Hem > LCHF, sommarläsning > Bantning med Banting

Bantning med Banting

BantingDet var en gång för länge sedan en pojke som hette William. Han föddes i London en vårdag 1796. William växte upp och blev allt större efter som åren gick. När han blev stor, så blev han inte bara stor – han blev väldigt stor.

William blev fet.

William led av sin fetma. Det var inte bara det att människor pratade om och skrattade åt honom bakom hans rygg, hans feta rygg. Hans kropp verkligen led av fetman. William hade ont i sina knän och i sina fotleder. Han fick navelbråck och hans kondition var nere på noll. Han kunde inte knyta sina skor.

William gjorde allt för att gå ner i vikt. Han var så desperat i sin lidande kropp att han prövade alla metoder som läkare och andra rådde honom till. Det hände att han periodvis i stort sett slutade äta, några perioder använde han laxermedel, han promenerade och han tränade.

Inget hjälpte. På sin höjd gick han ner några kilon, tillfälligt. Kilon som han snabbt gick upp igen. Han blev allt fetare.

Det sägs att William blev så fet att fettet till och med tryckte mot innerörat, så att han fick problem med hörseln. Hur som helst. Han besökte av någon anledning en öronläkare. Och det var tur. Öronläkaren hade varit i Frankrike och fått höra på nya idéer.

William fick reda på att det inte spelade något roll hur mycket han åt, det viktiga var vad han åt. Det var inte kvantiteten som var det viktigaste, det var kvaliteten. Han prövade en helt ny diet.

William inte bara minskade i vikt av den nya dieten. Hans kropp mådde också mycket bättre.

William ville sprida sina erfarenheter. Han skrev ner dem i ett häfte som han tryckte upp och delade ut gratis. Häftena tog snabbt slut. Han tryckte upp nya upplagor. De gick åt.

Williams häfte var sensationellt. Det översattes till flera språk, också till svenska. Genomslaget för hans idéer blev så stort, att hans efternamn blev ett verb:

BANTA

Williams efternamn var Banting.

De lärdomar William Banting drog av sina erfarenheter var att man skulle avstå från socker, bröd, öl och potatis, dvs kolhydrater. Däremot var det helt ok att äta mycket protein och fett.

Vad Banting lärde ut på 1800-talet, det har inte Livsmedelsverket i Sverige lärt sig än. För Livsmedelsverket är det fortfarande tvärtom – det viktigaste är inte vad vi äter utan hur mycket

PS. Här kan du läsa det mesta om lågkolhydratkost: Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Kategorier:LCHF, sommarläsning
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: