Arkiv

Archive for 28 november, 2021

Skolranking 2021 (2)

28 november, 2021 Lämna en kommentar

Det är tradition att Lärarförbundets skolranking publiceras i november varje år. Så är det i år också, men för allra sista gången. Lärarförbundet ska sluta med undersökningen – efter 20 år:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst.”

Det skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i Expressen. Det skrev jag också om i en tidigare blogg – “Skolranking 2021 (1)”.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är riktigt aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen till viss del redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2020/21 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2020. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2020 och för årsarbetare den 15 oktober 2020. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2020. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2019/2020.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Vänersborg fick en avsevärt sämre placering än förra året, en del skulle nog kalla det för att Vänersborg rasade i skolrankningen. Vänersborg sjönk från plats 146 till plats 195.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 195 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Uddevalla (200), Trollhättan (229) och Lilla Edet (246), men sämre än Grästorp (50), Lidköping (59), Mellerud (76) och Färgelanda (110).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 195 (2020-221; 2019-212; 2018-230; 2017-198). Det är ingen vidare placering, fast det är något bättre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar mindre pengar på skola och utbildning än 2/3 av kommunerna i Sverige. Det borde vara ganska skämmigt, särskilt för betongpartierna. S+C+MP+M+KD+L har nämligen under de tre senaste åren varit helt överens om budgeten och anslagen till förskola och skola i Vänersborg. Det kan vara bra att hålla i minnet på valdagen nästa år.

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög. Vänersborg ligger på plats 100 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har till och med stigit något jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 103. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 10 (2020: 22). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb. Läsåret 2019/20 var bara 68 procent av lärarna i grundskolan behöriga i Vänersborg. Jag hittar just nu inga siffror på hur det var förra läsåret. (I Kolada, en databas för kommunsektorn, finns uppgiften ”lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne”. År 2020 uppgick siffran till 69,6%. Tillagt 19.35.)

När det gäller lärartätheten försämrades Vänersborgs placering inte helt oväntat. Vänersborg hamnade på plats 196 (2020-187). Jag trodde faktiskt att Vänersborg skulle sjunka ännu mer. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året trots att lönerna ökade. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019 och vad jag förstår så anställdes inte särskilt många under vårterminen 2021. Lärarförbundet lägger, som nämnts tidigare, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartätheten är oerhört viktig för elevers lärande.

I förra årets skolrankning (2020) tycktes lärarna i Vänersborg ha blivit betydligt friskare, plats 162, än året innan (2019) då lärarna hamnade på plats 226. Nu sjönk placeringen igen, lärarna i Vänersborg var sjukare än i många andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 199 i kriteriet “friska lärare”. Det kan vara svårt att tolka placeringen i denna kategori, den varierar ganska kraftigt mellan åren. Men det är naturligtvis viktigt att lärare är friska och på plats i klassrummen. Det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Vänersborg placerade sig på plats 96. Det var en förbättring med 6 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef fortsätter att göra ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 90 (2020-222). Det är ett bra resultat och en kraftig förbättring. Det är också ett av nämndens förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan ska öka. Att gå i förskola är en viktig förberedelse för den fortsatta utbildningen.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2020 det handlar om.

Vänersborg placerade sig på plats 251 (2020-163) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 249 (2020-187) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår rasat ordentligt på rankingen i de här två kriterierna sedan förra året. Den elevkull som förra årets resultat grundade sig på hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. Det kanske till viss del är en förklaring till årets sjunkande resultat, men knappast något försvar. Det var 63 färre anställda i grundskolan 2020 än året innan. Detta faktum skulle kunna vara förklaringen, men jag tror att neddragningen främst gjordes på hösten, dvs efter att 9:orna hade fått sina betyg.

Kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning” år det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat. Det jämför andelen gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. Vänersborg hamnar på plats 248 (2020-147). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Även här skulle det behövas en analys av orsakssammanhangen. En förklaring skulle kunna vara att eleverna fick för höga betyg när de slutade 9:an och/eller inte hade tillräckliga kunskaper med sig för att klara gymnasiestudierna. Eller är det pandemin som har haft betydelse? Jag vet inte, det skulle behövas en analys.

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och konstaterar att:

“Vänersborg tillhör landets bästa kommuner när det kommer till lärarlönerna. Även andelen barn i förskolan och lärarnas behörighet är några av kommunens relativa styrkor som skolkommun.”

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har minskat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 43,766 förra året till 41,725. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta index konkret betyder. Men eftersom indexet har sjunkit så har uppenbarligen Vänersborg ”gått bakåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Lärarförbundets ranking, som alltså är den sista någonsin, visar att Vänersborg har sjunkit 49 placeringar. Vänersborg hamnar därmed faktiskt på den sämsta tredjedelen av alla Sveriges kommuner. Och det som drar ner rankingen är de absolut viktigaste kriterierna – elevernas kunskapsresultat.

På förra veckans sammanträde med barn- och utbildningsnämnden så tog förvaltningschefen upp Lärarförbundets skolranking.

Resultaten förklarades dock inte, de bara konstaterades. Med ett undantag, Fridaskolan hade en nedgång i sina elevresultat som kanske förklarade en stor del av hela kommunens nedgång. Och visst hade Fridaskolan “sämre” resultat än vanligt. Huruvida det är hela förklaringen är jag dock inte lika säker på. Men det är svårt att orientera sig i Skolverkets statistik…

Nämnden fick emellertid det glada budskapet att skolresultaten i kommunen har gått framåt i år. Lärarförbundet grundade ju sin statistik på elevresultaten från vårterminen 2020, och de senaste resultaten, dvs från vårterminen 2021, visade en avsevärd förbättring på alla punkter. Men hur det skulle kunna förklaras, när pandemin har orsakat en förhållandevis mycket stor frånvaro bland både personal och elever, och till viss del distansundervisning, vet jag inte. Dessutom minskade personalen med 63 personer under 2020, allt fler elever behövde undervisning i mindre sammanhang och behoven av särskilt stöd ökade. Det är motsägelsefullt. De ökade kunskapsresultaten vt 2021 är i mina ögon fortfarande något som måste problematiseras och förklaras. Precis som förklaringen till årets skolranking.

Jag är helt övertygad om att all skolpersonal, hela förvaltningen osv gör allt som står i deras makt, och mer till, för att elevernas resultat ska förbättras. De brister som finns måste emellertid lyftas upp, tydliggöras och diskuteras. Detta för att de ska kunna åtgärdas. Politikerna måste involveras, det är ju de som “sitter på pengarna”. Jag kan emellertid förstå att många “på golvet” ibland är misstänksamma på politikernas vilja och förmåga…

==

OBS! Du kan läsa om socialnämndens senaste sammanträde på Vänsterpartiets hemsida – ”Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?”.

%d bloggare gillar detta: