ännu) sämre än vad statistiken visar…
Den fortsatta analysen av SKL:s siffror bör utgå från frågan: vad bör göras i Vänersborg för att vi ska lyckas bättre med utbildningen av barnen och ungdomarna?
Jag vill här delge några tankar – och frågeställningar.
I en ledare i Expressen igår, 30 april (klicka här), som skrevs utifrån resultaten på det nationella provet i matte, står det:
”Den viktigaste förklaringen till skolresultatens fria fall är att de svaga eleverna presterar allt sämre. All statistik tyder på att de högpresterande eleverna är lika duktiga nu som förr. Skolans kris är till stor del en fråga om klyftor. … Det är dags att sluta tala om skolans kris som ett generellt problem och i stället koncentrera sig på de elever saken handlar om.”
Gäller detta Vänersborg också? Bör i sådant fall inte mer pengar avsättas för att hjälpa just dessa elever, dvs pengar till specialpedagoger, speciallärare och elevassistenter? Bör förvaltningen utifrån detta se över resursfördelningsmodellen?
Kommunens arbete med frånvaro och skolk, som har varit framgångsrikt, kan naturligtvis med goda skäl antas ha bidragit till bättre skolresultat. Men vad kan tänkas hända med resultaten, om denna åtgärd kombineras med behovsanpassade insatser? För elever med sådana behov är detta nog nödvändigt – här räcker det antagligen inte bara med närvaro.
I DN i lördags skrev Bo Rothstein att en viktig framgångsfaktor för skolan är de lokala skolledarna:
”…börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.”
Har Vänersborg en ledningsorganisation som ger möjlighet till detta eller behöver den göras om? Behöver rektorerna mer tid till att fungera som pedagogiska ledare? Behövs fler administratörer som kan överta rent administrativa delar av rektorernas arbetsuppgifter?
Rektorerna har en nyckelroll i svensk skola. De har fått sitt uppdrag av riksdag och regering. Det är de som ansvarar för att det statliga uppdraget genomförs. Det är ett pedagogiskt uppdrag. Vad behöver rektorerna för att kunna verkställa sitt viktiga pedagogiska uppdrag? Den frågan borde naturligtvis ställas av kommunens politiker och ”centrala tjänstemän”. Och varför inte direkt till rektorerna? Utan inskränkningar… Typ att tänka ut ett svar ”inom ekonomisk ram”… Som det brukar vara…
Politiker och tjänstemän måste analysera och använda SKL:s siffror, liksom all annan statistik, för att få grepp om situationen, och ta tag i den! Skolresultaten i Vänersborg måste bli bättre! Vänersborgs kommun måste satsa mer på barnen och ungdomarna!
Skolornas budget och resursfördelningsmodellen
Den 18 april i år beslutade Barn- och Ungdomsnämnden att anta en ny resursfördelningsmodell för grundskola och fritidshem. Syftet var:
”att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”
Förvaltningschefen sa att det fanns vissa problem med modellen. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte att modellen var något diffus. Men samtliga röstade ändå ja till den nya modellen. Ja nästan…
Vänsterpartiet reserverade sig. Vi vände oss framför allt emot att styrprinciperna var allt annat än tydliga. Om enheterna därför fick lika förutsättningar var totalt omöjligt att se.
De andra partierna röstade som sagt igenom modellen. (Socialdemokraten Jenny Brycker tyckte inte att man behövde lyssna på Vänsterpartiet, V skulle ju ändå bli nedröstat…)
Beslutet till ny resursfördelningsmodell bestod av två delar, en löpande text som följdes av en sammanfattning i punkter. Den löpande texten och sammanfattningen motsade varandra på flera punkter. Det var i praktiken två olika modeller. Och ”båda” modellerna var lika otydliga… (Vill du veta mer om resursfördelningsmodellen, kan du klicka här, där du också kan ladda ner V:s reservation och själva resursfördelningsmodellen.)
För att få veta hur resursfördelningsmodellen har slagit ut i praktiken, så ställde jag en fråga på BUN:s novembermöte. Jag fick ett ”goddag-yxskaft-svar”. Det händer inte så sällan för övrigt.
Svaret blev att utfallet av resursfördelningsmodellen blev som BUN bestämt. Men om vi inte vet vad vi har bestämt, så säger det knappast någonting. Jag fick dock beskedet att utfallet inte var särskilt annorlunda mot den tidigare fördelningen.
Hur som helst, nu har resursfördelningsmodellen använts. Rektorerna har fått ut ”sina” pengar för 2012. Strax före jul alltså. För vissa var det en riktig julafton. För andra inte. Några skolenheter fick mer pengar än tidigare, andra fick mindre.
Några rektorer blev glada, några rektorer blev bedrövade.
Vad jag förstår så har inte rektorerna fått vara med och utvärdera förra årets budget och därmed inte heller deltagit i några diskussioner kring årets. Budgeten bara dimper ner på deras skrivbord.
Det finns något som heter social resurs i den beslutade resursfördelningsmodellen.
”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”
I en del av nämndens beslut, i den löpande texten, står det:
”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”
Varför det är just 10% framgår inte. Vad som är ”kvarvarande resurs” framgår inte heller. I beslutet var inte ens detta tydligt, skulle den sociala resursen dras av före eller efter det att elevpengen fördelats…?
En social resurs måste det dock finnas. Det finns t ex elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Därav nödvändigheten med en social resurs. Den ska styras till de skolenheter där den behövs. Så klart.
Forskning visar för övrigt att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som är det viktigaste när det gäller elevers skolresultat. Det betyder t ex att elever som har föräldrar med utländsk bakgrund men där föräldrarna är akademiker, har ungefär samma skolresultat som svenska elever.
Den sociala resursen har enligt uppgift fördelats väldigt annorlunda jämfört med tidigare i Vänersborg. Skolenheter som har haft en stor andel av den sociala resursen har fått en mindre, skolenheter som överhuvudtaget inte har haft någon social resurs, har nu fått. Och ibland en stor andel.
Tärnan har som vanligt fått mest av den sociala resursen. Hur förvaltningen har räknat på hur mycket Tärnan ska ha av denna resurs vet jag inte. Jag vet inte ens hur förvaltningen vet vilka elever som har utomnordisk bakgrund. När betygsresultaten för elever med utländsk bakgrund skulle redovisa i höstas, hade Sven-Eric Sjöbergh enbart gått på elevernas namn(!) för att se vilka som hade utländsk bakgrund… Nationaliteten är nämligen inte registrerad! Visst kan man då undra hur fördelningen av den sociala resursen görs…
Sedan är det ju så att Tärnan just nu, vårterminen 2011, är den kommunala skola med absolut högst meritpoäng när det gäller slutbetyg. Eleverna på Tärnan har alltså bättre betyg än alla de övriga kommunal 7-9-skolorna.
Tittar man på fördelningen av den sociala resursen så ser fördelningen ut så här:
- Tärnan 7-9 – 2.918 Tkr
- Tärnan 1-6 – 2.227 Tkr
- Mariedalskolan – 1.394 Tkr
- Onsjöskolan – 782 Tkr
- Norra skolan – 736 Tkr
- Dalboskolan – 678 Tkr
- Frändeskolan – 605 Tkr
- Rånnum – 576 Tkr
- Granås – 560 Tkr
- Brålanda – 557 Tkr
- Blåsut – 389 Tkr
- Öxnered – 281 Tkr
- Skerrud – 197 Tkr
- Rösebo – 94 Tkr
- Mulltorp – 73 Tkr
Ser det ut som om fördelningen motsvarar ”andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands”? Ja, hur ska man veta det? Det framgår ju inte av modellen vilka faktorer som används. Rent spontant, när man utifrån lokal kännedom och faktiskt också viss statistisk insikt, är man lite frågande…
Det kan konstateras att finns skolor ovan som aldrig tidigare har haft ett extra tillskott i form av del i den sociala resursen men som nästa år får det. Det får en också att undra om något har förändrats, och i så fall vad. Det kan nästan tyckas som om den sociala resursen används som ett generellt påslag på elevpengen…
Det finns, som sagt, rektorer som inte är nöjda med tilldelningen av pengar. Naturligtvis är det antagligen främst de som har fått mindre tilldelning än förut. I vissa fall pratar en del rektorer om att budgeten kanske är lagd så för att vissa rektorer ska bli tvungna att ta beslut om att lägga ner enheter…
Men det kan jag väl inte tro. Inte ska det väl bli som med Väne Ryrs skola? Ska någon skolenhet läggas ner, så är det minsta elever och föräldrar kan begära, att det blir ett politiskt beslut…
Missnöjet består dock inte bara i själva fördelningen av den social resursen. Flera rektorer tycker också att resursfördelningsmodellen är svårförståelig och ”ogenomskinlig”. De kan inte se och förstå den. Och så får det inte vara. Det får inte vara så att resursfördelningsmodellen är så oklar att inte bara politiker, utan också rektorer, inte förstår den. Den måste, om inte ändras helt och hållet, så i varje fall göras tydlig!
Ytterligare en viktig aspekt när det gäller resursfördelning är det minskade elevantalet på grundskolan. En del skolenheter drabbas mer, andra mindre. Men jag tror att den modell som BUN tog beslut om har missat det här förhållandet (också).
Säg att en skolenhet med tre paralleller, dvs tre klasser i samma årskurs, minskar med 10 elever i höst. Då innebär det ett minskat ”anslag” till skolan med nästan 400.000 kr (elevpengen är 39.189 kr). Det innebär att en lärare måste avskedas, vilket leder till att hela skolans organisation måste göras om. Det betyder att klasser får slås ihop – med all vad det innebär för eleverna med nya lärare, nya klasskamrater och en större klass. Det kan också innebära att klasserna blir fler än 30… Vad gör skolan då? Ska den läggas ner?
En fungerande resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till följderna av elevminskningen, så att inte en skolenhet drabbas på ett orimligt sätt.
Det finns fler frågor som handlar om skolenheterna i Vänersborg – och pengar.
På novembersammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika. Det skriftliga svaret på min fråga löd:
”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Det finns inte längre investeringsanslag till skolorna. Hur likvärdigheten med den fördelning som rektorerna nu har fått i sina händer garanteras har jag inte den ringaste aning om. Jag kan inte se någon likvärdighet. Jag tror inte att den finns.
Det ser ut som om även 2012 kommer att innebära att vissa skolor i kommunen har moderna datorer, medan andra får köra vidare med sina 5-6 år gamla burkar…
Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte rektorerna förstår och som tycks bädda för ett mer eller mindre stort mått av godtycke? Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte garanterar likvärdigheten?
Och, finns det någon dold agenda som vissa tror? Är det tänkt att fördelningen av resurser ska innebära att skolenheter måste läggas ner, liksom ”i smyg”, utan politiska beslut?
Vem vet, jag kanske kan få några bra svar på dessa frågor senare i år…
Skolskjutsarna kan bli ännu dyrare…
I förra veckan kom en dom från Förvaltningsrätten.
”Förvaltningsrätten upphäver barn- och ungdomsnämndens beslut att inte erbjuda … skolskjuts i form av busskort.”
Det handlar om Vänersborg. Det handlar om en elev som enligt kommunens indelning bor i Rånnums skolas upptagningsområde, och således ska gå där – men som istället har valt att gå på den fristående grundskolan Fridaskolan.
Vänersborgs kommun har som policy, precis som de flesta kommuner i Sverige, att bara ordna eller betala skolskjuts till den skola som eleven har placerats i, dvs i regel den skola som ligger närmast elevens bostad. Vill eleven välja en annan skola, så får föräldrarna själva stå för busskostnaderna. (Vänersborg har faktiskt ”utökat” rätten till skolskjuts/busskort – väljer eleven en profilklass så betalar kommunen.)
Det är, förutom Skollagen, naturligtvis ekonomiska skäl som ligger bakom Barn- och Ungdomsnämndens 
regler kring skolskjuts. Kommunen menar att det skulle innebära alltför höga kostnader om elever väljer att gå på någon annan skola än den de ”tillhör”, och åka buss dit. Och så är det. Helt klart. Kostnaderna kring organisationen av skolskjutsar är redan i dagsläget stora.
Nu kom alltså en dom, som i praktiken innebär att Förvaltningsrätten anser att kommunen ska betala skolskjuts, dvs busskort, till en elev som har valt en annan skola än sin ”egen”, Fridaskolan i stället för Rånnums skola.
I domskälen läser vi att Förvaltningsrätten menar att
”tillhandahållandet av ett busskort inte kan anses orsaka sådana organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att det i … fall fråntar kommunen dess skyldighet att anordna skolskjuts.”
Hur kan Förvaltningsrätten och Vänersborgs kommun, liksom så många andra kommuner, ha så olika åsikter?
För mig tycks det som om Förvaltningsrätten bara ser till detta enskilda fall. Och då är det ju naturligtvis inte speciellt dyrt. Ett busskort kostar 430 kr i månaden. En baggis. Men kommunen tänker ju naturligtvis på att det som gäller för en elev också gäller för alla andra elever i kommunen. Och då kan det bli hur dyrt som helst! Tänk om 50 elever, eller kanske 100, eller varför inte 500 elever, väljer att gå i en annan skola än sin ”egen”!
Det är nämligen ”värre” än vad som framkommer i dagens TTELA-artikel…
Så här står det i Skollagens 10 Kap 32 §:
”Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.” (Anm. Fetstilen är min.)
Står det något om att det bara handlar om friskola/fristående grundskola i Skollagen?
Nej, det gör det inte. Skollagen talar om vilken skola som helst! Det betyder att om alla på Rånnum vill gå i Brålanda, och tvärtom!, så ska kommunen betala deras skolskjuts.
Det här kan bli hur dyrt som helst för kommunerna.
Självklart måste kommunen överklaga detta beslut. Det måste kommunen göra om inte annat av principiella skäl. Anser jag. Förvaltningsrättens dom kommer ju att bli vägledande för hela Sverige – och då måste frågan prövas av en högre instans.
Till sist undrar jag om jag någonsin kommer att förstå mig på jurister. På den gamla ”goda tiden”, dvs för ett år sedan när Ljunggren regerade i Vänersborg, överklagade jag ett kommunalt beslut till Förvaltningsrätten. Det var när kommunfullmäktige inte beviljade mig ansvarsfrihet för arenaskandalen – fast jag hela tiden hade röstat nej. Då sa Förvaltningsrätten bara att – fullmäktige får fatta sådana beslut. Det ankom inte på rätten att pröva innehållet eller sakskälen. Skrev Förvaltningsrätten. Men det är ju precis vad Förvaltningsrätten gör i frågan om busskort. Nu prövar man innehållet och sakskälen.
(Här kan du läsa om min tröstlösa kamp mot Förvaltningsrätten och ett ”odemokratiskt” beslut i kommunfullmäktige: ”Moment 22”, ”Överklagan av Förvaltningsrättens dom”, ”Så är det. Sa Kammarrätten.” och ”Högsta Förvaltningsdomstolen fegar!”)
Röster från Torpaskolan
Måndagen den 17 oktober har Barn- och Ungdomsnämnden sitt nästa sammanträde. Då 
ska vi vara på den nybyggda Torpaskolan.
Den gamla skolan (se bild) håller på att rivas, den som endast var ett år gammal när en finnig och ganska nybliven tonåring, tillika blivande vänsterpartist, 1967 körde in med sin orangea DBS till cykelstället. Nu står det en helt ny skola på den gamla skolgården. En skola som under en period gick under arbetsnamnet Odenskolan. Men den nya skolan heter fortfarande Torpaskolan.
Vänsterpartiet deltog aldrig i beslutet om den nya skolan. När frågan var uppe i Barn- och Ungdomsnämnden den 25 jan 2010 hade inga ledamöter fått se ritningarna! De ritningar, som jag på egen hand begärt och fått några månader tidigare, gällde inte längre. Inför beslutet begärde jag därför fram de nya ritningarna. Det gjorde jag 10 dagar före nämndmötet. Jag fick dem 15 min före sammanträdet började… Ingen annan ledamot hade sett ritningarna (möjligtvis någon i presidiet), de fick alltså inte ens några 15 min… Jag hann naturligtvis inte att läsa dem.
Jag protesterade ganska vilt och yrkade återremiss – inte kunde vi sitta och besluta om en skola utan att få se ritningarna? Jodå, tyckte resten av nämnden (utom Monica Bredberg MP). Jodå, tyckte den ansvarige tjänstemannen Sven-Eric Sjöbergh.
Och så blev det. Tre veckor senare, 10 feb, var frågan i fullmäktige. Vänsterpartiet hävdade att det inte hade gått rätt till. Vi ansåg inte att nämnden hade berett ärendet på ett korrekt sätt, när den inte ens hade sett ritningarna. Inte ens när fullmäktige sammanträdde hade ritningarna diarieförts, dvs blivit offentliga handlingar.
Kommunfullmäktige brydde sig inte. Det blev som med arenan, ledamöterna fattade ett beslut med mycket dåligt underlag.
…för övrigt något av en tradition i Vänersborg.
På fullmäktigesammanträdet framförde jag en hel del åsikter kring ritningarna och hur den nya skolan skulle se ut. Jag var mycket kritisk, faktisk negativ, till den pedagogiska grundsyn som låg bakom utformningen av skolan.
Torpaskolan är byggd med idén om arbetslag. Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen. Lärarna och eleverna delas därför upp i arbetslag och skolans arkitektur ritas därefter – ett arbetslag i varje ände, utan kontakter med varandra. Fyra skolor i skolan. Man kan väl tillägga att när skolan väl är byggd på detta sätt, så är möjligheterna till en annan organisation svår att genomföra.
Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola utifrån arbetslag. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende av vilken klass de undervisar i. Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund. Ordet ”arbetslag” förekommer inte ens i Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!
Nu är Torpaskolan färdig. På Torpa ska enligt hemsidan finnas ca 360 elever i grundskolan, uppdelade i 14 klasser, och 30 elever i grundsärskolan inklusive träningsskolan samt en förberedelsegrupp på cirka 10 elever. Samtliga elever är fördelade på fyra arbetslag.
Sven-Eric Sjöbergh, mannen bakom den nya Torpaskolan och dess pedagogiska idé, då områdeschef, numera utvecklingsledare, sade häromveckan apropå skolan och personalen:
”Alla är jättenöjda!”
Sjöbergh tillade också lite sådär i förbigående att det fanns vissa småsaker som behövde justeras.
Kommundirektör Ove Thörnkvist skrev i Vänersborgaren den 24 aug:
”På tal om framtidstro. Ta er till nya Torpaskolan och se på framtidstro på riktigt. Vilken glädje det måste vara för personal, elever och föräldrar med nya ljusa pedagogiska lokaler. Något att vara glad och stolt över, på riktigt! Det är nästan så man önskade att det var 1973 igen, så man fick börja om!”
Jag har varit på Torpaskolan några gånger, senast i fredags. Det har varit flera som under mina besök har velat prata med mig om hur skolan blev – inte som kollega utan som politiker i Barn- och Ungdomsnämnden. Många lärare har varit desperata, andra har varit uppgivna. De tycker inte att de har blivit lyssnade på.
Salarna (med ett undantag) i arbetslagen är för trånga. Det är knappt att eleverna får plats. Den första bänkraden sitter 1-2 meter från tavlan. Eleverna längst fram i hörnen ser inte det som visas på filmduken. Det går inte att dra isär bänkarna vid prov. Det blir varmt. Lärarna har inga bord eller bänkar till sitt material.
NO-salen (finns en i varje arbetslag) är stor, men dåligt utrustad. Det finns för få vaskar (behövs vid t ex kemi-laborationer) och alldeles för få eluttag. Labbar får ske i ”halvklass” där den andra halvan får arbeta utanför salen. Svårt för läraren att demonstrera eftersom katedern saknar nödvändig utrustning för ändamålet. Överhuvudtaget för dåligt med NO-materiel.
Endast NO har ett preparandrum, som dock är i minsta laget. Det ska ju finnas utrustning för tre olika ämnen. SO-ämnena har ingen ämnesinstitution alls. Inte heller svenska eller språk.
Det finns stora elevutrymmen, bland annat ett bordtennisrum, i varje arbetslag, samtidigt som klassrummen är för små. ”Är det en skola eller ett fritids?” sa en lärare.
Hem- och konsumentkunskapssalarna är två. Det finns inget rum att ha materiel eller varor i. Eleverna sitter inte framför katedern, utan till vänster i klassrummet. Därifrån ser eleverna dåligt vad läraren gör. Mitt framför katedern finns en elevarbetsplats, dvs ett kök, mitt i rummet! Tvättmaskinen finns i klassrummet, vilket gör att det inte går att tvätta under lektionerna. Det finns inte heller någonstans att hänga upp tvätten. Det finns två arbetsplatser för funktionshindrade. Båda finns i ett klassrum, i stället för ett i varje. Det innebär att det blir trångt för andra elever i det ena klassrummet, gott om plats i det andra. Brandvarnaren sitter precis ovanför demonstrationsspisen på katedern.
Bildsalen är stor. Det finns dock bara två (… eller var det en?) vaskar vilket är för få, alla 28 elever behöver t ex tvätta sina penslar i slutet av lektionerna. Det finns ett medierum, ett mediatek. Det har inte funnits några datorer där – förrän i förrförra veckan. Då kom det några 5-6 år gamla datorer, via personliga kontakter, som hade blivit över. De går knappt att använda. Det finns inte heller några digitalkameror. I salen finns inga bokhyllor eller skåp. De elektriska drejskivorna ligger fortfarande nedpackade i sina lådor. Brännugnen för keramik är inte igång. Den måste en elektriker testa och det är inte gjort.
Musiken har två större salar och 5 grupprum. Det är ju bra för det ämnet, men är det inte Vänerparken som har musikprofil!?
Slöjdsalarna är delade, textil är på andra våningen, trä- och metall på den första. I läroplanen är slöjd ett ämne – lärarna ska alltså samarbeta kring eleven och sätta ett gemensamt betyg. Virkesförrådet ligger utanför skolbyggnaden.
Personalrummet är stort och fint, men det står ofta tomt. Lärarna är i sina arbetsrum i arbetslagen. Det har redan inhandlats en kaffebryggare till ett arbetslag, men den fick tas bort. Istället hämtar lärarna kaffet och tar det med sig till respektive arbetsrum.
Flera lärare kan inte få full tjänst inom ett arbetslag utan måste även undervisa elever i annat arbetslag. Detta har man i nuläget löst genom att eleverna får undervisas i lärarens klassrum i ett annat arbetslags del av skolan. Tycks som om idén med arbetslag inte hann genomföras förrän den avskaffades….
Överlag är skolan till stora delar halvfärdig. Nu har snart halva terminen gått, elevernas betygssättning kryper närmare och vissa klasser har bara ämnet under höstterminen…
Det är svårt, ja vissa lärare säger att det är omöjligt, att uppfylla kursplanerna på den nya Torpaskolan.
Som sagt, flera lärare bad mig att ta upp problemen med den nya Torpaskolan. Så Sjöbergh … alla är inte jättenöjda… och Thörnkvist … alla är inte glada och stolta…
Det tycks som om det är ett ganska stort gap mellan höga tjänstemän i kommunen och de ”på golvet”. Nu måste personalen bli lyssnad på så att Torpaskolan kan bli en ur pedagogernas perspektiv fungerande skola.
.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer