Arkiv

Archive for 5 januari, 2024

SBN/Sikhall 3: Till nämndens försvar – Bakgrund

5 januari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande”.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och nämndens 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har överklagat samhällsbyggnadsnämndens beslut från den 16 november 2023 till Förvaltningsrätten i Göteborg. De anser att beslutet är olagligt.

Beslutet gällde de fastighetsrättsliga frågorna i Sikhall. De är inte helt lätta att greppa.

Jonasson och Andersson ger en kortare historisk bakgrund i sitt överklagande för att Förvaltningsrätten ska få en bättre förståelse. Deras bakgrundsbeskrivning ger dock intryck av att samhällsbyggnadsnämnden och kommunen har skött arbetet och dialogerna exemplariskt. Det bestående intrycket blir då, utan att det behöver skrivas i klartext, att det är exploatören, dvs Magnus Larsson, som har både motverkat och försenat processen.

Jonasson och Andersson börjar sin historieskrivning 2015 med att konstatera att byggnadsnämnden beslutade att en detaljplan skulle upprättas. De berättar alltså inget för Förvaltningsrätten om att den mark som det handlar om köptes av Magnus Larsson 2005 och ägdes av honom fram till november 2007, då kommunfullmäktige beslutade att förköpa/expropriera de viktigaste delarna av hans ärligt införskaffade fastighet. Utan denna kunskap får Förvaltningsrätten inte den helhetsbild som behövs för att se hela ärendet. (Se “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” och framför allt “Historien om Magnus Larsson”, där jag skriver mycket utförligt om vad som hände mellan 2005 och 2007.) 

Nästa årtal, efter 2015, som Jonasson och Andersson nämner är 2018 när det första samrådet om detaljplanen hölls. De kommenterar inte att det tog nästan 3 år från byggnadsnämndens beslut till samråd. Tre år är en lång tid, varför dröjde det så länge? De ger vidare sken av att mycket gjordes av kommunen mellan början av 2018 och oktober 2020. De påstår t ex att det hölls flera möten och dialoger mellan Magnus Larsson och kommunen.

Jag har gått igenom detaljplaneprocessen, också utförligt. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan” och ytterligare 7 blogginlägg i detta ämne.) Jag fick inte några handlingar från kommunen från tidsperioden februari 2018 till oktober 2020 om att det hände något under dessa 2,5 år. Det fanns överhuvudtaget inga handlingar i diariet under denna tidsperiod, varken om sådana här möten eller andra diskussioner mellan kommunen och Magnus Larsson. Var har Jonasson och Andersson fått sina uppgifter ifrån? De satt i varje fall inte i nämnden då…

Jag frågade byggnadsförvaltningen den 22 juni 2021 varför processen tog så lång tid under denna period och fick följande svar (se “DP Sikhall (7): Medveten fördröjning?”):

“Under en tid var det tydligt så att processen väntade på kommunen. Sökande fastighetsägare ville få till avtal för att känna sig trygg med att gå vidare med kostsamma utredningar och det tog lång tid innan samhällsbyggnadsnämnden i höstas till slut fattade beslut om att gå vidare med det.”

Det tog enligt byggnadsförvaltningen alltså lång tid på grund av samhällsbyggnadsnämnden…

I mars 2021, fortsätter Jonasson och Andersson i sin bakgrundsbeskrivning, skriver ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, som vid det tillfället inte var Ann-Marie Jonasson, på ett markanvisningsavtal. Magnus Larsson skriver inte på. Jonasson och Andersson förklarar inte orsaken till detta, t ex att ordförande vid det tillfället inte ville ha en dialog med Magnus Larsson utan bara krävde att Larsson signerade avtalet. Sedan hoppar Jonasson och Andersson till 2022 och berättar att dialogerna tas upp på nytt. De bekräftar alltså att inget mer hände under resten av 2021.

Under dialogerna 2022 framhåller Magnus Larsson att de fastighetsrättsliga frågorna måste få en lösning innan detaljplanearbetet fortsätter. Han kan inte bygga på kommunens mark och han vill inte betala dyra utredningar på kommunens fastighet utan att veta att han får bli ägare till marken. Det sistnämnda nämner inte Jonasson och Andersson vilket naturligtvis har till syfte att förstärka uppfattningen att det är Magnus Larsson som motverkar och försenar processen.

Med denna redogörelse lämnar jag Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) bakgrundsbeskrivning till Förvaltningsrätten. Jag hoppas att mina kompletteringar ger en mer rättvis bild av vad som har hänt, i varje fall för bloggläsare. (Du kan ladda ner hela överklagandet här.)

Jag har försökt att beskriva de fastighetsrättsliga frågorna som gäller idag, dvs det förslag till överenskommelse som ligger på bordet just nu, i flera blogginlägg, bland annat “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 2 och 3. I dessa inlägg finns det bland annat en del kartor som illustrerar hur delar av fastigheterna ska regleras, dvs byta ägare. Kommunfullmäktige beslutade den 17 maj att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna skulle utgå från Magnus Larssons alternativ till lösningar. (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)

En lösning på de fastighetsrättsliga frågorna är alltså en förutsättning för att en detaljplan för utveckling av Sikhall ska kunna upprättas. Magnus Larsson kan ju inte bygga på kommunens fastighet. Det här framförde Magnus Larsson och några fastighetsägare i Sikhall redan 2015, men kommunens kvarnar mal som synes långsamt. Särskilt när de styrande partierna gör allt för att på olika sätt förhala ärendet.

Förvaltningen upprättade ett förslag till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson som det var tänkt att samhällsbyggnadsnämnden skulle godkänna redan den 19 oktober 2023. Men eftersom Magnus Larsson vägrade att gå med på villkoren i överenskommelsen så återremitterade samhällsbyggnadsnämnden ärendet till sin förvaltning med uppdraget att:

“se över förslag om Överenskommelse om fastighetsreglering, i syfte att åstadkomma ett förslag som är överenskommet av båda parter.”

Det här blev också samhällsbyggnadsnämndens beslut. Det fattades utan votering och ingen reserverade sig heller.

Återremissen var tydlig, förvaltningen måste komma till en överenskommelse med Magnus Larsson. Precis som tanken var med kommunfullmäktiges beslut. Och för att parterna skulle kunna nå en överenskommelse var kommunen tvungen att göra vissa eftergifter i sina villkor.

Samhällsbyggnadsnämnden sammanträdde återigen den 16 november. Förvaltningen hade utarbetat en “ny” överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. Det nya förslaget var till förväxling lika med det förslag som förvaltningen hade utarbetat en månad tidigare, och som nämnden alltså hade återremitterat. Det var bara ett par, i det stora hela ovidkommande, detaljer som hade ändrats. Magnus Larsson vägrade att skriva på detta avtal också. Förslaget innebar därför i realiteten att det inte gick att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Det var omöjligt att kommunen och Magnus Larsson skulle, och kunde, bli överens. Samhällsbyggnadsförvaltningen, och de styrande partierna, menade att det var Magnus Larssons fel. Någon sa på sammanträdet att Magnus Larsson var “oresonlig”.

Oppositionen ansåg att flera av kommunens villkor i förslaget till överenskommelse stod i vägen för att båda parter skulle kunna acceptera avtalet. Det betydde “i praktiken” att oppositionen ansåg att det var samhällsbyggnadsförvaltningen som var “oresonlig”…

Oppositionen i samhällsbyggnadsnämnden röstade därför igenom ett alternativt förslag till beslut för att förbättra möjligheterna att nå en överenskommelse med Magnus Larsson enligt kommunfullmäktiges beslut.

Fortsättning följer i blogginlägget “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.

==

OBS! Du kan ladda ner hela överklagandet här. Det är ett stort dokument med flera bilagor.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall