Stefan Kärvlings blogg

Även i kommunhuset är det midsommar. Det är ödsligt och tomt. Inte ens några byggjobbare syns till. Men som tur är så tog kommunen ett viktigt beslut innan helgledigheten.

Vänersborgs kommun tycker nämligen inte att de kommunala juristerna och experterna räcker till. Någon i kommunen, än så länge okänt vem, har därför tillkallat hjälp utifrån… Kommunen har anlitat en advokat från Advokatfirman Glimstedt. (Se hemsida.) Vad jag kan förstå är detta inte en helt vanlig åtgärd. Senast jag hörde talas om detta var när kommunen drev en process mot Länsförsäkringar för att företaget vägrade att betala ut försäkringspengar för takraset på arenan till kommunen. (Kommunen fick rätt – se ”Vänersborg vann över Länsförsäkringar!”.)

Den här gången handlar det om kommunens strider med Solvarm.

Solvarm har tre ”strider” med Vänersborgs kommun. Två håller på och en är avklarad. Den som är färdigbehandlad är striden om tillstånden för Solvarms två VA-system. De godkändes av en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden häromsistens, den 11 juni (se ”Solvarm får tillstånd!”).

Det finns underligt nog bara ett ”halvt” protokoll från detta sammanträde på kommunens hemsida. Solvarms ärende finns inte med. Därför vet ingen riktigt vad som bestämdes. (Inte ens nämndens ordförande har i dagsläget ett riktigt protokoll.) Som tur är har Solvarm själv fått besluten.

Solvarm ska inom två månader efter att nämndens beslut träder i kraft inkomma med ett förslag på kontrollprogram för det gamla systemet, ”System One”. Det nya systemet, ”System Two”, fick ett tidsbegränsat tillstånd på två år. Även för detta system ska ett förslag på kontrollprogram lämnas in. Jag antar att det handlar om hur och när provtagningar ska ske etc. Det framgår emellertid inte något mer av protokollet. Det ska bli intressant att t ex se hur miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ställer sig till Solvarms kommande förslag till kontrollprogram, dvs de tjänstemän som inte ville ge Solvarm tillstånd för systemen överhuvudtaget… (Hur stort förtroende har dessa för varandra?)

Den andra striden mellan kommunen och Solvarm handlar om att samhällsbyggnadsnämnden inte ville undanta Solvarms naturhus från verksamhetsområdet (det ville dock två vänsterpartister i nämnden). Nämnden förvägrade till och med Solvarm rätten att ens få begära undantag. Solvarm har överklagat besluten till Förvaltningsrätten som så småningom ska avgöra ärendet. Under processens gång får både Solvarm och samhällsbyggnadsnämnden inkomma med yttranden.

Nu senast, på sammanträdet den 14 juni, så ställde sig hela samhällsbyggnadsnämnden utom de två vänsterpartisterna bakom förvaltningens yttrande till förvaltningsrätten. (Se ”Kommunen tar kamp mot Solvarm”.) Slutklämmen i nämndens yttrande var:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet”

Samhällsbyggnadsnämnden vill med andra ord fortfarande inte att Solvarm ska få något undantag, verksamhetsområdet ska inte inskränkas – Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet. Nämnden anser att Solvarm inte ens har rätt att begära ett undantag och få ärendet prövat i sak!

Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) så har kommunen ett särskilt ansvar för vatten och avlopp:

”6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

Paragrafen återkommer ofta i diskussionerna, men den paragraf som Solvarm stödjer sig på och som t ex jag har anfört i åtskilliga sammanhang är 9 § i samma lag:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Jag tycker att paragrafen är hur tydlig som helst när det gäller åtminstone en sak – det går att göra inskränkningar i ett verksamhetsområde, det går att göra undantag. Det här anser inte alla i kommunen och samhällsbyggnadsnämnden. (Så påstod Kurt Karlsson (SD) och Tove af Geijerstam (L) på utfrågningen vid Aqua Blå att lagen gjorde det omöjligt för en fastighet att stå utanför ett verksamhetsområde.)

Och visst kan man tycka att det är ynkedom att samhällsbyggnadsnämnden till och med förvägrar Solvarm att få ärendet prövat i sak. Nämnden skriver:

”en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning av ett verksamhetsområde enligt 9 § LAV.”

Egentligen kan man tycka att politikerna borde lyssna på sina invånare och visa dem respekt oavsett vad lagen säger eller inte. Men kanske skulle nämnden kunna förväntas vara lite mer ödmjuk när den faktiskt själv skriver strax efteråt:

”LAV:s bestämmelser ger inget besked om vem som äger behörighet att påkalla en prövning om inskränkning enligt 9 § nämnd lag.”

Precis. Lagen är inte solklar. Är det då inte anmärkningsvärt att betongpartierna i samhällsbyggnadsnämnden, dvs alla partier utom Vänsterpartiet, likt förbaskat förvägrar Solvarm rätten att få en prövning i sak – och tvingar familjen att överklaga, med allt den kraft och tid som detta tar?

I underlaget för samhällsbyggnadsnämndens yttrande till Förvaltningsrätten så ger kommunen återigen prov på spetsfundiga juridiska resonemang. De blir så spetsfundiga att det dels är svårt att hänga med och att dels försvinner alla människor bakom de juridiska slöjorna och dimridåerna. Tanken att politiker och tjänstemän är satta att hjälpa och serva sina invånare finns inte i denna värld. De invånare som hävdar något mot kommunen blir i dessa sammanhang nämligen att betrakta som fientliga motparter. Underlaget ger faktiskt tydligt uttryck för denna inställning. Det är kommunen som tolkar lagen, det är kommunen som bestämmer.

Till och med när det saknas skrivningar i förarbetena till LAV så tas detta som intäkt för att kommunens tolkning av lagen är riktig:

”Om det således hade varit avsikten att en enskild skulle ha en motsvarande möjlighet ifråga om inskränkning enligt 9 § LAV borde detta rimligen ha berörts i förarbetena.”

Samhällsbyggnadsnämnden anser inte heller att det är av något som helst intresse att Solvarm har ett naturhus med en kretsloppsanpassad VA-lösning. Det har bara betydelse menar nämnden för anläggningsavgiften.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver:

”Ägare till fastighet inom verksamhetsområde som inte anser sig ha behov av kommunala vattentjänster är hänvisad till att väcka talan enligt 24 § LAV, en s.k. fördelsprövning. Om vederbörande kan visa att behovet tillgodoses bättre på annat sätt är denne inte heller skyldig att betala anläggningsavgift (dvs. anslutningsavgift).”

24 § i LAV låter så här:

”En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Nu är det ju faktiskt så att Solvarms naturhus kan tillgodose behovet ”bättre på annat sätt”… Solvarms avloppssystem är överlägset kommunens. Och det har familjen i stort sett miljö- och hälsoskyddsnämndens ord på också.

Men det hjälper inte för samhällsbyggnadsnämnden. Solvarm måste ”väcka talan” vid Mark- och miljödomstolen för att få slippa att betala 194.935 kr i anslutningsavgift. Samhällsbyggnadsnämnden tycks nämligen inte själv kunna behandla detta, det måste till domstol…

Och för att riktigt visa hur ”serviceminded” kommunen är mot sina invånare och hur intresserad den är av innovativa och miljövänliga lösningar så har alltså Vänersborgs kommun anlitat Advokatfirman Glimstedt. Advokat Johan Rappman från Glimstedt ska företräda Vänersborgs kommun gentemot familjen Solvarm. Advokaten ska få Mark- och miljödomstolen att tvinga Solvarm att betala 194.935 kr till kommunen i anslutningsavgift för något som Solvarm inte har beställt eller behöver.

Solvarm skriver:

”Vi bestrider härmed faktura … på 194.935 kr inkl moms daterad 2018-04-25 för anslutning till kommunalt VA. Vi har inte beställt kommunal VA-tjänst och avtalet existerar därför inte. Därmed tillbakavisar vi ert krav på betalning för ovanstående faktura. Våra grunder: 1) Vi klarar våra behov av VA-tjänster bättre själva.”

Det är lite svårt att så här på en midsommarhelg få reda på vad advokater av Glimstedts kaliber kostar. På ”advokat24” står det:

”I storstäderna är det inte ovanligt att etablerade advokater på större affärsjuridiska advokatbyråer begär ett timarvode på mellan 3.000 och 5.000 kronor.”

Fast uppgifterna är gamla, från 2013. Ska vi gissa att kommunens advokatkostnad i varje fall inte understiger 3.500 kr i timmen för dess kamp mot Solvarm?

Jag undrar om kommuninvånarna tycker att det är ett bra sätt att använda skattebetalarnas pengar. Jag tycker det definitivt inte.