Arkiv

Archive for 27 december, 2021

Om BUN 20 dec

27 december, 2021 3 kommentarer

Dagen före vintersolståndet (se “Vintersolståndet”) och fyra dagar innan julafton (se “GOD JUL!”) sammanträdde Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) för sista gången år 2021.

Det blev ett längre möte än vad någon kunde förutse. Det var ju inte särskilt många ärenden (se “Årets sista BUN”), men en del information drog ut på tiden. Och det var helt ok, det var viktig information som egentligen tålde ännu längre diskussioner. Sammanträdet slutade kl 11.30.

Den “traditionella” lokalinformationen var ett sådant ärende. Den handlade om Holmängenskolan. Skolan ska stå klar höstterminen 2024 och inrymma 525 elever. En del av skolan ska emellertid under de första åren inrymma en förskola med 4 avdelningar och då kommer “bara” 400 elever att gå i F-6.

Så här ska Holmängenskolans huvudentré se ut (se bild nedan):

Projektledare Thomas Johnsson från samhällsbyggnadsförvaltningen var en av de som informerade. Han beskrev den blivande skolbyggnaden. Det skulle bland annat bli en fullstor idrottshall, som skulle kunna ta in ungefär 165 åskådare. Det pratades om multiverkstad, som skulle bli uthyrningsbar, ett mediatek, kallat “grottan”, som skulle bli själva hjärtat i byggnaden osv. Skolan skulle också bli möjlig att bygga ut i framtiden, och det var ju intressant.

Nedanstående ritningar visades på ett bildspel. De var omöjliga att se, men vi fick dom senare. De är lite annorlunda än de jag publicerade i en tidigare blogg. (Se “Holmängenskolan – ritningar”.)

Så här ska Holmängenskolan och skolgården se ut. (Du kan ladda ner kartan här.) 

Skolans plan 1. (Du kan ladda ner ritningen här.)

Skolans plan 2. (Du kan ladda ner ritningen här.) 

Det blev en hel del frågor från nämndens ledamöter, kanske mest ur pedagogiskt perspektiv. Ordförande Bo Carlsson (C) undrade varför man skulle ha så moderna och konstiga namn på salar och utrymmen. Och det var vi flera som tyckte. Det var ju en skola och i läroplanen står det om skolämnen som bild och NO – varför ska man då kalla salarna för mediatek, ateljé, multiverkstad etc?

Det stod klart att det bara skulle bli en enda NO-sal. Där skulle inte bara all undervisning i fysik, kemi, biologi och teknik förläggas, utan också bild. Hur det ska gå ihop schemamässigt förstår inte jag, men det påstod förvaltningen att det skulle gå alldeles utmärkt. Vi får se… Det hade inte heller gått att ordna med grupprum till varje klass, skolytan räckte inte till. Det var anmärkningsvärt. Det trodde jag var ett av kraven för hela bygget.

Det är nämligen så att när en utredning för något år sedan dömde ut möjligheterna för Norra skolan att bli en två-parallellig skola så var skälen bland annat att det krävdes två NO-salar på skolan och grupprum till varje klass. Och det gick inte att ordna… Men det gällde tydligen bara Norra, inte den nya Holmängenskolan.

Det var även svårt med arbetsrum till varje lärare på Norra. Nu visar det sig att varje lärare på Holmängenskolan inte kommer att få en egen arbetsplats… Det är lite förvånande kan man tycka, eftersom arbetsgivaren har utökat, och strävar efter att ytterligare utöka, lärarnas skyldighet att befinna sig i skollokalerna, på sina arbetsplatser, på dagarna. (Till skillnad från de flesta andra yrkesgrupper i samhället…)

Henrik Josten (M) och jag var som vanligt frågvisa och lite kritiska, andra var kanske bara frågvisa, till skillnad från nämndens 1:e vice ordförande. Gunnar Henriksson (L) litade nämligen fullständigt på professionen och ansåg att de frågor vi tog upp inte var politiska. Vi skulle typ inte bry oss. Jag ansåg att han hade fel. Det är huvudmannens uppgift, dvs politikernas, att ge rektorer och pedagoger de förutsättningar som krävs för att verksamheten ska kunna fullgöra det uppdrag de har fått av staten. I dessa förutsättningar är naturligtvis själva skolbyggnaden, den fysiska miljön, oerhört väsentlig. Jag märker att jag allt oftare inte riktigt förstår mig på Henriksson…

Jag hoppas hur som helst att jag tänker fel och att Holmängenskolan blir den kanonskola som förvaltningen och projektledaren säger att den ska bli, och som de också säger att personal och lärarfacken tror.

Under lokalinformationen fick nämnden även information om att Hallebergs förskola ska börja renoveras i maj nästa år. Barnen ska då evakueras till Vänerparken. På Skördegatans förskola är det en vattenläcka i ett tak. Barnen på avdelningen finns under reparationen på Vänerparken. Det finns få eller inga andra evakueringslokaler.

Lokalinformationen drog alltså ut på tiden, mest beroende på politikernas alla frågor och synpunkter. Det gällde även nästa ärende: “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning 2021”.

Rektorerna på högstadieskolorna informerade om verksamheten, framför allt fokuserade de kring elever i behov av särskilt stöd. Det var en information som skakade om nämnden. Själv blev jag alldeles matt. Informationen borde också ges till kommunalråden, eller varför inte till hela kommunfullmäktige.

Verksamhetschef Granat inledde med en mer allmän presentation. Han berättade att 83,8% av de avgående 9:orna i våras hade gymnasiebehörighet. Orsaken var att det fanns:

“tydliga planer på individnivå”

Det var särskilt viktigt att planerna upprättades för, vad jag förstod, de elever som bedöms vara “närmast” betyg. För nyanlända elever upprättas individuella studieplaner. Elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet får ofta läsa extra i de ämnen som de är närmast betyg i. De får en anpassad studiegång som innebär (Skollagen):

“avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen”

Utbildningen utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det innebär inte helt sällan att dessa elever enbart studerar engelska, svenska, matematik och 5 så kallade “praktisk-pedagogiska ämnen”.

Det här är helt i enlighet med Skollagen. Som gammal pedagog kan jag dock tycka att staten har en inställning till skola, utbildning och bildning som ibland handlar mer om att eleverna ska “komma igenom” och bli behöriga till gymnasiet än att de ska lära sig för livet. Som Håkan Boström skrev i en ledare i gårdagens GP (se ”Borgerligheten kan bättre än att försvara marknadsskolan”):

”Både samhället i stort och näringslivet tjänar på att befolkningen har en gedigen och varierad grundutbildning som kan ligga till grund för bildning och kritiskt tänkande.”

Det framgick av verksamhetschefens föredragning att utmaningarna för skolan var betydligt större detta läsår än tidigare. Det är många elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet, många fler än föregående läsår. Det här förhållandet innebär stora utmaningar för skolan och regleras i Skollagens 3 kap – “Barns och elevers utveckling mot målen”.

Den första åtgärden som ska sättas in för de elever som riskerar att inte:

“nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska … skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”

Dessa extra anpassningar ska alltså ske inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det åligger den ordinarie läraren, och innebär ofta en utökad arbetsbörda som inte på något sätt kompenseras t ex lönemässigt. Och eftersom många vårdnadshavare utnyttjar sin rätt att klaga krävs det också att lärare dokumenterar sina åtgärder.

Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga så är det rektorns skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Och det ska också ske skyndsamt. Och:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. … Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.”

Rektorerna beskrev situationen. Antalet åtgärdsprogram ökar och det nämndes att upp mot 1/3 av eleverna har åtgärdsprogram.

Det finns numer särskilda undervisningsgrupper på alla högstadieskolor. Det är för elever som har behov av ett “mindre sammanhang”.

Som en av rektorerna sa:

“Eleverna hade inte fått betyg om de hade varit i den vanliga klassen.”

Flera elever är i behov av enskild undervisning, dvs en elev – en lärare.

Åtgärderna kostar pengar. Samtidigt har alla elever samma skolpeng, det är ett dilemma ansåg rektorerna. På högstadierna har man börjat med att inrätta större klasser, 29 elever per klass. Det är av ekonomiska skäl. De resurser som skolan sparar med större klasser går till elever i behov av särskilt stöd. Man skulle kunna säga, att de andra eleverna avstår resurser till de elever som är i behov av stöd. Och så ska det naturligtvis inte behöva vara. Självklart ska kommunfullmäktige se till att det finns pengar till alla elevers behov och utveckling.

De flesta högstadieskolorna, jag tror till och med att det var alla, använder mer pengar än budgeterat, dvs de går med underskott. Orsaken är att det behövs mer resurser för att möta elever i behov av stöd. Ändå är det en balansgång mellan att hålla budget och att uppfylla Skollagen.

Några av de åtgärder som är aktuella är “halvklasser” i t ex NO, slöjd, musik och hem- och konsumentkunskap, tvålärarsystem, mindre grupper med fler lärare och resurspedagoger, resurspedagoger i helklass, resurspedagoger som stöttar enskilda elever, studiehandledning osv.

Ja, det var en omtumlande föredragning som politikerna fick uppleva. Henrik Josten (M) föreslog att nämnden skulle ha en “temadag” om detta ämne under våren. Det var ett förslag som många av oss ledamöter instämde i.

De övriga ärendena gick snabbare. Det var knappt några fler diskussioner.

Trots att grundskolans högstadier går med underskott beräknas hela nämnden att göra ett överskott på 10,9 milj kr. Det har enligt uppgift köpts in en del läromedel under hösten, men överskottet är ändå stort. Ekonomer ser naturligtvis sådana här siffror med en viss tillfredsställelse, även om en riktigt beräknad budget borde göra ett plus-minus-noll-resultat. Ser man till verksamheten i förskola och grundskola är överskott en “styggelse”…

Som jag har beskrivit tidigare så har Migrationsverket gjort en omorganisation kring boenden för att spara pengar. Boenden läggs ner och de asylsökande flyktingarna flyttas till Restad Gård. Det har under hösten inneburit 33 fler barn till förskolan, 39 fler elever till låg- och mellanstadierna och 14 fler till högstadiet. Under jullovet flyttar ytterligare 12 grundskoleelever in på Restad Gård.

I slutet av sammanträdet, vid förvaltningschefens information, fick Henrik Josten (M) in en liten spontan poäng. Han gillar inte “pluppsystemet” (vem gör det?), utan menade att nämnden borde:

“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”

Den kommentaren tillsammans med de traditionella tillönskningarna av “God Jul och Gott Nytt År” avslutade nämndssammanträdet.

Kategorier:BUN 2021
%d bloggare gillar detta: