SBN/Sikhall 8: Till nämndens försvar – Framtid
Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut” och en avslutning av denna bloggserie.
Det har hänt något unikt i politikens Vänersborg.
Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november ett beslut i ett ärende med röstsiffrorna 6-5. Nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vände sig då till juridiken i Göteborg. De överklagade sin egen nämnds beslut eftersom de ansåg att beslutet är olagligt.
Det är unikt.
Det är mycket svårt att se att det finns någon som helst juridisk grund för överklagandet. Det har jag försökt visa i mina blogginlägg om överklagandet. (Se länkar nedan.) Det är dock alltid svårt att sia kring juristers slutsatser. Det finns många juridiska finter och finesser som “vanligt folk” inte har en aning om.
Förvaltningsrättens slutsatser och kommande domslut är naturligtvis beroende på den information de får ta del av. Det är därför av yttersta vikt att samhällsbyggnadsnämnden, dvs de som stod bakom beslutet, lyckas få fram ett yttrande som ger Förvaltningsrätten en mer fullständig och rättvis bild även av bakgrunden till ärendet. För det är tyvärr så att den bild som Jonasson och Andersson ger i överklagandet inte ger juristerna det nödvändiga underlaget.
Händelserna mellan åren 2005-2007 saknas i Jonassons och Anderssons beskrivning. Det är nödvändigt att rätten på något sätt delges de händelser som ledde fram till kommunens förköp/expropriation av Magnus Larssons mark, mot hans vilja. Det måste klargöras för rätten att den mark det handlar om idag, det är Magnus Larssons tidigare mark. Kommunen förköpte den med mycket tvivelaktiga motiv. (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Hade t ex en politiker, typ ett kommunalråd, köpt samma fastighet 2005 så hade kommunen aldrig agerat som den gjorde – och exproprierat marken…
Kommunens motarbetande av Magnus Larsson när han senare skulle bygga sin bostad hör naturligtvis inte till detta ärende och det skulle dessutom vara svårt att skildra. Men vi som var med, eller satt oss in i historien i efterhand, kommer ihåg
de synpunkter och den kritik som byggnadsnämnden hade på allt som Magnus Larsson ville göra vid uppförandet av bostaden. Magnus Larsson hotades t ex vid ett tillfälle med 300.000 kr i vite (”böter”) och ytterligare 100.000 kr i månaden, om han fortsatte med byggverksamheten. Plus att han skulle få riva skärmtaket på sitt hus… (Se YouTube ”Skandalernas Vänersborg: Sikhall”.) Magnus Larsson tvingades att överklaga byggnadsnämndens beslut ett antal gånger. Han fick rätt samtliga gånger av Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen. Magnus Larsson vann till slut striden mot kommunen. Husbygget tog 7,5 år tack vare Vänersborgs kommun…
Det är lätt att se det som händer nu och de senaste åren som en obruten följd av kommunalt “motarbetande” av Magnus Larsson. Det är emellertid svårt att se de rationella motiven bakom detta.
Syftet med de båda ordförandes, Jonassons och Anderssons, överklagande är naturligtvis att Förvaltningsrätten i Göteborg ska förklara beslutet olagligt. Resultatet av ett sådant beslut skulle då bli att det med all
säkerhet inte blir någon överenskommelse om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. Magnus Larsson kommer nämligen aldrig att skriva på en överenskommelse som innebär att han riskerar att förlora sitt hus och hem. Och om inte kommunen och Magnus Larsson kommer överens betyder det att förutsättningen för att en detaljplan ska kunna utarbetas och antas blir i det närmaste obefintlig.
Och Sikhall kommer inte att kunna utvecklas. Området kommer att fortsätta den stagnation som tog sin början när kommunen förköpte/exproprierade marken 2007.
Jag kan inte se att det i sig skulle vara ett mål för de styrande. Det skulle inte finnas några vinnare i ett sådant scenario, bara förlorare. Eller vill Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) helt enkelt att Sikhall ska förbli som det alltid har varit…? Men, varför säger de inte det i så fall?
Mitt första blogginlägg i denna “serie” kallade jag ”The bottom is nådd”. Jag kan fortfarande inte karaktärisera Jonassons och Anderssons överklagande på något annat sätt.
Det är många, bland annat en majoritet i samhällsbyggnadsnämnden och, som det ser ut, en majoritet i kommunfullmäktige som hoppas att Magnus Larsson ska få möjlighet att utveckla Sikhall. Då måste Förvaltningsrätten avslå överklagandet… Vi hoppas på det.
==
PS. Missa inte Magnus Larssons två kommentarer till denna blogg – komm 1 och komm 2.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!” – 3 januari 2024
- “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” – 4 januari 2024
- “SBN/Sikhall 3: Till nämndens försvar – Bakgrund” – 5 januari 2024
- “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten” – 7 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 5: Till nämndens försvar – Visionen” – 9 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?” – 10 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut” – 11 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 8: Till nämndens försvar – Framtid” – 14 januari 2024
- ”SBN/Sikhall 9: SBN:s yttrande till Förvaltningsrätten” – 28 januari 2024
Orkar snart inte läsa allt elände, kommunen vill på alla sätt bli av med den ende person som gör något för bygden. Kommunen med dess anställda som är betalda av skattemedel bryr sig inte ett dugg om vad de betalande invånarna tycker utan här är det vendettan mot Magnus som person som går före deras egentliga arbetsuppgift att arbeta efter kommunens vision, invånarnas välmående etc.
Till vem går ”böterna” om inte kommunen uppfyller sin vision?
Men efter alla dessa år med möten som man deltagit i så har det till slut tydligt visats att kommunen inte alls är intresserade i att skapa sin publicerade vision utan visionen bygger på att motarbeta den som vann en upphandling på ett förfallet hus en gång i tiden, att den som förlorade anbudet råkade vara en politiker är säkert bara en tillfällighet.
GillaGilla
Lite om konsekvenserna för magasinet.
Dom som överklagat borde verkligen ta sitt förnuft till fånga och ta tillbaka överklagan.
Jag strävar så gott jag kan med magasinet och lägger inte bara mycket pengar utan även väldigt mycket jobb på det.
Det är flera bröllop bokade i år och fler vill boka även andra fester.
För att kunna fortsätta renoveringen behöver fastighetsrättsliga lösningar vara klara. Andra halvan av taket går inte att byta utan en serviceväg.
Magasinet behöver även vatten och avlopp, kraftigare ström osv.
Detta vill vi ha färdigt före maj månad innan säsongen.
Yttrandetiden är inte slut och ett ärende i förvaltningsrätten tar mellan 4 och 8 månader, sen kan det bli ytterligare överklagande.
Om inte överklagan läggs ner förstör S och C hela säsongen och magasinet kommer helt klart att få stora skador.
GillaGilla
Det är av ren elakhet och i syfte att lura mig på pengar som Vänersborgs kommun lurat in mig i en detaljplan som inte går att genomföra.
Tack vare att folk med insyn varnade mig i ett tidigt skede så avvaktade jag med flera dyra utredningar tex arkeologi för 500 000 tills dom fastighetsrättsliga lösningar som krävs är klara.
Planarkitekterna ville verkligen att jag skulle gå vidare med alla utredningar och ta fastighetsrättsliga lösningar efter det.
Så här lät det, du vet fastighetsrättsliga lösningar tar bara några veckor och det är helt klart med politiken att du får din mark tillbaka.
Så var det inte. Det vet vi nu 9 år in i detaljplanen och 7 år in i fastighetsrättsliga lösningar.
Här har Vbg kommun möjlighet att via en detaljplan vara med och rita in var det ska vara grillplatser, rastplatser, gång- och cykelbanor, parkeringar, stränder, bryggor, sjöbodar, tomter, grönytor, camping ställplatser, var lanthandeln ska vara osv.
Detta är tydligen inte bra detta gör S och C allt för att stoppa.
GillaGilla