Hem > Brålanda, BUN 2014 > Lösning i sikte i Brålanda?

Lösning i sikte i Brålanda?

tvtittareSå är det nog… Vill man ha höga ”tittarsiffror” på sin blogg så är det Brålanda och Dalsland man ska skriva om.

Kommunens hantering av badet i Brålanda har orsakat en hel del turbulens. Det har t ex blivit flera kommentarer på min förra blogg. (Se ”Affären Brålandabadet”.) För att inte tala om stormen på Facebook… Och de flesta som kommenterar är inte särskilt glada över det som händer. Och det kan jag förstå.

En stor del av problemet har naturligtvis sin grund i att baden, i Brålanda och Hallevi, har flyttats från Barn- och Ungdomsnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden. Nya människor ska ha hand om gamla ärenden. Så att säga. Och de två nämnderna och förvaltningarna har av tradition olika ”kulturer”. Samhällsbyggnads ser framför allt till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheterna.

papper2I ”flytten” har inte heller alla ”papper”, utfästelser och löften följt med. Tycks det. Precis som pengarna…

De har inte heller följt med.

Som James Bucci, min partivän, mycket riktigt nämnde i en kommentar, så ska Barn- och Ungdomsnämnden ta ett beslut den 17 februari om att flytta över pengar till Samhällsbyggnadsnämnden. Som ersättning för kostnader förknippade med Brålandabadet… (Bucci talar om 170.000 kr, i handlingarna nämns ingen siffra. Men det ska komma ett extra utskick.)

Så här står det under ärende 5 i handlingarna (som jag läste först igår):

”Kommunfullmäktige beslutade 120620 §86, om en Samlad fastighetsförvaltning. Vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde 131209 § 148, konstaterade nämnden att anläggningarna Hallevibadet och Brålandabadet är överförda från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden. Återstår att hos kommunstyrelsen begära överföring av driftsbudget från barn- och ungdomsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden, för de båda anläggningarna.”

overfora_pengarJag trodde, precis som flera andra i nämnden, att pengarna redan hade överförts. Det tog jag (vi) som närmast självklart. Det är så det har sagts till oss av tjänstemän. Men så var det tydligen inte. Och detta förhållande sprider naturligtvis ljus över fastighetschefens uttalande i TTELA den 28 januari:

”Vi kan inte subventionera verksamheten för att den ska gå runt, det är inte vår uppgift som fastighetsägare.”

Samhällsbyggnads ser till fastigheterna och Barn och Ungdom till verksamheten… Och så ska det nog vara.

Bucci tycker också att:

”Frågan som en ansvarstagande ledamot i BUN bör ställa till sin förvaltning är varför överföringen sker först nu?”

Vi får se om det finns någon sådan ”ansvarstagande ledamot i Barn- och Ungdomsnämnden”… Fast jag antar att svaret är givet, att det var på grund av ett förbiseende. Typ…

Jag vet ännu inte hur det exakta beslutsförslaget i Barn- och Ungdomsnämnden kommer att se ut nästa måndag, men jag antar att det blir något i stil med att BUN ska ingå ett hyresavtal med Samhällsbyggnadsnämnden för Brålandabadet. Ett hyresavtal på kanske 170.000 kr om året, eller mindre…

Och sedan är det upp till Barn- och Ungdomsnämnden att det bedrivs verksamhet vid badet utifrån det nämnden vill ha. Med andra ord, BUN sköter kontakterna med arrendatorn ifråga.

Ett sådant beslut vore nog det bästa.

naven_bordet2Nu vill jag inte påstå att Barn- och Ungdomsnämndens kommande beslut får hela affären Brålandabadet att bli ordentligt belyst. Det finns fortfarande mörka vrår där ljuset inte kommer åt… (Se min tidigare blogg: ”Affären Brålandabadet”.)

Jag tror med andra ord att det även fortsättningsvis finns anledning för både chefers chefer och jurister att ta tag i saker och att slå nävarna i borden. Ärendet har inte hanterats rätt från kommunens sida.

Men BUN:s beslut lär väl i varje fall få till följd att det kommer att ordna sig med ”kommunbidraget”, driftbidraget, till den arrendator som vill driva badet i Brålanda.

Så svaret på den fråga som Annelie, den tidigare arrendatorn, ställde till Samhällsbyggnads den 3 februari, och som hon enligt uppgift inte har fått svar på:

”Jag önskar mer underlag för att ta ställning till om jag har möjlighet att driva Brålanda Badet sommaren 2014.”

… blir säkerligen efter BUN-sammanträdet nästa måndag besvarad med:

”Det kommer att utgå driftbidrag!”

Så alla dalslänningar som anser att, som signaturen ”Roy Andersson” uttrycker det hela:

”det övergripande målet [är] att ytterområdena skall konsekvent missgynnas”

…kanske får anledning att, åtminstone till viss del, ompröva denna syn. Eller?

flirtaSignaturen ”brålandaförälder” verkar svårflirtad… ”brålandaförälder” räknar upp en rad exempel där kommundelarna utanför centralorten missgynnas…

Så till sist tänkte jag återge dessa punkter, för att ge oss som bor i centralorten en inblick i hur ”resten” av kommunen tänker och ser på den förda politiken…

  • ”det bara byggs en scen och den ska stå på gågatan i centralorten.
  • det beställs ny park- och gatubelysning och de ska bara lysa upp centrala Vänersborg.
  • det anläggs en cykelbana som går mellan centrala Vänersborg och Överby som badar i belysning men samtidigt släcker belysning i Brålanda (skolväg) pga oense ägarförhållande.
  • tänder upp tusentals lysrör i arenan men släcker i skidspåret (rådiga Thn-företagare betalar även i år).
  • det satsas stort på begreppet ”centrumutveckling” men bara i Vänersborgs centrum.
  • det anordnas gratisbussar till Göteborg och Vara men de ska bara utgå från centralorten.
  • det investeras stort för ny sopåtervinning men bara nära för invånarna i centralorten.
  • det sparas pengar genom att sluta klippa gräs i Brålandas grönytor.
  • det sopas flitigt så snart snön smält i Vänersborg och under hela sommaren men i Brålanda/Frändefors hyrs en undermålig traktoråkare in som sopar slarvigt två veckor före midsommar.
  • Kollektivtrafik ska bara vara för centralortens invånare med täta tåg och blå bussar stup i kvarten.”

svarmorJag undrar dock om det är så illa som signaturen ”brålandaförälder” vill göra gällande. Behandlas områdena utanför centralorten verkligen så styvmoderligt?

Lite konstigt vore det med tanke på att så många ledande politiker i fullmäktige och kommunstyrelse kommer från Dalsland…

.

PS. Det finns flera som anser att det idag inte finns något juridiskt giltigt avtal mellan kommunen och badet i Hallevi. De menar att en förlängning av avtalet med ett år, som det stod i det undertecknade ”pappersavtalet” från 2002, bara gällde ett år. Avtalet, menar dessa, upphörde när det extra året (2005) tog slut… Undrar vad juristerna på kommunen säger?

Kategorier:Brålanda, BUN 2014
  1. paj
    13 februari, 2014 kl. 22:59

    Är det inte rimligt att om det byggs EN stor återvinningscentral att den då ligger i Vänersborg? Frågar du dig jenny och svaret på den frågan är inte enkel då det är fler än kommunen som ansvarar för vårt avfall . men att det behövs fler volymenheter i kommundelar med större befolkning är helt klart . MEN att överge områden med mindre befolkningstäthet är inte lösningen mot onödig urbanisering med tillhörande getton och trångboddhet . Vi har råd att fördela skattemedlen över hela kommun så att du som vill kan bo i staden med bra service och vi andra kan leva på landsbygden med god standard vi med .Då och först då kan vi vända avfolkningen och låta Vänersborg
    vara just en små stad

  2. paj
    13 februari, 2014 kl. 22:45
  3. Jenny
    13 februari, 2014 kl. 18:19

    Jag känner att jag behöver förtydliga två saker. För det första skrev jag DE FLESTA stora anläggningar, inte ALLA. För det andra som är avsedda för att serva hela kommunen – det betyder att andra orter kan och ska ha anläggningar och verksamhet som primärt tjänar kommundelen. För skolorna finns det tex låg och mellanstadieskolor på ett flertal platser, högstadium i Vänersborg och Frändefors och gymnasium avsett för hela kommunen i Vänersborg. Är inte det en rimlig organisation? (Nuntorp är regionalt drivet.) Är det inte rimligt att om det byggs EN stor återvinningscentral att den då ligger i Vänersborg?

    Angående fastighetsavgiften är jag väl medveten om att den har maxtak vid ett taxeringsvärde på 948 kkr 2014.

    De senaste 20 åren har brålanda tätort tappat ca 300 invånare eller 15%. Men det är ju en del i en större global process – urbaniseringen, där Sverige är det land i eu som urbaniseras snabbast. Hur rimligt är det att tänka att Vänersborgs kommun skall kunna stå emot den utvecklingen? Och i Göteborg finns verksamhet som hela regionen betalar för tex specialistsjukhus och göteborgsoperan, skall vänersborgarna känna sig orättvist behandlade därför?

    Och jag vet inte om alla kommuner alltid har ett annat synsätt – just nu skriver ju lokal media om att politiker i lilla Edet funderar på att lägga ner tingbergsskolan i Lödöse.

    Och jag har fortfarande inget att göra med arenan – jag skrev på protestlistan mot den och har röstat på partier som röstade nej till den. Men det är klart, i Vänersborgs kommun kan man vara ansvarig bara för att man råkar befinna sig i fel forum eller bo på fel ställe.

    Och mina barn går fortfarande i stora barngrupper på dagis och fritids…

    • Roy Andersson
      13 februari, 2014 kl. 23:16

      Jenny, inget av det som framförts riktar sig mot dig eller någon annan individ. Det spelar ingen roll om du har fem barn som alla spelar bandy eller inte. Frågan är hur balansen ser ut mellan medborgare/skattebetalare i dom olika kommundelarna. Och vad som gällde vid bildandet av storkommunen.
      Brålanda tätort har tappat i antalet invånare och det beror på flera faktorer, JA. EN av de största av dessa faktorer är att kommundelen inte har fått sin andel av de kommunala jobben! Jämför med hur det blev när tre län slogs ihop och tekniken nått längre än när storkommunen bildades. Jobbarkompisar på Länsstyrelsen sitter i Mariestad, Vbg, Uddevalla Göteborg, Skara etc. Numera finns inget hållbart argument för att alla kommunens kontor skall ligga i VBG!
      Och så Arenan: den ligger faktiskt i VBG alldeles oavsett om du vill eller inte. Självklart finns det medelålders kärnfriska och barnlösa som aldrig har idrottat och därför konsumerat väldigt lite av den kommunala servicen, men det spelar ingen roll för det finns motsatsen också.
      Enkelt uttryckt: om man ser två alternativ där ett är att kommunsammanslagningen aldrig ägt rum utan stannat vid ett frivilligt samarbete där varje kommun fått fritt bestämma över sina skattepengar och ett andra alternativ där det blivit en sammanslagning så om det finns en skillnad i hur resurserna fördelats så har det skett en orättvisa.
      En kommunsammanslagning skulle leda till att ALLA tjänade på det, men det blev att några tjänade på det och andra blev försörjninmgsområden till centralorten. Idag är nya sammanslagningar på gång: Vänersborg+Trollhättan, hela Dalsland, Lysekil+Munkedal+Sotenäs bland annat. Fiaskot från 1974 utgör en belastning, men vi behöver lära av misstagen.

  4. paj
  5. paj
    12 februari, 2014 kl. 21:29

    jenny då fastighets skatten / kommunal fastighets avgift baseras på taxerings värde och har ett tak så är inte det en stor skillnad för boende i brålanda eller vänersborg

    • Roy Andersson
      12 februari, 2014 kl. 22:16

      Så är det, men detta är inte en individuell fråga utan gäller för alla oberoende om dom bor i lägenhet eller villa, har många barn eller få, stora eller små inkomster.

  6. paj
  7. Jenny
    12 februari, 2014 kl. 11:51

    Jag vet inte om jag som boende i centralorten alltid känner mig gynnad. OK, arenan finns här men jag vet inte om det är någon fördel. Jag är inte ett dugg intresserad av bandy! Barnen får visserligen ibland gå med skolan och åka skridskor i Arenan, men efter takraset 2010 känner jag mig inte lugn när de gör det. Fyra dagar före takraset var min dotter och 200 andra barn i Arenan och åkte skridskor. Hur hade det gått med dem om det rasat då?

    De dagar jag jobbar i Vänersborg kan en vanlig morgon se ut såhär:

    Jag följer stora barnen till Norra skolan. På vägen går vi förbi två nedlagda förskolor (Kyrkogatan och Residensgatan). Norra skolan var en av de skolor som var nedlagd i samtliga alternativ i medborgardialogen. Brålandaborna kunde åtminstone rösta för att få behålla sin skola… Jag ägnade hela våren åt att gå igenom underlaget vi fått och visa på felaktigheter och negativa konsekvenser.

    Norra är redan nu lite trång – t ex får mina barn enligt något slags roterande schema ibland dela skåp med andra barn, vilket leder till att det blir ännu svårare för dem att hålla ordning på yttterkläder såsom vantar. Och med tanke på att prognoserna pekar på att antalet barn i centrum ökar med upp till 25% kommande år så undrar jag hur det blir för mina yngre barn. Men det skulle ju hyras baracker – förlåt paviljonger – nu. (Annars är Norra en utmärkt skola så jag vill inte att barnen skall byta.)

    Sedan är det dags för mig att cykla med lillen till dagis. På vägen cyklar jag förbi den numera nedlagda och rivna högstadieskolan som finns i centrum där jag hade tänkt barnen skulle gå när de blev större. Vägbeläggningen på gatan dessutom ganska dålig. (Fast det kan i och för sig vara bra eftersom bilarna inte körs så fort då…)

    Det är svårt att få dagisplats här i stan. För stora tjejen så fick vi ALDRIG plats på det dagis vi önskade. Först var hon för liten och sedan var hon för stor för då fanns det bara småbarnsplatser. Vi sökte tre år i rad – sedan var det dags att börja skolan…

    Men vi skall ju få en ny scen på gågatan. Hurra vad prioriterade vi i stan är!

    I argumentationen framförs det ofta att Vänersborgs kommun har fyra gamla centralorter. Ja, så är det. Dessa är också olika stora. Vänersborg hade 21.699 invåndare 2010. Vargön 4919, Brålanda 1385 och Frändefors 613. Är det inte då naturligt att mer service läggs i Vänersborg? Särskilt som om Vargöborna har närmare till en anläggning i Vänersborg än en i Brålanda? Och kollektivtrafiken – det går tätare trafik här eftersom det är 15 gånger då många som bor här.

    Och jag betalar faktiskt extra för att ha närheten till service. Huspriserna är betydligt högre i Vänersborg än i Brålanda. Jag kollade på sålda hus på hemnet och vi skulle kunna köpa de tre dyraste sålda husen i Brålanda tätort för samma pengar som vi köpte vårt hus i Vänersborg för. Detta leder till att vi har ett högre taxeringsvärde på huset vilket i sin tur leder till att vi betalar MER i kommunal fastighetsavgift.

    Jag tycker att om någon idrott skall prioriteras så är det simning eftersom det kan rädda liv att vara simkunnig. Och för en kommun med mycket strand och vatten borde det vara ett prioriterat område. Hellre simning i Brålanda än bandy i Vänersborg för min del!

    Men kom inte och säg att vi i stora centralorten alltid är de gynnade som snor åt oss på ytterområdenas bekostnad! Mina barn drabbas också av att det är stora barngrupper på dagis och på fritids p.g.a. av att t ex bandyn prioriteras.

    • Roy Andersson
      12 februari, 2014 kl. 13:22

      Jenny, du tar upp allt ur just ditt perspektiv, hur mycket av det HELA kommunen betalat som just du väljer att använda. Det finns naturligtvis dom som inte använder nästan nånting, men det är inte det det gäller utan att kommunen har betalat.
      *Chansen att rösta för våra skolor…INGEN skola räddades genom medborgardialogen, som var ett skämt.
      * Huspriserna… Dom som köpt är dom som bjöd mest och drev upp priserna. Men boendet är inte den enda levnadskostnaden. Du kan cykla,. vi tvingas att ha två bilar i familjen och en traktor för snöröjning, långa tröttande resor till och från jobb etc. Då minskar trycket på fastigheter och priserna blir lägre, men de totala kostnaderna blir inte lägre!
      * Centralorten är störst, ja…Visst, men med samma skatt över hela kommunen så skall det vara proportionellt med kommunala investeringar och driftsutgifter. Om VBG är tio gånger större än en annan del så skall det inte vara 100 gånger mer.
      * De kommunala jobben… Idag kan man ha jobbarkompisar var som helst. Färdtjänst bokas i Moldavien och Gambia är visst på gång. Om vi hade en korrekt balanserad kommun skulle varje kommundel ha sin andel av de kommunala jobben och många skulle slippa långa resor. Och då skulle husen i VBG bli billigare och husen i ytterområdena bli lite dyrare.

      Så alldeles oavsett hur du eller jag konsumerar kommunal service så finns dessa orättvisor av vilka jag enbart tagit upp en liten del. Och mellan Vänern och Kroppefjäll bor det många fler människor än den siffra du nämner för enbart samhället Brålanda.

      • Jenny
        12 februari, 2014 kl. 16:01

        Även du och övriga Brålandabor kan använda de anläggningar som kommunen betalat och som ligger Vänersborg; om man vill öva simning på vintern går det utmärkt i Vattenpalatset. Så i det perspektivet är det lika mycket du som inte väljer att utnyttja det kommunen betalt. Eller?
        *”Skoldialogen.” Jag är trött på att höra att den endast riktade sig mot ytterområdena och småskolorna när jag som centrumboende förälder satt lika mycket i skiten. Och även landsbygdsskolorna hade nytta av den argumentation vi från Norra skolan framförde. Det var t ex föräldrar från Norra som anordnade demostrationen, sökte tillstånd etc. Vi var noga med att inte vända oss mot de andra skolorna.
        F.ö. får väl numera småskolorna på landsbygden återigen extrabidrag så där satsas det väl mer per elev? Är vi i stan isf gynnade?
        *Huspriserna. Jag är nöjd med mitt val av att köpa ett dyrare hus nära t ex handel och kollektivtrafik. Det är en medveten prioritering att välja att lägga mer pengar på boendet och mindre på bil (vi har inte någon). Har man å andra sidan valt att bo där kollektivtrafiken är mindre utbyggd och har kunnat köpa ett billigare hus så får man ta konsekvenserna av det och inte gnälla över att det är orättvist. (Sedan hade jag tyckt det varit fantastiskt om järnvägen mot Norge byggdes ut med pendelstationer, men det är ett nationellt beslut.)
        Vad gäller skatteuttaget så betalar jag samma inkomstskatt men HÖGRE kommunal fastighetsavgift. Men ifall man skall ha tillbaka exakt för vad man betalt så kan vi ju avskaffa skatterna helt eftersom de är till för omfördelningar.
        *Är investeringarna och driftkostnaderna för Vänersborg verkligen 100 gånger högre än för tex Brålanda? (Om man bortser från plåtmonstret med det trasiga taket.) Är ett vänersborgsbarn dyrare än ett brålandabarn? Och de flesta stora anläggningar som är till för att serva hela kommunen borde faktiskt ligga i Vänersborg eftersom det är den i särklass största orten.
        *Vad gäller spridningen av jobb i kommunen är väl det bästa en bra jobba-hemifrån-policy för tjänstemännen för att slippa pendling. Skol- och vårdpersonal borde redan vara hyfsat spridda över kommunen.
        *Jag borde kanske vara tydligare med att siffrorna för invånarantalet avser respektive tätort.

        Ifall gatsopningen är sämre i Brålanda än i Vänersborg är det naturligtvis inte rätt. Och jag tycker fortfarande att simning är vikigare än bandy eftersom det är dumt att drunkna…

      • Roy Andersson
        12 februari, 2014 kl. 17:47

        Det enklaste sättet att se orättvisorna är att göra tankeexperimentet att de gamla kommunerna hade varit kvar med egna fullmäktige, som haft total kontroll på sina respektive skatteintäkter, men med en gemensam administration (tjänstemän). Hur mycket skulle de tre andra kommunerna då betalat i olika anläggningar i Vänersborg? Hur skulle då de kommunala jobben ha fördelats över området?
        Andra kommuner har ett helt annat synsätt. Ales bandyarena ligger inte i centralorten utan i Surte, Grums bandyplan ligger i Slottsbron, Lilla Edets ishall ligger i Lödöse. Centralorterna behöver inte ha alla anläggningar.
        Argumentet att alla kan åka till centralorterna om dom skall få glädje av en kommunal anläggning ligger på för låg nivå för att bemötas.

  8. Roy Andersson
    11 februari, 2014 kl. 23:12

    Jag vill se en kunskapsfylld diskusion och principbeslut i kommunen om hur stor procentandel av de faktiska kostnaderna som föreningarna skall betala. Enligt Riksidrottsförbundet är alla idrotter lika bra. Okay, sätt då upp en procentsats och om någon väljer segling, bandy, golf eller styrkelyft eller bordtennis så är det den utövarens fria val. Resultatet skulle bli massor av mer idrott för samma pengar för folk skulle välja billiga idrotter. Aktivitetsstöd och grundbidrag är små felräkningspengar i sammanhanget.
    Men värst är det principlösa. Varför ger kommunen jättestöd till vissa idrotter och inte till andra? Varför ger kommunen tusenlappar till varje unge som spelar bandy i en timme och inte till den som rider? Kommunens största bidragstagare är inte ensamstående mödrar utan en barnfamilj i centralorten där barn spelar bandy i Arenan och dessutom fotboll på vinteruppv’ärmda Vänersvallen. Och då talar vi inte om fattigt folk utan att ta pengar från alla och ge till dom rika. Gör gärna en koll på den ekonomiska statusen hos bandyfamiljerna.

  9. Peter Jacobsson
    11 februari, 2014 kl. 21:54

    Gott Roy, hedervärt!

  10. Roy Andersson
    11 februari, 2014 kl. 21:07

    Stefan, fakta är det avgörande. ”Alla” anser att det förekommer alldeles för mycket mygel i Vänersborgs kommun. Eftersom vi har samma kommunalskatt i HELA kommunen så drabbar allt mygel dom delar av kommunen som inte via mygel får fördelar. Det rör sig om en halv miljard eller så. ”Ingen” har ännu framfört att det via mygel skulle ha kommit extra förmåner till Gestad, Brålanda, Sundals Ryr, Väne Ryr, Vänersnäs, Frändefors, eller Vargön. Skattebetalarna i nämnda områden har tvärtemot varit med och betalat en del av sina löner (med hot om frihetsberövande påföljder, alltså skatt) till centralorten, inte enbart efter korrekta beslut, grundade på fakta, utan även via mygel. Och om folk inte hade reagerat i skolfrågan och fått hjälp av kloka politiker hade det varit etter värre.
    Några motfrågor:
    Föreningslivet är extra viktigt i kommuners ytterområden (det finns inte ens kommersiella alternativ). Var finns en förening som betalar marknadspris direkt till markägaren för sin
    fotbollsplan? Utanför centralorten, i Gestad. Varför behöver jag privat ligga ute med ett par hundra tusen för träningsutrustning så att folk i Brålanda skall kunna träna till ”idrottspris”, dvs max 300 kronor per år? Jo, vi finns inte i centralorten. Varför gjordes inte en enda ideell timme vid bygget av Arenan (jämför Edsbyns bandykyrka och Ishallen i Lödöse!)? Jo Arenan ligger i – just det – centralorten.
    Skulle då detta och allt annat vara tillfälligheter? Den som påstår det kan kasta en tärning och få upp samma sida 25 gånger i följd.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: