Arkiv
Skrien från vildmarken (Väne Ryr)
Det var länge sedan som Väne Ryr avhandlades i denna blogg. Det beror inte på att jag har glömt Väne Ryr, men det har varit tyst från kommunens sista utpost innan Uddevalla kommun tar vid. Borträknat då en och annan blogg och insändare från Rune Lanestrands fortfarande vassa penna. (Klicka här.)
Men det är egentligen inte särskilt tyst i Väne Ryr. Det hörs dagligen, från tidigt på morgonen till midnatt, höga skrin. Och de kommer inte från vargar runt Ryrsjön. Och det är inte trafikbullret och oväsendet från motorvägen som jag tänker på. Nä, ljuden kommer från vagnar, järnvägsvagnar. Skrien kommer från alla tåg som rullar från och till hamnen i Uddevalla.
Jag har genom åren skrivit en del om de skri som tågseten ger ifrån sig i Väne Ryr och som invånarna tvingas utstå och leva med. (Se ”Tågbullret i Väne Ryr”.) Godstågen körs ofta in på sidospåret utanför bostäderna i Väne Ryr och väntar på persontågen som har företräde. Det gnisslar och smäller när godstågen bromsar in och stannar ca 15 meter från samtliga hus utmed spåret. 
Den ökande trafiken sliter även på rälsen och därför har underhållet ökats på – och underhållsarbetet utförs naturligtvis nattetid…
Kommunen eller Trafikverket har aldrig gjort något åt ljuden. De har inte varit intresserade. Det har bland annat sagts att det är för dyrt att minska bullret med dämpande åtgärder som t ex en meter högt bullerplank i plast (vilket har visat sig vara dämpande). Men det är kanske inte helt förvånande. Det är inte alltför ofta som myndigheternas eller kommunens uppmärksamhet riktas mot landsbygden – och kanske inte mot Väne Ryr i synnerhet.
Häromdagen fick jag ett mail från Väne Ryr. Det berättar att oljuden har förvärrats.
Jag återger delar av mailet:
“Som Du vet så har det varit problem med buller från järnvägen här i Väne Ryr. Trafiken har ökat och det handlar då om godstågen.
Massaveden, som samlas alltmer vid Uddevalla hamn, har inneburit mer problem i och med att man numera kör med dubbla boggivagnar (heter det så?). Det innebär lika många lastvagnar och utgör dubbelt så långt tågset.
Utöver detta har man börjat att transportera tomma godsvagnar och då går det undan. Det handlar om bland de längsta tågset jag någonsin har sett och det låter. Då och då får även dessa stanna för mötande persontåg som alltid har företräde.
Jag kollade ett stannat tåg. Om man ser att sista vagnen stod 150 m mot Öxneredshållet så stod loket ca 150 m bortom kyrkan. Allt som allt utgjorde lok med vagnar ca 700 meter. Ett sjuhelvetes oväsen, både när det passerar utan att stanna och även när det stannar och när det kör igång igen.
Jag dristade mig att skriva till kommunen och påpekade att situationen blivit värre. Det var i början på sommaren och har inte erhållit svar. Mitt mail var tillsänt Förvaltningschefen.”
På kommunstyrelsen i onsdags förra veckan så passade jag på att fråga en av kommunens utvecklingsledare om skrien. Hen var mycket medveten om störningarna och att det är mycket oväsen i Väne Ryr. Det var känt att det t ex fanns växlar av bristfällig kvalitet. Utvecklingsledaren hade påtalat detta.
Det är tydligen så att den ökade godstrafiken hänger samman med att Älvsborgsbanan (järnvägen från Borås till Uddevalla) är en omledningsbana för godstrafik. Och gladare blir nog inte invånarna i Väne Ryr när de får höra att Anders Strand (SD) berättade att Västtrafik har planer på ännu mer trafik vid Väne Ryr. Och att det inte ligger alltför långt bort i tid… Det beror vad jag förstår på att Bohusbanan (järnvägen från Göteborg via Uddevalla till Strömstad) är långsam och dessutom har brist på mötesspår.
Om vi tycker att det har varit tyst från människorna i Väne Ryr så är det inget mot vad människorna i Ryr tycker om tystnaden från centralorten.
Jag är inte säker på att kommunen vill att Väne Ryr ska ha någon framtid. Även om orten har gett namn åt ett av konferensrummen i kommunhuset. Men jag tror inte att jag har sett Väne Ryr omnämnas i några kommunala dokument de senaste åren. Med ett undantag. Och det var i ett mindre smickrande och angenämt sammanhang. I kommunens miljörapport för några år sedan berättades att det hade bräddats i Ryrsjön, dvs orenat avloppsvatten hade släppts ut i bybornas älskade badsjö.
Och det kanske fortfarande finns anledning för kommunen att studera sjön lite närmare. Författaren till mailet från Väne Ryr skriver:
“Längre bort mot Frigård ligger det en större mosse. Det har tippats slagg från Ferro och Airco Alloys i dessa mossar. För inte så länge sedan har det tippats märkliga produkter där igen. Vid ett tillfälle såg jag en stor svart hög som jag på håll trodde var matjord. På närmare håll såg jag att det var sot, förmodligen från Uddevallas förbränningsanläggning. Denna mosses avrinning till Ryrsjön.”
Även om det skulle vara så att barnen och ungdomarna får manas till viss försiktighet om de vill bada i Ryrsjön så finns det ändå en ljusglimt i byn. Förskolan finns fortfarande kvar i den gamla, men fortfarande ganska nyrenoverade skolbyggnaden. Den inger väl trots allt ett visst hopp om en ljusnande framtid.
Det finns också en affär där man kan köpa får- och lammkött från en gård i närheten. Om byalaget är aktivt vet jag inte. Förr var det i varje fall väldigt aktivt. Jag minns hur byalaget och invånarna kämpade hårt för sin skola för 10 år sedan.
De kämpade också för sin badplats vid Ryrsjön. (Se ”Badplatsen vid Ryrsjön”.) Men kommunens hastigt påkomna paragrafrytteri hindrade kommunala insatser och hjälp med utveckling. Badplatsen låg nämligen på privat mark och därför kunde t ex ingen kommunal “baja-maja” sättas upp. Kanske ansåg kommunen att människorna kunde använda sjön när det ändå bräddades där…
Det kanske vore dags att kommunen höjer sina blickar och kollar vad som händer i kommunens gränsmarker mot Uddevalla. Invånarna i Väne Ryr betalar också kommunalskatt och kommunala avgifter.
Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet
De två bloggarna om Bo Carlssons (C) “hantering” av fornminnena har dragit till sig en hel del uppmärksamhet. Förutom att de har lästs av ett fyrsiffrigt antal, så har reaktionerna varit många. (Se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)” och “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”.)
De flesta ”kommentatorer” har varit mycket irriterade eller kanske snarare förbannade på den attityd och det beteende som det mångåriga kommunalrådet och nuvarande ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bo Carlsson (C) har visat. Andra verkar ha blivit i det närmaste mållösa över den nonchalans och respektlöshet som Carlsson har gett prov på, inte bara mot det kulturhistoriska arvet, utan även mot Sveriges lagar och rättsväsende.
Det har bara varit två kritiska kommentarer, som jag känner till. Den ene ansåg att jag skulle “tagga ner”, eftersom:
“politikerna i stan är ”goa gubbar” som bara vill väl.”
Den kommentaren var inte så mycket att bry sig om. Den andra kritiska kommentaren var desto intressantare. Den framfördes av ingen mindre än Vänersborgs tidigare kommunalråd Marie Dahlin (S).
Marie Dahlin (S) hade ett meningsutbyte med sverigedemokraten Mathias Olsson i Facebook-gruppen “Vänersborgare”. Marie Dahlin (S) tyckte att Kärvling bara klagade och inte drev någon politik. Dessutom hade han, dvs jag, inte några visioner.
Dahlins åsikter och omdöme om undertecknad borde kanske lämnas därhän. Men jag måste ändå ge en kort kommentar. Marie Dahlin förkunnade stolt ett flertal gånger för några år sedan, bland annat i TTELA, att hon aldrig läste mina bloggar. Jag tror inte att Dahlin har börjat läsa efter sin flytt till Mellerud. Jag kan därför tycka att det är tämligen förvånande hur hon kan 
ge uttryck för sådana åsikter och omdömen. Såvida inte Dahlin lever i det förgångna och fortfarande hävdar uppfattningen att den som var mot bygget av arenan var utan visioner…
Mathias Olsson (SD) ville inte direkt uttala sig om Dahlins tyckanden om mig, utan konstaterade bara att Kärvling:
“inte ”råkat” förstöra fornminnen vid ett flertal tillfällen”
Och då svarade Marie Dahlin:
“har Carlsson det då?”
Och den frågan var enkel att svara på, i varje fall för alla de som läste bloggen “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”. Men som sagt, Marie Dahlin (S) läser ju aldrig några bloggar, och sannolikt inte heller tidningar som GT eller TTELA. Båda tidningarna har genom åren skrivit om Bo Carlssons fornminnesbrott. Men Marie Dahlin (S) kanske är lyckligt omedveten om att hennes mycket förtrogne vän Bo Carlsson, den 7 december 2017, fälldes för brott mot kulturmiljölagen. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så erkände Carlsson dessutom brottet:
”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”
Så är det. Och sen blev Carlsson åtalad 2019 för att han en andra gång hållit på och förstört fornminnena…
Och nu är det alltså dags igen, för tredje gången! Det skrev jag om i min förra blogg, “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”.
I dagens blogg kan jag även avslöja att Länsstyrelsen tänker polisanmäla Bo Carlsson (C). Det blir då också den tredje gången som Länsstyrelsen polisanmäler Bo Carlsson för brott mot Kulturmiljölagen.
Jag fick nämligen följande besked från Länsstyrelsen:
“Vi avser att gå vidare med en polisanmälan.”
Jag undrar hur Marie Dahlin tänker nu. Kanske anser hon att Länsstyrelsen bara klagar – och inte har några visioner…?
Jag gav mig inte in i debatten mellan Marie Dahlin (S) och Mathias Olsson (SD). Jag nöjde mig med att lägga upp en aktuell karta från Lantmäteriet:
Det är en aktuell karta, det syns tydligt. Det finns nämligen inte något grönt område, som markerar ett fornminne, längs landsvägen i fornminnesområdets södra del. Det är ju nämligen detta fornminne som Bo Carlsson (C) utplånade. Men det är noterbart att hela området fortfarande betecknas som fornlämningsområde – “Stora Kyrkebyns gamla tomt”. I området är både det “Stora impedimentet” och det “Lilla impedimentet” grönmarkerade.
Hela området är alltså Bo Carlssons mark. I nedanstående flygbild (som jag också publicerade i min förra blogg) så ser vi att fornlämningsområdet inte var uppodlat år 1960. (Lantmäteriet uppger att flygfotot är taget ungefär 1960.) Det var antagligen av respekt för fornminnena. Istället lät markägaren korna gå där och beta.
På Facebook lämnades följande kommentar om detta område:
“När jag flyttade hit till Gestad för snart 25 år sedan, fanns det en massa kossor som betade av gärdet. Nu är alla gamla fornminnen förstörda utom en jordkällare i dungen som finns på kortet.”
Det torde alltså vara under Bo Carlssons tid som marken började odlas, och plöjas. Det var då som förstörelsen av fornminnena började. Antagligen hände detta någon gång efter millennieskiftet.
En bloggläsare med jordbrukserfarenhet skrev till mig och ifrågasatte att marken inom det streckade fornlämningsområdet överhuvudtaget fick plöjas och brukas på det sätt som Bo Carlsson har gjort under 2000-talet. (Marken var ju “bara” betesmark tidigare.)
“Det brukar vara så att ”om generationer har plöjt marken” så är det OK. I varje fall om man inte gräver under ”plogdjup” dvs 25-28 cm under markytan. Men om marken aldrig varit plöjd är det bara att gilla läget och ge sjutton i att gräva… Eller åtminstone kolla med Länsstyrelsen först…”
Det låter riktigt, även om jag egentligen inte kan avgöra det. När jag letar efter vägledning i Kulturmiljölagen, så blir jag ändå inte säker. Vissa avsnitt i lagen styrker att det inte är tillåtet att plöja eller gräva i ett fornlämningsområde. Det finns dock inget som säger att det är tillåtet, såvida inte Länsstyrelsen har gett tillstånd.
Jag tänkte återge några citat från Kulturmiljölagen. Det är ju denna lag som Bo Carlssons “insatser” på sin mark ska vägas mot och “jämföras” med i en kommande process, och eventuell dom. Jag tror att nedanstående paragrafer kan vara relevanta i sammanhanget.
De två första paragraferna är mer allmänna och definierar begreppen:
“1 Kap 1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. … Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.”
“2 Kap 1 § Fornlämningar är skyddade enligt denna lag. Fornlämningar är …
5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,”
Fornlämningar spelar en viktig roll i den svenska kulturmiljön och historien. Men det känner sannolikt alla till.
De följande två paragraferna kommer en åklagare och en domstol att väga noga mot de ingrepp som Bo Carlsson har utfört i fornlämningsområde:
“2 Kap 2 § Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.
När en fråga om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde uppkommer, prövas frågan av länsstyrelsen.”
“2 kap 6 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.”
Begreppet “fornlämningsområde” är centralt. På Lantmäteriets karta är ju hela området fortfarande, trots Carlssons ingrepp, betecknat som “fornlämningsområde”.
Jag var inte riktigt nöjd med lagens förklaring. På Boverkets hemsida hittade jag emellertid mer information. Boverket försöker nämligen reda ut begreppen och vad som gäller.
Boverket definierar först begreppet “fornlämningsområde” (se “Fornlämningar”):
“Skyddet omfattar inte enbart själva fornlämningen utan även ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara den och för att ge den ett tillräckligt utrymme, ett fornlämningsområde.”
Och sedan beskriver Boverket vad som gäller:
“Detta fornlämningsområde har samma lagskydd som själva fornlämningen. För fornlämningar som har ett högt upplevelsevärde och exempelvis ligger i ett öppet landskap kan det krävas ett relativt stort fornlämningsområde. Det finns vissa fornlämningar som genom särskilt beslut har försetts med en gränsbestämning. Beslut om gränsbestämning fattas idag endast undantagsvis.”
Och detta torde vara oerhört viktigt och intressant i sammanhanget – “fornlämningsområde har samma lagskydd som själva fornlämningen”. Om Boverkets tolkning och bedömning är korrekt, vilket den med all sannolikhet är, så är det inte den minsta tvekan om att Bo Carlsson (C) har begått brott – flera gånger. Och kanske till och med fler brott än vad Länsstyrelsen faktiskt har polisanmält.
Och till sist ytterligare två paragrafer från Kulturmiljölagen som beskriver vad som gäller vid “dispenser” – och vid brott mot lagen:
“2 kap 12 § Den som vill rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning ska ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsen får lämna sådant tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse.”
Den som överträder bestämmelserna i Kulturmiljölagen kan begå ett brott som samhället ser tämligen allvarligt på:
“2 kap 21 a § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet…”
Det är alltså fängelse i straffskalan om brottet bedöms som grovt…
Jag kan fortfarande inte förstå varför Bo Carlsson (C) beter sig på det här sättet. Om man i 3 generationer har ägt en fastighet med ”R-märkt” område på, så måste det vara absolut olämpligt att gräva och plöja i det området utan att åtminstone kolla med Länsstyrelsen först. Och att dessutom gräva och plöja vid 3 tillfällen – minst…
Det går inte heller att förstå dom som vill förringa eller till och med försvara Bo Carlssons handlande.
Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)
Jag avslutade min förra blogg (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”) med att ställa frågan:
“varför skriver jag en blogg med en massa gamla fakta?”
Svaret är enkelt. I fredags kunde jag ta del av en tjänsteanteckning från Länsstyrelsen, daterad den 28 oktober:
Stora impedimentet
“Tjänsteanteckning vid tillsyn på plats Hallstorp 1:7, Vänersborgs kommun, fornlämning L1966:7526”
Länsstyrelsen hade, återigen, fått ett tips på att Bo Carlsson (C) höll på att plöja sönder de återstående fornminnena på sin mark. Länsstyrelsen gjorde därför en tillsyn på Carlssons gård Hallstorp i Gestad. Och det ledde till följande tjänsteanteckning:
“Fortlöpande plöjning har skett på platsen, varvid den södra fd åkerholmen är helt överplöjd och uppvisar spår i form av tegel, stenar med mera. De båda norr åkerholmarna naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid.”
Tjänsteanteckningen är kortfattad och kanske inte helt enkel att förstå.
De båda åkerholmarna i norr, i tjänsteanteckningen ovan, är desamma som kallas “Stora impedimentet” och “Lilla impedimentet” på bilden ovan. Det är dessa som enligt Länsstyrelsen:
“naggas kontinuerligt i kanterna och minskas genom odlingsaktiviteter över tid”
Stora impedimentet
Med andra ord. Bo Carlsson (C) har varken avskräckts eller hållit sina löften – Carlsson har fortsatt att “nagga”, att gräva och plöja i fornminnena på sin mark. Och göra dem allt mindre. (Om det är Carlsson själv eller någon av hans anställda som sitter i traktorn låter jag emellertid vara osagt.) För att slutligen, troligen, utplåna dem helt. Som han gjorde med fornminnet närmast vägen.
Jag vet inte hur jag ska uttrycka det diplomatiskt. Kanske så här – Bo Carlsson fortsätter, trots att han redan har fällts för brott mot kulturmiljölagen och med nöd och näppe sluppit en rättegång (se “Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)”), att förstöra fornminnena på sin mark.
Nedanstående flygbilder visar tydligt hur områdena med fornminnen “minskas … över tid”. (Källa: Eniro.) Det första flygfotot är taget någon gång mellan 1955-1967:
Det syns tydligt att ägaren till marken, jag antar att det var Bo Carlsson själv eller någon i släkten, har respekterat fornminnena. Hela området är obrukat. Det finns flera träd i området och det är där som fornminnena finns. Det handlar om att en medeltida by har funnits här.
Riksantikvarieämbetet beskrev alltså fornminnet på följande sätt, som jag även citerade i min förra blogg, den 18 juni 1987 (källa):
Lilla impedimentet
“Bytomt, 145 x 60 m. Inom området som vid inventeringstillfället huvudsakligen utgjordes av betesvall är impediment, varav två i N och V kanten har rester av dels 1 källargrund och dels hörnet av 1 källargrund, samt att detta impediment även är övervuxet med 1 fruktträd, syrénbuskar och prydnadsbuskar “smällbär”. På impedimentet med källargrunden är en del röjningssten uppslängd längs kanterna, och till källaren går en “nedtrampad” stig.”
Texten fortsätter vad jag förstår med ytterligare en sida, men det går inte att få fram någon fortsättning. I det “Stora impedimentet”, det som nu har “naggats i kanten”, finns det rester kvar av en gammal jordkällare.
Förr i tiden byggdes husen på mindre kullar och typ “åsar”, som i detta område. Som det gamla ordspråket säger:
”Där inte plogen kan gå, där inte lien kan slå, där ska hus stå”.
Det betyder att förr i tiden uppfördes husen där det inte gick att odla. Det var oftast på terrängens höjdpunkter. De tre impedimenten på Bo Carlssons mark, inklusive det borttagna vid vägen, var just sådana små höjder.
För några år sedan, någon gång mellan 2014-2017, såg området ut så här:
Området längst vägen i söder, den mörkgrå marken vid vägen, är idag jordbruksmark och kan inte skiljas från övrig mark. Vi ser också hur fornminnena, även det “Lilla impedimentet”, har blivit betydligt mindre, förutom att hela området mellan impedimenten nu är uppodlade. Och sedan denna bild togs så har kanterna “naggats”, som Länsstyrelsen uttrycker det, ytterligare. Fornminnena är idag alltså ännu mindre…
Jag vet inte huruvida Länsstyrelsen tänker polisanmäla Bo Carlsson (C) denna gång. Men jag förmodar att det är ofrånkomligt. Länsstyrelsen har polisanmält Carlsson två gånger tidigare och det vore underligt om man inte gjorde det också en tredje gång. Bo Carlsson (C) visar ju faktisk en total respektlöshet gentemot vårt kulturhistoriska arv.
Hela historien är enligt min mening ofattbar. Jag fattar helt enkelt inte hur Bo Carlsson (C) tänker. Han visar en total respektlöshet, inte bara för det kulturhistoriska arvet, han visar även total respektlöshet för Sveriges lagar och rättsväsende. Carlsson ställer sig över de regler som gäller alla oss andra.
Och inte att förglömma, Bo Carlsson (C) är just nu ordförande i Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd… Borde han inte som ordförande vara ett föredöme för barnen och ungdomarna? Hur länge ska Centerpartiet tillåta att Carlsson innehar denna förtroendefulla post?
Och hur länge ska Benny Augustsson och socialdemokraterna tolerera Bo Carlssons övertramp av Sveriges lagar?
Läs fortsättningen ”Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer