Arkiv
Dagens BUN med badbeslut mm
I höstas antog Vänersborgs kommun, som bekant, en ny vision och nya mål. Ni vet:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”
Med anledning av detta så behöver Barn- och Ungdomsnämnden arbeta om sina mål och, så att säga, synka dem med kommunens. Därför började Barn- och Ungdomsnämnden sitt sammanträde redan kl 08.30 idag. Syftet var att processen skulle komma igång. Inget annat. Och det gjorde den. Inga beslut fattades, inte idag.
Det ”riktiga” sammanträdet började efter lunch med en uppvaktning av Välfärdspartiets ordinarie ledamot i nämnden Bengt Rydholm som hade fyllt jämna år.
Bengt Rydholm har ägnat en stor del av sitt idrottsliga liv åt badminton. Han har fostrat flera svenska mästare! Dessutom har han, över hundra gånger, tagit med sig ungdomar på träningsläger till badmintonens hemland Malaysia.
Grattis Bengt!
Från bad…minton till bad… (Ursäkta det dåliga [=bad] försöket till vits.)
Sedan var det då dags för frågan om baden i Brålanda och Hallevi. Och det samma dag som TV4Nyheterna Väst sände ett reportage om just badet i Hallevi. TV4Nyheterna Väst hade nämligen uppmärksammat kommunen på att det fanns stora frågetecken kring avtalet med Hallevi… (Inslaget kan du se här.)
Förslaget på ledamöternas bord gick ut på att Barn- och Ungdomsnämnden helt enkelt skulle föra över (betala) 170.000 kr till Samhällsbyggnadsnämnden för badet i Brålanda och 1.585.000 kr för badet i Hallevi.
Och så beslutade nämnden.
Nu måste dock denna överföring gå via kommunstyrelsen (demokratins vägar är inte enkla), så formellt sett är allt inte riktigt klart. I praktiken är det dock klart. Nu finns pengar avsatta till driften av baden!
Frågor som vilken nämnd som ska skriva avtal, med vem och andra praktiska frågor blir det upp till kommunstyrelsen att besluta om. Samhällsbyggnadsnämnden har en åsikt, Barn- och Ungdomsnämnden till viss del en annan.
Det är nog också så att det finns en del ”misshälligheter” mellan nämnderna/förvaltningarna…. Förra året gjorde t ex Samhällsbyggnadsnämnden reparationer på Hallevi för bortåt 300.000 kr. Utan att fråga Barn och Ungdom. Men som Barn och Ungdom fick betala. På en gång.
Det var förresten inte bara det här med själva avtalet med Hallevi som det fanns frågetecken kring. Det var också storleken på bidraget. Och det blev inte klarlagt på sammanträdet hur det hängde ihop. Alla de 1.585.000 kr var nämligen inte driftbidrag… 640.000 kr gick direkt till entreprenören. Och hur denna summa hade räknats fram och hur den hade beslutats kunde ingen riktigt svara på. Att det inte har gått rätt till, det kunde dock alla konstatera. Frågan är naturligtvis känslig, eftersom det handlar om enskilda tjänstemän.
Nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) uttryckte det mycket diplomatiskt när hon sa:
”Det finns förbättringspotential…”
Det här är något som juristerna måste titta på. Det är viktigt, extremt viktigt, att kommunen sköter allt på ett riktigt och korrekt sätt. Och lagligt…
Det blev många principdiskussioner denna eftermiddag, precis som det hade varit på förmiddagen. Det gällde ärende 7:
”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration:
-Beslut om inriktning för likvärdighet och struktur”
Och det gällde ärende 9:
”förvaltningens sammanställning och analys … av skolinspektionens beslut och bedömningar efter genomförd tillsyn.”
Jag tror att principdiskussionerna var värdefulla för nämndens fortsatta arbete, men det var bara på ärende 7 som det ledde till ett annat beslut. Nämnden följde inte förvaltningens förslag om att den skulle få ”fria händer” i det fortsatta utredningsarbetet, utan konkretiserade och tydliggjorde inriktningen på arbetet. Nämnden fattade beslutet att förvaltningen skulle fortsätta att arbeta kring frågorna om integration, likvärdighet och struktur med följande inriktning:
- ”Undervisning för nyanlända sprids till flera skolor
- Organisation inom skolenheter – skolstrukturer
- Resurstilldelning och resursfördelning
- 7-9 skolornas organisation”
Som sagt, dagens sammanträde präglades av väldigt många diskussioner. Men jag återkommer till dem i samband med att det närmar sig beslut.
Den stora frågan avgjordes dock idag – Brålandaborna ska även fortsättningsvis kunna ta sig ett dopp i ortens bassäng!
BUN behandlar Brålandas bad
Parallellt med att diskussionerna om ”Affären Brålandabadet” löper vidare i Brålanda, och på sociala medier, så har en diskussion om centralorten kontra ”resten” av kommunen tagit fart. Läs gärna kommentarerna i samband med mitt förra blogginlägg. Argumenten som framförs får en faktiskt att tänka efter en extra gång. Oavsett vad man har för åsikt från början. Tror jag. (Klicka HÄR! De nyaste kommentarerna överst.)
På måndag har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Då ska badet i Brålanda behandlas. Förslaget, som ligger på ledamöternas bord, är att Barn- och Ungdomsnämnden helt enkelt ska föra över (betala) 170.000 kr till Samhällsbyggnadsnämnden. De pengarna ska Samhällsbyggnadsnämnden sedan använda till driftbidrag till den blivande arrendatorn.
Vem som ska arrendera badet, hur avtal och kontrakt ska se ut – det lämnar Barn och Ungdom till Samhällsbyggnad. Så är det tänkt. Barn och Ungdom betalar, Samhällsbyggnad sköter resten.
Det är inget bra förslag.
Jag tror att det är bättre att Barn och Ungdom hyr badet av Samhällsbyggnad. För 170.000 kr. Sedan sköter Barn och Ungdom alla kontakter med arrendatorn. Barn och Ungdom är ju ”expert” på sådana här verksamheter, Samhällsbyggnads är expert på fastigheter, byggnader och anläggningar.
Var och en sköter sitt. Var och en gör det den är bäst på.
Förslaget skulle ha en annan fördel. Kommunen skulle få kontroll på kostnaderna för driften. Som det är nu, så får ju arrendatorn en klumpsumma. Visar det sig att driften blir dyrare, så betalar kommunen ut mer pengar. Men blir driften billigare, så… I varje fall rent teoretiskt, så skulle pengarna kunna hamna i arrendatorns egen ficka. (Jag vill poängtera att jag inte tror att det är så. Tvärtom, så tror jag att arrendatorerna lägger ner en massa ideellt arbete!)
Men en konstruktion där Barn och Ungdom hyr baden i Brålanda och Vargön av Samhällsbyggnad gör att kommunens
kontroll blir bättre och är också, tror jag, en förutsättning för att kommunen ska kunna behandla sina medborgare på ett likvärdigt och rättvist sätt.
Och blir t ex elen eller uppvärmningen av vattnet billigare, då sparar kommunen pengar…
Barn och Ungdom föreslås också att betala driftbidrag (till Samhällsbyggnad) för Hallevibadet. Enligt samma konstruktion och principer som för Brålandabadet. Summan till Hallevi är dock något större… 1.585.000 kr.
Det är mycket pengar. 1.585.000 kr om året.
I det ursprungliga avtalet, som skrevs den 24 maj 2002, så var driftbidraget 640.000 kr per år. Visst har allt blivit dyrare, jag undrar bara vem som har bestämt att driftbidraget ska öka. Och på vilka grunder.
Jag tror att jag ska försöka skriva ett förslag till nämnden som går ut på att Barn och Ungdom hyr baden av Samhällsbyggnad. Och inte bara överför pengar.
Diskussion om huruvida avtalet mellan kommunen och Hallevibadet är juridiskt korrekt har också gått vidare. Kanske inte direkt på Facebook, mer IRL, typ ”i det verkliga livet”. I Kommunhusets korridorer och sammanträdeslokaler. Jag har hört olika bud, men nu tror jag att de flesta är överens om att förlängningen av det skriftliga ursprungsavtalet trots allt har varit juridiskt ok, även om det har varit muntligt. Frågan är dock om det har varit rätt person som har fattat besluten om förlängning. Och det verkar det inte ha varit.
På måndag ska Barn- och Ungdomsnämnden alltså fatta det för Brålandabadet så avgörande beslutet. Först därefter, plus några dagar tills protokollet är justerat, kan Fastighetsutskottet fatta beslut om vem som ska få arrendera Brålandabadet – och under vilka ekonomiska och andra villkor och förutsättningar!
Om det inte är för sent… Att anställa folk och få igång verksamheten är ju inte något som görs i en handvändning. Det är mycket som ska ordnas och förberedas. Men det ordnar sig nog. Det hoppas hela Brålanda.
Och det är jag övertygad om, också hela Barn- och Ungdomsnämnden… Jag tror att det är nämndens fel att det har blivit fel. Och nu är det dags att det blir rätt.
Och sist men inte minst.
På lördag är det krogshow igen. Marie Dahlin från Socialdemokraterna drabbar samman med Miljöpartiets Anders Wiklund.
Är det någon som ska dit?
Och ni har väl inte glömt att ”finalen” hålls den 22 februari. Då ska Gunnar Lidell och Stefan Kärvling mötas i en duell…
Och då ska väl alla dit…?
Lösning i sikte i Brålanda?
Så är det nog… Vill man ha höga ”tittarsiffror” på sin blogg så är det Brålanda och Dalsland man ska skriva om.
Kommunens hantering av badet i Brålanda har orsakat en hel del turbulens. Det har t ex blivit flera kommentarer på min förra blogg. (Se ”Affären Brålandabadet”.) För att inte tala om stormen på Facebook… Och de flesta som kommenterar är inte särskilt glada över det som händer. Och det kan jag förstå.
En stor del av problemet har naturligtvis sin grund i att baden, i Brålanda och Hallevi, har flyttats från Barn- och Ungdomsnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden. Nya människor ska ha hand om gamla ärenden. Så att säga. Och de två nämnderna och förvaltningarna har av tradition olika ”kulturer”. Samhällsbyggnads ser framför allt till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheterna.
I ”flytten” har inte heller alla ”papper”, utfästelser och löften följt med. Tycks det. Precis som pengarna…
De har inte heller följt med.
Som James Bucci, min partivän, mycket riktigt nämnde i en kommentar, så ska Barn- och Ungdomsnämnden ta ett beslut den 17 februari om att flytta över pengar till Samhällsbyggnadsnämnden. Som ersättning för kostnader förknippade med Brålandabadet… (Bucci talar om 170.000 kr, i handlingarna nämns ingen siffra. Men det ska komma ett extra utskick.)
Så här står det under ärende 5 i handlingarna (som jag läste först igår):
”Kommunfullmäktige beslutade 120620 §86, om en Samlad fastighetsförvaltning. Vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde 131209 § 148, konstaterade nämnden att anläggningarna Hallevibadet och Brålandabadet är överförda från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Återstår att hos kommunstyrelsen begära överföring av driftsbudget från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, för de båda anläggningarna.”
Jag trodde, precis som flera andra i nämnden, att pengarna redan hade överförts. Det tog jag (vi) som närmast självklart. Det är så det har sagts till oss av tjänstemän. Men så var det tydligen inte. Och detta förhållande sprider naturligtvis ljus över fastighetschefens uttalande i TTELA den 28 januari:
”Vi kan inte subventionera verksamheten för att den ska gå runt, det är inte vår uppgift som fastighetsägare.”
Samhällsbyggnads ser till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheten… Och så ska det nog vara.
Bucci tycker också att:
”Frågan som en ansvarstagande ledamot i BUN bör ställa till sin förvaltning är varför överföringen sker först nu?”
Vi får se om det finns någon sådan ”ansvarstagande ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden”… Fast jag antar att svaret är givet, att det var på grund av ett förbiseende. Typ…
Jag vet ännu inte hur det exakta beslutsförslaget i Barn- och Ungdomsnämnden kommer att se ut nästa måndag, men jag antar att det blir något i stil med att BUN ska ingå ett hyresavtal med Samhällsbyggnadsnämnden för Brålandabadet. Ett hyresavtal på kanske 170.000 kr om året, eller mindre…
Och sedan är det upp till Barn- och Ungdomsnämnden att det bedrivs verksamhet vid badet utifrån det nämnden vill ha. Med andra ord, BUN sköter kontakterna med arrendatorn ifråga.
Ett sådant beslut vore nog det bästa.
Nu vill jag inte påstå att Barn- och Ungdomsnämndens kommande beslut får hela affären Brålandabadet att bli ordentligt belyst. Det finns fortfarande mörka vrår där ljuset inte kommer åt… (Se min tidigare blogg: ”Affären Brålandabadet”.)
Jag tror med andra ord att det även fortsättningsvis finns anledning för både chefers chefer och jurister att ta tag i saker och att slå nävarna i borden. Ärendet har inte hanterats rätt från kommunens sida.
Men BUN:s beslut lär väl i varje fall få till följd att det kommer att ordna sig med ”kommunbidraget”, driftbidraget, till den arrendator som vill driva badet i Brålanda.
Så svaret på den fråga som Annelie, den tidigare arrendatorn, ställde till Samhällsbyggnads den 3 februari, och som hon enligt uppgift inte har fått svar på:
”Jag önskar mer underlag för att ta ställning till om jag har möjlighet att driva Brålanda Badet sommaren 2014.”
… blir säkerligen efter BUN-sammanträdet nästa måndag besvarad med:
”Det kommer att utgå driftbidrag!”
Så alla dalslänningar som anser att, som signaturen ”Roy Andersson” uttrycker det hela:
”det övergripande målet [är] att ytterområdena skall konsekvent missgynnas”
…kanske får anledning att, åtminstone till viss del, ompröva denna syn. Eller?
Signaturen ”brålandaförälder” verkar svårflirtad… ”brålandaförälder” räknar upp en rad exempel där kommundelarna utanför centralorten missgynnas…
Så till sist tänkte jag återge dessa punkter, för att ge oss som bor i centralorten en inblick i hur ”resten” av kommunen tänker och ser på den förda politiken…
- ”det bara byggs en scen och den ska stå på gågatan i centralorten.
- det beställs ny park- och gatubelysning och de ska bara lysa upp centrala Vänersborg.
- det anläggs en cykelbana som går mellan centrala Vänersborg och Överby som badar i belysning men samtidigt släcker belysning i Brålanda (skolväg) pga oense ägarförhållande.
- tänder upp tusentals lysrör i arenan men släcker i skidspåret (rådiga Thn-företagare betalar även i år).
- det satsas stort på begreppet ”centrumutveckling” men bara i Vänersborgs centrum.
- det anordnas gratisbussar till Göteborg och Vara men de ska bara utgå från centralorten.
- det investeras stort för ny sopåtervinning men bara nära för invånarna i centralorten.
- det sparas pengar genom att sluta klippa gräs i Brålandas grönytor.
- det sopas flitigt så snart snön smält i Vänersborg och under hela sommaren men i Brålanda/Frändefors hyrs en undermålig traktoråkare in som sopar slarvigt två veckor före midsommar.
- Kollektivtrafik ska bara vara för centralortens invånare med täta tåg och blå bussar stup i kvarten.”
Jag undrar dock om det är så illa som signaturen ”brålandaförälder” vill göra gällande. Behandlas områdena utanför centralorten verkligen så styvmoderligt?
Lite konstigt vore det med tanke på att så många ledande politiker i fullmäktige och kommunstyrelse kommer från Dalsland…
.
PS. Det finns flera som anser att det idag inte finns något juridiskt giltigt avtal mellan kommunen och badet i Hallevi. De menar att en förlängning av avtalet med ett år, som det stod i det undertecknade ”pappersavtalet” från 2002, bara gällde ett år. Avtalet, menar dessa, upphörde när det extra året (2005) tog slut… Undrar vad juristerna på kommunen säger?
Affären Brålandabadet
Den 26 januari skrev jag en blogg om badet i Brålanda. (Se ”Uppror i Brålanda”.) Många Brålandabor fruktade att badet skulle läggas ner och med det också simskolan. I bloggen försökte jag att ställa samman fakta om badet i Brålanda jämfört med badet på Hallevi i Vargön. Jag fick av tjänstemän på förvaltningarna reda på att orsaken till att baden inte behandlades likvärdigt var att de två ”badavtalen” såg olika ut. Arrendeavtalet för Brålanda var bara på ett år och gick ut den 15 september 2013, medan badet i Hallevi hade ett längre avtal som inte gick ut förrän den 31 december 2014. Jag tog också upp en del frågetecken kring driftbidrag.
Både fruktan och frågetecken finns förresten fortfarande kvar i Brålanda…
Uppgifterna i bloggen kom framför allt från olika tjänstemän i kommunen och jag avslutade bloggen med att jag inte hade någon anledning att ifrågasätta dessa uppgifter.
Fast jag tror att jag har det nu…
Det började med att jag skickade några ”frågor” till Barn- och Ungdomsförvaltningen, närmare bestämt till Arena Fritid. Och för säkerhets skull även till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Barn- och ungdomsnämnden överlämnade ju ansvaret för bad och badstränder till Samhällsbyggnadsnämnden den 1 januari 2013.
Jag ville få ut följande handlingar:
- Kommunens avtal med Hallevibadet för år 2013 och 2014.
- Kommunens driftsbidrag till Hallevibadet 2013 och 2014.
- Kommunens utbetalningar till Hallevibadet 2013 för simskola.
- Anbudsunderlag för Brålandabadet 2014.
Uppgifterna för simskolan fick jag ut från Barn och Ungdom. Anbudsunderlaget för Brålandabadet var inte klart svarade Samhällsbyggnads, men jag skulle få det när det var det. Anbudsunderlaget är fortfarande inte klart.
När det gällde de två första punkterna, så skrev chefen på Samhällsbyggnadsförvaltningen:
”När det gäller Hallevibadet är det barn och ungdom som har pågående avtal [och] verksamhetsbidrag.”
Arena-Fritid hänvisade till Samhällsbyggnads när det gällde Hallevibadet…
”Allt ansvar för bad och badplatser … har överförts till Samhällsbyggnad.”
Den tidigare ”arrendatorn” av badet i Brålanda skrev vid ett tillfälle till mig, efter ett samtal med en tjänsteman på kommunen:
”Något är fel, jag känner det på mig.”
Jag började förstå hur hon kände… En viss ”irritation” infann sig också. Jag gillade inte detta bollande fram och tillbaka. Jag skrev igen. Nu väntade jag bara några timmar på svar…
Sedan skickade jag ett mail till kanslichefen.
Jag vet inte om kanslichefen tog kontakt med någon eller om det bara var en slump, men 40 min senare så fick jag ett svar från Samhällsbyggnadsförvaltningen:
”[NP på Barn och Ungdom; min anm] har informerat mig om att han ingår muntligt avtal med … s.k. arrendatorn på Hallevibadet varje år, som då gäller under innevarande kalenderår. Samma villkor som det gamla (utgångna) avtalet!”
Jag blev stum!
”muntligt avtal”
Det får inte vara sant tänkte jag. Inte ett muntligt avtal… Men det var kanske inte riktigt sant heller…
Från Samhällsbyggnads fick jag nämligen också ”det gamla (utgångna) avtalet”. Detta avtal skrevs på den 24 maj 2002 av dåvarande förvaltningschefen Ulla-Carin Olsson. Avtalet gick ut den 31 december 2004…
Du läste rätt – 2002 och 2004!
Avtalet löpte på 2 år. I avtalet står det:
”Avtalet skall sägas upp senast 6 månader före avtalstidens upphörande. I annat fall förlängs avtalet med ytterligare 1 år.”
Med andra ord, det finns ett skriftligt avtal. Som gäller. För 1 (ett) år i taget… Och eftersom ingen har sagt upp avtalet, så gäller det alltså än. Det är inte ”utgånget” vad jag förstår. Jag vet inte om det gäller även nästa år. Avtalet måste ju aktivt sägas upp ”6 månader före avtalstidens upphörande”. Och jag vet inte om det är gjort. Det är ingen som har nämnt detta i något sammanhang, men ”alla ” säger ju att avtalet bara gäller året ut. Så vi förutsätter det.
Men en sak är mycket allvarlig.
Jag och flera andra, däribland Brålandabadets mångåriga arrendator Annelie, har fått beskedet att Hallevis avtal med kommunen har löpt över flera år… Till skillnad från Brålandabadets avtal som bara har gällt ett år i taget… Det är därför baden har behandlats annorlunda…
Men det var inte sant! Någon har farit med osanning.
Hallevis avtal löper också över 1 (ett) år.
Hmmm…
Sedan undrar jag två saker till om avtalet med Hallevi.
Är det verkligen lagligt med ett avtal som kan löpa på i evighet? Vad säger t ex EU? Och om Hallevi fick ett avtal som automatiskt förlängs, om ingen säger upp det, varför fick inte Brålanda ett liknande avtal?
Och.
Om avtalet är påskrivet av en förvaltningschef, måste det då inte vara en förvaltningschef som ”förlänger” det? ”NP” ovan är inte förvaltningschef…
Jag tror att kommunens jurister har fått några nya arbetsuppgifter att ta tag i… Redan imorgon måndag.
På tal om jurister. Barn- och ungdomsnämndens jurist skrev så här i ett svar till en medborgare:
”Upplysningsvis är det så att de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska utan styrs av kommunallagen och innebär bland annat att likabehandlingsprincipen skall gälla.”
Det är viktigt med likabehandling. Kommunen slarvar allt som oftast med denna princip. Det kan gälla Bert Karlsson på Ursand, Andersson i Nordkroken, Magnus Larsson i Sikhall, IFK Vänersborg, Arenan…
Och nu baden i Hallevi och Brålanda…
I avtalet från 2002 mellan kommunen och Hallevi, så står det:
”Arrendatorn erhåller ersättning med 640.000 kr per år.”
Och om denna ersättning inte räcker:
”Om kommunbidraget inte täcker driftkostnaden kan arrendatorn begära förhandling om kompensation.”
Jag vet inte hur stort ”kommunbidraget” är just nu. Det skulle förvåna mig om inte arrendatorn någon gång under alla dessa år har fått höjt bidrag, efter förhandling. Fast å andra sidan så borde väl en överenskommelse om ett höjt ”kommunbidrag” ha fogats till avtalet. Påskrivet av en förvaltningschef… Jag har inte sett till något sådant ”tillägg”.
Det här med ”kommunbidrag”, eller driftbidrag, verkar intressant. Varför finns det ett sådant bidrag? Svaret tycks tämligen enkelt. Jag antar att det är för att verksamheten inte går runt annars. Det finns ingen lönsamhet i ett bad i Brålanda eller ett bad på Hallevi. (Eller i en arena…)
Men vad var det Barn- och ungdomsnämndens jurist skrev:
”… de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska…”
I avtalet mellan Hallevi och kommunen, så finns det en lång lista över arrendatorns åtaganden. Ett litet axplock:
- ”Svara för och bekosta driften av tekniska installationer såsom pannor, reningsverk, vattenaggregat, avfuktningsaggregat…”
- Svara för och bekosta sophämtning
- Svara för och bekosta snöröjning
- Svara för och bekosta drift såsom uppvärmning, elektricitet, vatten”
Om kommunen själv hade tagit hand om dessa ”åtaganden”, så kunde kommunen kanske ha låtit bli att betala driftbidrag?
Tänk om arrendatorn höjer sin lön med 100.000 kr om året… Vad händer då? Minskar kommunen driftbidraget?
Vad är driftbidrag? Eller som det stod i avtalet med Hallevi, kommunbidrag. (Fast när förvaltningschefen för Samhällsbyggnad skriver ”verksamhetsbidrag”, så måste väl det vara något helt annat?)
Det finns säkert regler för vad driftbidrag är, hur driftbidrag räknas ut, vad bidraget ska täcka, och inte, och vem som bestämmer… Det måste det ju, annars skulle ju inte likvärdigheten kunna garanteras, dvs att kommunen behandlar alla lika.
Jag slår naturligtvis in öppna dörrar…
Fast så var det detta med driftbidrag till badet i Brålanda. Den förre arrendatorn av badet, Annelie, blev erbjuden att fortsätta arrendera badet. Innan Annelie bestämde sig, så ville hon veta om hon fortfarande fick driftbidrag från kommunen. (För 2013 låg bidraget på 171.800 kr.)
Och nu blev det förvirrat.
Den 22 januari hade Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott sammanträde. I protokollet står det:
”Tidigare års arrendator av Brålandabadet har meddelat (2013-11-22) att hon tills vidare inte vill ha ett förslag till arrendeavtal.”
Det här håller Annelie inte riktigt med om. Hon vill driva badet. Det var bara det där om att få besked om driftbidrag… Istället fick, enligt uppgift, Annelie frågan från Samhällsbyggnads om hon ville hyra badet – för 57.000 kr (+moms).
Fastighetsutskottet beslutade också på sitt sammanträde:
”att annonsera i dagspress och begära in intresseanmälan från allmänheten/föreningar/företag att arrendera Brålandabadet enligt kommunens ‘självkostnadsprincip’…”
Och det har gjorts. (Annonsen finns också på kommunens hemsida.)
Det ska bli intressant att se om det finns någon som tror sig kunna driva badet i Brålanda med vinst… Jag är övertygad om att, om det går, så kommer Bert Karlsson att lägga ett bud… (Han har fortfarande inte gjort det.)
Förvirringen blev ännu större den 28 januari. Då hade TTELA en artikel om Brålandabadet. Fastighetschef Gunnar Björklund sa till TTELA:
”Vi kan inte subventionera verksamheten för att den ska gå runt, det är inte vår uppgift som fastighetsägare.”
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) var av en annan åsikt än fastighetschefen. TTELA skrev:
”Hon (Eckerbom Wendel; min anm) betonar att det i praktiken innebär att stöd ska betalas ut i samma storleksordning som tidigare.”
Eckerbom Wendel menade att de pengar som har överförts från Barn och Ungdom till Samhällsbyggnads också innefattar driftpengar…
Affären ”Brålandabadet” har visat sig innehålla många infallsvinklar. Helt klart är att det finns delar i affären som kommunens jurister måste ta tag i. Ganska många delar för övrigt. Och slå näven i bordet.
Det finns också delar som chefers chefer måste ta tag i. Och slå näven i bordet.
Hur det kommer att gå med själva badet vågar jag inte sia om. Men jag tror att så länge Samhällsbyggnads tror att det går att driva Brålandabadet med vinst (utan kommunbidrag), så ser det inte särskilt ljust ut. Då kommer det inte att finnas något bad i sommar… (Och då kommer flera brålandabor att ironiskt utbrista: va’ bra, då blir det pengar över till en scen på gågatan…)
Kommunen, om det nu är Samhällsbyggnad eller Barn och Ungdom eller båda tillsammans, måste snarast reda upp detta. Vänersborgs kommun måste naturligtvis se till att det finns bad i Brålanda – och Vargön! Om det så ska kosta några kronor.
Vi betalar ju 26 milj kr per år för att några vänersborgare ska kunna spela bandy (och titta på), då kan vi väl betala 171.800 kr för att människorna i Brålanda ska kunna bada?
… annars lär silon, den gamla Toppfabriken, Cypressen, skolan och idrottshallen i Brålanda att börja darra och skaka… Och då inte på grund av tågen som kör förbi utan att stanna…
Uppror i Brålanda
Silon rister, den gamla Toppfabriken darrar och idrottshallen skakar. Och det är inte av tågen som kör förbi det gamla stationssamhället i hög fart utan att stanna. Och det är inte på grund av tomteparaden.
Det är uppror på gång i Brålanda.
Det började med ett inlägg på Facebook:
”Idag meddelade Annelie Andersson som drivit badet att deras bidrag blivit indragna och det inte kommer finnas någon möjlighet att öppna kommande sommar. … Jag ser detta som ytterligare en markering från kommunen att landsbygden inte ska ha samma anslag som tätorten. Är det inte dags för Vänersborgskommun inser att kommungränsen inte dras av Dalbobron?”
Det handlar om badet i Brålanda. Som Brålandabor fruktar ska läggas ner. Och med det också simskolan.
Det första inlägget har följts av många fler inlägg och kommentarer. Diskussionen har även förts på kommunens Facebook-grupp. Nu senast har en namninsamling startats som i skrivande stund har 213 underskrifter. Namninsamlingen går under uppropet ”Rädda simskolan i Brålanda!” och lyder i sin helhet:
”Vårt lilla samhälle i Vänersborgs kommun blir återigen satta längst ner på kommunens prioriteringslista. Den här gången är det barnen som blir lidande, då bidraget till Brålandabadet dragits in. Om det är något som samtliga kommuner i landet ska värna om så är det våra barn! Denna namninsamling är en protest mot det faktum att de barn som är boende i Brålanda mister sin simundervisning.
Det skall inte behöva förekomma i Sverige 2014 att barn nekas simundervisning!”
Badet med dess simskola är naturligtvis i centrum, men ”upproret” får också näring i uppfattningen att Vänersborgs stad/centrum utvecklas på de andra orternas och landsbygdens bekostnad. Inte helt sällan nämns arenan med dess kostnader och nu senast skrev en ”gammal” elev till mig:
”…kommunen lägger pengar på en ny artist-scen på Gågatan i stället för att försöka hålla i gång Brålanda-badet…”
Missnöjet med centralorten är stundtals stort…
Den tredje punkten som ”upproret” riktar sig mot är att likvärdigheten sätts ur spel, dvs principen att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika. Det sägs nämligen att kommunen behandlar badet i Vargön, Hallevi, på ett annat sätt än i Brålanda.
Annelie Andersson skriver på Facebook:
”På vilket sätt skiljer sig Hallevibadet och Brålandabadet åt? Dom är båda kommunalägda och har hittills drivits i privat regi med kommunala bidrag? Hallevibadet är beviljat bidrag även för 2014 så vari ligger skillnaden?”
Hur är det då? Jag vet själv inte så mycket mer än det jag har fått veta genom att fråga olika personer, både människor på förvaltningen och andra. Facebookinläggen har också gett en hel del information.
Kommunfullmäktige har fattat ett beslut om ändrad organisation. Ändringen innebär att Barn- och ungdomsnämnden överlämnar ansvaret för bad och badstränder till Samhällsbyggnadsnämnden. Fullmäktiges beslut trädde i kraft 1 januari 2013.
Denna förändring ska vara kostnadsneutral. Det innebär att Barn- och Ungdomsnämnden överför sin budget för berörda verksamheter till Samhällsbyggnadsnämnden.
Det betyder att ansvaret för baden både i Brålanda och Vargön nu ligger under Samhällsbyggnadsnämnden – inte som tidigare under Barn- och Ungdomsnämnden.
Tidigare tecknade alltså Barn- och Ungdomsnämnden avtal, t ex med Annelie i Brålanda. Avtalet med Annelie och badet i Brålanda gick ut den 15 september 2013. Badet i Hallevi har däremot ett längre avtal. Hallevis avtal går inte ut förrän den 31 december 2014. När Hallevis avtal går ut så ska det badet behandlas på samma sätt som Brålandas. Dock då av Samhällsbyggnadsnämnden, som nu alltså ansvarar för baden i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden har av den anledningen inte heller betalat ut några bidrag till Hallevi 2014.
Allt enligt uppgifter från kommunen.
Det kan alltså bli en viss ”diskrepans” när en ny ordning inträder mitt under en avtalstid. Därav skillnaderna mellan baden i Brålanda och Hallevi. Det är olyckligt, men inte så mycket att göra åt.
Barn- och Ungdomsnämnden delar ut bidrag. Det handlar om aktivitetsbaserade ersättningar för ungdomsverksamhet. Det finns inte några verksamhetsbidrag i nämndens regelverk. Däremot ska nämnden senare i år anta ett regelverk för anläggningsstöd. Jag vet emellertid inte hur detta kommer att se ut och kan därför inte säga om badet i Brålanda kan bli föremål för ett sådant bidrag.
Föreningsbidragen lämnas inte till enskilda egna företagare utan till föreningar. Det betyder att en simskola som drivs i enskild regi inte får bidrag av Barn- och Ungdomsnämnden, men en simskola som drivs av en förening, t ex Simklubben Vänersborg på Hallevi, får bidrag. Sådana är reglerna. (Å andra sidan kan det väl bildas en simklubb i Brålanda…)
Barn- och ungdomsnämndens jurist, Charlotte Elmhed, skrev så här i ett svar till en medborgare:
”Upplysningsvis är det så att de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska utan styrs av kommunallagen och innebär bland annat att likabehandlingsprincipen skall gälla. Det är alltså inte möjligt för kommunen att betala ut bidrag till en aktör enkom på den grunden att det skulle vara billigare än simundervisning på skoltid.”
Om det finns några andra typer av bidrag än ”föreningsbidrag” vet jag inte. Jag skulle kunna tänka mig att det finns det, typ att den som hyr ett bad åtar sig att göra viss skötsel, t ex reparationer etc mot ett bidrag från ägaren. Sådant måste i så fall, antar jag, regleras i avtalet. (Här kanske det finns utrymme för förhandlingar, vad vet jag.)
Det som sker med badet i Brålanda är nu, enligt kommunens Facebooksida, att kommunen går ut i pressen med:
”‘Intresseanmälan’ om arrende av Brålandabadet där alla intresserade kan ansöka.”
Den som lägger det bästa budet får driva badet. Naturligtvis ska också det som står i avtalet gälla. Precis samma sak kommer att hända i Vargön med badet i Hallevi när detta avtal går ut.
Problem kan uppstå om kommunen, dvs Samhällsbyggnadsnämnden, inte får täckning för sina kostnader. Det här är väl i och för sig inte aktuellt nu, men i ett sådant läge får väl typ kommunstyrelsen stå för ”mellanskillnaden”, precis som den gör med Vattenpalatset. (Se här, en tredje aktör…)
De flesta av de uppgifter som jag har lämnat i denna blogg kommer, som sagt, från olika tjänstemän i kommunen, men även från någon insatt politiker. Det finns de på Facebook som har ifrågasatt en del av uppgifterna. Jag gör inte det. Jag tror på dem. Tills något annat bevisas.
Det stora frågan är väl till syvende og sidst om badets vara eller inte vara i Brålanda. Och här tycker jag inte att det finns något som helst utrymme för den minsta lilla tvekan. Badet i Brålanda ska vara kvar. På något sätt. Självklart. Det måste kommunen se till. Hur många regler det än finns som kommunen måste följa.
Annars förstår jag om Brålandaborna gör uppror…
.
PS. Nu är information om medborgarförslag utlagd på Vänersborgs kommuns hemsida. Ni som hittar den, med hjälp av logiskt tänkande, dvs utan att använda någon sökfunktion, kan väl höra av er…
Konstgräs i Brålanda?
Det är väl ingen överraskning eller hemlighet att en väldigt stor del av de skattepengar som betalas in till kommunen varje år går till verksamheter i Vänersborgs tätort. Invånare i Vargön, Frändefors, Brålanda och på landsbygden betalar helt enkelt mer i skatter och avgifter till kommunen än de ”får tillbaka”. Särskilt tydligt märks detta på fritidsområdet. Miljoner och åter miljoner går till idrottscentrum i centralorten, där Arena Vänersborg ensam slukar omkring 25 milj kr årligen – allt medan anläggningarna utanför centrum till stor del åsidosätts. Friidrottsanläggningen på Frendevi i Frändefors är t ex i stort behov av upprustning (se här).
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun, ca 27 km norr om Arena Vänersborg. I Brålanda bor det ungefär 1.400 invånare. Här finns det en välskött anläggning med idrottshall, utomhusbad och fotbollsplaner – endast ett stenkast från låg- och mellanstadieskolan.
I Brålanda har fotboll alltid varit en stor sport. Många av traktens ungdomar har genom åren varit aktiva i Brålanda IF. Det gäller också tjejer, som dessutom har varit mycket framgångsrika. Just nu spelar A-damlaget i div 2.
Sörbyvallen är Brålanda IF:s hemmaplan. Det är en anläggning med flera gräsplaner samt en grusplan. Många ideella krafter ställer upp för att hålla anläggningen i ordning.
Det finns dock ett stort problem – träningsmöjligheter på vintertid och tidig vår. Som det är nu hänvisas lagen, inte bara i Brålanda utan i hela Vänersborg, till konstgräsplanen på Vänersvallen. Här är det ett oerhört tryck och det är svårt med träningstider. Dessutom blir det ganska långt att åka för just brålandaborna.
I en skrivelse som kom Barn- och Ungdomsnämnden tillhanda i början på juni skriver ordförande i Brålanda IF:
”Vi yrkar att Barn- och Ungdomsnämnden utreder möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.”
En konstgräsplan i Brålanda?
Ordförande skriver vidare:
”I en tid då ungdomar blir allt mer stillasittande så behövs tidsenliga, attraktiva förutsättningar för att locka till fysisk aktivitet. Detta skulle medföra ökad rekrytering av ungdomar för föreningslivet i Brålanda. Brålanda IF:s ungdomsverksamhet skulle sannolikt få en högre intensitet och bli ännu bredare.”
En konstgräsplan i Brålanda skulle också innebära ett minskat tryck på Vänersvallen – till fromma för resten av klubbarna i kommunen. Konstgräsplanen skulle även frigöra tider och därmed skapa möjligheter för andra aktiviteter i idrottshallen i Brålanda. Dessutom skulle planen kunna användas av förskolan och skolan.
Det är väl ingen tvekan om att en konstgräsplan skulle innebära ett stort lyft.
I skrivelsen föreslås det att en konstgräsplan anläggs på den befintliga grusplanen. Kostnaderna skulle i sammanhanget bli ganska små. Grusplanen är nämligen relativt väl förberedd. Det skulle kanske bara behövas toppning och ett staket runt om. Det kan handla om en kostnad på bara 2-3 milj kr. Och det innebär att det inte blir många hundra tusen per år.
Det är en i sammanhanget liten ekonomisk satsning från kommunen, men den skulle få en stor betydelse för Brålandabygden.
Jag tycker att det är självklart att kravet från Brålanda IF ska tillmötesgås – en utredning bör tillsättas snarast för att utreda möjligheten att få till stånd en konstgräsplan i Brålanda.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer