Arkiv

Archive for 16 februari, 2014

Fokus i och på BUN

16 februari, 2014 1 kommentar

analyzeÄrende 9 på morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden handlar om:

”förvaltningens sammanställning och analys … av skolinspektionens beslut och bedömningar efter genomförd tillsyn.”

På januarimötet fick nämnden en redovisning från Skolinspektionen om vad som framkommit vid tillsynen. Nu ska förvaltningen dra sina slutsatser för nämnden.

Jag ställer mig frågande till förvaltningens analysmetod – och därmed till slutsatserna.

I sin analys räknar förvaltningen antalet anmärkningar/förelägganden från Skolinspektionen och jämför antalet med den förra tillsynen 2008. Och eftersom antalet anmärkningar var färre 2013 så dras slutsatsen att det har skett:

”en bra förskole-, fritidshems- och skolutveckling.”

Sedan räknar förvaltningen förelägganden/anmärkningar för enbart grundskolan och kommer fram till:

”Det vi dock kan säga utifrån detta resultat är att många av Vänersborgs kommuns skolor har gått igenom ett stort och lyckat utvecklingsarbete sedan 2008.”

teacher_mathJag anser inte att man kan analysera kvaliteter utifrån att enbart räkna. Ett stort fel skulle ju t ex kunna vara värre än tre små…

Man skulle också kunna se på Skolinspektionens anmärkningar så här: Om Skolinspektionen hittade X antal anmärkningar 2008, så borde de vara åtgärdade vid det här laget, 5 år senare… De anmärkningar som Vänersborg fick 2013 är således nya anmärkningar… Och det är ju knappast ett tecken på ett lyckat utvecklingsarbete…

Sedan så kan man inte heller bortse från att det också kan vara så att Skolinspektionen inte har upptäckt alla brister…

Det finns ett antal skolor, 5 stycken, som förvaltningen utifrån ”beräkningarna” anser ”sticker ut”:

”De övriga 5 skolorna står tillsammans för 43 stycken förelägganden/anmärkningar, 8,6 stycken förelägganden/anmärkningar var.”

svensk_flaggaOm det nu gick att dra kvalitativa slutsatser utifrån kvantitet, så skulle man väl på tydlig och klar svenska säga att dessa fem skolor inte är några bra skolor. Eller kanske till och med dåliga skolor. Förvaltningen uttrycker sig ”positivare”:

”… skolor som fortfarande har stor utvecklingspotential.”

Jag skulle nog vilja att förvaltningen talade lite mer klartext…

Förvaltningen drar ytterligare en slutsats från sin ”analys”, dvs att de flesta skolor har gått igenom ett stort och lyckat utvecklingsarbete – utom fem stycken:

”Detta skulle kunna betyda att likvärdigheten för eleverna mellan Vänersborgs kommuns grundskolor har försämrats under motsvarande period.”

I denna betydelse av ”likvärdighet”, så skulle likvärdigheten i Vänersborg kunna bli bättre om de ”bra skolorna” blev sämre…

Förvaltningen avslutar sitt analysarbete med att föreslå ett antal så kallade ”prioriterade utvecklingsområden”:

  • ”Likvärdighet i kommunens förskola, fritidshem och grundskola
  • Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer
  • Förbättra och utveckla planen för kränkande särbehandling samt uppföljningar av denna
  • Utveckla skolbiblioteken
  • Utveckla en plan med att få tillgång till tidsenliga lärverktyg inom våra verksamheter
  • Tillsyn över den enskilt bedrivna pedagogiska omsorgen
  • En rektor för varje skolenhet
  • Att arbeta med analys, kommunikation och information på individ-, grupp- och organisationsnivå.”

Jag saknar två viktiga utvecklingsområden. (Eller ingår de i någon av ovanstående punkter?)

Skolinspektionen gav anmärkningar på förskolan och ett antal grundskolor kring särskilt stöd. Det är allvarligt om barn och ungdomar inte får det stöd de behöver. Särskilt stöd regleras nämligen i Skollagen – och lagar ska följas.

Om förskolan säger Skollagen:

”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.”

Skollagen om grundskolan:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

För det andra. Några skolor fick förelägganden av Skolinspektionen:

”angående de individuella utvecklingsplanerna och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven”

Det här är grundläggande i skolans värld…

clip_image001Jag tycker att förvaltningen har fel fokus… En gång i tiden skrev jag om det systematiska kvalitetsarbetet. (Se här.)

Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?

I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling. Därför måste en analys utgå från elevernas resultat och vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.

clip_image001[4]Så enkelt är det. Så svårt är det.

Jag vill citera Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, som i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande” säger:

”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”

Det här ska Vänersborgs kommun jobba med, hela tiden. Det är det här som enligt min mening ska vara i fokus.

Naturligtvis ska vi lyssna på Skolinspektionen och ta till oss av den kritik som ges, men Vänersborgs kommun måste satsa på att utveckla skolan oavsett vad Skolinspektionen säger och inte säger. Skolinspektionen tittar bara på vissa saker, och dit hör inte det väsentligaste – själva undervisningen. Men detta måste hela tiden vara huvudmannens fokus.

Och undervisning bedrivs på de enskilda skolorna… Det är rektors och lärares uppgift, och uppdrag. Huvudmannens, dvs Barn- och Ungdomsnämnden, uppdrag är att ge rektorer och lärare de förutsättningar och redskap som krävs.

tungInnan Barn- och Ungdomsnämnden ska behandla ärende 9, så ska den behandla ärende 7:

”Tillskapande av lokalytor inom grundskolan för högre måluppfyllelse, likvärdighet och integration:
-Beslut om inriktning för likvärdighet och struktur”

Även detta ärende är tungt. Trots att texten i handlingarna ryms på en A4-sida. Beslutsförslaget är att nämnden ska:

”ställa sig bakom nedan redovisad inriktning”

Det kan jag inte.

För det första har jag svårt att förstå texten. Jag önskar att förvaltningen var tydligare med vad den menar och vad den vill. För att ta ett exempel, det allra sista stycket:

”De strukturella förutsättningarna för organisation och elevgruppssamman­sättning gällande Frände/Röseboskolor samt Brålanda/Skerruds skolor mås­te förändras för ökad likvärdighet.”

Vad står det? Vad betyder ”strukturella förutsättningar”? Vad menas med ”elevgruppssamman­sättning”? Likvärdighet? Jag vet inte. Men när jag läser avsnittet, så kan jag bara dra en enda slutsats:

skola_bortFörvaltningen vill att politikerna ska ge klartecken till att förvaltningen ska få arbeta för att lägga ner Skerrud och Rösebo.

Jag kan ha fel.

Det mesta av texten i handlingarna handlar om integrering och segregation, även om andra begrepp ibland används, som t ex likvärdighet. Intentionerna är, tror jag, att förvaltningen vill lägga ner Tärnan 4-6 och flytta eleverna till Norra skolan och Mariedalskolan. Fast jag är inte säker. Nämnden har ju redan beslutat att hyra moduler till Norra skolan och Öxneredsskolan.

Det är ingen tvekan om att Barn och Ungdom måste ta i integrationsfrågan. De ”svenska” eleverna har i stor utsträckning valt bort Tärnanskolans mellanstadium. Det är förödande för integrationen. Det har också lett till sjunkande studieresultat för de elever som går på skolan. På så sätt är förvaltningen rätt ute.

Men textens fokus hamnar enligt min mening fel. På samma sätt som ovan. Det står t ex:

”Det är därför viktigt att resurstilldelning och fördelning av resurser ger för­utsättningar för ökad likvärdighet särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Detta gäller i första hand nyanlända elever och elever i områden där den socioekonomiska bakgrunden påverkar resultaten.”

eleverFokus måste utgå från undervisningen och elevers lärande. Inget annat. Utifrån det som händer i klassrummet måste man analysera vad som behöver utvecklas och förbättras. Det går t ex inte att utgå från att elever med en viss socioekonomisk eller migrationsbakgrund ska misslyckas. Dessutom är särskilt stöd individuellt och något som alla elever har rätt till.

Som sagt, syftet är gott när det gäller integrationen. Men när det gäller Skerrud och Rösebo…

Men texten är svår, jag kanske har missuppfattat nåt. Kanske alltihop.

Kategorier:BUN 2014
%d bloggare gillar detta: