Vad händer i stan?

Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…

Stadens födelsedag

Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.

Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel. 

Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.

Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…

Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)

Brätte

Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)

Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.

Scenen vid gågatukrysset

Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:

“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”

Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.

Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren. 

Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.

Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till… 

GC-bron över gamla hamnkanalen

Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.

Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.

Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.

Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:

“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”

Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:

“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”

Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:

Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.

Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:

“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”

Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…

För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.

Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.

Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)

Norra skolan

Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)

Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.

Avslutning

Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.

  1. Profilbild för Okänd
    Anonym
    17 januari, 2026 kl. 20:25

    Om det är Vänersborgs födelsedag som hädanefter måste firas måste nog tårtorna få ett nytt utseende där marsipan-skylten med Vänersborgs kommun tas bort. Kanske mest rätt med endast det heraldiska vapnet på tårtan.

    Om det är höga siffror i årtal som kommunen eftersträvar är ju Brålanda socken och kyrka äldre än Brättes handelsplats och kyrka. Alltså långt före Vänersborg. Namnet Bralanda finns dokumenterat första gången 1382. Det har bott folk i södra Dalsland och vid Brätte sedan järnåldern. Då var det helt tomt på Huvudnäsön

    Om ansvarig för födelsedagen, dvs KF-ordförande, bara ids vilja och med kommunvisionen i åtanke, så är det busenkelt och mest riktiga att istället fira kommunens födelsedag som iår är 52 år. Detta skulle nog uppskattas av fler kommuninvånare, t.o.m från Västra Tunhem.

    Gilla

  2. Profilbild för Jenny
    Jenny
    16 januari, 2026 kl. 18:07

    Skall bli spännade att se hur regeringen hanterar kommunens överklagande av länsstyrelsens nej till rivningslov av de låga trähusen på Kyrkogatan, ett av riksintressets kärnvärden.

    Jag tror nämligen att Norra skolan, skolbyggnad i monumental stil från 1800-talet, kan vara en av residensstadens karaktärsbyggnader och då är det också ett kärnvärde.

    Och då kan allt annat än obetydlig skada vara påtaglig skada som är förbjuden. Är det ett riksintresse skall inga avvägningar ske mot andra allmänna intressen utan bara mot andra riksintressen.

    Dessutom skall man pröva om åtgärden kan göras på någon annan plats som inte skadar riksintresset. För t ex kontor finns att hyra hos Stenstaden, handel – hela Timjan står tomt och det finns lediga ytor i Trenova – och bostäder? Ja, hela Sanden väntar ju på att bli bebyggt. 40-50 år beräknas den omvandlingen ta.

    Dessutom skall man ha gjort allt för att skydda kulturvärdena. Kan man verkligen säga att kommunen gjort allt om man inte först provat att sälja Norra skolan utan ändrad detaljplan?

    Vi får se, kanske säger regeringen nej till rivning. (Hoppas det! Gillar gamla hus) Och kanske faller punkt 3 i beslutet kring Norra ut. Att det inte går att genomföra detaljplanändring.

    Gamla människor då – förutom tomma tomten på Södergatan i kvarteret Penssen så har kommunen har ju köpt en jättecentral tomt på Sanden. Kan man tänka sig lite färre våningar parkering och att översta våningarna blir trygghetsboende?

    Med en ny länk, runt Brätte, mellan Onsjö och Öxnered blir Öxnered den naturliga övergångsnoden mellan bil och tåg för både Onsjö, västra delarna av stan och södra Dalslandsdelen. Med kvartstrafik och en stor grusplan att bygga parkeringsdäck på.

    F.ö. behöver den befolkningbaserade modellen ett basfall där man första året beräknar (teoretisk kostnad)-(nuvarande kostnad) som första förändring. Dessutom borde väl minskat antal barn kanske påverka även socialnämndens budget om antalet omhändertaganden minskar proportionerligt?

    Det är olyckligt att alltid när det blir lågkonjunktur och ökning av försörjningstöd och samtidigt press mot familjerna vilket leder till att utökande insatser behövs så blir det per automatik nedskärningar i äldreomsorgen. Försörjningsstödet borde brytas ut då det är en summa som är svår att påverka och bli ett åtagande för hela kommunen.

    Standardkostnaden är, som sagt, inte vad det bör kosta utan ett genomsnitt. Om man har för stora barngrupper, jämfört med Skolverkets rekommendetationer, i en stor andel av Sveriges kommuner kommer standardkostnaden bli för låg i den delen. Kommuner utan landsbygd kan ha effektivare hemtjänst när personalen inte behöver åka runt så mycket. Vi behöver jämföra med kommuner med liknande geografiska och socioekonomiska förutsättningar som har resultat på den nivå som önskas. Vilken nivå som önskas är en politisk fråga.

    Gilla

  3. Profilbild för Okänd
    Anonym
    16 januari, 2026 kl. 07:40

    jag tycker inte du skall svara för alla ”i staden”. Det finns nog väldigt många på blåsutsidan som ser anslutning öxnered-onsjö genom brätte som väldigt positivt 🙂

    Gilla

    • 16 januari, 2026 kl. 07:45

      Jag var otydlig. Det finns ett annat vägalternativ mellan Öxnered och Onsjö som inte går över fornminnet på Brätte. Det alternativet är bättre men det kostar naturligtvis också.

      Gilla

      • Profilbild för Okänd
        Anonym
        21 januari, 2026 kl. 06:59

        du må möjligen tycka det är bättre med det södra alternativet, men många med oss som bor i Öxnered/Skaven ser det ”norra” som betydligt bättre. Där finns ju redan en bra start till väg samt att det inte påverkar Vänersborgs modellflygklubb eller alla verksamhet kring ridning.

        Det finns finns ett trisst gäng gamla. Vänersborgare som vill ”bevara allt gammalt äldre” samt även menar på att ”så här såg det ut när jag föddes, därmed skall det se ut så här när jag dör”. Tar man sig ut till brätte finns det ju inget kvar! Vad skall vi titta på? Kanske den gamla kyrkan, men det är på behörigt avstånd från det norra förslaget. Hade det nu varit av riksintresse, då hade det nog funnits ett större intresse. Man får ju inte heller glömma att det faktiskt redan finns en väg där =D

        Gilla

      • 21 januari, 2026 kl. 09:19

        Brätte är ett riksintresse!! Länsstyrelsen har redan flaggat för att det blir ett nej till det norra alternativet.

        Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna ett svar till Jenny Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.