Stefan Kärvlings blogg

Idag var det sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden, årets andra och det andra med en moderat ordförande – Lena Eckerbom Wendel, för dagen något trött efter en lång bilresa från Uppsala.

Förmiddagen ägnades åt information och upplysning för nämndens ledamöter. Kanslichef Claire Melin (fd Gabrielsson) var där liksom verksamhetscheferna Boel, Anne-Len och Sven-Eric. De senare informerade om förskola och grundskola. De pratade bland annat om den nya Skollagen och den nya Läroplanen.

Vid ett tillfälle visade Anne-Len en PowerPoint-bild där det stod att det finns en ny åtgärd beskriven i den nya Läroplanen, man ska kunna utfärda skriftliga varningar i skolans värld. Då tänkte jag att då ligger Vänersborg i framkant, för det verktyget har vi ju använt för länge sedan… Finkänslig som jag är så sa jag inget.

Sedan började det riktiga sammanträdet (efter att Lena hade introducerat några nymodigheter i sammanträdesteknik).

På dagens dagordning stod bland annat att nämnden skulle behandla en begäran om extra anslag till Arena Vänersborg. (Igen.)

Vänsterpartiet yrkade avslag. Inga pengar till Arenan förrän alla papper läggs på bordet. Det var vår ståndpunkt. Inget annat parti tyckte så. Alla andra partier var för mer pengar till arenan. Även Miljöpartiet och Välfärdspartiet – fast de sa ingenting. Men tystnad i sådana här sammanhang är samtycke.

Vi reserverade oss. Så här skriver vi i reservationen:

”Vänsterpartiet kan inte gå med på att avsätta mer pengar till Arena Vänersborg innan vi får svar på vad det egentligen är som pengarna går till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. Att i det läget äska ett antal miljoner kronor som vi ska ge till arenan ”i blindo” är något som vi bestämt avvisar.”

(Jag skrev lite mer om detta i gårdagens blogg som du hittar här.)

Vänsterpartiet hade också lagt en motion i kommunfullmäktige om SYV. Nämnden skulle yttra sig om den idag. Naturligtvis tyckte alla andra partier att det skulle bli avslag.

Det hör liksom till. Står det Vänsterpartiet på något så står det. Det betyder nej. Nu börjar Miljöpartiet och Välfärdspartiet också att säga nej. Hoppas att det är tillfälligt.

Jag argumenterade om att utredningens förslag om kommunens SYV-organisation inte var speciellt genomtänkt eller bra. Kanske hamnade jag lite utanför dagens ämne då. Men jag var tvungen att säga det och att SYV håller på att rustas ner.

Vid ett tillfälle noterade jag att Sjöbergh, ol’ chap, sa att SYV informerar, men det är ”lärarna som handhar barnen”. Och där ligger nog problemet.

Förvaltningen, och tydligen de andra partierna också, ser SYV-konsulenterna som konsulter som kommer inflygande till skolorna och informerar eleverna. Vänsterpartiet ser SYV:arna som en del av skolan elevvårdsarbete där det är viktigt att det finns personliga kontakter mellan vuxen och elev.

Och SYV:arna har en kompetens som inte lärarna har. Och som lärarna inte ska ha. I den nya Skollagen så står det att eleverna:

”ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.”

Jag tror att SYV, som en del av elevvården, kan ha motivationssamtal med elever, kan få eleverna att förstå vikten av utbildning och skola av andra skäl än betyg, kan söka upp barn som är på glid och att få elever att gå utanför sina ramar.

Det är min bestämda uppfattning att en SYV-organisation som inte fungerar får till följd att framför allt elever med invandrarbakgrund och elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå drabbas hårdare än andra grupper.

Som sagt. Den tyckte ingen annan.

Noteras kan att sossarna agerade i den här frågan. Jag skojar inte. ”Var fick de luft ifrån?” som ungdomarna säger. Kanske de inser att de är i opposition.

De hade ett litet ändringsförslag. Det ändringsförslaget tyckte moderaterna var kanonbra – och så tyckte alla andra partier också. Utom Vänsterpartiet då.

Så var det med den socialdemokratiska oppositionen.

(Vill du veta mer om min syn på SYV så har jag bloggat om det, här är motionen och här några funderingar.)

Det var med andra ord ett ganska lugnt möte. De två nya representanterna för Vänsterpartiet, Magnus och Mehmet, fick lära sig att Vänsterpartiet inte lämnar ett möte utan att ha lämnat åtminstone två reservationer…  

Jag har tidigare skrivit om rektorn och rektorns uppgifter.

Som de flesta vet så arbetar rektorn på uppdrag av Riksdagen, Regeringen och Skolverket. Uppdraget finns beskrivet i Skollagen, Grundskoleförordningen och Läroplanen.

I höst kommer en ny Skollag och en ny Läroplan. Här beskrivs rektorns uppdrag tydligare än tidigare. Rektorn har också fått nya uppgifter. Det har jag beskrivit tidigare.

Rektorn är dock inte statligt anställd. Rektorn anställs av kommunen. Det blir motsägelsefullt. Rektorn får sitt uppdrag från staten men anställs av kommunen.

Kommunen har en tendens att se rektorn i första hand som en anställd som alla andra och som därför får sina arbetsuppgifter från kommunen.

I Vänersborg har därför rektorn en mängd uppgifter som går utöver det statliga uppdraget.

Rektorn i Vänersborg har följande uppdrag:

• Ansvar för RA-planer med kommunala mål.
• Ansvar för kvalitetsredovisning.
• Budgetansvar med rapporter och uppföljning
• Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.

Det räcker inte. Rektorn har ett personalansvar som innebär:

• Medarbetarsamtal
• Lönesamtal — lönesättning
• Kompetensutveckling
• Rehab plan samt uppföljningsarbete
• Samverkan med facken
• Utvalda mål ur arbetsmiljöplan
• Handlingsplan hot och våld
• Introduktion nyanställda
• Jämställdhetsplan
• Rapporter om tillbud och skador
• Kvalitetssäkring av verksamheten
• Bemanningsmöten i samverkan med personalsekreterare där rektors arbete stäms av.

Rektor har ett tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan.

Rektorn har också hand om organisationen, tjänstetillsättningar  (med rekrytering, intervjuer och referenser) och schemaläggning.

Och till allt detta har också rektorn ansvar för elevvårdsarbete med tillhörande EVK och uppföljningar samt utvärderingar.

När jag studerar de uppgifter som en rektor har och jämför det med hur min rektor Ingers dag kan se ut inser jag att det ändå saknas en hel del på dessa listor.

Inger kan under en dag få ett telefonsamtal från en upprörd förälder som vill att deras dotter ska få byta lärare på elevens val, elever som kommer in och klagar på något som en lärare har gjort, en lärare som klagar på en pratig klass, avstyr en konflikt mellan två elever i korridoren, får en blankett med en ledighetsansökan från en elev som ska på skidsemester, ett mail om nya regler kring VFU-studenter, organisera en schemabrytande aktivitet, konferera med specialpedagogen, hitta en tid till ett möte med kommunens ekonom, möte med BUP, samtala med vaktmästaren som berättar att någon förstört ett lås, lyssna när en städare berättar att en elev rökt på toa och när hon ska ta en kopp kaffe så är personal där och undrar varför ämnet tyska inte får så stort anslag i år. Tyskan måste ju ha nya glosböcker.

På kvällen hastar hon sedan iväg för först ett föräldramöte i åk 7, för att sedan träffa skolans föräldraförening. När hon sedan ska gå till sängs kommer hon på att hon har glömt att skriva upp tipsraden i den tipstävling som personalen ordnar och som hon känner att hon måste delta i. Hon rafsar snabbt ihop en rad som hon SMS:ar till den tipsansvarige. (Är det så konstigt att hon, till personalens stora förtjusning, ligger sist i tävlingen?)

En dag i veckan lämnar rektorerna i Vänersborg sina skolor för att bege sig till Kommunhuset. (En dag i veckan är 20% av rektorns arbetsvecka.) Vad jag förstår inte därför att de har kommit på något som de absolut måste diskutera och därför snabbt bestämmer att nu måste vi träffas. Nej, varje torsdag är vikt för dessa möten. Först bestäms att det ska vara ett heldagsmöte varje torsdag, sen fylls dagen med ett innehåll.

Det här är naturligtvis upp och ner men tyvärr så det ofta fungerar i kommuner. Ska vi kalla det för ”det byråkratiska mötet”? (En gång i tiden arbetade jag ”centralt” i kommunen. På ett möte som jag deltog i avhandlades endast en fråga – när ska nästa möte hållas?)

Om dessa uppgifter jämförs med de uppgifter som rektor nu får med den nya Skollagen och den nya Läroplanen så inser vem som helst att arbetet som rektor i Vänersborg är i det närmaste omöjligt.

Jag tror att grunden till det hela är att den kommunala arbetsgivaren inte ser att rektorn i första hand är statens redskap för att uppfylla det nationella skoluppdraget.

Detta är mitt tredje inlägg om skolan. De tidigare handlade om Pisaundersökningen och det andra om rektorns statliga uppdrag. Om du vill veta mer om skolledarnas arbetsförhållanden så kan du läsa mer på GP:s debattsida som idag har ett inlägg från Lars Flodin, ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Jag planerar att komma med ytterligare inlägg där jag ska försöka dra konsekvenserna av de fakta som jag har lagt fram i mina tre inlägg.