Arkiv

Archive for juni, 2018

Kommunen och juridisk hjälp

Som politiker och bloggare möter man ofta kommuninvånare som är missnöjda med kommunala beslut. De efterlyser inte sällan mer flexibilitet och kompromissvilja från tjänstemän och politiker. Invånarna menar att många saker skulle gå att lösa med kommunal lyhördhet, diskussion och goda råd. Och vilja.

Det är nog min uppfattning också – kommunala politiker och tjänstemän är alltför ofta överdrivet nitiska och ibland också enkelspåriga i sina tolkningar av lagar och regler. Politiker och tjänstemän företräder ju kommuninvånarna och borde måna om att hjälpa till och ge den service som invånarna både förtjänar och har rätt att få. Det är ju skattebetalarna som betalar löner och arvoden för de kommunanställda.

Många invånare knyter näven i fickan och biter ihop när de missnöjt betraktar kommunen göranden och låtanden, även när besluten drabbar dem själva. Andra överklagar beslut.

Solvarm har som bekant överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut att tvingas betala en anslutningsavgift för det kommunala VA-nätet. (Se ”Solvarms tre strider med kommunen”.) Familjen varken vill ha eller behöver kommunens VA för 194.935 kr. I Villaägarnas Riksförbund finns det flera fastighetsägare i samma situation runt om i landet. Villaägarna betraktar därför Solvarms fall som ett principiellt viktigt pilotfall och hjälper Solvarm med att driva överklagandet.

Det verkar som om kommunen känner sig hotad av att en kommuninvånare överklagar ett kommunalt beslut. För visst skulle det finnas utrymme för kommunen att istället visa både välvilja och kompromissvilja. I lagen om allmänna vattentjänster (LAV) så står det nämligen så här i 24 § (min fetstil):

En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det tycks ha gått prestige i frågan. Istället för att försöka komma överens om naturhuset ute i Sikhall så ska kommunen till varje pris vinna den juridiska striden i domstolen.

Vänersborgs kommun har flera jurister anställda. Och naturligtvis många andra experter också. Det finns en kunskap och erfarenhet i kommunen som ”vanligt folk” inte har och inte heller kan ha. Men tydligen räcker ändå inte alltid denna fackkunskap och expertis.

I Solvarms fall om anslutningsavgiften har kommunen tagit hjälp av Advokatfirman Glimstedt. Glimstedt ska företräda Vänersborgs kommun i Mark- och Miljödomstolen. Beslutet om att anlita utomstående advokater har i praktiken fattats av chefen för Kretslopp och Vatten (citerat från mail 26/6):

”VA-chef … tog kontakt med Glimstedts advokatbyrå”

Sedan har tf förvaltningchef i samhällsbyggnadsförvaltningen Gunnar Björklund mer formellt fattat beslutet genom att ge Advokatfirman Glimstedt AB fullmakt att företräda Vänersborgs kommun. Det skedde redan den 8 maj och med följande ord:

”Härmed ger Samhällsbyggnadsnämnden angivet ombud fullmakt att på Samhällsbyggnadsnämndens vägnar föra talan i mål Akt.nr Mål … hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avseende fastställande gällande avgiftsskyldighet för vatten och avlopp för fastigheten Sikhall …”

Att det blev Glimstedt som valdes av förvaltningschefen och VA-chefen beror på att Glimstedt efter upphandling blev rangordnad som nr 1 på samtliga de avtalsområden där kommunen kunde tänkas vilja köpa juridiska tjänster. Det handlar om t ex avtalsområdena offentlig rätt, fastighetsrätt inklusive miljörätt och affärsrätt.

”Kommunen har upphandlat ramavtal för juridiska tjänster, där flera olika advokatbyråer omfattas av avtalet. Glimstedt är ramavtal ett i ramavtalsgruppen gällande miljörätt.”

Glimstedt ”vann” alltså upphandlingen i början på 2016. Orsaken vet jag inte, men jag antar att kommunen strävar efter att hålla nere kostnaderna och att Glimstedt helt enkelt var billigast. Glimstedt tar 1.446 kr per timme för sina juridiska tjänster och det torde vara ett tämligen lågt pris för denna typ av tjänster. (Gissningen i min förra blogg var alltså felaktig.) Timpriset är exklusive moms, men inkluderar samtliga andra kostnader. Dock inte kostnadsersättningar som milersättning, traktamente och hotellkostnader. Dessutom åtar sig Glimstedt att vid vissa tillfällen ordna gratis utbildning för kommunens personal.

Hur mycket Glimstedts inblandning i kommunens tvist med Solvarm slutligt kommer att kosta går inte att säga. Vänersborgs kretslopp och vatten har ingen tidsplan för ärendet och därför, vad jag förstår, inte heller någon budget för Glimstedts arbete. Det får uppenbarligen kosta vad det kosta vill…

Jag vet inte heller om samhällsbyggnadschefen tänker ge fullmakt till Glimstedts om Mark- och Miljödomstolens dom blir överklagad. (Den nuvarande fullmakten gäller bara i denna instans.) Inte nog med att ärendet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, det är inte omöjligt, tror jag, att Solvarm och Villaägarna kan ta fallet till EU. (Om domstolarna går på kommunens linje.)

När domstolsförhandlingarna (hur de nu kommer att se ut) kommer igång vet jag inte. Kommunen har begärt anstånd med att komma med svaromål och anstånd har beviljats till den 2 juli.

Till sist ställde jag frågan till kommunen hur vanligt det är att kommunen anlitar utomstående jurister och advokatbyråer. Det gick dock inte att svara på frågan, eftersom det inte finns någon sådan förteckning.

 

Solvarms tre strider med kommunen

24 juni, 2018 1 kommentar

Även i kommunhuset är det midsommar. Det är ödsligt och tomt. Inte ens några byggjobbare syns till. Men som tur är så tog kommunen ett viktigt beslut innan helgledigheten.

Vänersborgs kommun tycker nämligen inte att de kommunala juristerna och experterna räcker till. Någon i kommunen, än så länge okänt vem, har därför tillkallat hjälp utifrån… Kommunen har anlitat en advokat från Advokatfirman Glimstedt. (Se hemsida.) Vad jag kan förstå är detta inte en helt vanlig åtgärd. Senast jag hörde talas om detta var när kommunen drev en process mot Länsförsäkringar för att företaget vägrade att betala ut försäkringspengar för takraset på arenan till kommunen. (Kommunen fick rätt – se ”Vänersborg vann över Länsförsäkringar!”.)

Den här gången handlar det om kommunens strider med Solvarm.

Solvarm har tre ”strider” med Vänersborgs kommun. Två håller på och en är avklarad. Den som är färdigbehandlad är striden om tillstånden för Solvarms två VA-system. De godkändes av en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden häromsistens, den 11 juni (se ”Solvarm får tillstånd!”).

Det finns underligt nog bara ett ”halvt” protokoll från detta sammanträde på kommunens hemsida. Solvarms ärende finns inte med. Därför vet ingen riktigt vad som bestämdes. (Inte ens nämndens ordförande har i dagsläget ett riktigt protokoll.) Som tur är har Solvarm själv fått besluten.

Solvarm ska inom två månader efter att nämndens beslut träder i kraft inkomma med ett förslag på kontrollprogram för det gamla systemet, ”System One”. Det nya systemet, ”System Two”, fick ett tidsbegränsat tillstånd på två år. Även för detta system ska ett förslag på kontrollprogram lämnas in. Jag antar att det handlar om hur och när provtagningar ska ske etc. Det framgår emellertid inte något mer av protokollet. Det ska bli intressant att t ex se hur miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ställer sig till Solvarms kommande förslag till kontrollprogram, dvs de tjänstemän som inte ville ge Solvarm tillstånd för systemen överhuvudtaget… (Hur stort förtroende har dessa för varandra?)

Den andra striden mellan kommunen och Solvarm handlar om att samhällsbyggnadsnämnden inte ville undanta Solvarms naturhus från verksamhetsområdet (det ville dock två vänsterpartister i nämnden). Nämnden förvägrade till och med Solvarm rätten att ens få begära undantag. Solvarm har överklagat besluten till Förvaltningsrätten som så småningom ska avgöra ärendet. Under processens gång får både Solvarm och samhällsbyggnadsnämnden inkomma med yttranden.

Nu senast, på sammanträdet den 14 juni, så ställde sig hela samhällsbyggnadsnämnden utom de två vänsterpartisterna bakom förvaltningens yttrande till förvaltningsrätten. (Se ”Kommunen tar kamp mot Solvarm”.) Slutklämmen i nämndens yttrande var:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet”

Samhällsbyggnadsnämnden vill med andra ord fortfarande inte att Solvarm ska få något undantag, verksamhetsområdet ska inte inskränkas – Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet. Nämnden anser att Solvarm inte ens har rätt att begära ett undantag och få ärendet prövat i sak!

Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) så har kommunen ett särskilt ansvar för vatten och avlopp:

”6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Paragrafen återkommer ofta i diskussionerna, men den paragraf som Solvarm stödjer sig på och som t ex jag har anfört i åtskilliga sammanhang är 9 § i samma lag:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Jag tycker att paragrafen är hur tydlig som helst när det gäller åtminstone en sak – det går att göra inskränkningar i ett verksamhetsområde, det går att göra undantag. Det här anser inte alla i kommunen och samhällsbyggnadsnämnden. (Så påstod Kurt Karlsson (SD) och Tove af Geijerstam (L) på utfrågningen vid Aqua Blå att lagen gjorde det omöjligt för en fastighet att stå utanför ett verksamhetsområde.)

Och visst kan man tycka att det är ynkedom att samhällsbyggnadsnämnden till och med förvägrar Solvarm att få ärendet prövat i sak. Nämnden skriver:

”en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning av ett verksamhetsområde enligt 9 § LAV.”

Egentligen kan man tycka att politikerna borde lyssna på sina invånare och visa dem respekt oavsett vad lagen säger eller inte. Men kanske skulle nämnden kunna förväntas vara lite mer ödmjuk när den faktiskt själv skriver strax efteråt:

”LAV:s bestämmelser ger inget besked om vem som äger behörighet att påkalla en prövning om inskränkning enligt 9 § nämnd lag.”

Precis. Lagen är inte solklar. Är det då inte anmärkningsvärt att betongpartierna i samhällsbyggnadsnämnden, dvs alla partier utom Vänsterpartiet, likt förbaskat förvägrar Solvarm rätten att få en prövning i sak – och tvingar familjen att överklaga, med allt den kraft och tid som detta tar?

I underlaget för samhällsbyggnadsnämndens yttrande till Förvaltningsrätten så ger kommunen återigen prov på spetsfundiga juridiska resonemang. De blir så spetsfundiga att det dels är svårt att hänga med och att dels försvinner alla människor bakom de juridiska slöjorna och dimridåerna. Tanken att politiker och tjänstemän är satta att hjälpa och serva sina invånare finns inte i denna värld. De invånare som hävdar något mot kommunen blir i dessa sammanhang nämligen att betrakta som fientliga motparter. Underlaget ger faktiskt tydligt uttryck för denna inställning. Det är kommunen som tolkar lagen, det är kommunen som bestämmer.

Till och med när det saknas skrivningar i förarbetena till LAV så tas detta som intäkt för att kommunens tolkning av lagen är riktig:

”Om det således hade varit avsikten att en enskild skulle ha en motsvarande möjlighet ifråga om inskränkning enligt 9 § LAV borde detta rimligen ha berörts i förarbetena.”

Samhällsbyggnadsnämnden anser inte heller att det är av något som helst intresse att Solvarm har ett naturhus med en kretsloppsanpassad VA-lösning. Det har bara betydelse menar nämnden för anläggningsavgiften.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

”Ägare till fastighet inom verksamhetsområde som inte anser sig ha behov av kommunala vattentjänster är hänvisad till att väcka talan enligt 24 § LAV, en s.k. fördelsprövning. Om vederbörande kan visa att behovet tillgodoses bättre på annat sätt är denne inte heller skyldig att betala anläggningsavgift (dvs. anslutningsavgift).”

24 § i LAV låter så här:

”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt
första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Nu är det ju faktiskt så att Solvarms naturhus kan tillgodose behovet ”bättre på annat sätt”… Solvarms avloppssystem är överlägset kommunens. Och det har familjen i stort sett miljö- och hälsoskyddsnämndens ord på också.

Men det hjälper inte för samhällsbyggnadsnämnden. Solvarm måste ”väcka talan” vid Mark- och miljödomstolen för att få slippa att betala 194.935 kr i anslutningsavgift. Samhällsbyggnadsnämnden tycks nämligen inte själv kunna behandla detta, det måste till domstol…

Och för att riktigt visa hur ”serviceminded” kommunen är mot sina invånare och hur intresserad den är av innovativa och miljövänliga lösningar så har alltså Vänersborgs kommun anlitat Advokatfirman Glimstedt. Advokat Johan Rappman från Glimstedt ska företräda Vänersborgs kommun gentemot familjen Solvarm. Advokaten ska få Mark- och miljödomstolen att tvinga Solvarm att betala 194.935 kr till kommunen i anslutningsavgift för något som Solvarm inte har beställt eller behöver.

Solvarm skriver:

”Vi bestrider härmed faktura … på 194.935 kr inkl moms daterad 2018-04-25 för anslutning till kommunalt VA. Vi har inte beställt kommunal VA-tjänst och avtalet existerar därför inte. Därmed tillbakavisar vi ert krav på betalning för ovanstående faktura. Våra grunder: 1) Vi klarar våra behov av VA-tjänster bättre själva.”

Det är lite svårt att så här på en midsommarhelg få reda på vad advokater av Glimstedts kaliber kostar. På ”advokat24” står det:

”I storstäderna är det inte ovanligt att etablerade advokater på större affärsjuridiska advokatbyråer begär ett timarvode på mellan 3.000 och 5.000 kronor.”

Fast uppgifterna är gamla, från 2013. Ska vi gissa att kommunens advokatkostnad i varje fall inte understiger 3.500 kr i timmen för dess kamp mot Solvarm?

Jag undrar om kommuninvånarna tycker att det är ett bra sätt att använda skattebetalarnas pengar. Jag tycker det definitivt inte.

Midsommar

Idag är det midsommarafton. Det är dock inte det riktiga sommarsolståndet – det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Den dagen inföll redan igår.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den helige anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll redan igår, så innebär det att midsommaraftonens dag redan är kortare och midsommarnatten längre. Vi går mot mörkare tider…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

Ha en bra midsommar!

Kategorier:högtid, sommarläsning

Gårdagens KF (20/6)

21 juni, 2018 1 kommentar

Lagom kul start på dagen. Min gamla stationära dator började ryka. Nu står den på gräsmattan… Med alla sina gamla utgångna men suveräna program. Som t ex Live Writer och Paintshop som jag använde för att blogga med. Ja ja. Det går väl utan bilder också. Vi får se om jag lyckas få ordning på WordPress så småningom… (Det fick jag, till viss del. Det blev inte särskilt snyggt…)

Igår var det kommunfullmäktige. Det skrev jag om strax innan sammanträdet. Där skrev jag också om en del ärenden. (Se ”Inför dagens kommunfullmäktige”.)

Sammanträdet började med att:

”En, eller flera, representanter från respektive parti [fick] möjligheter att debattera olika infallsvinklar i fråga om mål och inriktning för budgetarbetet.”

Nu blev det inte så mycket till debatt. Fullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) hade bestämt att det trots riktlinjerna inte skulle vara någon debatt. Något som Gunnar Lidell (M) hade synpunkter på från talarstolen. Det slutade med att M+L+KD fick lämna in en protokollsanteckning om detta. Och den var tämligen tuff:

”Mål för kommunens verksamhet är bland det viktigaste vi har att ta ansvar för som politiker. Hanteringen av ärendet inför dagens sammanträde bryter mot principerna för kommunens ärendegång. Ärendet skulle (enligt beslutet i kommunstyrelsen 2018-05-08) ha beretts av kommunstyrelsen 2018-06-04, men återfanns då inte på ärendelistan. Anvisningar och planering inför kvällens debatt har saknats, och detta visar tydligt styrets bristande seriositet i fråga om styrning och ledning.”

”styrets bristande seriositet” – det är ord och inga visor…

De flesta partier utnyttjade sina 10 minuter, men några pratade kortare. Max Eskilsson har sammanfattat föredragen på ett ganska bra sätt (se ”Färre mål bör bli Vänersborgs mål”), dock hoppade han över vad Vänsterpartiet och sverigedemokraterna sa. Kanske för att Vänsterpartiet var det enda parti som förde fram kritik mot de nuvarande principerna för styrning och ifrågasatte alla siffror, statistik, dokumentation och ”ploppar”.

Lutz Rininsland (V) tyckte att kommunen borde överväga att:

”göra sig fri från NPM.”

NPM står för New Public Management och är en ”ideologi” för styrning av offentlig verksamhet. Den är hämtad från det privata näringslivets sätt att leda sina företag mot vinstmaximering. NPM och dess följder har framförallt ifrågasatts inom socialtjänsten, sjukvården och polisen. (Just idag startade det för övrigt en protest mot ”Smart bemanning ” i Vänersborg, en förändring i NPM:s anda – se här.)

Kurt Karlsson (SD) föreslog en ny vision för Vänersborg:

”Vi ska bli bättre.”

På sig själv känner man kanske andra…

Företrädarna för de tre borgerliga partierna, M+L+KD, lanserade en ny beteckning för sitt samarbete och sin samverkan – ”Vänersborgsalliansen”.  De tycker väl att det låter bättre än Dan Nybergs (S) benämning ”minialliansen”. Morgan Larsson från medborgarpartiet kontrade från talarstolen på sitt sätt och kallade sitt parti för ”medborgaralliansen”…

För övrigt tyckte jag nog att anförandena efterhand utvecklade sig till valtal – och missade ämnet för eftermiddagen.

Delårsrapporten klarades av snabbt. Lutz Rininsland (V) pratade om socialnämnden. Han tog upp det underskott som nämnden prognosticerar inför 2018 och menade att skrivningarna i mål- och resursplanen om att nämnderna måste hålla sina budgetramar tvingar socialförvaltningen att leta besparingar i stället för att utveckla arbetet. Jag sa några ord om barn- och utbildningsnämnden, bland annat att konkurrensen om legitimerade pedagoger ökar och att kommunen är tvungen att delta i denna konkurrens, vilket leder till ökade kommunala kostnader. Men också om vikten av att locka hit fler pedagoger genom att förbättra arbetsbelastning och arbetsmiljö med t ex ett tvålärarsystem. Jag påpekade också det missnöje som finns bland de pedagoger som är trogna sina skolor och inte får inte samma löneförhöjningar som de som byter arbetsplats och kommun. Och så varnade jag för den neddragning med 6,5 milj kr som de styrande partierna, S+C+MP, vill genomföra nästa år, när Barn- och Utbildningsnämnden istället behöver en utökning av budgetramen med nästan 36 milj kr. Blir det en nedskärning med 6,5 milj, så motsvarar det en neddragning på ungefär 71 tjänster i förskolorna och grundskolorna.

Den blev en, för mig helt oväntad debatt, om korrigeringen av samhällsbyggnadsnämndens driftsram. Det var återigen moderaterna som var på krigsstigen. De menade att beslutet redan hade fattats i och med mål- och resursplanen, och att det skulle respekteras. Det blev till och med en votering, som dock slutade med 33-17 för kommunstyrelsens förslag. Ibland känns det som om moderaterna tar ”fel” strider…

Det blev även votering i nästa ärende, ”Ansökan om medel till avdelning Arbete, sysselsättning och integration för extratjänster”. Det var Kurt Karlsson (SD) som inte hade uppfattat sakförhållandena på ett korrekt sätt. Det visade sig i voteringen att Kurt Karlsson inte ens hade stöd från sina egna partikamrater! (Du kan läsa mer om detta ärende på Vänsterpartiets hemsida, ”Samtalen i politiken är viktiga”.)

När det gällde ärendet om kommunal borgen till Vänersborgs Tennisklubb (VTK), var moderaterna återigen rustade för strid. (Jag beskrev ärendet i bloggen ”Inför dagens kommunfullmäktige”.) Denna gång fick de ”stryk” i omröstningen med 35-13. Jonathan Axelsson (M) och jag (V), som hade skrivit en gemensam motion om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”, hamnade på ”olika sidor”…

Den sista ”stora” frågan för gårdagens kommunfullmäktige var ”Översyn av kommunens politiska organisation samt arvodesbestämmelser för förtroendevalda mandatperioden 2018-2021”. (Även denna fråga tog jag upp i gårdagens blogg.)

Lena Eckerbom Wendel (M) argumenterade som väntat för en sammanslagning av byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det blev Vänsterpartiet som avgjorde frågan. Voteringen slutade 28-22 till kommunstyrelsens favör, dvs det blir ingen sammanslagning av de båda nämnderna.

Det kan noteras att valrörelsen för medborgarpartiet har startat. Morgan Larsson föreslog från talarstolen att posten som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande skulle avskaffas och att vissa arvoden skulle sänkas något, som ett sätt att visa att politikerna drar sitt strå till stacken för att spara kommunala pengar. Morgan Larsson fick bara stöd av sverigedemokraterna.

Menar medborgarpartiet allvar med sitt förslag, och inte bara vill storma mot byråkratin så där i största allmänhet i valrörelsen, så tycker jag nog att partiet skulle förankra sina tankar i god tid innan det är dags för beslut. Ett sådant här förslag på sittande möte har ju inte hunnit beredas eller ens diskuteras i de andra partierna.

Och därmed slutade kommunfullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet. Vad jag förstår är det nu bara två sammanträden kvar för detta kommunfullmäktige. Sedan får vi se hur väljarna beslutar att ett nytt fullmäktige ska se ut.

Inför dagens kommunfullmäktige

Kl 15.00 i eftermiddag slår ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) klubban i bordet och förklarar fullmäktiges sista sammanträde innan sommaruppehållet för öppnat.

Sammanträdets första ärende är något annorlunda än vanligt.

”En, eller flera, representanter från respektive parti [får] möjligheter att debattera olika infallsvinklar i fråga om mål och inriktning för budgetarbetet.”

Det blir en tämligen lång punkt. Varje parti får nämligen 10 minuter till sitt förfogande för att utveckla sina ståndpunkter, ochNPM det finns 9 partier i fullmäktige… Det kommer dock inte att bli någon debatt om det som framförs.

Vänsterpartiet kommer att delge sina synpunkter om den filosofi som ligger bakom kommunens styrsystem, dvs New Public Management (NPM). NPM är enligt Vänsterpartiets sätt att se ingen bra modell för att styra en kommun. Vänsterpartiet vill t ex ha bort mycket av statistiken, mätningarna och redovisningarna. Detta arbete tar flera årsarbetare. Och vi tror att vi istället skulle vinna mycket genom att visa betydligt större tillit till professionen. Det är Lutz Rininsland som ska redogöra för Vänsterpartiets syn, men jag har en gång i tiden, i september 2016, skrivit tre bloggar i ämnet (se här: ”Målarbete – till nytta för vem?”, 1, 2 och 3).

delarsrapportapr18Själva dagordningen börjar med delårsrapporten, april 2018.

Framsidan av delårsrapporten pryds lite överraskande av Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C). Sedan följer den ”traditionella” målavstämningen representerad av gröna, gula och röda ploppar. Noterbart är att inriktningsmålet:

”Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en
välskött ekonomi. All verksamhet ska bedrivas i en
anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med
kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar”

har fått en röd plopp. Orsaken är att:

”Tre nämnder prognostiserar underskott vilket gör att endast ett av fyra finansiella mål uppnås.”

ploppar_ny2För övrigt hittar vi 4 gröna ploppar, varav två av dem är:

  • ”Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses”
  • ”Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas och utvecklas”

Det är vidare 8 gula ploppar och ytterligare en röd.

Delårsrapporten innehåller en hel del ekonomi. Så klart.

Enligt prognosen kommer kommunens resultat 2018 att uppgå till 10 milj kr (i överskott) och det är 14 milj kr sämre än budget. Nämnderna däremot prognostiserar ett underskott på totalt 24 milj kr:

  • socialnämnden -26,6 milj kr
  • samhällsbyggnadsnämnden -3,3 milj kr
  • kultur och fritidsnämnden -0,8 milj kr
  • kommunstyrelsen +5,8 milj kr
  • byggnadsnämnden +0,9 milj kr
  • överförmyndarnämnden +0,1 milj kr
  • barn- och utbildningsnämnden +/-0

budget2I delårsrapporten sammanfattas kommunens ekonomiska läge:

”Det låga prognostiserade resultatet i kombination med en fortsatt hög investeringsnivå, gör att kommunen i bokslut 2018 inte bedöms uppnå en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.”

Kommunens ekonomi har med andra ord varit bättre…

investering4Till sist när det gäller delårsrapporten. Kort om investeringar. Nämndernas prognoser år 2018 för investeringarna uppgår till 295 milj kr. Några av de största investeringarna under året kommer att vara:

  • VA längs Vänerkusten, 12 milj kr
  • Boenden inom socialnämnden, 18 milj kr
  • Förskolan i kvarteret Hönan, 26 milj kr
  • Mulltorps skola och förskola, 19 milj kr
  • Kommunhuset, 15 milj kr
  • Fritids-och idrottsanläggningar, 30 milj kr

tennisKommunfullmäktige föreslås besluta om att Vänersborgs Tennisklubb (VTK) ska beviljas en utökad kommunal borgen om 1,1 milj kr. VTK behöver ta ett banklån för att kunna renovera golven i tennishallen.

VTK har tidigare under många år, sedan 1990, fått kommunal borgen. Klubben har alltid amorterat och skött sina åtaganden på ett bra sätt. Däremot har andra klubbar fått nej till borgen. Som läsare av denna blogg vet, så har Jonathan Axelsson (M) och undertecknad skrivit en motion som berör sådana här frågor. (Se motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”.) Jag är inte säker på att ett kommunalt åtagande av detta slag kommer att ligga i linje med det regelverk och de riktlinjer som ska utarbetas utifrån motionen. Men regelverket är inte klart än och VTK hamnar med sin ansökan liksom i ett ”ingenmansland”.

Den borgerliga gruppen röstade i kommunstyrelsen emot att ge VTK borgen. Jag själv är nog beredd att göra ett undantag för VTK denna gång. De ska inte ”drabbas” för att kommunens regelverk inte är klart. Det betyder att Axelsson och jag kommer att rösta olika – fast vi egentligen är överens…

sla_sammanModeraterna och liberalerna, och sverigedemokraterna, vill slå ihop miljö- och hälsoskyddsnämnden med byggnadsnämnden. Det vill så vitt jag förstår inte de andra partierna. Och är det så, så blir det ingen sammanslagning.

Även de politiska arvodena ska klubbas under denna punkt. Förslaget är att kommunstyrelsens ordförande från den 1 januari ska få en ”årslön” på 713.379 kr, medan de två andra kommunalråden ska få vardera 631.066 kr. Kommunfullmäktiges ordförande föreslås få ett arvode på 94.660 kr, byggnadsnämndens ordförande 113.592 kr, samhällsbyggnadsnämndens ordförande 126.213 kr, barn- och utbildningsnämndens ordförande 189.320 kr, miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande 75.728 kr, kultur- och fritidsnämndens ordförande 88.349 kr och socialnämndens ordförande 189.320 kr.

Det verkar vara mycket pengar, men då måste man också hålla i åtanke att det innebär en massa jobb att vara ordförande i en nämnd.

question_mark2Lutz Rininsland (V) ställer en interpellation till Marie Dahlin (S) om vilka konsekvenser riksdagens beslut kring de ensamkommande får för Vänersborg. Marie Dahlin har lämnat ett skriftligt svar och jag tror att det kan bli ett konstruktivt samtal kring interpellationen.

Det finns en del andra ärenden att avhandla för dagens fullmäktige, men ovanstående ärenden är nog de viktigaste.

Efter BUN: Ledamöterna hann!

19 juni, 2018 1 kommentar

Det stora frågan på Barn- och utbildningsnämndens möte igår var omsvensk_fotboll ledamöterna skulle hinna hem till Sveriges match mot Sydkorea. Och efter ett mycket, och ovanligt, effektivt sammanträde så blev marginalen stor. Redan 12.05 var mötet till ända. Och Sverige vann!

kramarDet rådde inga större meningsskiljaktigheter bland nämndens ledamöter. Det var jag som reserverade mig mot beslutet om resursfördelningsmodellen och några ledamöter som hade synpunkter på några av de andra frågorna. Däribland jag. Men nämnden tog förvaltningens förslag rakt upp och ner. Och det kan naturligtvis betyda att förvaltningen gör ett bra jobb. Det kan självklart också vara så att politikerna gör ett mindre bra jobb, men det tror jag inte…

Jag beskrev flera av sammanträdets ärenden i söndagens blogg. (Se ”Morgondagens BUN”.) Där hade jag bland annat några funderingar kring nämndens just nu stora överskott, bland annat 10 milj kr på grundskolan. Jag fick svaret att det berodde dels på att man inte hade ”hunnit” förbruka de statliga pengarna för lågstadiesatsningen och dels, vilket jag nämnde i bloggen, att det blir fler elever till hösten. Och till hösten, med de ”sparade” pengarna, så är det tänkt att elevpengen ska bli densamma som under den gångna vårterminen. Och den förklaringen köper jag.

nedskarning2Jag frågade också om hur förvaltningen tänkte kring eventuella nedskärningar på vårterminen 2019 om förslaget från socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet blir verklighet. Förslaget innebär ju nämligen, om det blir verklighet, att BUN ska få 6,5 milj kr mindre än i år. Svaret från förvaltningen var lite svävande, och uppgivet – det var väl typ samma situation som vi har varit med om tidigare… Förvaltningen har ju varit med om hot om nedskärningar, och nedskärningar, förr…

71BUN har begärt nästan 36 milj kr mer nästa år, bland annat på grund av elevökningarna och alltfler moduler. Blir det istället en nedskärning med 6,5 milj så motsvarar det ungefär 71 tjänster… Det blir intressant att följa valkampanjen från S+C+MP… Hur ska dessa partier locka fler väljare med ett sådant vallöfte?

Christin Slättmyr (S) ansåg att det är omöjligt att skära ner nästa vårtermin, budgetbeslutet tas ju inte förrän i november. Och det är det ju lätt att hålla med om. Men det är nog något Slättmyr måste framföra till sina partikamrater i kommunstyrelsen…

Det ska bli ett extra dialogmöte i augusti kring budgetfrågan…

resursfordelningResursfördelningsmodellen behandlades som ärende 4.

Samtliga ledamöter ansåg, som sagt, att förvaltningens förslag var bra, utom jag. Jag tyckte emellertid att det var lite underligt när Tove af Geijerstam (L) inte höll med mig om att föräldrarnas inkomstnivå får en allt större betydelse för elevernas resultat (statistiskt sett i Sverige alltså). Uppgiften var hämtad från en ny undersökning av Skolverket. Geijerstam var också tydlig med att elevresultaten inte var något att ta med i en modell:

”Vi har övervägt elevresultat men beslutat att inte ta med det.”

skolverket_logga2Elevresultatens betydelse för resursfördelningen hävdas både av Skolverket och SKL, och inte minst av kommunens revisorer… Det var lite svårt att acceptera att nämnden bortsåg från dessa fakta. Tyckte jag.

I Skollagen (3 kap 8 §) står det:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Då duger det inte, anser jag, att ha en resursfördelningsmodell som bara utgår från föräldrarnas utbildningsbakgrund…

reservation3Jag yrkade först återremiss på förslaget och när återremissen föll ville jag avslå förslaget. Därför lämnade jag också en reservation mot nämndens beslut, där slutklämmen löd:

”Jag reserverar mig mot Barn- och Utbildningsnämndens beslut med motiveringen att nämnden borde ha utarbetat en resursfördelningsmodell för nämndens totala verksamhetsbudget och att ytterligare variabler borde ha tagits i beaktande när det gäller strukturbidraget, särskilt föräldrarnas inkomst och elevernas resultat.”

Förvaltningen informerade om kommunens tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det är framför allt företaget Ströms Slott som bedriver pedagogisk omsorg i Vänersborg. Företaget har 49 anställda och verksamheten finns nu också i Brålanda och Vargön.

inspekteraDe kommunala tillsynsbesöken var denna gång anmälda. De gav positiva resultat och inspektionerna visade att verksamheten håller god kvalitet. Det fanns inget att anmärka på när det gällde t ex pedagogiskt arbete, säkerhet, språk och personalens utbildning.

Och det är ju bra.

Två för Vänersborg nya företag, Forma utbildning och Ekolek barnomsorg, hade ansökt om att få bedriva pedagogisk omsorg som huvudman. Nämnden sa nej till ansökningarna på grund av brister i underlaget. Jag tyckte kanske att det var lite underligt att de borgerliga partierna inte argumenterade för ett ja till ansökan, och att kompletteringar av ansökningarna skulle lämnas senare…

blankettNämnden beslutade vidare att ansökan om barnomsorg ska göras sex månader innan plats önskas, och inte 4 månader som det är nu. Dessutom får föräldrarna ange tre önskemål av förskola för sina barn.

Nämnden ställde sig bakom förslaget att lämna en begäran till Samhällsbyggnadsnämnden om att börja projektera och verkställa en utbyggnad av Brålanda skola. Det var ett enigt beslut, inga ledamöter framförde några som helst betänkligheter. Och varför skulle de göra det, när det visade sig att det inte skulle bli dyrare med en utbyggd skola än en lösning av lokalsituationen med dyra moduler. (Det här kan du läsa mer om i dagens ”pappers-TTELA”.)

nuntorpNämnden hade inga synpunkter på förvaltningens besked om att Nuntorp inte var aktuellt för förskoleverksamhet. (Det står också i dagens TTELA.)

BUN fick också information om andra lokaler.

Bygglov lämnas in i sommar för ut- och ombyggnationen av Öxnereds skola. Det är enligt tidsplanen och skolan beräknas stå klar våren 2021. Det är dock en del problem kvar att lösa angående var skolverksamheten ska bedrivas under byggnadstiden. Modulerna i Brålanda och Tärnan beräknas finnas på plats när höstterminen startar och våningen på Tandvårdshuset, där Vänerparkens skola ska ha lokaler, är klar.

rektorska2Till sist ställde sig också nämnden bakom förvaltningens svar till revisorerna angående rektors förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Jag framförde de synpunkter som jag skrev om i söndagens blogg. (Se ”Morgondagens BUN”.) Förvaltningschefen menade emellertid att förändringen av den rektorsorganisation som pågår sker efter dialog med rektorerna. Och är det så att rektorerna har varit delaktiga i processen och tycker att förändringarna är bra, så är det ju inte så mycket att säga om… Kanske. Jag tror ändå att förändringarna till stor del är fel väg att gå.

Det var nämndens sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nu gäller det att ladda om inför fullmäktiges sammanträde imorgon. Hur det nu ska gå med all fotboll…

Kategorier:BUN 2018

Morgondagens BUN (18/6)

Barn- och utbildningsnämndens möten innan sommaruppehållet brukar vara typ en transportsträcka, få ärenden och av rutinkaraktär. Ibland har juni-sammanträdena till och med ställts in på grund av brist på ärenden. Dock inte denna gång. Dagordningen är lång och innehåller dessutom en rad tunga ärenden. Det finns en uppenbar risk att ledamöterna inte kommer hem i tid till Sveriges premiärmatch i fotbolls-VM…

rapport2cMötet börjar med en månadsuppföljning.

Budgetmässigt ser det just nu bra ut. Nämndens ”överskott” i maj är drygt 14 milj kr, varav 10 milj på grundskolan. Men det är en medveten planerad användning av pengarna från förvaltningens sida:

”Grundskolans överskott består främst av avsatt elevpeng för fler elever från höstterminen.”

Pengarna ska räcka till fler elever nästa läsår. Dessutom kostar ju de allt talrikare modulerna mer och mer pengar… Det är bara att hoppas att pengarna kan användas effektivt till hösten och att kommunen kan locka legitimerade pedagoger till skolorna.

Fast jag har nog ett problem med ”överskottet”…

tired13Det skulle ha behövts mer personal och mer resurser på en mängd skolor i kommunen under den gångna terminen – till olika klasser, till enskilda elever etc. Och så har inte skolorna fått dessa resurser, denna personal, fast det har funnits pengar… För att dessa 10 miljoner kr till grundskolan skulle sparas till hösten…?

Jag får inte detta riktigt att gå ihop. Fast det finns kanske någon enkel förklaring. Den vill åtminstone en nämndsledamot höra.

tacklaSedan har jag en annan undring. Hur tänker nämnden och tjänstemännen tackla situationen om (när?) BUN får mindre pengar nästa år än nämnden har innevarande år? Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har ju fått majoritet i kommunstyrelsen för sitt förslag om att spara 6,5 miljoner på BUN år 2019. Och eftersom kommande läsår, som börjar nu i höst, sträcker sig in på nästa budgetår, jag pratar alltså om vårterminen 2019, så undrar jag – de pengar som kan användas nu till hösten, 10 milj kr i ”avsatt elevpeng”, de finns ju inte till våren om S+C+MP får som de vill, hur gör BUN då? Kör BUN med samma organisation på våren 2019 som på hösten 2018, så kommer nämnden att spränga alla budgetramar. Såvida inte nämnden sparar alltihop på höstterminen 2019… Men sanningen är att det inte går att spara så mycket under en hösttermin…

Kanske får nämnden svar på dessa funderingar under ärende 4. Ärendet är en informationspunkt, där förvaltningen helt enkelt ska informera nämnden om kommunstyrelsens beslut nu i maj att barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag:

”att komplettera inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget. Dessa ska innehålla tydliga konsekvensbeskrivningar kopplade till respektive åtgärd och vara förhandlade enligtsparkad MBL § 11.”

S+C+MP i kommunstyrelsen menar allvar med kommande besparingar på 6,5 milj nästa år, trots att partiernas ledamöter i BUN och socialnämnden inte vill spara… Det ska bli intressant att få höra om förvaltningen ser någon möjlighet att spara någonting överhuvudtaget. I varje fall om Vänersborg ska ha kvar en någorlunda fungerande förskole- och skolverksamhet. Ordförande Mats Andersson (C) har ju dessutom gett ett löfte om att inga neddragningar ska ske bland den pedagogiska personalen.

voteTänk om förvaltningen meddelar att väljarna borde rösta på några av de andra partierna än de som styr Vänersborg just nu…

Det har ju varit en del strul med antagandet av en ny resursfördelningsmodell. När modellen var uppe för beslut i mars så slutade det med en återremiss. Förvirringen var nämligen ganska stor om vad som ingick i modellen och inte. (Se ”Smärre kaos på BUN”.) För att råda bot på detta så hade nämnden senare också ett särskilt dialogmöte kring resursfördelningen. Imorgon är det tänkt att nämnden ska vara redo att ta den nya modellen…

Är jag redo? Jag vet inte, jag är inte helt säker på det.

cirkel95Som jag uppfattar det så är det precis samma resursfördelningsmodell som läggs fram till nämnden som tidigare. Dock med ett viktigt undantag. Förra gången skulle modellen ersätta den tidigare fördelningsmodellen i sin helhet, nu ska den nya modellen bara ersätta strukturbidraget, eller den så kallade ”sociala resursen”. Och den utgör endast 5% av de totala verksamhetspengarna.

Det är således en tämligen liten del som ska fördelas något annorlunda än tidigare. Och då kan man ju undra om det är mycket till en ny fördelningsmodell… Det är det ju i ärlighetens namn inte, och det är väl kanske det som gör att många av politikerna antagligen kommer att tycka att förslaget kan passera. Fast det är samtidigt det som är problemet. De andra 95%-en då? Det sägs att diskussionen om denna del av verksamhetspengarna ska fortsätta till hösten. Men då kan man undra varför inte även diskussionen om de 5%-en också kan fortsätta. Ska nämnden besluta om en ny resursfördelningsmodell eller inte?

Och så här lät beslutet om återremiss den mars:

”Barn- och utbildningsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen med motiveringen att tydliggöra hela resursfördelningsmodellen samt att redovisa källhänvisningar samt redogöra skriftligt vilka faktorer som man har tagit hänsyn till i det sociala strukturbidraget, med belysning av hur dessa påverkar fördelning.”

Det kanske inte riktigt är i överensstämmelse med återremissen att bara besluta om 5%…

Jag tycker nog att BUN borde ta ett beslut som gäller alla verksamhetspengar. Det borde vara ett tydligt och klart helhetsgrepp! Och klarar man inte av att ta ett sådant beslut nu, så är det bättre att vänta och ta det senare.

resursfordelningOm man tittar på förvaltningens förslag kring de 5 %-en, så framgår det att fördelningen är exakt densamma som i mars. Den enda faktor som ska tas med vid fördelningen av strukturbidraget (”den sociala resursen”) är fortfarande föräldrarnas utbildningsbakgrund. Förvaltningen menar att denna räcker. Skolverket skrev emellertid alldeles nyligen, utifrån en aktuell analys (”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”):

”Däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten.”

student7Men framför allt saknar jag ett perspektiv som utgår från eleven ”här och nu”. Som Skolverket skriver:

”resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar.”

Som jag ser det så måste en resursfördelningsmodell självklart utgå från hur eleverna faktiskt presterar i skolan. Och det är något som Skolverket betonar liksom kommunens revisorer och PWC. PWC skrev i januari 2015 att BUN ska:

”överväga att få med enheternas resultat i modellen.”

Det är vad jag förstår detta perspektiv som bland annat krävs i en resursfördelningsmodell för att kommunen ska kunna lyfta skolresultaten och öka likvärdigheten.

Vi får se hur ledamöterna ställer sig i frågan.

bralanda_skola

TTELA har skrivit om två av nämndens ärenden, Brålanda skola och förskola på Nuntorp. (Se ”Brålanda skola kan byggas ut”.) Förvaltningens beslutsförslag till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden överlämnar till Samhällsbyggnadsnämnden begäran om att samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen bralanda_skola2projekterar samt verkställer utbyggnad av Brålanda skola … med byggstart år 2020 under förutsättning att tillräckliga investeringsmedel finns.”

Det är redan idag trångt på Brålanda skola. Det finns en modul och det projekteras för ytterligare en. Dessutom kommer elevökningen att fortsätta. Brålanda skola måste anpassas till två paralleller och inte bara för en, som idag. Det måste också byggas grupprum och ämnessalar.

Det är vad jag förstår inte mycket att diskutera.

Vilket nog inte nästa ärende är heller. Som lite överraskande är ett informationsärende. Det betyder att nämnden inte ska fatta något beslut om att inte starta någon förskola på Nuntorp, utan bara notera att förvaltningen redan har kommit fram till detta. Nu tror jag att det är helt i sin ordning. Det är inte läge för BUN att starta en förskola på Nuntorp.

pwcKommunens revisorer har med hjälp av PWC granskat rektorerna. Den styrande frågan har varit:

”Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt?”

revisor4Och revisorernas svar är:

”Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt.”

Förvaltningen har skrivit ett yttrande till revisorerna. Det är den som nämnden ska besluta om. Och det i sig är inga större problem, att ställa sig bakom menar jag.

Förvaltningen skriver:

”Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på den granskning som har gjorts och har tagit till sig kritiken. I stort handlar kritiken om att det i den nuvarande organisationen är svårt för rektor att få tid för att bedriva det pedagogiska ledarskapet.
Förvaltningsledningen har påbörjat arbetet med en omorganisering av rektorer i syfte att minska rektors personalansvar och på så sätt ge mer tid för det pedagogiska ledarskapet i enlighet med Skollagens krav. Omorganiseringen är omfattande och har påbörjats och beräknas vara klart 2021 om tillräckliga medel finns.”

motion3Förvaltningen har alltså börjat att göra en omorganisation. Jag kan tycka att det är lite konstigt att inte förvaltningsledningen gör förändringarna först efter det att min motion om rektorers och pedagogers arbetsbelastning och arbetsmiljö har utretts. (Se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) Nu föregår förvaltningsledningen utredningen på ett sätt som jag inte förstår orsaken till och som jag dessutom tyvärr tror kan bli fel. Det handlar inte i första hand, som jag ser det, om att minska rektors personalansvar genom att inrätta fler rektorstjänster. Det handlar om att låta rektorerna göra det jobb de är tänkta att göra…

Rektor är en titel och en tjänst som är skapad av staten. Och rektorn har ett tydligt statligt uppdrag.

skollagenI 2 kap 9 § i Skollagen slås det fast att det:

pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

I Läroplanen står det:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.”

rektorska2I Vänersborg, liksom i många andra kommuner, betraktas rektorn istället som en ”vanlig” kommunal chef. Rektorn får därmed en mängd kommunala uppdrag och uppgifter. Det kan handla om att rektorn ska syssla med budgetansvar med rapporter och uppföljning, rehabplaner samt uppföljningsarbete, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan. Bara för att nämna några saker…

I en årsrapport från Skolinspektionen till regeringen för några år sedan beskrevs det på följande sätt.

skolinspektion”Vi ser i våra granskningar att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan. I praktisk handling innebär det att de statliga kraven underordnas den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks.”

Men frågan om rektorernas roll och arbetsuppgifter tycks ligga utanför de kommunala politikernas ansvar. Förändringen av rektorsorganisationen görs nämligen utan beslut i fotbollVM2018nämnden. Men det är väl antagligen delegerat som så mycket annat…

Faktum är att barn- och utbildningsnämnden har fler ärenden på sitt bord. Men de ovan beskrivna ärendena är, om inte de viktigaste, så i varje fall de som engagerar undertecknad bloggare mest.

Det blir nog till att se Sverige mot Sydkorea i efterhand…

%d bloggare gillar detta: