Arkiv
Mini-alliansens nederlag i kommunstyrelsen
Idag är det Sveriges nationaldag. Det betyder att den svenska fanan vajar i Nordstan.
Några hektiska veckor ligger framför politikerna i Vänersborg, innan det är dags för semester. Nu på måndag har Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) sammanträde. Då ska en del intressanta saker avhandlas, bland annat kring arenan. Däremot ska inte skollokaler eller budget 2013 upp. Här har BUN redan sagt sitt. Och nu även kommunstyrelsen.
Igår var nämligen båda dessa tunga och viktiga frågor uppe till behandling i kommunstyrelsen (KS). Den styrande mini-alliansen led två svidande nederlag. Men varken skolfrågan eller budgeten är slutgiltigt avgjorda. Det blir de först den 20:e juni, när frågorna kommer upp i kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade annars helt enligt Barn- och Ungdomsnämndens förslag när det gällde frågan om framtidens skola i Vänersborg. (Du kan se BUN:s beslut här.) Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet röstade som partikamraterna i BUN. (Ja, några sitter ju både i BUN och KS, dock inte undertecknad.) Det betydde 9-6 till att alla skolor skulle bevaras. (Utom Sundals Ryr då, som alla känner till vid det här laget, och att en utredning ska avgöra Väne Ryrs framtid.) Morgan Larsson i Välfärdspartiet ersatte för övrigt Marika Isetorp, som var på resande fot till Bryssel, så Miljöpartiet representerades endast av Per Sjödahl.
Mini-alliansens partier, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, lade fram ett nytt förslag i KS. Jodå, det stämmer. Från sammanträdet i BUN på måndagen till KS på tisdagen veckan efter, på drygt 1 vecka kommer ett nytt förslag. Trots att de har haft ett halvår på sig… Det är till att ha beslutsångest, när man styr över invånarna i Vänersborg…
Mini-alliansens förslag såg ut så här (det är naturligtvis inte helt olikt det tidigare förslaget, lite rättvis får man väl vara…):
- ”att bygga om Norra skolan och Öxnereds skola till tvåparallelliga skolor för att täcka behovet av elevplatser i tätorten Vänersborg och därefter avveckla grundskoleverksamheten i Blåsuts skola”
- ”att avveckla grundskoleverksamhet under kommunalt huvudmannaskap vid Väne-Ryrs skola och Sundals-Ryrs skola omgående samt Rösebo skola och Mulltorps skola till höstterminen 2013 eller senast 2014 i syfte att slippa minska på resurserna till lärare och läromedel”
Noterar ni uttrycket ”under kommunalt huvudmannaskap”. Det är så man kan tro att mini-alliansen tänker sig att driva skolorna som friskolor…
Sedan kan mini-alliansen inte släppa det här med att försöka lura i folk att en nedläggning av några skolor skulle ge nämnden en massa resurser till lärare och läromedel. Men det har jag skrivit om i min förra blogg, se här. Däremot kan jag inte låta bli att citera nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Under förra årets budgetdebatt i kommunfullmäktige sa Eckerbom Wendel:
”Hur ger mer pengar en bättre skola? Jag tror inte att det är pengarna.”
Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i skolfrågan. Det var mini-alliansens första nederlag i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens ställningstagande i skolfrågan gör inte Gunnar Lidell (M) särskilt glad. Tvärtom, han blir ganska orolig. I Radio Väst säger han:
”Vi är lite oroliga för över hur finansiering ska ske av och behålla hela organisationen utan att tillföra pengar till organisationen och lokaler.”
Gunnar Lidell behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen. På punkten efter hände nämligen något unikt!
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet kom överens om ett gemensamt budgetförslag för 2013!
Ja, ni läste rätt. Efter att partierna hade kommit överens om ett gemensamt förslag i skolfrågan, så ledde det på ett ganska naturligt sätt till diskussioner kring pengarna till skolan och BUN. När det sedan dessutom visade sig att partiernas olika budgetförslag hade många andra beröringspunkter, så tog partierna sitt ansvar och kom fram till ett gemensamt förslag.
16 miljoner kronor mer till skolan 2013! 16 miljoner kronor till ökad personaltäthet inom grundskola/fritidshem!
Det ska jämföras med de minus 6 miljoner som mini-alliansen röstade igenom i BUN tidigare i vår…
Så Gunnar Lidell – du behöver inte vara orolig. I varje fall inte för finansieringen…
Ett gemensamt förslag från oppositionen innebär naturligtvis en stor styrka. Chanserna att förslaget ”går igenom” i fullmäktige ökar dramatiskt. Nackdelen är att varje parti får kompromissa bort något. Detta förslag innebär att alla partier har både gett och tagit.
Så här ser jag det som vänsterpartist.
Vänsterpartiet begärde i våras 25 miljoner kronor mer till förskola och skola än vad BUN får i år. Socialdemokraternas bud var plus/minus noll. De andra oppositionspartierna lade sig någonstans mittemellan. Vänsterpartiet ansåg att om inte de 25 miljonerna fanns, så skulle förslaget finansieras med en skattehöjning. Socialdemokraterna och Välfärdspartiet sa nej till skattehöjning. Centerpartiet också tror jag. Sedan dess har de olika partierna haft en del interna diskussioner om sina ”bud”, och antagligen också om de andra partiernas yrkanden.
I en omröstning i fullmäktige hade aldrig Vänsterpartiet fått majoritet för sitt förslag (även om det är det bästa förslaget…). Istället hade risken varit att ett mycket sämre förslag, t ex mini-alliansens, hade gått igenom på grund av oppositionens splittring.
16 miljoner kronor mer till BUN utan skattehöjning blev kompromissen. Pengarna ska tas från resultatet. Som då blir plus/minus noll. En liten ovanlig lösning, men om det går ”framåt” med ekonomin, som en del tyder på, kan det ordna sig. I värsta fall, om t ex försörjningsstödet fortsätter att öka, så får oppositionen ta diskussionen om en skattehöjning i oktober/november. Som jag ser det.
Som vänsterpartist tycker jag att kompromissen är bra. Det gemensamma förslaget innebär ett stort trendbrott. För första gången på många, många år tillförs skolan mer pengar. Och 16 miljoner är faktiskt inte småpengar, tvärtom, det är en betydande summa.
Och naturligtvis, klarar kommunen av mer pengar till barnen och ungdomar utan en skattehöjning, så är det naturligtvis att föredra. En skattehöjning är en nödlösning.
Dessutom ser jag det här som ett första steg i en satsning på kommunens barn och ungdomar, både i stan och på landet… Efter den genomförda medborgardialogen så tror jag också, att de andra partierna, utom mini-alliansens då, inser kraften och det stora engagemang för skolan som medborgarna har demonstrerat. Och det påverkar naturligtvis partierna. I varje fall de partier som vill lyssna…. En del politiker, t ex Kerstin Andersson (FP), tycker ju att de som lyssnar bara ”letar kryss till nästa val” och borde skämmas. Själv lyssnar Kerstin Andersson bara på dem som inte säger något…
Det finns dock en liten fnurra på tråden… Den uppmärksamme läsaren undrar naturligtvis – Miljöpartiet då? Tja, Miljöpartiet i allmänhet och Per Sjödahl i synnerhet, går ibland sina egna vägar. Och för många av oss andra i politiken, så är dessa vägar ibland ”outgrundliga”. Miljöpartiet ställde som villkor för att delta i kompromissen – att Mariedal Östra inte skulle exploateras…
Precis som förra året. Då ingick Miljöpartiet en ”pakt” med moderaterna, som gick ut på att Miljöpartiet röstade på mini-alliansens budgetförslag, mot att mini-alliansen gick med på att Mariedal Östra skulle utgå ur exploateringsbudgeten. Det förlorade barnen och ungdomarna några miljoner på.
Tänker Miljöpartiet gör samma sak i år igen? Tänker de rösta på mini-alliansens budgetförslag, som inte innebär en krona till skolan – mot Mariedal Östra? Är Mariedal Östra en så viktig fråga, att barnen och ungdomarna ska få betala för den?
Det tror inte jag att väljarna skulle acceptera. Domen skulle bli hård från väljarna i nästa val – tror jag. Dessutom kan ju frågan om Mariedal Östra hanteras på sedvanligt sätt. Det kanske ändå blir som Miljöpartiet vill. Men att koppla Mariedal Östra med pengar till barnen och ungdomarna…
Nä.
I den slutliga omröstningen i kommunstyrelsen lade Miljöpartiet ned sin röst. Det blev därför ”bara” 8-6 till oppositionen. Trots det innebar det mini-alliansens andra nederlag i kommunstyrelsen den här dagen. Kommunstyrelsen kommer alltså att föreslå fullmäktige att besluta enligt oppositionens förslag i budgetfrågan.
Om miljöpartisterna vidhåller sin inställning till det kommande fullmäktige, och eventuellt röstar med mini-alliansen, så blir det Sverigedemokraterna som med sina två röster avgör frågan…
Kommunfullmäktige i Vänersborg tar det slutliga beslutet om budgeten den 20 juni. Det blir ett spännande sammanträde – innan semestern.
.
PS. Vill du veta mer om KS-mötet, mini-alliansen fick också stryk i Ursandsfrågan, kan du redan nu läsa mer på Rininslands blogg här och Vänsterpartiets hemsida här.
PPS. Jag förstår mig inte på TTELA. I min debattartikel som publicerades igår (du kan läsa den här) räknade jag upp vilka skolor som Folkpartiet ville lägga ner. Av någon anledning strök TTELA Blåsuts skola! Jag menar, nu för tiden skriver ju ingen av en text, den kopieras ju bara och klistras in. Att ta bort Blåsut innebär en aktiv handling. Varför tog TTELA bort Blåsut i min uppräkning? Och varför just Blåsut? Kanske har någon läsare en teori? Ulla Andersson har inte svarat på mitt mail…
Om de nya skolkostnaderna: "En knäpp på näsan"
Det här börja likna själva… arenan…
Inför skolbeslutet den 14 maj skrev Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år.”
Om alla skolor i Vänersborg skulle behållas, så skulle det krävas 25-30 miljoner per år. Det menade Barn- och Ungdomsförvaltningen. Före Barn- och Ungdomsnämndens (BUN) beslut. I onsdags kom ett nytt bud. Då handlade det om 34-48 miljoner kr. Det menar nu Barn- och Ungdomsförvaltningen att det krävs, om alla skolor i Vänersborg ska behållas. Efter BUN:s beslut.
Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu? Det ska denna blogg handla om.
På insändarsidan i TTELA kommenterades förresten de nya siffrorna:
”Undrar om det är samma gäng som gjorde de första beräkningarna på vad arenan skulle kosta, som nu har räknat på skolkostnader i Vänersborg?”
I det beslutsunderlag som fanns på BUN-ledamöternas bord vid beslutstillfällena den 14 maj respektive den 28 maj hade utvecklingsledare (fd verksamhetschef) Sven-Eric Sjöbergh, beräknat att det skulle kosta 25-30 miljoner per år att bevara småskolorna.
Jag tänkte redogöra för de ekonomiska tankar och beräkningar som Sjöbergh förde fram i detta ”gamla” material. Hur kom Sjöbergh fram till dessa kostnader?
Det är inte helt solklart vad som ingår i summan 25-30 milj. Men jag tar post för post i materialet.
”För att nå samma lärartäthet per elev som genomsnittet i riket krävs ett lärartillskott motsvarande ca 8 miljoner kronor.”
8 miljoner kr. Fast egentligen har ju detta inget som helst att göra med skollokalerna. Det är ju en helt annan fråga!
”För att nå en normal standard på läromedel krävs ett tillskott på 6 miljoner.”
Vad som beräknas vara en ”normal standard” anges så vitt jag kan se ingenstans. Det här kommer jag inte ihåg att förvaltningen har tagit upp någon gång tidigare. Av någon anledning. Men visst, det är ett skriande behov av läromedel på de flesta skolor. Dock inte på de nybyggda eller nyrenoverade skolorna – de har det mesta. (Det här har Vänsterpartiet påpekat.)
Fast egentligen har ju detta inte heller något att göra med skollokalerna. Det här är ju en helt annan fråga! Också.
Nu är vi uppe i 14 miljoner kr.
”Om eftersatt underhåll/investeringar genomförs enligt plan de kommande åren kommer hyreskostnaderna för Barn- och ungdomsförvaltningen att stiga med ca 5,7 miljoner per år.”
Vad jag förstår betyder det här investeringar på 60-70 milj kr. Vad som är ”enligt plan” är inte helt klart. Är det ”önskvärda” eller ”nödvändiga” investeringar? Är det nästa år eller om 5 eller 10 år? Men är detta allt som behöver betalas, så låter det i mina öron inte som särskilt mycket pengar.
Då är vi uppe i ca 20 miljoner kr. Men knappast redan 2013. Och, som sagt, inte heller har ju alla miljoner med skollokalerna att göra.
”Utöver detta krävs att det finns särskilda resurser att använda för stöd till elever i behov av särskilt stöd etc. då personal inte kan utnyttjas på ett optimalt sätt med nuvarande organisation.”
Här har inte förvaltningen angett någon summa. Konstigt nog. I stycket direkt efter detta citat så kommer förvaltningens slutsats:
”Sammantaget bedöms behovet av utökad budgetram till mellan 25 och 30 miljoner per år, under förutsättning att inga strukturella förändringar genomförs, för att verksamheten skall få ekonomiska förutsättningar som motsvarande kommuner normalt erbjuder. Intervallet är delvis avhängigt vilka investeringar och därmed ökade driftskostnader som väljs.”
Vi var uppe i 20 miljoner. Helt plötsligt blir det 25-30 milj. Räknar förvaltningen med att ”stöd till elever i behov av särskilt stöd” ska uppgå till 5-10 miljoner?
Måttstocken i citatet ovan är ”som motsvarande kommuner normalt erbjuder”. Det har jag aldrig hört som argument från förvaltningen tidigare. Varför alla dessa nya argument just nu kan man fråga sig? (I och för sig inte så svårt att gissa…)
Nu är det som sagt inte helt lätt att följa med i förvaltningens resonemang, men slutsatsen blir nog:
- att vill inte BUN höja måluppfyllelsen i skolan, och det har ju de flesta partier inte velat på många, många år (gäller inte Vänsterpartiet), så behöver fullmäktige inte lägga särskilt mycket extra pengar till BUN nästa år. Trots att de flesta småskolor bevaras.
Utanför dessa beräkningar finns det i materialet med en summa som gäller om Blåsuts skola läggs ner.
”En utbyggnad av Norra skolan respektive Öxnered medför en ökad hyreskostnad på ca 7 miljoner kronor/år om Blåsut avvecklas.”
Det hade blivit aktuellt om mini-alliansens förslag hade blivit BUN:s beslut. Liksom det här avsnittet i materialet:
”Eventuella strukturförändringar syftar till att öka tillgängliga ekonomiska resurser till undervisning, dvs ökad lärartäthet och läromedel. Möjligheten att sänka hyreskostnader bedömdes i samband med medborgardialogen till ca 8-10 miljoner beroende på vilka alternativ som valdes.”
Den här summan blir väl bara till 3 milj då, om kostnaderna för Blåsut ska tas med? Då ska vi också komma ihåg att man inte räknar med några som helst extra kostnader för t ex skolskjutsar, fler lokaler (när Dalbo läggs ner enligt detta förslag, så får inte alla elever plats i de nuvarande lokalerna i den centrala skolenheten!), förskolor (Skerrudsbarnen får väl inte plats i Brålanda t ex?), fritidshemmen osv. Kan vi tänka oss att de 3 miljonerna försvinner…?
Jag tror att mini-alliansen har en del att förklara kring sitt förslag.
Förresten. För att BUN ska få ihop ca 8-10 miljoner i sänka hyreskostnader, som det står i materialet, måste ganska många skolor läggas ner…
Det är bara att räkna… För att få ihop 9 milj, så måste följande skolor läggas ner: Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr. Läggs Dalboskolan ned också, så blir det 11,6 milj.
En sak till måste nämnas innan jag lämnar detta ”gamla” förslag. Sven-Erik Sjöbergh, inklusive mini-alliansen, räknar med att nedläggningarna ska ge ytterligare resurser.
”Dessutom uppgavs att ca 20 lärare, genom att elevgrupper slås samman, kan användas till särskilt stöd, gruppdelningar osv. istället för att skapa den minsta garanterade undervisningstiden.”
Förvaltningen gör en stor sak av detta kreativa och nydanande förslag. (OBS. Ironi.) Gör större klasser – då frigörs resurser! Eleverna ska själva få bekosta speciallärare, resurslärare etc genom att gå i större klasser.
Det är nog det här som Kerstin Andersson (FP) menar med att ta ansvar… Eleverna tar ansvar för varandra. Typ.
Vad större klasser betyder för den enskilde eleven tänker jag inte gå in på här. Jag tror att de flesta vet vad det får för resultat, när varje elev får mindre tid med sin lärare och också vad större klasser betyder för lugnet och atmosfären i klassrummet. Å andra sidan, det förstår ju inte förvaltningen och mini-alliansen… Hmm.
Det gamla förslaget, dvs det underlag som BUN fattade beslut utifrån, består av flera pusselbitar. Det är inte helt klart hur dessa bitar ska läggas för att pusslet ska gå ihop. Men nog måste man väl kunna säga att det har en del i övrigt att önska. Beslutsunderlaget är, om man ska säga det snällt, inte speciellt bra. Men nämnden tog dock sitt beslut. Beslutsunderlaget lämnades åt sidan…
Nu har väl också författaren till beslutsunderlaget, utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, också underkänt det. Under det senaste sammanträdet i kommunstyrelsen i onsdags (30 maj) presenterade han nya siffror. För övrigt bara två(!) dagar efter BUN:s beslut…
Jag har inte hört Sjöberghs presentation i kommunstyrelsen. Däremot har jag fått det 
bildmaterial som visades. Men eftersom det muntliga fattas, kan nedanstående redogörelse ”halta”. Och det känns, som om det gör det… Vad det nu kan bero på…
På en av bilderna (i det ”nya” materialet) står det att hyrorna kan minska med 12,9 miljoner om enheter läggs ner. I materialet framgår inte hur denna nya siffra har räknats fram. (Någon som vet?)
Är nästa bild i Sjöberghs presentation förklaringen?
De här siffrorna finns inte med i det tidigare materialet, men de stämmer i sina slutsatser med vad som sades tidigare. I de gamla siffrorna stod det att hyreskostnaderna skulle öka med 5,7 milj kr, och det gör det nu också, ca 6 milj. Fast då är både Sundals Ryr och Väne Ryr inräknade.
När det gäller rubriken ”Driftskostnad” i bilden ovan är jag inte riktigt 100. Hyreskostnaderna för skolorna bör väl vara som de är idag. (Varför de inte stämmer överens med föregående tabell kan jag inte svara på.) ”75% av resurs” respektive ”4,5 lärare” bör väl innebära en satsning på ökad personaltäthet – som fortfarande inte har något med själva skollokalsfrågan att göra.
Sedan följer några bilder, som diskuterar små klasser. Och, tro det eller ej, några bilder tar upp de små klassernas fördelar! (Så kanske man kan säga att materialet är objektivt…?)
Men så kommer de sista två ”avgörande” bilderna. Och jag fattar inget. Helt plötsligt står det ”Landsbygdskostnader”. Vad landsbygdskostnader är framgår inte av någon annan bild. Vad skulle det vara för kostnader som finns efter BUN:s beslut den 28 maj, men som inte fanns innan?
Sjöbergh måste ha sagt något på föredragningen, som var av stor betydelse och som förklarade allt. Och som jag missade. För utgår man bara från bilderna, så är det mycket svårt att förstå. Ja, helt omöjligt.
Landsbygdskostnader?
Jag måste få veta…
Ingen av de som jag har varit i kontakt med i kommunstyrelsen vet. Däremot sades det mig att Lennart Niklasson (S) direkt underkände dessa kostnader!
Så Sjöberghs resonemang kan inte ha varit helt övertygande…
På sista bilden återkommer ”landsbygdskostnad”.
Det är de här beräkningarna som gav upphov till rubriken i TTELA (31 maj):
”Nya beräkningar för skolkostnader”
Imponerade av beräkningarna?
TTELA skriver vidare:
”I de mest pessimistiska ekonomiska beräkningarna närmar sig notan för att behålla dagens skolorganisation och samtidigt förbättra undervisningen 50 miljoner extra om året.”
De beräkningar som ligger till grund för TTELA:s artikel är, som framgår ovan, för mig, helt oförståeliga. Vilka ekonomiska beräkningar? Det mesta tycks bara vara ”höftade” siffror, inte ens riktiga beräkningar. Siffrorna har inte ens, till största delen, med BUN:s beslut i skollokalsfrågan att göra. Hur i herrans namn kan förvaltningen mena att oppositionens beslut i skollokalsfrågan i BUN skulle kosta 34-48,1 miljoner kr?
Obegripligt!
Och fortfarande verkar ingen veta vad landsbygdskostnader är.
Det underlag som Barn- och Ungdomsförvaltningen har levererat tidigare i medborgardialogen har varit totalt undermåligt. Och det fortsätter att vara det…
Jag började denna blogg med att fråga: Vem kan man lita på? Barn- och Ungdomsförvaltningen då eller Barn- och Ungdomsförvaltningen nu?
Vad tycker läsarna?
Kan man lita på Barn- och Ungdomsförvaltningen överhuvudtaget?
Epilog. (Tror aldrig att jag har haft en epilog förut…)
Kommunstyrelsen har med Sjöberghs föredragning fått information i skollokalsfrågan som inte ”expertnämnden”, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, har fått. Således borde ledamöterna i kommunstyrelsen veta mer i frågan än BUN inför kommunfullmäktiges beslut i juni. Och då är det något som inte stämmer.
Fast Marie Dahlin blev inte särskilt imponerad av föredragningen i kommunstyrelsen och de nya uppgifterna (TTELA 31 maj):
”…spontant kändes det som att man sa ‘ni har tagit fel beslut, ändra er’. En knäpp på näsan.”
Så Sjöbergh är på kommunstyrelsen och ”knäpper ledamöterna på näsan”… Marie Dahlin tycks för övrigt enligt TTELA ifrågasätta det viktigaste i underlaget, nämligen att nedlagda skolor ger mer pengar.
Tanken är nog följande. Om BUN lämnar en hel skolbyggnad ifrån sig, så finns ingen anledning för kommunledningen att fortsätta att tillskjuta budgetmedel motsvarande kostnaden för den nedlagda skolbyggnaden. Om byggnaden inte används av någon annan och alltså inte ger några intäkter – varför skulle då kommunledningen ”betala dubbelt”, dvs fortsätta att ge BUN hyrespengarna? Och även om byggnaden kunde användas av någon annan – varför skulle dessa pengar gå till BUN?
Orvar Carlsson (KD) är som bekant en frispråkig 2:e vice ordförande i BUN. Orvar Carlsson citeras också i TTELA:
”Ska bli intressant att se hur oppositionen löser ekonomin.”
Orvar Carlsson säger ibland en del ”intressanta” saker i sin frispråkighet. Det här yttrandet tar nog priset. Det kan väl inte tolkas annat än att Orvar Carlsson mentalt inte längre sitter kvar på maktens taburetter? För är det något, som den som styr en kommun har ansvar för – så är det väl ändå ekonomin?
Tänker mini-alliansen avgå?
Jag håller nog med Marie Dahlin. Allt handlar om ett sista desperat försök från mini-alliansen, med Sjöbergh som språkrör, att ge den samlade oppositionen:
”En knäpp på näsan.”
Folkpartiet i Vänersborg tar inget ansvar för skolan!
Kerstin Andersson är medlem i Folkpartiet. Hon är ledamot av Barn- och Ungdomsnämnden och dessutom 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Kerstin Andersson är ett av de ”tunga” namnen i Folkpartiet Vänersborg. Samma Folkparti som är med i mini-alliansen. Samma Folkparti som är med och styr Vänersborg.
Kerstin Andersson är med och styr Vänersborg.
Kerstin Andersson vill, tillsammans med resten av mini-alliansen, lägga ner några skolor, faktiskt ganska många. Kerstin Andersson vill lägga ner DALBOSKOLAN, RÖSEBO, BLÅSUT, MULLTORP, SUNDALS RYR OCH VÄNE RYR. Allihop. Sex skolor.
Barn- och Ungdomsnämnden ville inte lägga ner dessa skolor. Oppositionen i Barn- och Ungdomsnämnden hade en annan uppfattning. Barn- och Ungdomsnämnden beslutade att alla skolor i kommunen, utom Sundals Ryr, ska bevaras. (Och att en utredning av Väne Ryr ska genomföras innan beslut fattas.)
Det här har gjort Kerstin Andersson mäkta upprörd. Och Kerstin Andersson kan bli upprörd. Tro mig. I en debattartikel i torsdagens TTELA (se här) skriver Kerstin Andersson:
”Att föreslå att alla skolor ska fortsätta att användas … är rent ut sagt oansvarigt!”
De ledamöter i nämnden, de medborgare som vill bevara småskolorna, är oansvariga. De ledamöter i nämnden, de medborgare som inte tycker som Kerstin Andersson – de är oansvariga!
Så talar makten.
De som tycker annorlunda än JAG – de är oansvariga.
”L’État c’est moi.” (Staten, det är jag.) Ludvig XIV.
Och detta skriver Kerstin Andersson efter det största demokratiska projektet i kommunens historia – medborgardialogen. En medborgardialog om skolan, där medborgarnas åsikter efterfrågades. Och där medborgarna engagerade sig och levererade sina åsikter. Och svaret som politikerna fick av medborgarna – det var att småskolorna skulle bevaras.
Medborgardialogen var uppenbarligen ett spel för galleriet för Kerstin Andersson. Hade medborgarna tyckt som Kerstin Andersson hade väl allt varit väl, men om inte… Vilket nu var fallet. Då kan man strunta i medborgarna. Annars är man ”oansvarig”. Som oppositionen då.
Makten har talat.
Kerstin Andersson försöker intala invånarna i Vänersborg att hon och Folkpartiet står på elevernas och skolans sida. Kerstin Andersson skriver i debattartikeln:
”Folkpartiet har alltid värnat om utveckling i skolan.” 
Det är inte sant. Folkpartiet i Vänersborg har aldrig värnat om utvecklingen i skolan.
Under alla de år (11 år), som jag har varit aktiv i kommunpolitiken, har Vänsterpartiet i både BUN och kommunfullmäktige alltid krävt mer pengar till barnen och ungdomarna än övriga partier. Vänsterpartiet har velat satsa på barnen och ungdomarna. Vi anser, och har ansett, att barnen och ungdomarna inte bara har lagstadgad rätt till bra undervisning och omsorg, utan att detta också skulle lyfta och stärka både barnen och ungdomarna – och Vänersborg som kommun.
Under alla år har Folkpartiet och Kerstin Andersson röstat mot detta. Varenda gång! Alltid!
När det däremot har lagts förslag om att skära ner på barnen och ungdomarna, 25-30 miljoner kr de senaste 5 åren, så har Kerstin Andersson och Folkpartiet alltid röstat för det. Att dra ner på resurserna till förskola och skola har Folkpartiet och Kerstin Andersson alltid framställt som en politik präglad av ansvar. Ansvar för vad kan man fråga.
Och inte nog med det. I april i år, så röstade Kerstin Andersson och Folkpartiet för att Barn- och Ungdomsnämnden skulle få drygt 6 miljoner kr mindre nästa år!! Det här var den 16 april i år!! (Se här.)
6 miljoner kr mindre till Barn- och Ungdomsnämnden 2013. Det här menar Kerstin Andersson är att ta ansvar. Ansvar för vad?
Men när det läggs förslag på mer pengar till Arena Vänersborg – gissa hur Kerstin Andersson och Folkpartiet röstar då…?
Kerstin Andersson, ledamot av Barn- och Ungdomsnämnden och 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, håller sig inte till sanningen. Folkpartiet i Vänersborg och Kerstin Andersson har aldrig värnat om utvecklingen i skolan.
Och gör det inte nu heller.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer